Logotyp på utskrifter

SpråkSam

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
KontaktpersonKerstin Sjösvärd
E-postkerstin.sjosvard@aldrecentrum.se
Telefonnummer08-690 58 34
Beviljat ESF-stöd30 652 454 kr
Total projektbudget30 652 454 kr
Projektperiod2009-04-15 till 2011-04-14
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

SpråkSam syftar till att förbättra språkutbildningen och göra arbetsplatsen till språkutvecklande miljö för dem som på grund av bristande kunskaper i svenska riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Deltar gör 21 arbetsplatser inom omsorg, samt forskningsinstitutioner, sfi, Komvux och fackförbund.

Bakgrund

Kommunikativ förmåga och ett utvecklat språk är centrala förutsättningar och praktiska verktyg i omsorgsyrken där kontakten mellan människor är kärnan i verksamheten. Under senare år har kraven på kommunikationsförmåga höjts inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning och i äldreomsorgen. Från att ha varit yrkesområden där man tidigare utförde mycket handfasta konkreta arbetsuppgifter innehåller arbetet numera betydligt mer komplexa uppgifter, exempelvis dokumentation och kontaktmannaskap. Att kunna föra en dialog både med arbetskamrater, boende/brukare och deras företrädare och anhöriga är helt nödvändigt för att kunna upprätthålla god kvalitet i omsorgen.

I kommittédirektiven till utredning av yrkeskrav i äldreomsorgen, som i december 2008 mynnade ut i ett betänkande "I den äldre tjänst, Äldreassistent - ett framtidsyrke", framgår att andelen anställda med annat modersmål än svenska ökar:

"Bland det totala antalet anställda i omsorgen om äldre och funktionshindrade har andelen utrikes födda ökat från drygt nio procent 1995 till 13,5 procent år 2006. Det är framförallt andelen födda utanför Norden och EU som ökat. Denna utveckling är mycket glädjande men det ställer samtidigt stora krav på utbildning och kompetensutveckling i en verksamhet som i så hög grad bygger på kommunikation mellan personal i arbetslaget etc. och mellan personal och vårdtagare och deras anhöriga."

Betänkandet föreslår en lägsta nivå på kompetens för personal som arbetar inom omsorg och vård för äldre. Kompetensnivån utgår från elva nationella yrkeskrav och de medarbetare som har kompetens som motsvarar dessa yrkeskrav ska få ett kompetensbevis och yrkestiteln "Äldreassistent". Ett av yrkeskraven är "Kommunikation" och innebär bl a att:

"Äldreassistenten ska ha kunskap om olika former för kommunikation och förståelse för dess betydelse för äldre, närstående och arbetskamrater. Äldreassistenten ska ha förmåga att tala, läsa och skriva svenska. Äldreassistenten ska också ha förmåga att anpassa sättet att kommunicera till olika situationer och olika individers förutsättningar och behov."

I Stockholms län finns en stor andel medarbetare inom omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldre som inte har svenska som modersmål. Vissa av dem har bristande kunskaper i svenska. Dessa medarbetare kompenserar ofta sina bristfälliga språkkunskaper med en väl utvecklad emotionell förmåga. Men när kraven på kommunikationsförmåga blir mer och mer uttalade räcker inte detta. Det finns även en tendens till allmän anpassning i arbetsgrupperna till en mindre och förenklad språklig kommunikation som riskerar att försämra kvaliten på vården och omsorgen om de äldre. Det blir allt tydligare att både de allmänna och professionella kunskaperna i svenska språket måste bli bättre både för att kommunikationen med de äldre, med anhöriga och med chefer och kollegor ska fungera på arbetsplatsen men även för att klara arbetsuppgifter som dokumentation . När kraven på kompetens ökar riskerar de som inte uppfyller dem att bli utan arbetsuppgifter och på sikt hamna utanför arbetslivet.

Arbetsgivarna har på olika sätt försökt stärka medarbetarnas kompetens för att möta kraven, bland annat genom uppdragsutbildningar. Utbildningsanordnare har genomfört utbildningar med stöd i svenska och även gett utbildningar i vårdsvenska och liknande för dem som har bristfälliga kunskaper i svenska. Medarbetarna har också ofta på eget initiativ försökt stärka sina kunskaper i svenska. Erfarenheterna visar emellertid att dessa insatser ofta misslyckats eller gett begränsade effekter. Skälen till detta är flera, både sociokulturella och strukturella hinder men även pedagogiska metoder som inte är anpassade till denna heterogena och ofta studieovana grupp. Att arbeta på ett sätt som främjar språkutveckling måste även genomsyra annan undervisning än just undervisningen i svenska som andraspråk. Nya arbetsplatsintegrerade arbetsformer behöver utvecklas som skapar en länk mellan utbildningssystemet och arbetsplatserna. Där behövs ett mer medvetet och systematiskt arbete med att utveckla, pröva och utvärdera metoder som involverar hela arbetsplatsen i stödet runt den som lär sig ett andraspråk. Det är viktigt att utvecklingsarbetet baseras på tidigare erfarenheter och aktuell språkforskning och integreras i arbetet med att göra arbetsplatsen till en lärande organisation.

Äldreförvaltningen i Stockholms stad har i april 2008 beviljats medel för en förstudie: "Språkutveckling och språkmiljö på arbetsplatsen". Förstudien har gjort en kartläggning av tjugoen pilotarbetsplatser inom omsorgen, bland annat vad gäller hur många av de anställda som har bristfälliga kunskaper i svenska. Parallellt med förstudien har APU-projektet vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum gett en språkombudsutbildning till enhetschefer och blivande språkombud på tio av länets arbetsplatser inom äldre- och handikappomsorg. Förstudiens resultat redovisas i en slutrapport.


Några slutsatser av förstudien som kommer att vara vägledande för genomförandeprojektet är att:

- de individer som har bristfälliga kunskaper i svenska riskerar att marginaliseras på arbetsplatserna och på sikt slås ut från arbetsmarknaden.

- den enskilda individens motivation för att lära sig ett andraspråk är avgörande för att språkinlärningen ska lyckas.

- motivationen är beroende av många faktorer, bland annat omgivningens stöd.

- svenska lär man sig bäst i en kombination av utbildning och arbete.

- språkmiljön inom omsorgen behöver stärkas och utvecklas.

- språkutveckling är en del av den lärande arbetsplatsen.

- språkinlärningen sker i samspel med och är beroende av den omgivande miljön.

- arbetsplatserna behöver verktyg för att stötta den som lär sig ett språk och även för att utveckla det gemensamma språket på arbetet.

- för att kunna utveckla bra verktyg krävs kunskap om hur man lär sig ett språk

- samverkan mellan språkforskning och arbetsplats är en förutsättning för att lyckas.


På regional nivå har en enkät bland chefer inom omsorgen i Stockholms län genomförts som visade att bristande språklig kompetens förekommer på många arbetsplatser inom omsorgen.

Under förstudien har ett positivt och förtroendefullt samarbete etablerats mellan projektets verksamhetsföreträdare och de universitets- och högskoleinstitutioner som varit deltagande parter. En plan för metodutveckling med forskarstöd har utarbetats under förstudien samt en översikt över aktuell forskning inom andraspråk i arbetslivet. Företrädare för Sfi och Komvux har involverats i förstudiens arbete. Andra parter, exempelvis fackliga organisationer, har intresserat sig för projektets idé och är nu samverkande parter i denna ansökan. Sveriges Kommuner och Landsting är intresserade av projektet och kommer fortlöpande att hållas informerade om dess utveckling.

Projektet har dragit nytta av de erfarenheter som har gjorts i tidigare och i pågående parallella regionala projekt som exempelvis APU (Arbetet - platsen för utveckling), Carpe (ESF-finansierat projekt inom omsorg om personer med funktionsnedsättning), Center för kompetens- och yrkesutveckling inom äldreomsorg (tidigare Kravmärkt Yrkesroll), Invivo (utbildningsprojekt för långtidsarbetslösa kvinnor) och FAIR (FramtidsAnpassad Inkluderande Rekrytering). Arbetet under förstudien har gett en bra grund för ett genomförandeprojekt.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att utveckla modeller och metoder för att dels höja den kommunikativa och språkliga kompetensen på arbetsplatserna och göra arbetsplatserna till språkutvecklande miljöer, dels stärka kunskaperna i svenska och kompetensen i yrket för de andraspråkstalare som har bristfälliga kunskaper i svenska. Projektet syftar också till att utveckla långsiktigt hållbara strukturer för samverkan mellan sfi, vårdutbildningarna och arbetsplatserna som kan spridas och integreras i ordinarie verksamhet. Därmed kan projektet bidra till regional utveckling och regional nytta för äldreomsorgen i länet. Ytterst syftar projektet till att säkra kvaliten i vården och omsorgen om de äldre.

Projektet ska se över arbetsplatsernas informations- och kommunikationsrutiner och särskilt de som handlar om dokumentation, överrapportering, överlämning och uppföljning. Projektet ska granska rutinerna utifrån språkets kvalitet och förutsättningar och utveckla nya former som gör det möjligt för alla medarbetare att förbättra och utveckla kommunikationen. Projektet ska genom enkla beskrivande undersökningar inventera arbetsplatsens språkmiljö och lista de områden i vardagen där utveckling och förbättring kan ske. Tidigt i projektet ska varje arbetsplats ha en karta över hur språkmiljön ser ut, vilka brister och utvecklingsmöjligheter som finns. Till kartan ska det finnas en unik handlingsplan som dels berör de medarbetare som har bristfälliga kunskaper i svenska och dels berör den samlade arbetsplatsens språkmiljö. Projektet ska arbeta med förändring och utveckling av individerna och den vardagliga språkmiljön. Kommunikationen och umgänget med boende/brukare, mellan kollegor, mellan medarbetare och ledning, med anhöriga och närstående ska under projektet utvecklas. Språkombuden, ledningen och medarbetarna vid arbetsplatsen ska känna till och veta vilket eget ansvar man har för att utveckla språkmiljön. En stärkt språkmiljö handlar om allas engagemang och delaktighet. Den stärkta kommunikativa kompetensen på arbetsplatserna kommer att leda till en bättre miljö för äldre och personer med funktionsnedsättning.

Projektet ska genom olika utbildningsinsatser utveckla nya metoder för utbildning i svenska som andraspråk och vårdämnen för att stärka språkutvecklingen och kompetensen i yrket hos de individer som på sikt riskerar att slås ut från arbetsmarknaden på grund av bristfälliga kunskaper. Utbildningar ges också till chefer, språkombud och i mindre omfattning till övriga projektdeltagare.


Projektets utbildningssatsning syftar till att:

- på individnivå främja den språkliga och kommunikativa kompetensen

- på gruppnivå utveckla stöttande strukturer bl.a. språkstödjande ledarskap och handledning för att bygga upp språkutvecklande miljöer på arbetsplatsen

- på strukturell nivå skapa en länk mellan utbildningen och arbetsplatsen, bygga upp en kunskapsbas kring språkinlärning och språkanvändning och ta fram språkutvecklande metoder och modeller för samverkan mellan utbildningssystemen som är långsiktigt kostnadseffektiva och kan implementeras i ordinarie verksamhet.

Utbildningen ska inriktas på att de krav som arbetsplatsen ställer samt individernas egna mål.

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskaps-och metodutveckling och måluppfyllelse har projektet valt att satsa resurser, bl.a. hög lärartäthet, på individualiserat stöd och undervisning. Erfarenheten från andra utbildningssammanhang visar att individualisering är en mycket viktig framgångsfaktor för att skapa motivation och studieresultat. Syftet är att, med utgångspunkt från fortlöpande utvärdering, ta fram en långsiktig plan för hur nya former för samverkan och nya pedagogiska metoder kan införlivas, tillämpas och permanentas.

Målsättning

Målsättningen för projektet kan delas in i två områden: individnivå och organisationsnivå, som i sin tur delas in i ett antal delmål.

På organisationsnivå är målsättningarna efter projektets slut att :
75 procent av arbetsplatserna använder utvecklade arbetsmetoder och verktyg för språkutveckling

75 procent av arbetsplatserna har förbättrat sin kommunikation både muntligt och skriftligt

Stödformer för chefer och medarbetare i form av nätverk, handledning och seminarier har prövats och utvärderats.

Andra arbetsplatser i länet har tagit del av de tjugoen pilotarbetsplatsernas erfarenheter och använder dem helt eller delvis. Pilotarbetsplatserna fungerar som modeller vad gäller
språkutveckling.

Samarbetet mellan deltagande arbetsplatser och utbildningsanordnare har utvecklats och strategier för samarbete på längre sikt har utarbetats.

De arbetsplatsintegrerade och språkutvecklande pedagogiska modellerna som utvecklats i projektet är möjliga att tillämpa inom reguljär utbildning efter projekttiden.

En medvetenhet finns om vikten av tillgänglighet och jämställdhetstänkande.

Möten och utbildningsinsatser genomförs på tider som är anpassade efter både arbetsgivarens krav och de anställdas behov av t.ex. barnomsorg.

Projektets erfarenheter och resultat är spritt till äldreomsorgen i länets övriga kommuner, offentliga och privata utförare. Resultatet är spritt till politiker, myndigheter och utbildningsväsendet. Spridningen sker genom hemsida, spridningskonferenser, olika mediakanaler m.m.


På individnivå är målsättningarna efter projektets slut att:
75 procent av målgruppen - de anställda med bristfälliga kunskaper i svenska har ökat både sin yrkeskompetens och sin språkkompetens.

75 procent av målgruppen har tillsammans med sina medarbetare deltagit i någon av projektets stödformer.

75 procent av målgruppen har ökat sin språkliga kompetens och kommunikation i relation till brukare och anhöriga.

90 procent av målgruppen har framtagna individuella språkutvecklingsplaner.

50 språkombud har utbildats.

Samtliga medverkande SFI-lärare, vårdlärare och handledare har vidareutbildats.

75 procent av chefer och medarbetare har ökat sin kunskap om språkutveckling och
språkstödjande arbetsmetoder.

75 procent av chefer på berörda arbetsplatser har i deltagit i någon av stödformerna.

Verktyg för chefer att leda och utveckla mångfald och språkfrämjande arbetsplatser har utvecklats och prövats.

Även medarbetare med läs- och skrivsvårigheter kan lyfta fram sina

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En del av målgruppen är medarbetare som arbetar med personer med funktionsnedsättning vilket innebär att det finns stor kunskap om tillgänglighet att tillgå för projektet. Under förstudien har lokaler med god tillgänglighet använts.

Inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning finns ingen tradition att särskilt underlätta och anpassa arbetet för anställda med funktionshinder. På samma sätt som CARPE beskriver i sin ansökan ska tillgängligheten till information, kunskap och utbildning göras optimal för medarbetare med läs- och skrivsvårigheter. Arbetet i omsorgen ställer idag helt andra krav än bara för tio år sedan. Alla måste kunna läsa instruktioner, rapporter och diverse material samt även kunna dokumentera. En del i ett utvecklingsarbete blir att öka kunskapen hos medarbetare om vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter. Men även att arbeta för att ändra attityder på arbetsplatsen så att personer med läs- och skrivsvårigheter vill medge det och kan få ett adekvat stöd på arbetsplatsen.

Jämställdhetsintegrering

Den SWOT-analys som genomfördes tillsammans med ApL-projektet fokuserade på jämställdhet, men ledde även till att frågor om hur man ser på mångfald både vad gäller ålder, bakgrund och andra faktorer diskuterades. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter analyserades, se bilaga. Ett annat viktigt resultat var att deltagarna såg på sig själva och sin egen verksamhet med andra ögon och fick pröva ett sätt att föra upp frågeställningar till ytan. Arbetsmetoden kommer att kunna användas för att sätta ord på och ifrågasätta invanda arbetssätt som utestänger personer med annan bakgrund än den så kallat normala. Detta ifrågasättande och reflekterande arbetssätt kommer projektet att försöka tillämpa på alla nivåer.

Inom projektet har vi valt att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv där huvudmålet är att skapa förutsättningar för att redan anställda kvinnor med låg kompetens inom äldreomsorgen ska erhålla en starkare ställning på arbetsmarknaden. Den stärkta kompetensen och ett ökat själförtroende kan också leda till vidareutveckling och egenföretagande.

Projektet kommer inte att speciellt försöka påverka fördelningen mellan kvinnor och män inom omsorgen om inte detta skulle vara av vikt i någon av projektets olika delar. Däremot kommer frågor om könsfördelning och jämställdhet genomsyra projektets alla aktiviteter. Möten och utbildningsinsatser m.m. ska genomföras på tider som är anpassade efter både arbetsgivarens krav men också efter deltagarnas behov av bland annat barnomsorg. I utvärderingen av projektet ska också dessa perspektiv särskilt beaktas.

Transnationellt samarbete

Projektet har en koppling till ansökan om Grundtvig partnerskap, "Vocational and second language learning and development in European Elderly Care" som tidigare har lämnats in och under hösten 2007 blivit tillstyrkt i Sverige, andra gången sommaren 2008 avslagen i Sverige men beviljad hos andra sökande parter. En av de sökande parterna var Danmarks Pedagogiska Universitet som har ett utbyte med Stockholms universitet vad gäller forskning om andraspråk i yrkeslivet. I språkombudsutbildningen har mycket inspiration hämtats från den danska forskningen och projektet vill därför arbeta transnationellt med Danmarks pedagogiska universitet för att utbyta erfarenheter från arbete med språkutveckling inom vuxenutbildning och på arbetsplatser inom omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg och tillsammans utveckla nya verktyg för både utbildningen och arbetsplatsen.

Genom kontakter med andra EU-länder, bl.a. inom ENSA, European Network for Social Authorities, har det framkommit att språkproblem inom omsorgen blir alltmer utbredda i Europa. De goda resultat som Språksam kommer att kunna visa upp kan spridas och bli en hjälp i övriga länders utvecklingsarbete och även bli en del av nätverksarbete inom EU.

Samarbetspartners

  • Institutionen för nordiska språk
  • Järfälla kommun, Socialförvaltningen, vård och omsorg
  • Kommunal avd Stockholm
  • Länsstyrelsen, enheten för lokal och social utveckling
  • Pedagogiska institutionen
  • Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn
  • Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen
  • Vårdförbundet avdelningen i Stockholm

Deltagande aktörer

  • Axelsbergs Servicehus
  • Berga äldreboende
  • Ekbacken, Carema
  • Ekbackens äldreboende
  • Högsätra äldreboende Lidingö
  • Omsorgshuset AB
  • Siggebogården Lidingö
  • Skoga äldrecentrum, Solna

Kommun

  • Järfälla
  • Lidingö
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje