Logotyp på utskrifter

Social Innovation@Stockholm

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSU Innovation AB
KontaktpersonDavid Lundborg
E-postdavid.lundborg@innovation.su.se
Telefonnummer0701506100
Beviljat ESF-stöd8 747 700 kr
Total projektbudget8 747 700 kr
Projektperiod2010-11-01 till 2013-09-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

1.7. Sammanfattning
Sociala innovationer är ett område som redan nu har en substantiell storlek och betydelse för vår ekonomi, och som dessutom är i tillväxt. Denna starka position och tillväxt har det svenska innovationssystemet ännu inte tagit i beaktande.
SU Innovations syfte med det föreslagna projektet är att i Stockholm bilda ett ledande center för kompetensutveckling inom Social Innovation, som ska arbeta med
o Kompetensutveckling genom utbildning och praktiskt stöd med rådgivning
o Kunskapsbyggande kring verktyg och processer för ökat Social entreprenörskap
o Spridning av kompetens till andra personer som verkan inom innovationsmiljöer, forskning och företag
Effekten blir alltså dels att många innovatörer får rådgivning och affärscoachning för att utvecklas och växa, och att systemet får återanvändningsbart och paketerat strukturkapital.

Bakgrund

1. Beskrivning
Syftet med Social Innovation@Stockholm är att skapa den ledande innovationsmiljön i landet för sociala entreprenörer och innovationer. Denna växande och allt viktigare sektor behöver en miljö som har kunskap och verktyg för att utveckla de sociala innovationerna till framgångsrika verksamheter inom och utanför den sociala ekonomin. Detta utan de låsningar baserat på teknik, produkt och riskkapitalfinansierade aktiebolags-etableringar som dagens innovationssystem i hög grad fastnat i.
Den kunskap och de verktyg som genereras i projektet, kommer att utvecklas i nära samarbete med olika typer av samarbetspartners - inte minst från den sociala ekonomin - och kommer aktivt att föras ut i innovationsmiljön, för kunskapsspridning i systemet.


1.1. Bakgrund


1.1.1. Behov och problem
Sociala innovationer är ett begrepp som kan sägas vara relativt etablerat sedan 60-talet, och är enligt en definition: ”En social innovation är en ny idé som uppstått till följd av en enskild individs, en grupps eller en gemenskaps kreativitet och som ger mervärde till en enskild individs eller en gemenskaps välfärd och hälsa eller till servicesystemet.”

Det är ett område som redan nu har en substantiell storlek och betydelse för vår ekonomi, och som dessutom är i tillväxt. Enligt en EU-rapport “In the EU-25, over 240,000 co-operatives were economically active in 2005. These co-operatives provide direct employment to 3.7 million people and have 143 million members.”
Enligt en svensk uppgift står den ideella sektorn för c:a ungefär 4% av Sveriges BNP – jämförbart med liknande EU-länder. Sektorn omsatte enligt samma uppgift i början av 2000-talet omkring 140 miljarder kronor årligen och sysselsatte sammanlagt 145 000 anställda.

En annan uppgift visar att i Stockholms län har de organisationer inom den sociala ekonomin, som på något sätt definieras som affärsdrivande d.v.s. betalar ut lön eller redovisar moms 54 832 personer anställda och omsätter 56,3 miljarder kronor per år.
Denna starka position och tillväxt har det svenska innovationssystemet ännu inte tagit i beaktande, något vi på SU Innovation med detta projektförslag vill råda bot på.
Det svenska innovationssystemet har under ett drygt handfull år aktivt arbetat med att professionaliseras och skapa nätverk mellan aktörerna – främst initierat och drivet av Teknikbrostiftelserna, Vinnova och på senare år Innovationsbron. Man har också i hög grad lyckats – man har lyckats attrahera allt mer erfarna och kompetenta personer, man har skapat fungerande nätverk mellan dessa, det sker en ständig utveckling av samarbetet, liksom runt verktyg och processer. Många aktörer i innovationssystemet är idag skickliga på att stödja innovationer och har utvecklade metoder och processer för stöd men ofta med ett starkt fokus på teknik- och produktinnovationer.
Kunskapen kring andra typer av innovationer ä produktinnovationer är förvånande låg. Detta trots att siffrorna tydligt visar att de flesta nya företag som startas är av andra typer än teknikbolag.

Vi på Stockholm universitet har sedan 2007 aktivt arbetat med att etablera en innovationsmiljö – SU Innovation – som kan stöda olika typer av innovationer. Vi har sett att många forskare och studenter inom humaniora och samhällsvetenskap har intressanta idéer och kunskaper som skulle kunna omsättas i innovationer – men det svenska stödsystemet saknar kunskap kring hur man gör det.
Eftersom vi allt mer får ett inflöde av sociala innovationer har vi beslutat att utvecklas för att kunna stödja denna typ av verksamheter på ett mer optimalt sätt, på samma sätt som vi varit drivande i att utveckla tjänsteinnovationer generellt.
Men inom området Sociala Innovationer är alltså vår primära målgrupp extern – i betydelsen från utanför Stockholms universitet

SU Innovation
Sedan SU Innovation startades tidigt 2007 har vi haft fokus på och arbetat mycket med tjänsteinnovationer. Anledningen till detta var bland annat att Stockholms universitet har halva sin verksamhet inom humanistiska/samhällsvetenskapliga/juridiska fakulteterna – där traditionellt inte innovationssystemet agerar, men där vi via enkäter funnit stort intresse och också erfarenheter inom nyttiggörande och kommersialisering. Erfarenheter från studentrådgivning visade också att det fanns i hög grad andra typer av innovationer är produkt/teknik även bland denna målgrupp.

SU Innovation har därför byggt upp kompetens och erfarenhet runt att arbeta med tjänsteinnovationer – vi har även redan arbetat med några sociala innovationer. Vi har bemanning, liksom styrelse/Advisory Board, nätverk och partners som är vana att arbeta med denna typ av innovationer. SU Innovation har även gjort utredningar för både KK-stiftelsen och NUTEK kring hur unga tjänsteinnovationer ska stödjas. Vi är ledande i Sverige i tänkande runt tjänsteinnovationer. SU Innovation arbetar också redan i dag hela tiden aktivt och medvetet med att utveckla sig inom jämställdhet, integration, mångkultur och tillgänglighet. Vi har i flera omgångar varit projektledare och involverade i projekt kring detta, och vår verksamhet färgas av att ständigt utveckla detta tänkande.

Under åren som SU Innovation har arbetar med det bredare synsättet på innovationer har vi erfarit att mycket av de offentliga stödsystemen, t ex i form av finansieringslösningar, är skapade och styrda mot teknik- och produktidéer. Detta innebär att personer som söker stöd och kompetensutveckling för tjänste-, liksom sociala innovationer, har svårt att få det.

Eftersom sociala innovationer på kort tid blivit allt mer frekventa, anser vi att det finns starka skäl och ett stort behov av att det etableras en aktör som på ett strukturerat sätt har kompetens inom och utvecklar processer, verktyg och arbetssätt, för att specifikt kunna stödja sociala innovatörers utveckling av sina ideér. Denna aktör ska vara väl förankrad i innovationssytemet och ha prtnerskap inom alla relevanta områden - dessutom allså kunnig och fokuserad på sociala innovationer. SU Innovation vill med denna projektbeskrivning beskriva hur vi vill leda denna utveckling.

Några exempel från vårt arbete med sociala innovationer är Growyn – sökmotor där hela nettot går till miljö och välgörenhet (www.growyn.se) och MycroAction – som vill göra välgörenhet lönsamt för alla parter genom ett innovativt tänk och baserad på Mikrolånsinstituten i Afrika. I veckan beslutade vi också anta ett nytt projekt som redan har kontakter i Uganda för produktion och drift av småskaliga energilösningar där.

Syfte

1.1.2. Syfte – avsikten med projektet
SU Innovations syfte med det föreslagna projektet är att i Stockholm bilda ett ledande center för kompetensutveckling inom Social Innovation, som ska arbeta med
o Kompetensutveckling genom utbildning och praktiskt stöd med rådgivning
o Kunskapsbyggande kring verktyg och processer för ökat Socialt entreprenörskap
o Spridning av kompetens till andra personer som verkar inom innovationsmiljöer, forskning och företag
Vår avsikt är att bygga på det arbetssätt som är etablerat inom det traditionella innovationssystemet men att nu utveckla och applicera det gentemot sociala innovationer. Centret kommer att bygga på SU Innovations kunnande, erfarenhet, tjänsteinkubator och nätverk . Centret ska i samarbete med andra aktörer ta fram ett strukturerat och dokumenterat arbetssätt för att utveckla personer och idéer i samhälls- och välfärdsinnovationer innovationer. Vi ser detta som en naturlig förlängning på SU Innovations arbete med tjänsteinnovationer. Sociala Innovationer handlar om ett brett synsätt på innovation och ger oss möjlighet att arbete med innovationer på ett sätt som vi sett det finns stort behov för. Inom Stockholms universitet finns ett intresse och en erfarenhet av att arbete med samhälls- och välfärdsområdet och med det föreslagna centret skulle vi kunna utöka SU Innovation att mer arbeta gentemot att utveckla personer och idéer inom samhälls- och välfärdsområdet.
Vi tror att det är mycket att vinna på att en befintlig innovationsaktör driver denna utveckling, eftersom det finns möjlighet att återvinna en hel del grundtankar och processer. Tjänsteinkubatorns strukturerat uppbyggda erfarenheter ligger givetvis nära sociala innovationers behov.
Vårt upplägg kommer att kombinera inledande, öppen rådgivning och löpande programbaserad coachning för utvecklingen av utvalda projekt/bolag i 6-24 månader, med att bygga upp dokumenterad och paketerad kunskap och utveckling av processer, verktyg och partnerskap. Effekten blir alltså dels att många innovatörer/idéer/projekt/företag får rådgivning, några blir utvalda till affärscoachning för att utvecklas och växa, och att systemet får återanvändningsbart och paketerat strukturkapital, som kan spridas till andra miljöer. SU Innovation ser gärna att all kunskap blir ”public domain” och kan användas av andra aktörer – inte minst de samarbetspartners som är med i förprojekteringen och genomförandet.
Om vi får finansiering kommer vi inleda med en förstudie från 1/11 till 31/4 där vi ska titta på hur ett sådant center kan och bör organiseras och inriktas, med avsikt att därefter kunna genomföra de förslag som förstudien resulterar i .

Målsättning

1.1.3. Målsättning - mätbara projektmål

Förprojekteringen
Förstudiens mål är att ta fram en skriftlig rapport som i detalj går igenom problemområdet, tar fram förslag till aktiviteter, hur dessa bör organiseras, lämpliga samarbetspartners samt medverkansformer för dessa. En av huvudaktiviteterna i Förprojekteringen/Mobiliseringsfas är att aktivt samarbeta med det 15-talet aktörer, som redan i ansökan uttalat sig positivt om att vara involverade i projektet. Vi kommer genom enskilda möten, workshops och hearings utnyttja partnernas olika styrkor för att utveckla projektet, med syfte att få fram de centrala samarbetspartnerna i genomförandefasen och en konkret plan för aktiviteter under denna. En Advisory Board - med fokus på aktörer från Sociala Ekonomin - kommer också tidigt i Förprojekteringen att etablerasStrukturer och processer bör även föreslås. Projektets jämställdhetsintegration ska analyseras och beskrivas och utmynna i kvantitativa mål för hur många kvinnor respektive män som minst ska nås av stödinsatserna nedan. Förstudierapporten ska även innehålla en intressentanalys av lämpliga FORTSATTA samarbetspartners. Förprojekteringsfasen kommer även att inkludera en initieringsfas, med bl a en konkret Aktivitetsplan, som gör att projektet kan starta konkret, direkt efter ett förhoppningsvis positivt besked till genomförandefasen

Genomförandefasen
Stöd till sociala entreprenörer/Komptetensutveckling.
Under tvåårsperioden ska:
- 200 personer ha fått grundläggande individuell rådgivning
- 40 personer genomgått programbaserad coachning under minst fyra månader
- 600 personer deltagit i inspirationsaktiviteter
- 200 personer deltagit i seminarier och kurser
- 10 artiklar som beskriver projektet eller projektdeltagare ha publicerats i media
- en webbaserad community knuten till projektet lanseras och antalet medlemmar vara minst 200.
- minst sex moduler för coachning av sociala Innovationer ha tagits fram
- minst två seminarier och temadagar inom nätverken SNITTS och SiSP ha anordnats
- projektgruppen eller dess representanter medverkat vid minst två konferenser


Transnationellt
Under tvåårsperioden ska minst två workshops/seminarier med stödmiljöer från andra östersjöländer genomföras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

1.2. Genomförande
1.2.1. Tillgänglighet för personer med funktionshinder
SU Innovation verkar inom Stockholms universitet och följer samma handlingsplan för likabehandling som universitetet upprättar varje år. Där slås fast att alla studenter, avsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet.

Vi följer universitetets riktlinjer om att lokaler och verksamheter, inklusive våra
utbildningsinsatser och informationsspridning, kontinuerligt ska undersökas i
syfte att tillgängliggöra och underlätta för studenter med funktionshinder.

I förprojekteringen kommer vi utvärdera vilka lokaler vi ska använda oss av både för grundläggande rådgivning och programbaserad coachning samt för inspirationsaktiviteter och seminarier. Det är då viktigt att vi väljer lokaler, eller anpassar existerande lokaler, så att tillgängligheten förblir hög. Genom att följa universitetets policy kring tillgänglighet försäkrar vi oss om att ingen projektdeltagare, eller potentiell projektdeltagare, diskrimineras på grund av bristande tillgänglighet.

Inför genomförandet kommer vi att säkerställa att de lokaler vi använder kommer vara fysiskt tillgängliga för alla, även för personer med någon form av funktionshinder. Projektets verksamhet måste också vara tillgänglig på det viset att ingen ska känna sig diskriminerad på grund av sin könstillhörighet, könsöverskridande identitet, religion, sexuell läggning, etnisk tillhörighet.

Inför genomförandet är det också viktigt att säkerställa den informativa tillgängligheten. Information måste vara utformat så att oavsett om personer har eller inte har funktionshinder ska kunna tillgodogöra sig projektets information. Även den kommunikativa tillgängligheten måste hanteras så att alla bereds möjlighet att ta del av rådgivningsinsatser och utbildning samt medverka i diskussioner. Detta görs bland annat genom att seminarierum har hörslingor och man har beredskap till teckentolkning.

Inför genomförandefasen kommer alla i projektorganisationen samt deltagande aktörer få utbildning på problematiken kring tillgänglighet och information om vad som kännetecknar en tillgänglig verksamhet syftande till att öka allas engagemang kring att hitta lösningar på eventuella problem.

Jämställdhetsintegrering

1.2.2. Jämställdhetsintegrering
SWOT-analysen av projektets jämställdhetsintegrering som redovisas i förprojekteringen ser ut som följer:
Styrkor:
SU Innovation har tidigare arbetat med jämställdhetsfrågor bland annat i projektet KVINNS (finansierat av Nutek/Tillväxtverket) och har en hög beredskap och medvetandegrad för jämställdhetsproblematik. I SU Innovation har vi sett över och analyserat hur vi bemöter vår målgrupp både i form av språkbruk och annan kommunikation samt var och hur vi syns på olika utbildningar. Vi har ett fullt utbyggt kvantitativt system för uppföljning av bl a fördelningen av män och kvinnor av de som besöker oss. Vi har även rutiner för kvalitativ uppföljning av våra rådgivningsinsatser och utbildningar och om vi önskar skulle vi kunna dela upp och analysera denna med hänsyn tagen till könstillhörighet.

Svagheter:
SU Innovations tidigare målgrupp utgörs dels av individer vid Stockholms universitet (här har vi tillgång till relevant könsuppdelad statistik) men för övriga grupper som utgör primär målgrupp i det aktuella projektet saknar vi statistiskt underlag av motsvarande kvalitet.

Möjligheter:
Våra medarbetares erfarenhet av och öppenhet för jämställdhetsproblematiken gör att det finns goda möjligheter för oss att bygga vidare på detta och att till fullo integrera detta i projekt. Projektet skulle också ge oss möjligheten att gå in i frågan under en längre tid för att säkerställa att jämställdhetsintegreringen präglar vår organisations framtida projekt även efter denna finansieringsperiod.

Hot:
För det fall jämställdhetsarbetet inte förankras tillräckligt djupt i projektorganisationen och dess medarbetare finns det en risk att integreringen inte präglar vårt bemötande av målgruppen på ett tillfredsställande sätt dels på kort sikt och dels på längre sikt efter projekttidens utgång.
Vår jämställdhets-SWOT visar att om inte alla inblandade i projektorganisationen är väl bekanta med jämställdhetsperspektivet och/eller inte är utbildade på de verktyg vi använder för uppföljning och analys riskerar integreringsarbetet att bli sämre utfört. Därför kommer vi ha särskilda utbildnings- och informationsinsatser riktade till samtliga i projektorganisationen samt ta fram dokumentation som informerar våra samverkanspartners om vårt jämställdhetsperspektiv.
För att säkerställa kompetensen i organisationen och kvalitetssäkra projektets genomförande kommer vi ta hjälp av utomstående bedömare. Inför denna ansökan har vi tagit hjälp av Dennis Kullman, projektstödet i jämställdhet, och vi kommer ha vidare kontakt under förstudien bland annat för att analysera målgruppen enligt 4R-metoden samt utbilda projektorganisationen. I vårt nätverk vid universitetet finns ett antal sakkunniga forskare och praktiker som kan stärka vårt kvalitetsarbete genom ytterligare bedömning och tolkning av vårt arbete och dess resultat. Det är också viktigt att utbilda alla i projektorganisationen i jämställdhet och vårt kvantitativa rapporteringssystem och våra metoder för kvalitativ återkoppling för att säkerställa att uppföljning och analys av projektdeltagare med hänsyn tagen till könstillhörighet utförs korrekt och möjliggör kontinuerliga justeringar och förbättringar för att åstadkomma tillfredsställande jämställdhetsintegrering i projektet.

I projektet kommer vi kontinuerligt att mäta fördelningen mellan kvinnor och män i de grupper som dels nås av vårt budskap och dels tar del av våra tjänster i form av enskild rådgivning/coachning, workshops och andra insatser. Vi hoppas förstås att arbetet med jämställdhetsintegreringen under förstudien har gett oss goda förutsättningar för hög måluppfyllelse men om vi under projektets gång skulle få signaler om brister i integreringen kommer vi analysera detta och se över och åtgärda vårt arbete. Vår övergripande ansats är att proaktivt verka för kvinnors och mäns lika rätt till projektets tjänster samt lika rätt till att ta del av och dra nytta av resultaten. Vi behöver förprojekteringen för att ta reda på hur målgruppen ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv och när den är gjord kommer vi sätta tydliga jämställdhetsmål.

Vidare är det viktigt att kontinuerligt diskutera och belysa vårt perspektiv och en metod för att implementera detta är att ha jämställdhetsfrågor som stående punkt på samtliga mötesagendor. Detta för att säkerställa och kvalitetssäkra att tänkandet genomsyrar hela organisationen och alla beslut samt för att ge förutsättningar för att jämställdhetsperspektivet lever vidare efter projektets utgång.

För att inte bara vår projektorganisation utan även samverkande aktörer och projektdeltagare ska ta del av jämställdhetsintegreringsarbetet anordnar och koordinerar vi seminarier som belyser social innovation och företagande utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Rätt utfört kommer våra insatser resultera i att projektdeltagare tar del av våra tjänster utifrån sina egna preferenser, förutsättningar och kompetens utan att vara påverkade av utifrångivna könsstereotypa uppfattningar om vad man som man eller kvinna bör eller inte bör ägna sig åt.

Transnationellt samarbete

1.3.4. Transnationalitet

Förprojekteringsfasen får undersöka om befintliga samarbeten kan utvecklas för att stärka centrets kompetens under genomförandefasen. I denna fas kommer vi också att undersöka om - t ex via Samarbetspartners - andra aktörer och regioner är aktuella för Transnationell Samverkan. I förprojekteringen ska också undersökas om det finns erfarenheter i andra länder kring inkubatorer eller annan verksamhetsform som är inriktad mot sociala innovationer för att i så fall hämta hem den kunskapen och bygga in den i projektet.

SU Innovation är redan idag aktiv partner i två transnationella projekt, vars nätverk, processer och resultat kan vara till nytta för detta projekt, och tvärtom. Dels är vi med i ett Östersjöprojekt: Basic som är Innovationsprojektet inom BaltMet – Östersjöns huvudstäders (inkl. t ex Oslo, Berlin…) . Vår roll är att inom ett Work Package - som drivs av Kista Science City och Stockholm Business Region – leda fem workshops mot Inkubatorerna runt Östersjön, dels mot affärscoacherna på dessa inkubatorer, dels dessas och regionens Science Parks företag, och tidiga startups. Det andra projektet är finansierat av Nordic Innovation Center, och drivs av ett universitet från Helsingfors – Haaga-Helia – och med Stavanger Universitet som tredje part. Detta projekt avser att vidareutveckla ett koncept för att ge ledningspersoner inom hospitality-sektorn (brett definierat) kreativa och konstruktiva utvecklingsidéer genom s.k. ”collissions” med spännande personer från helt andra branscher och områden.

SU Innovation har pågående internationella samarbeten kring tjänste- och sociala innovationer med experter runt om i världen, t ex vid Oxford University (Isis), University Collage of London, Waterloo och York University i Toronto.

Samarbetspartners

  • Coompanion Kooperativ Utveckling Stockholms län
  • CRS
  • KI Science Science Park AB
  • Konstfack
  • Länsstyrelsen, enheten för lokal och social utveckling
  • Miljonkulturell ungdom
  • Teknikbyn AB
  • Vägen ut!

Kommun

  • Arboga
  • Askersund
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Ekerö
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Fagersta
  • Finspång
  • Flen
  • Gnesta
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Haninge
  • Heby
  • Huddinge
  • Håbo
  • Hällefors
  • Järfälla
  • Karlskoga
  • Katrineholm
  • Kinda
  • Knivsta
  • Kumla
  • Kungsör
  • Köping
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Lidingö
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljusnarsberg
  • Mjölby
  • Motala
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Oxelösund
  • Sala
  • Salem
  • Sigtuna
  • Skinnskatteberg
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Strängnäs
  • Sundbyberg
  • Surahammar
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Vadstena
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Vingåker
  • Värmdö
  • Västerås
  • Ydre
  • Åtvidaberg
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Österåker