Logotyp på utskrifter

Samverkan för vägen till arbete i en lärande miljö

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHagabergs Folkhögskola
KontaktpersonGunilla Larsson
E-postgunilla.larsson@hagaberg.fhsk.se
Telefonnummer08-55091009
Beviljat ESF-stöd6 474 253 kr
Total projektbudget17 391 628 kr
Projektperiod2009-05-04 till 2013-10-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Personer som riskerar långtidssjukskrivning eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning erbjuds aktiviteter på folkhögskola före arbetsinriktad rehabilitering (förrehabilitering). Resultaten presenteras nationellt. På strategisk nivå arbetar vi för att metoden ska tillämpas i ordinarie verksamhet

Bakgrund

Projektet som beskrivs nedan har varit föremål för en förprojektering i drygt två år. Under hösten 2006 bildade 13 folkhögskolor från olika delar av Sverige ett gemensamt nätverk. Syftet är att arbeta fram modeller för hur folkhögskolan kan närma långtidssjukskrivna och personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslivet. Kontakt togs med Försäkringskassan och till nätverket knöts företrädare för huvudkontoret (Ale Friberg, Helene Bygdemark och Gunni Strandberg). Försäkringskassan har uttryckt sitt stora intresse för projektet och ser behov av de aktiviteter som finns i projektet och att det arbete vi gjort är en fullödig förprojektering.

I vår förprojektering har vi även besökt alla lokala försäkringscentra där medverkande folkhögskolor finns. Försäkringskassans samverkansansvariga i dessa centra har uttryckt ett behov av aktiviteterna och att de vill delta i projektet.

Modeller för förrehabilitering har tagits fram. Det är dessa modeller som vi nu vill testa mellan folkhögskolorna och Försäkringskassan.

I vissa fall arbetas projekt fram inom ramen för ett befintligt samordningsförbund. Här har också kontakter knutits med Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. I andra fall ansöker vi om projekt med stöd från Europeiska Socialfonden.

En liknande ansökan som denna har lämnats in till Partnerskapet i Västsverige från Hellidens folkhögskola och Kvinnofolkhögskolan. ESF-rådet i Västsverige beviljade den 18 december 5 257 396 kr för att genomföra projekt, Samverkan för vägen till arbete i lärande miljö, med Klas Sjögren, Hellidens folkhögskola, som projektansvarig.

Förutom dessa ansökningar lämnades också en liknade ansökan in den 18 december till Partnerskapet Småland & Öarna från Mullsjö folkhögskola, Värnamo folkhögskola och Ädelfors folkhögskola. Ansvarig för detta projekt är rektor Rolf Axelsson, Ädelfors folkhögskola.

I partnerskapet Norra Mellansverige avvaktar nätverket med att lämna in ansökan från Ingesunds folkhögskola och Klarälvdalens folkhögskola.

Liknande aktiviteter i projekt finansierade av samordningsförbunden på respektive orter planeras av Valla folkhögskola med rektor Kenneth Hedström som projektansvarig och Kävesta folkhögskola med rektor Ulla Wiberg som projektansvarig. I mitten av december 2008 gav Samordningsförbundet i Örebro klartecken till att Kävesta folkhögskola kan genomföra sitt projekt.

Folkhögskolorna i nätverket planerar och genomför alltså flera regionala projekt med något olika inriktning. Orsaken till detta är att Europeiska Socialfonden för tillfället inte har någon nationell utlysning inom programområde 2. En tanke med olika projekten är också att vi på detta sätt får möjlighet, i den gemensamma utvärderingen, att jämföra resultaten från de olika projekten.

Vår förprojektering har bl.a. visat följande:

Europeiska Socialfonden och programområdet syftar till att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som idag står långt från arbetsmarknaden. Ohälsa är en stor orsak till detta. Ohälsotalet var 35,8 dagar vid slutet av år 2008. Ohälsotalet är ett mått som fångar helheten i sjukfrånvaron. Talet visar antalet hela dagar (netto) under en tolvmånadersperiod som ersatts med sjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, per invånare i åldern 16 till 64 år.

Bland de sjukskrivna finns stora grupper som anger att de skulle kunna arbeta mer om vissa villkor på arbetsplatsen är uppfyllda. Vissa av dem med sjuk- eller aktivitetsersättning kan tänka sig att gå till arbetslivet helt eller delvis om detta underlättas med individanpassade insatser.

Projektet kan, genom individanpassade insatser i en lärande miljö i samverkan med Försäkringskassan och genom strategiskt påverkansarbete, sänka ohälsotalet ytterligare och få fler personer i arbete. Särskilda insatser görs också för att främja jämställdheten när det gäller att förbereda inträdet i eller återgången till arbetslivet.

De tre folkhögskolor som står bakom detta projekt har alla erfarenhet av arbete med sjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Den människosyn, metodik och pedagogik som finns inom folkhögskolan har visat sig fungera bra för att minska ohälsan och stärka självkänslan. Detta är något som ger ökade kunskaper om möjligheterna att hitta vägar in i arbetslivet. Men det blir ofta kulturkrockar mellan Försäkringskassan och folkhögskolorna beroende på att Försäkringskassan inte har en enhetlig syn på och kunskap om hur folkhögskolan arbetar. Folkhögskolorna har inte heller tillräckliga kunskaper om Försäkringskassans kultur, arbetsmetoder, målsättningar och språk. Detta projekt syftar även till att finna en gemensam strategi för ett fortsatt och utvecklat samarbete så att fler personer som idag är utanför arbetsmarknaden ser möjligheter att hitta vägar till arbete.

Folkhögskolorna har i de ordinarie kurserna utvecklat en pedagogik och metodik som också kan användas vid andra aktiviteter t.ex. för sjukskrivna och andra grupper i utanförskap. Folkhögskolorna arbetar särskilt med samspelet mellan individ, grupp och samhälle och arbetar med den dynamik som uppstår i grupperna för att stärka individens självkänsla. Verksamheten utgår från det friska och anpassas efter deltagarnas individuella förutsättningar, erfarenheter och önskemål. Folkhögskolorna har också ett aktivt demokratiarbete med genusperspektiv. De olika skolornas profil har betydelse för hur aktiviteterna utformas.

Folkhögskolornas styrka ligger i den människosyn om alla människors lika värde som genomsyrar skolorna. Den metodik och pedagogik som används i undervisningen stärker personer i utanförskap. Medarbetarna är engagerade i och intresserade av att verksamheten utvecklas och är öppna för flexibla verksamhetsformer. Det finns en lång erfarenhet bland folkhögskolorna av att arbeta med långtidsarbetslösa bl.a. inom Arbetsförmedlingens aktivitetsgaranti (Saga-kurser).

Skolorna har olika huvudmän och profiler vilket gör att det totalt kommer att bli en bred verksamhet som projektet speglar. Det är något vi tror kan vara till nytta i ett framtida mer organiserat samarbete kring förberedande insatser av arbetslivsinriktad karaktär. Det är en svaghet att folkhögskolornas medarbetare inte är helt bekanta med Försäkringskassans kultur, arbetsmetodik, målsättningar och språk. Möjligheterna ligger i att projektet tillför kunskaper, metoder och resurser för att utveckla förberedande insatser som en ny del av rehabiliteringsverksamheten (förrehabilitering). Denna kunskap är nödvändig för många för att komma in i arbetslivsinriktad rehabilitering efter en lång tid i utanförskap. På så sätt kan medarbetare på folkhögskolorna mer systematiskt utvecklas och bli en mer aktiv och kompetent partner i arbetet att få personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer som riskerar långtidssjukskrivning att komma in i arbetslivet.

Hinder: Det har visat sig att personer som länge varit borta från eller aldrig varit inne i arbetslivet har svårt att direkt gå in i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Här behövs kartläggning och individstärkande aktiviteter, som folkhögskolan kan ge i detta projekt. Samhället saknar många gånger en genomtänkt strategi för och erfarenheter av ett långsiktigt och organiserat samarbete mellan folkhögskolor och Försäkringskassan. Lagstiftningen om hur rehabiliteringsarbetet ska genomföras är oklar, vilket kan leda till ineffektivitet. Inriktningen med samverkan mellan folkhögskolorna, Försäkringskassan lokalt och centralt och en utvärderande enhet ger möjlighet att omsätta resultaten från de lokala operativa aktiviteterna till en strategisk nivå för att skapa en varaktig förändring av arbetssättet.

De 13 skolor som deltar i de olika projekten har olika huvudmän och finns i storstad, stora städer, mindre städer och på ren landsbygd och är både internat- och externatfolkhögskolor.

Syfte

Syftet med projektet är:
- Att genom strategiskt påverkansarbete utveckla metoder för hur folkhögskolan kan bidra till att sänka ohälsotalet genom att få till stånd aktiviteter som fungerar som förrehabilitering för personer på väg mot en arbetslivsinriktad rehabilitering
- Att särskilt beakta jämställdhet, etnicitet och personer med funktionsnedsättningar i projektets alla aktiviteter så att alla deltagare får likvärdiga förutsättningar att komma till den arbetslivsinriktade rehabiliteringen
- Att stärka samarbetet mellan medarbetare vid folkhögskolorna och Försäkringskassan för att på så sätt öka förståelsen för varandras arbetsmetoder, kultur, målsättningar och språk
- Att sprida erfarenheter och information vidare inom folkhögskolan och Försäkringskassan och till andra aktörer som arbetar med rehabilitering, samt
- Att sprida idén och resultaten vidare via massmedia

Målsättning

Målet med projektet är:
- Att visa att folkhögskolan genom förrehabilitering kan få fler i arbetslivsinriktad rehabilitering och därmed bidra till att sänka ohälsotalet
- Att definiera och dokumentera förrehabilitering som en metod som bidrar till att personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning kommer närmare arbetsmarknaden
- Att stärka personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning och i och med det visa att de har arbetsförmåga
- Att särskilt rikta arbetet mot personer med funktionsnedsättning, unga och personer med utländsk bakgrund
- Att arbeta utifrån ett genusperspektiv
- Att vardera skola genomför sex aktiviteter om 15 veckor med 15 personer per aktivitet
- Att 60% av deltagarna efter 15 veckor i förrehabilitering kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla aktiviteter i projektet ska vara såväl fysiskt som mentalt tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Med tanke på projektets inriktning är detta en grundpelare i arbetet. Ingen får känna sig utestängd från någon aktivitet pga. sin funktionsnedsättning. Redan idag är lokaler på de tre deltagande folkhögskolorna anpassade (hiss, teleslinga, anpassade dataprogram) för personer med funktionsnedsättningar.

På skolorna finns flerårig erfarenhet av att möte deltagare med funktionsnedsättningar i utbildningar och konferenser. I aktiviteterna kommer vi att tala om hur diskriminering motverkas. När det behövs sker en anpassning av arbetsmaterial. Särskild hänsyn tas också individuellt till hur en person med funktionsnedsättning kan komma närmare arbetslivet.

Jämställdhetsintegrering

Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar från socialförsäkringen av Försäkringskassan. 2008 var ohälsotalet i Sverige totalt 35,8 dagar. Siffran för kvinnor var 42,9 dagar och för män 28,8 dagar.

Ohälsotalet i Stockholms län var det senaste året 38,0 dagar för kvinnor och 26,8 dagar för män.

Jämställdhetsaspekten i projektet är mycket viktig inte minst mot bakgrund av att kvinnor har ett betydligt högre ohälsotal än män. Rapporter talar om att kvinnor och män får olika behandling, bemötande och erbjudanden om vård och rehabilitering. En styrka hos folkhögskolorna är att det finns en stark tradition att arbeta för de demokratiska värdena och bl.a. värna jämställdheten mellan kvinnor och män. Ett av syftena som staten angett för folkbildningen är att arbeta med den gemensamma värdegrunden, d.v.s. alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen.

Folkhögskolornas kurser vänder sig som regel till både kvinnor och män. Kvinnor och män möter olika situationer och har olika förutsättningar att komma i arbete. Under vissa omständigheter kan motiveras ur ett jämställdhetsperspektiv att insatser görs enbart för kvinnor. Svagheten i folkhögskolans struktur är att det på många skolor av tradition finns en manlig dominans i styrelse och skolledning. Ibland har dessa grupper bristande kunskaper om jämställdhetsintegrering och är omedvetna om genusperspektiv. Vi menar att det finns stora möjligheter att utveckla jämställdhetsarbetet inom folkhögskolan. I projektet ska folkhögskolorna noggrant observera var specialinsatser behövs för att könen ska få lika behandling. Hinder är dålig kunskap om jämställdhet och om de patriarkala strukturer som finns i verksamheten. För att undanröja hindren ska ett tydligt fokus ligga på att jämställdhet ingår i projektets alla delar, i såväl organisation, aktiviteter som utvärdering.

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan i Huddinge
  • Försäkringskassan i Nacka
  • LFC Sthlm Södertörn
  • LFC Stockholm Söderort
  • Lokalkontor Södertälje

Samarbetspartners

  • Tollare folkhögskola
  • Ågesta Folkhögskola

Kommun

  • Huddinge
  • Nacka
  • Nynäshamn
  • Stockholm
  • Södertälje