Logotyp på utskrifter

SYNKOP - synskadade i karriär och preparandverksamhet

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSynskadades riksförbund
KontaktpersonStig Eriksson
E-poststig.eriksson@srf.nu
Telefonnummer08-399443
Beviljat ESF-stöd263 071 kr
Total projektbudget350 762 kr
Projektperiod2010-06-15 till 2010-12-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Mindre än hälften av alla personer med synskada i Sverige har arbete. Det är långt sämre än för befolkningen i övrigt. Trots att det finns mycket goda ekonomiska resurser och åtgärdfer blir det inte bättre. Förändringar inom arbetsmarknad och arbetsliv, med ökade krav på flexibilitet, rörligthet och ny teknik har inneburit nya svårigheter, trots att teknikutvecklingen skapat nya möjligheter. Arbetsförmedlingen och Landstinget har ansvar för olika delar av rehabilitering. Resurserna finns men stora brister i samordning och metod. Vi vill med detta projekt skapa en kraftfull funktion som stödjer den enskilde i hans livssituation och ökar förmåga och möjligheter till arbete. Denna funktion ska vara en resurs som samordnar och utvecklar de olika myndigheternas åtgärder till en helhet för individen.
Målet är att fler synskadade ska komma i arbete och att samhället gör en mer samlad och samordnad insats så att de goda resurser som finns kommer till bästa möjliga nytta.

Bakgrund

Cirka hälften av alla synskadade i arbetsför ålder står idag utanför arbetsmarknaden. Flera myndigheter och privata aktörer har program och åtgärder för stöd till individen och för tekniska hjälpmedel vid studier och arbete. Dessa insatser har funnits sedan många år men trots detta har inte sysselsättningsgraden förbättrats de senaste 30 åren. Fram till 80-talet fanns en samlad rehabiliteringsinsats inom de så kallade AMI, Arbetsmarknadsinstituten inom Arbetsmarkandsverkets verksamhet. Dessa avvecklades och nu har Arbetsförmedlingen ett antal specielister som fungerar som konsulter till den lokala arbetsförmedlingen. Dessa skall ha kunskap förutsättningar och möjligheter att stödja personer med synskada till arbete. Ett problem är att de bara finns på några platser i landet och att det inte alltid är så att den enskilde sökande får kontakt med dem. Den arbetssökande och arbetsgivare får nu vända sig till den lokala förmedlingen och lita till att man där antingen har kunskap själva eller anlitar sina specialister. Om de anlitas så arbetar de med vägledning, klargörande av arbetsförutsättningar och anpassning av arbetsplatser.
Dagens arbetsmarknad ställer stora krav på kompetens, självständighet, flexibilitet och rörlighet, vilket för många synskadade ofta kräver mer stöd och träning än denna verksamhet kan erbjuda. Både den sökande och arbetsgivare upplever att stödet är otillräckligt och därför kommer många synskadade inte ut i arbete eller relevant utbildning.

Landstingens Syncentraler bedriver grundläggande rehabilitering och träning, men har ofta ingen koppling till eller samarbete med Arbetsförmedlingen. Deras resurser och insatser för att ge individen stöd och träning i att klara sin vardag med synskadan vad gäller kommunikation, förflyttning, vardagliga färdigheter är av avgörnade betydelse för möjligheterna att klara sig bra på arbetsmarknaden, men de är inte särskilt relaterade till arbetslivets krav.

Trots goda resurser för stöd från samhället och tillgång till bra tekniska hjälpmedel är svårigheterna alltjämt stora att få arbete och även att behålla sitt arbete vid en synskada. Vi ser en försämrad situation med t ex allt fler som får sluta sin anställning och fler med deltidsarbete och sjukersättning. Det innebär att altfler riskerar ohälsa och utanförskap.
Vissa personer är aktivt arbetssökande och klara för arbete, andra är sjukskrivna på grund av synskadan direkt eller genom följdeffekter av långvarig arbetslöshet. En allt för stor grupp lever på sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan på grund av otillräcklig tillgång till en god träning, stöd och rehabilitering/habilitering för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Framförallt aktivitetsersättning förefaller ofta ha funktionen av en särskild arbetslöshetsersättning, men som samtidigt får en inlåsande effekt. Det är svårt som enskild att förändra situationen och även Försäkringskassan har svårigheter med detta.

Strukturförändringar på arbetsmarknaden som medför ökade krav på effektivitet, flexibilitet samt initiativförmåga och aktiva val är viktiga faktorer i dagens arbetsliv. Faktorer som ställer höga krav på omställbarhet som innebär ett ytterligare hot för människor med nedsatt arbetsförmåga. För att kunna företa övervägda val krävs god kännedom om, samt kapacitet till, väl underbyggda alternativ. För personer med funktionsnedsättning, i detta fall synskada, gäller i ännu högre grad vikten av en väl fungerande rehabilitering i kombination med en stark tilltro till och fokusering på egen förmåga och kompetensutveckling. Detta är nödvändigt för att skapa förutsättningar för ökat försörjnings- och sysselsättningsansvar och en individuell karriärutveckling.

Det finns således stora resurser i vårt samhälle, men I dag finns ingen samverkande funktion som kan erbjuda ett kraftfullt stöd där såväl den psykosociala, som den yrkesmässiga situationen kan kartläggas, stödjas och vidareutvecklas.

Synskadades Riksförbund har sedan ett stort antal år bedrivit ett aktivt stöd till enskilda synskadade på arbetsmarknaden. Vi känner därför väl till situationen och har kunnat följa den ovan beskrivna utvecklingen väl. De insatser vi gjort har haft stor betydelse, men har varit för små för att kunna förändra situationen i vid bemärkelse. Det har heller inte funnits något formaliserat samarbete med de berörda myndigheterna, Arbetsförmedling, Försäkringskassa eller Syncentral, utan mera i form av bredare samrådsorgan av övergripande karaktär samt rådgivande möten i enskilda fall.
Vi anser nu att tiden är mogen för att få till stånd ett bättre samarbete med dessa myndigheter och att vi med vår kunskap kan bidra till ett bättre stöd, stärka individuellt ansvar och därmed att fler synskadade kommer i produktivt arbete.

Syfte

Inom Synskadades Riksförbund har vi genom våra medlemmar och vårt arbete, bland annat med individuellt stöd till synskadade på arbetsmarknaden, en omfattande och unik erfarenhet av hur synskadade kan arbeta och i övrigt leva ett bra och aktivt liv.
Vi vill genom detta projekt tillförsäkra synskadade en väl fungerande arbetslivsutveckling och öka individens egenansvar. Det är viktigt att erbjuda en samlad lösningsinriktad insats med helhetssyn och utformad utifrån varje individs behov.
Detta uppnås genom att:
- Samla och vidareutveckla en funktion med kompetent stöd, lösningsfokuserad vägledning samt coaching, mentorskap, arbetsträning och utveckling av arbetsförmåga och färdigheter att klara sig med synskada i yrkeslivet.
- Skapa forum för synskadade yrkesutövare för erfarenhetsutbyte, nätverkande och påvisbara lösningar och modeller.
- Utveckla nätverk, rutiner och kommunikation mellan myndigheter och modeller med arbetsgivare och rekryteringsaktörer för samverkan för ökad utslussning och delaktighet i yrkeslivet.
- Finna form och grundlägga ett genomförandeprojekt med berörda aktörer kring karriärstärkande åtgärder samt träning, introduktion till, och aktivt deltagande på, arbetsmarknaden.
Beskrivning av en samlad funktion efter förtydligande:
Det finns ingen formaliserad samordning eller samverkansfunktion mellan Arbetsförmedlingen och Syncentralen. Dock förekommer givetvis samarbete och utbyte i enskilda ärenden, men båda myndigheterna anser sig ha skilda ansvarsområden och staten resp landstingen som huvudman, vilket medfört att det inte bildats formella samverkansstrukturer eller gemensamma resurser.
Syncentralen arbetar med basrehabilitering och hjälpmedel för att den enskilde skall klara sin livsföring utifrån hemmiljö. Det är t ex orientering, förflyttning, läsa, skriva och kommjunicera, sköta hem och hushåll, kunna resa mm. Har inget ansvar för arbetsmarknadsrehabilitering.
Arbetsförmedlingen har ansvar och resurser för yrkesinriktade insatser av rehabiliterande art och givetvis yrkesintroduktion och arbetsanskaffning. Har inget ansvar för grundläggande färdigheter.
Vi menar att dessa båda insatsområden måste bli en helhet för individen. Att träna och utveckla basfärdigheter som orientering, förflyttning, resa, skriva, läsa och kommunicera samt självständighet i livsföringen på hög nivå är av avgörande betydelse för självkänsla och identitet och därmed för möjligheterna att tillgodogöra sig yrkesrehabilitering, utbildning och att skaffa sig arbete. Vi anser därför att det är självklart att det behövs en funktion/resurs, som kan ge individen detta i en samordnad insats. Att man kan utforma insatser för träning, rehabilitering och de direkt arbetsinriktade insatserna i en sammanhängande insats utifrån individens behov. Behovet av olika kompenserande färdigheter vad gäller, orientering, förflyttning, läsa, skriva, kommunicera mm varierar beroende på vilken arbets- eller utbildningssituation och inriktning som väljer och då kan behov av kompletterande träning behövas parallellt med de arbetsinriktade aktiviteterna såsom utbildning, arbetsträning, praktik och arbetsplatsintroduktion.
Det är en resurs/funktion för detta som vi vill pröva att utveckla och som inte finns idag.
Resursen skulle bli en "åtgärd" för både syncentral och Arbetsförmedling att använda för personer som inte direkt är klara för arbete eller specifik yrkesutbildning, vilken ligger inom AFs ansvar.

Målsättning

Fler synskadade än idag ska komma i ökat produktivt arbete och egen försörjning från arbetslöshet, sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning.
Projektet skall utveckla en samlad funktion som inte finns idag med lösningsfokuserat stöd utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Funktionen ska länkas in i befintliga stödsystem från Syncentral, Arbetsförmedling etc. och knyta ihop dessa till en samlad insats för målet ”ökad delaktighet i yrkeslivet”.
Vi beräknar cirka 60 deltagare per år i projektets aktiviteter
Med kännedom om de svårigheter som finns är det svårt att ange ett exaktare antal eller procentsiffra i ökad sysselsättning.

Mottagare av projekteresultaten är främst synskadade personer som står utanför arbetsmarknaden genom att de är långtidsarbetslösa, sjukskrivna eller får försörjningsstöd från kommunen. De behöver ett kraftfullt och lösningsfokuserat stöd för att öka sina karriärmöjligheter och beredas inträde till, och en aktiv roll på arbetsmarknaden.
Aktiviteterna i projektet skall utveckla metoder och former för detta stöd. Deltagarnas kostnader ska i huvudsak finansieras av de berörda myndigheterna. Projektets resultat ska bli en utvecklad form av de stödinsatser som de redan har ansvar för.
Berörda myndigheter får nya verktyg för ett bra stöd för att personerna i målgruppen ska lämna deras stödsystem och blir självförsörjande. Myndigheterna och andra berörda aktörer får också ökad kunskap om möjligheter och lösningsfokuserat individstöd.
På sikt ser vi en ökad samhällsvinst i fler ekonomiskt aktiva medborgare med utvecklat egenansvar.

Vi har faktiska data om antalet berörda personer inom Arbetsförmedlingen, däremot inte vad gäller personer som är sjukskrivna eller har sjukersättning inom Försäkringskassan. Denna grupp är tämligen dold och till stor del ekonomiskt inaktiv och behöver kartläggas.
Genom reformeringen av sjukförsäkringen och det ökande samarbetet mellan Försäkringskassa och Arbetsförmedling, så kommer sannolikt successivt fler personer än tidigare ur denna grupp att bli aktuella på Arbetsförmedlingen. De kommer att ha än större behov av individuellt stöd, träning i och utveckling av färdigheter och funktionsförmåga för att kunna få arbete och då även aktuella för insatser inom detta projekt.
Förprojekteringen skall samla in och utvärdera de verktyg och metoder som haft framgång vid vägledning och samverkan och kan appliceras på den tilltänkta gruppen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela idén med projektet kan sägas vara tillgänglighet i vid mening. Tillgänglighet till arbete innebär tillgängligheti alla avseenden vad gäller fysisk miljö, information, utbildning osv.
Tillgänglighet är ett grundläggande element i all verksamhet inom Synskadades Riksförbund och sådant som vi deltar/medverkar i. Alla aktiviteter, både individuella och i grupp ska ha full tillgänglighet för både personer med enbart synskada och även med ytterligare funktionsnedsättning. Det gäller såväl informationshantering, fysisk miljö, bemötande som transporter och logi.
Detta kommer att vara självklara krav på de partners som ska samverka/medverka i projektet.
Arbetsgrupperna och fokusgruppen ska under arbetet få utbildning om tillgänglighet och bemötande med utgångspunkt i vårt program och FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Transnationellt samarbete

Situationen på arbetsmarknaden är likartad i de flesta länder i Västeuropa. Det finns organisationer av synskadade som driver olika former av verksamhet i egen regi och i samverkan med olika samhällsorgan och privata aktörer.
Vi ska ha utbyte med våra systerorganisationer Dansk Blindesamfund, Centralförbundet för synskadade i Finland och RNIB, Royal National Institute of the Blind i Storbritannien. Vi ska också ha utbyte med Norges Blindesamfund, dock givetvis finansierat vid sidan av projektet. I dessa organisationer bedrivs verksamheter som kan tillföra vårt projekt viktiga erfarenheter. Två personer från projektet ska besöka England resp Danmark under två dagar vardera för erfarenhetsutbyte kring metoder och arbetssätt och att undersöka förutsättningar för framtida samarbete. Avsikten är att i genomförandeprojektet kunna utbyta möjligheter till utbildning, träning, praktik och arbetsplatser mellan de medverkande länderna.
Här läggs även en god grund för vidare forskning och metodutveckling inom flera sektorer.

Medfinansiärer

  • Synskadades riksförbund

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker