Logotyp på utskrifter

SOUL Sociala ekonomins organisationer i Utveckling och Lärande

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKFO Service AB
KontaktpersonIngrid Landin
E-postingrid.landin@coompanion.se
Telefonnummer070-237 61 06
Beviljat ESF-stöd16 855 776 kr
Total projektbudget16 855 776 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2012-01-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektets syfte: stärka den sociala ekonomins stödstrukturer så att de kan bidra med kompetensutveckling för anställda.

Projektets mål: genomföra kompetensutvecklingsinsatser för anställda, arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer på regional, nationell och transnationell nivå.

Bakgrund

Behov och problem
De ideella rörelserna i Sverige har historiskt haft stor betydelse för svensk välfärd men haft en något mer tillbakadragen roll under de senaste decennierna. Detta till skillnad från många andra europeiska länder. Inte heller har den haft någon större betydelse som arbetsgivare. I Sverige har under hela efterkrigstiden statens roll varit stor och välfärdsstatens kärnområden såsom omsorg, skola och sjukvård har nästan helt organiserats av staten. Detta har inneburit att de ideella organisationernas verksamhet varit tämligen fristående och oberoende av den offentliga sektorn. Det ekonomiska beroendet av den offentliga sektorn har också varit mindre än i många andra europeiska länder. De ideella rörelsernas roll har varit att mobilisera och aktivera människor till frivilliga insatser och inte att utgöra alternativ till offentlig sektor eller generera arbetstillfällen. Återigen börjar sektorns betydelse att öka som utförare av välfärdstjänster.

Även om den sociala ekonomin på intet sätt är ett nytt fenomen, har den återvitaliserats under senare år och decennier. Den sociala ekonomin har under de senaste tio åren utvecklats till att gå från ideell volontär till arbetsgivare med anställda. Sociala ekonomin finns i flertalet branscher, men en stor del av verksamheten bedrivs som genomförare av kommunala tjänster. Kommuner och övriga offentliga sektorn upphandlar allt mer av sina tjänster och knoppar av verksamhet. Idag upphandlas ca 10 % av sociala ekonomins företag till offentliga tjänster i Sverige. Vissa kommuner har även börjat använda sig utav s.k. utmaningsrätt där aktörer kan utmana kommunens egna verksamheter om man anser sig kunna driva denna bättre och billigare. Den primära orsaken till stimulansen av den sociala ekonomin är välfärdsstatens förändrade lagstiftningar och arbetssätt, men även förändringar i lokala samhällen och utestängande av sårbara grupper. Detta har lett till en gradvis förflyttning från folkrörelsen och det civila samhället till mer dynamiska och ämnesorienterade organisationer. Den sociala ekonomin har förflyttats till att fylla det ökade gapet mellan marknaden och staten samt har visat sig vara innovativa och anpassningsbara till det lokala samhället. En av de kanske största områdena som den sociala ekonomin har ökat i vikt är arbetsintegrering, inte minst gällande människor från sårbara grupper.

Förutom företagandet inom den sociala ekonomin, finns den del som drivs som röstbärande eller brukarstödjande men inte har någon direkt affärsdrivande verksamhet (med röstbärande organisation
menas de som främst har verksamhet i form av att ge röst åt dem som inte annars hörs eller märks).
Intresseföreningar bildas och upprätthålls av ett specifikt gemensamt intresse av och för grupper av människor. Det kan vara lokala utvecklingsgrupper, byalag, idrottsföreningar, föräldragrupper, invandrargrupper, kriminella personers återgång till fungerande vardag, alkohol- och drogprevention, rehabilitering, fritidsgårdar, kvinnofridsengagemang etc. Inom många områden träder föreningsverksamheten in i samhällsstrukturen, vid sidan av marknadsekonomiska intressen och den offentliga sektorns ansvarsområden. Föreningsverksamheter omsluter stora grupper människor som genom socialt kapital, men ofta små materiella resurser, arbetar aktivt för samhällsutveckling, socialt vardagsliv och folkhälsa.

Deras insatser är nog så viktiga när det gäller att få människor i utanförskap att närma sig arbetsmarknaden. Genom deras arbete förbättras även folkhälsan, där människor som får stöd i sin vardag och får finnas i ett sammanhang med likasinnade och mår bättre. Utvecklingen för dessa organisationer är att verksamheten sköts allt mer av anställd personal och allt mindre genom frivilliga medlemsinsatser. I en studie av Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson från år 2006 presenteras att privata ideella och idéburna organisationer årligen omsätter cirka 140 miljarder kronor och sysselsätter sammanlagt 145 000 avlönade anställda, vilket motsvarade drygt 3,3 procent av den totala arbetskraften i Sverige. Under perioden 1992 till 2002 expanderade den ideella sektorn i såväl absoluta tal som i relation till övriga sektorer i samhället. Vidare visar de att många idéburna organisationer tenderar att anpassa sig till kommersiella krav och kostnadsnivåer på grund av de nya ökande kraven av extern kontroll i form av t.ex. ekonomisk redovisning. Föreningar och ideella organisationer spelar en stor roll när det gäller regional utveckling, lokalt entreprenörskap och tillväxt. Oftast är det inom mindre föreningar och utvecklingsgrupper som idéerna föds men att göra något med dem och utveckla dem till något som är gångbart för flera är en speciell förmåga som innebär entreprenörskapstänk, samordning av befintliga resurser och samarbete med en mängd olika aktörer.

Sammanfattningsvis kan kan sägas att den sociala ekonomins anställda och kringliggande aktörer behöver kompetensutvecklas för att dels behålla sin värdegrund, dels kunna möta de utmaningar som ställs på den sociala ekonomin utifrån den nya roll verksamheterna inom den sociala ekonomin förväntas ta. Omställningsbehovet kan beskrivas som att det idag till vissa delar saknas nyckelkompetens för att klara en mer affärsdrivande verksamhet med fler anställda och proffesionellt arbetande genom nya typer av uppdrag.

Utifrån ovanstående kan man konstatera att sociala ekonomins organisationer står inför tre olika utmaningar.
Att förbättra sin förmåga att starta och bedriva affärsmässig verksamhet.
Att stärka organisationer som främst är röstbärande, så att de kan behålla de anställda som i allt högre utsträckning bedriver verksamheten.
Att säkra en stabil anställning för dem som gått från volontär till anställd.

FÖRPROJEKTERING
En förprojektering har genomförts i samverkan med fem regioner som alla har pågående och ansökta projekt inom strukturfonderna för att stärka den sociala ekonomin.

Förprojekteringen har genomförts i form av en inventering av de program och lagförslag som kommer att påverka sociala ekonomins organisationer i framtiden. Två djuplodande förprojekteringar kring kompetensutvecklingsbehovet bland anställda inom den sociala ekonomin har genomförts i Stockholms län och i Skåne län. Östra Mellansverige har ett pågående regionalfondsprojekt som även det har tagits i beaktande. Förprojekteringarna har spridits till övriga regioner för att undersöka om kompetensutvecklingsbehoven överensstämmer bland samtliga regioner och för eventuella kompletteringar. Samtliga samverkande regioner har presenterat sina kompetensutvecklingsbehov i samband med detta.

Se mer om Program och lagförslag Bilaga 1

I den förprojektering som föreningen SLUP.SE genomfört intervjuades departementssekreterare Marie Ericsson på Integrations- och jämställdhetsdepartementet angående sociala ekonomins behov av kompetensutveckling. Regeringens intentioner med överenskommelsen är att öka mångfalden av utförare till offentliga tjänster. Överenskommelsen har tagit avstamp på det sociala området men ambitionen är att utöka detta med fler områden. Från departementet ser man framför allt behovet av information om den sociala ekonomin. Marie Ericsson anser att det är viktigt att göra sektorn känd och sprida goda exempel. Det man har upplevt från departementets sida är att sociala ekonomins organisationer ofta saknar självförtroende kring att de kan bidra till tillväxt och ökad sysselsättning, än mindre klara upphandlingar. Samverkan och nätverkande samt praktiskt handlande i kombination av kompetensutveckling tror man skulle vara bra för sektorn. Att sociala ekonomin får möjlighet att utveckla sig i sin roll och möjligheter att visa på den kvalitet som finns inom organisationerna ser departementet som nödvändigt för att överenskommelsen ska kunna genomföras.

Syfte

Syfte
Projektet syftar till att göra sociala ekonomins anställda mer anpassningsbara inför omställningar och utgöra ett starkt instrument för morgondagens krav och möjligheter, samt finna gemensamma strategier från alla aktörer verksamma inom den sociala ekonomin gällande arbetet med landsbygdsutveckling, sysselsättning och företagande.

fortsättning från fältet behov och problem...
KARTLÄGGNING AV KOMPETENSBEHOVET I REGIONERNA
För att kunna möta upp den strukturomvandling som sker, och för att på allvar bli en part att räkna med, måste sociala ekonomin stärkas och få hjälp i denna omställningsprocess. Bildnings- och utbildningsbehovet är stort inom alla de organisationer, ideella föreningar och små kooperativ som bildas eller vill utvecklas. De demokratiska frågorna är viktiga vad gäller styrelsearbete, mobilisering och utveckling av organisationer och verksamhet.

I Sverige har det på många platser bildats plattformar för att stödja sociala ekonomins utveckling. Fem regioner har pågående förprojekteringar eller genomförandeprojekt inom strukturfonderna. Förprojekteringarna/projekten fokuserar på lokal och regional kompetensutveckling för den sociala ekonomins organisationer för att de ska stärkas både vad gäller affärsdriven och röstbärande verksamhet. Samtliga samverkansregioner har delgivit sina förprojekteringar, i de fall det finns sådana, och/eller tillfrågats kring de kompetensutvecklingsbehov man anser behöver lyftas nationellt.

Resultat av förprojektering i Stockholms län
Förprojekteringen i Stockholms län inleddes med en enkät. Enkäten skickades ut både till organisationer inom den sociala ekonomin och till stödorganisationer för den sociala ekonomin. I gruppen stödorganisationer ingick kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassan, men även fackförbund och politiska partier.

Organisationerna delades upp enligt Statistiska Centralbyråns indelning av organisationsform för att göra det mer överskådligt och mer jämförbart med andra undersökningar. Totalt ingick 19 olika kategoriseringar i undersökningen. Enkäten skickades ut till ca 450 personer, varav 172 svarade. Det inkom svar från alla kategorier av organisationer och från en stor del av länets kommuner, 21 av 26. Bedömningen är därför att den bild som enkätsvaren visat är trovärdig och kan användas generellt. Enkätsvaren har dessutom kompletterats med intervjuer och fyra work-shopar för att fördjupa och nyansera behoven. Majoriteten av svaren är angivna av organisationer som funnits mer än 15 år. Ett mindre antal är dock nystartade, så det perspektivet finns också med i analysen.

Mot bakgrund av enkätsvaren och de kompletterande work-shoparna samt intervjuer delades kompetensutvecklingen in i 7 olika block:

Organisationsutveckling
Juridiska frågor
Ekonomi
Affärsutveckling
Projekt
Socialt företagande
Samverkan

Blocken presenterades och utvecklades på de fyra work-shopar som har genomförts. Både blockindelningen och innehållet i de olika delarna diskuterades av ca 80 personer totalt.

Målgruppen för kompetensutvecklingen är anställda inom den sociala ekonomin, oavsett anställningsform och uppdragsform, som önskar utveckla sina organisationer. Anställda inom organisationer som inte har förutsättningar, ekonomiska eller personella, att kompetensutveckla sig är prioriterade. Ytterligare en målgrupp är anställda inom den offentliga sektorn och inom stödorganisationer som i sin tjänsteutövning har i uppdrag att utveckla och stärka den sociala ekonomin, ska där det är möjligt delta i gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. För att säkerställa att samspelet mellan kommuner/offentliga aktörer och sociala ekonomin fungerar, ska beslutsfattare, tjänstemän och politiker, kunna ingå i genomförandeprojektet.

Resultat av förprojektering i Skåne län
Under sommaren 2008 medverkade ett hundratal anställda i 6 olika organisationer i analysdagar för att kartlägga kompetensbehoven i Skåne län. Utgångspunkten var organisationernas möjlighet till ökad utvecklingskraft och de anställdas behov av att stå bättre rustade mot framtiden.
En av de tydligaste slutsatserna av analysdagarna är att inriktningen på vilken typ av kompetensutveckling som de anställda söker är likartad. Skälet till detta kan vara att många organisationer ser växande möjligheter för sin organisation att ta på sig ett större ansvar inom det sociala/fritids området och att samhällsutvecklingen nu möjliggör detta. För att stå bättre rustade kan man behöva öka samverkan inom sektorn och analysdagarna visar tydligt att viljan hos de anställda i de olika organisationerna att gå samma kompetensutveckling för att också brygga broar mellan de olika organisationerna inom den sociala ekonomin är genomgående.

De kompetensutvecklingsbehov som analysdagarna prioriterade fram är:
1 Ledarutbildning
verksamhetsledarutbildning
mellanchefsutbildning
att leda andra, frivilliga
2 Projektkunskap/samhällsentreprenörskap
Utveckling från tanke till projektplan, kreativitet, att skriva projektplan och projektansökan
Fånga intresset, Presentera och kommunicera internt och externt
Dokumentation, uppföljning och utvärdering, implementering av projekt, ekonomi och budgetering (innehåller även moment kring att skriva offerter),
Samhällsentreprenörskap och den sociala ekonomin, en värdegrund
3 Kommunikation
extent: marknadsföring, media
internt: Metoder för möten och processer, Retorik, presentationsteknik, Teambuildning.
4 Ekonomi/Fonder
för ekonomiansvariga
för lekmän
5 Datakunskap
aexcel
webben som verktyg
6 Kunskap om offentlig sektor
upphandlingsförfarande, relevant lagstiftning på området
samverkanspedagogik
7 Tillgänglighet och jämställdhet
kunskapsseminarier
implementering
8 Hälsa, kost
grundläggande näringslära
friskvården i arbetet
9 Pedagogik/folkbildning
metodik
10 Transnationellt
konversationsengelska
driva/utveckla EU-projekt
eko klok klimatsmart
Europa i förändring vilken roll kan vi spela.
11 Service
kundbemötande
säljtänk

Även om man döpt de olika kompetensutvecklingsinsatserna olika liknar resultatet från förprojekteringarna varandra. I kartläggningen med övriga regioner har det framkommit att de områden som prioriterats högst är de som kräver långsiktig strategisk utveckling nationellt då de har koppling till den nya lagstiftningen, förslagen och programmen ovan. Den nationella samverkan skapar mervärde för samtliga regioner och ger det gemensamma utvecklingsarbetet ökad effektivitet. De kompetensutvecklingsområden som valts ut för det gemensamma arbetet är:

Värdegrunden som bas för affärsutveckling
Kvalitétsfrågor
Finansieringsformer
Affärs och organisationsutveckling
Kunskap om att skapa, bevara och utveckla nätverk i olika former
Omvärldsbevakning
Forskning

För att klara de tre utmaningarna bedöms dessa områden vara strategiskt viktiga och då dessa kompetenser idag saknas i stor utsträckning behövs ett specifikt kompetensutvecklingsprojekt av den typ som föreslås.

Målsättning

Mål med projektet
Övergripande mål för projektet: Sociala ekonomins stödstrukturer stärks både regionalt och nationellt för att fortlöpande kunna bidra med kompetensutveckling för anställda inom den sociala ekonomin.

MÅL 1: Regional kompetensutveckling
Övergripande mål: Sociala ekonomins anställda ökar sin konkurrenskraft genom stärkt kompetensutveckling och företagssamhet gällande entreprenörskap och affärsmässighet inom den sociala ekonomins verksamheter.

Indikatorer:
Ett regionalt nätverk har bildats i minst 6 regioner som på sikt skapar en regional stödstruktur som samverkar kring kompetensutveckling riktad till den sociala ekonomin i regionen.
Minst 170 personer i de samverkande fem regionerna (ca 30 per region) har genomgått hela eller delar av kompetensutvecklingsprogrammet
Minst 70 personer i övriga tre regioner i Sverige har deltagit i kompetensutvecklingsprogrammet
Det finns regional kunskap inom samtliga prioriterade områden.

MÅL 2: Nationell samverkan för kompetensutveckling
Övergripande mål: Ett nationellt nätverks har bildats för att på sikt skapa nationell stödstruktur som samverkar kring kompetensutveckling riktad till anställda inom den sociala ekonomin.

Indikatorer
En metod för löpande kompetensutveckling för att nå anställda inom den sociala ekonomin finns
Organiserade paraplyorganisationer för den sociala ekonomins affärs- och organistationsutveckling finns i flertalet NUTS-regioner i Sverige
En långsiktig planering för nationell kompetensförsörjningssystem för anställda inom den sociala ekonomin finns på nationell nivå
En rollfördelning regionalt och nationellt finns

MÅL 3: Transnationellt utbyte
Ökade kunskaper om informationskällor för att systematiskt ta del av europeiska metoder och influenser.



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet
I Sociala ekonomins organisationer finns många anställda med olika typer av funktionshinder, fysiska som psykiska. Organisationerna är ofta intresseorganisationer för och med målgruppen men också sociala företag vars syfte är att integrera människor med arbetshinder in på arbetsmarknaden t ex HSO. Stor kunskap finns därför kring dessa frågor.

Tillgänglighetens tre aspekter kommer att beaktas i projektgenomförandet.
Tillgänglig verksamhet
Tillgänglig information och kommunikation
Tillgängliga lokaler

Tillgänglighet till utbildning, information och möten är en fråga om demokrati och rättvisa för de som av olika anledningar har någon form av funktionsnedsättning. Alla medborgare skall ha möjlighet att påverka, skaffa sig kunskap och forma sina egna liv för att föra utvecklingen framåt, oavsett vilket ämne de studerar och vilken form av funktionsnedsättning de har. Projektet kommer att integrera tillgänglighetsfrågorna i den kompetensutveckling som sker samt ha seminarier kring tillgänglighet i kompetensutvecklingsprogrammet.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegration genomförande
Ett övergripande mål med kompetensutvecklingen är att fler kvinnor måste bli delaktiga i styrelser och ledande befattningar. Projektet ska bidra till att stärka kvinnornas förmåga och lust att bli ledare inom den sociala ekonomins organisationer. Vidare ska kompetensutvecklingen bidra till att behålla kvinnor i styrelser och ledningsgrupper. I styrelser där mannen är norm och kvinnornas perspektiv och åsikter blir tagna på mindre allvar stannar inte många kvinnor. För att åstadkomma detta ska genomförandeprojektet arbeta med att en styrelseakademi för fler kvinnor i styrelser bildas.

Vidare ska problem- och behovsanalyser ha ett jämställdhetsperspektiv. Under kompetensutvecklingen ska kvinnors perspektiv belysas. Resurser kommer därför att avsättas för att mäta jämställdhetsintegreringen i projektet. 4R metoden kommer att tillämpas i detta arbete. I 4R metoden analyserar man samtliga verksamheter utifrån 1) Representation. Undersökning av könsfördelningen på alla nivåer. Hur många kvinnor respektive män deltar, vem beslutar, vem utför vad utifrån ett könsperspektiv. 2) Svarar på frågan: Hur fördelas gemensamma resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? 3) Svarar på frågan: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av verksamheten? R3 försöker reda ut om verksamheten utgår från deltagarens kön. 4) R4 kallas även realisera och svarar på frågan: Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Under steg 4 görs förändringar i verksamheten/projektet utifrån svaren på de tre första.

Projektet ska ge fortlöpande kompetensutveckling kring 4R metoden i kompetensutvecklingsprogrammet.

Transnationellt samarbete

Transnationalitet
Samverkan transnationellt
Ett förstärkt samarbete mellan de nätverk som finns kring sociala ekonomin i Europa med de kontakter och möjligheter till påverkan på Europeiska kommissionen och departementet gynnar även sociala ekonomin i Sverige. Frågor som kapitalförsörjning och lagstiftning finns redan idag på agendan och ett starkare nätverk i Sverige bidrar till att även Svenska förhållanden kan få gehör.

Den sociala ekonomin i Sverige har etablerats genom stor påverkan från liknande verksamheter inom EU. Det finns etablerade nätverk och organisationer som syftar till utbyte av goda exempel samt samverkan inom socialekonomiska intresseområden. Sammantaget har den sociala ekonomin på senare år förstärkt och utvecklat sina verksamheter genom direkta influenser från t.ex Italien, Frankrike och Storbritannien.
T.ex det sociala företagandet i Sverige som nu etablerats och lyfts fram som en reell möjlighet för personer i utanförskap att återinträda aktivt på arbetsmarknaden, är till stora delar direkt influerat från Italien, Storbritannien och andra europeiska länder. Franchising konceptet Le Mat har spridit sig från Italien till flera orter i Sverige, liknande verksamheter har etablerats och är under uppbyggnad.

En viktig komponent för kompetensöverföring och samverkan mellan verksamheter inom social ekonomi i Europa har varit den föregående programperiodens Equal-projekt. Social ekonomi etablerade där ett Europeiska samarbete mellan de nationella Equal projekt som arbetade med verksamhetsutveckling inom social ekonomi. Detta nätverk kvarstår idag och genomförandeprojektet kommer att etablera ett nära samarbete med dessa aktörer för att ytterligare förstärka och fördjupa kompetensöverföringen till anställda inom den sociala ekonomin i Sverige.

3.1 Europeiska nätverk
Det europeiska nätverket REVES organiserar lokala och regionala myndigheter och aktörer inom den social ekonomi. REVES baseras på dubbla medlemskap där social ekonomi tillsammans med lokal eller regional myndighet tillsammans blir REVES medlemmar för att också stödja framväxten av verksamheter inom social ekonomi på lokal och regional nivå. Idag är bla Östersunds och Värmdö kommun samt Västra Götalandsregionen och Örebro läns landsting medlemmar och aktiva i nätverket.

REVES utgör en viktig kompetenskälla för omvärldsbevakning och utbyte av goda exempel. T.ex frågor som är högaktuella i Sverige kring offentlig upphandling, företagens samhälleliga ansvar (FSA) och återinträde av exkluderade personer, är områden som länge prioriterats av REVES och där flera gemensamma projekt och andra kompetensutvecklande insatser genomförts med bla. svenska deltagande.

Cooperatives Europe är ytterligare en organisation som är väsentlig för det transnationella arbetet i Europa. Cooperatives Europe tillsammans med organisationen Social Economy Europe utgör de främsta nätverken och policyföreträdarna på europeisk nivå gällande utvecklingen av den sociala ekonomin. En viktig fråga som direkt kommer att påverka anställda i Sverige är den sociala ekonomins möjligheter att medverka i den sociala dialogen på europeisk nivå, dvs. att bli en erkänd aktör i dialogen mellan arbetsmarknads parter.

Det finns etablerade starka band mellan den sociala ekonomin i Sverige, enskilda verksamheter på lokal och regional nivå till flera nätverk i Europa. Men genomförandeprojektet kommer att prioritera ett strategiskt långsiktigt arbete där kompetensöverföring och lärande-processer fokuseras och byggs in i etablerade kompetenssystem för den sociala ekonomi i Sverige. Projektet eftersträvar att transnationellt kompetensutbyte blir en naturlig och integrerad del av kompetensutvecklingen av anställda inom social ekonomi i Sverige.

Aktivitet 3.1.1: Studiebesök och kompetensresa till europeiska nätverk i Bryssel.
Syfte: Öka kompetensen och förståelsen för det transnationella samarbetet och öka kunskapen kring hur policypåverkan och projektaktiviteter samverkar.
Målgrupp: 2 personer från regionerna/resa. Kompetensresan anordnas 2 gånger under projekttiden. Samtliga deltagare bör ha goda kunskaper i engelska.
Utbildning: Resan genomförs under 3 heldagar i Bryssel. Programmet kommer att fokusera på omvärldsbevakning kring den sociala ekonomins utveckling i Europa genom samtal och besök hos ovan nämnda organisationer.

Aktivitet 3.1.2: Kompetensförstärkning kring arbetsgivar- och fackliga frågor i ett europaperspektiv.
Syfte: Skapa förståelse för hur europeiska frågor direkt påverkar anställda och ledning inom den sociala ekonomins organisationer.
Målgrupp: 2 anställda från regionerna
Utbildning: En 2-dagars utbildning ges av KFO i samverkan med fackliga representanter vid 2 tillfällen under projekttiden. Två externa föreläsare anlitas från Cooperatives Europé och Europafacket.

Aktivitet 3.1.3: Regionalt kompetensarbete för transnationellt utbyte inom social ekonomi.
Syfte: Följa upp det regionala kompetensarbetet med transnationellt utbyte och förståelse för europeiska processer och utvecklingstendenser inom social ekonomi.
Målgrupp: 2 personer per region ges ansvar och förutsättningar att arbeta med fördjupad kompetensspridning kring transnationellt samarbete.
Utbildning: En extern koordinator anlitas för att ge stöd och handledning till målgruppen under projekttiden.


3.2 CIRIEC International och forskningssamverkan
CIRIEC är ett världsomfattande forskningsnätverk för offentlig och social ekonomi. CIRIEC Scandinavia är den svenska organisationen som idag är aktiva medlemmar i det internationella forskarnätverket. EMES är ytterligare en viktig aktör till kompetensförstärkning inom området social ekonomi i Europa. EMES forskning har framförallt betytt mycket för förståelsen och framväxten av sociala företag i Europa.

I genomförandeprojektet är det viktigt att hitta formerna för samverkan mellan forskning och praktisk verksamhet inom den sociala ekonomins företag. Liksom inom det privata näringslivet kräver omställningen av samhället att den sociala ekonomin utvecklas och förstärker sin konkurrenskraft via innovation och livslångt lärande. Kompetensförstärkningen till personal inom social ekonomi måste byggas upp av en pågående lär-process där social innovation är en mycket viktig komponent. Detta bör utvecklas tillsammans med forskningen på området.

Aktivitet 3.2.1: CIRIEC Internationell forskarkonferens för den sociala ekonomin.
Syfte: Projektet kommer att aktivt medverka i den kommande Internationella forskarkonferensen för social ekonomi som genomförs i Östersund oktober 2009.
En person från samtliga regioner kommer att presentera egna papers som har bäring på kompetensförstärkning och lär-processer för den sociala ekonomins personal och entreprenörer. Projektet medverkar i konferensen som samarbetspartner och utställare.

Samarbetspartners

  • Coompanion Uppsala
  • Göteborgsregionens sociala
  • Ledningsstaben Regional utveckling
  • Nätverk Social Ekonomi Skåne
  • SLUP.SE

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå