Logotyp på utskrifter

SOL

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLänsstyrelsen, enheten för lokal och social utveckling
KontaktpersonMats Ershammar
E-postmats.ershammar@lansstyrelsen.se
Telefonnummer08-7855080
Beviljat ESF-stöd56 753 391 kr
Total projektbudget56 753 391 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2011-03-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Se separat Bilaga 4

Bakgrund

Ansökan avser främst arbetsplatsförlagd kompetensutveckling för anställda vid företag inom den tunga fordonsindustrin i Sverige.
Branschen sysselsätter ett betydande antal personer i Stockholmsregionen och har här sin huvudsakliga lokalisering i den regiondel där antalet invandrare och nyanlända är stort. En grov uppskattning pekar på att åtminstone 40 olika nationaliteter är sysselsatta inom denna industri i regionen.

Det är Länsstyrelsens bedömning att risken för social oro i kommuner och stadsdelar med hög andel nyanlända riskerar att öka om inte utbildningsinsatsen kommer till stånd.

Varför ska Länsstyrelsen äga ett sådant kompetensutvecklingsprojekt?
Ett motiv för Länsstyrelsen att vara ägare av projektet är att det är ett led i det samordningsuppdrag för varsel som Regeringen gett landshövdingen i Stockholms län Per Unckel samt att projektet har stor regionalekonomisk betydelse. Inom fordonsindustrin är det den tunga fordonsindustrin som inom Stockholmsregionen är den ur sysselsättningssynpunkt viktigaste.

Projektets regionalpolitiska betydelse sammanhänger också med att företagen inom den aktuella branschen är spridda över hela landet. Detta regionala beroende är en viktig drivkraft för fortsatta samarbetsinitiativ över och inom regiongränser. Ansökan kan enligt Länsstyrelsens bedömning ses som ett pilotprojekt för ett samlat grepp över länsgränser och värdekedjor/värdeflöden och som kan behöva hanteras i särskilda situationer som t ex den nu aktuella.

Ett samförstånd finns mellan de tre berörda länen om samarbete.

1. Inledning, fordonsindustrin och dess personal.

Som bakgrund till den omfattande utbildningsinsats som föreslås ges i det följande en kortfattad översikt över nuläge, utmaningar och problem för fordonsindustrin allmänt och den tunga fordonsindustrin i synnerhet.

1.3.1 Den svenska fordonsindustrin som helhet samt dess betydelse för sysselsättningen.
Den svenska fordonsindustrin står inför stora utmaningar. Samtidigt är Sverige ett av de länder i världen som för sin sysselsättning är mest beroende av sin fordonsindustri. Ca 127 000 personer var år 2007 sysselsatta i fordonsindustrin i företag med mer än 20 anställda. Grovt räknat arbetar drygt hälften av dessa i tillverkningsföretag och knappt hälften i leverantörsföretag med mer än 20 anställda. Till detta kommer 5 000 till 10 000 personer i företag med högst 20 anställda.

Fordonsindustrin är en av de sysselsättningsmässigt största branscherna i landet och är en av de ledande exportbranscherna. Ur ett internationellt perspektiv är det unikt att ett så litet land som Sverige har två av världens ledande tillverkare av tunga fordon, förutom två stora personbilstillverkande företag. Dessa fyra stora fordonstillverkande företag, av vilka en finns i Stockholmsregionen, sysselsatte i slutet av 2005 totalt ca 63 000 personer, vilket är omkring hälften av alla sysselsatta i branschen.

1.4 Den tunga fordonsindustrins utmaningar och möjligheter.
Den framgång som den tunga fordonsindustrin har uppvisat under en lång följd av år är till betydande del ett resultat av kontinuerliga och omfattande investeringar i teknik och kompetens. Den tunga fordonsindustrins uppbyggda kunskap och kompetens är i sin tur till stor del baserad på konsekvent tänkande, god helhetssyn och tänkande utifrån det komplexa fordonet. Dessa styrkeområden är viktiga språngbrädor för stärkt konkurrenskraft in i en allt mer kunskapsbaserad och globaliserad ekonomi. Det är då viktigt att denna ambitionsnivå inte bara behålls utan också stärks ytterligare, vilket föreliggande projekt bidrar till.

Den unika styrkan för verksamheten inom tunga fordon är att de svenskbaserade tillverkarna globalt sett är stora och att huvudkontoren f n finns i Sverige. Huvuddelen av den tunga fordonsindustrins kunskaps- och kompetensutveckling bedrivs därför också i landet. Såväl tillverkande företag som företag som levererar komponenter, delsystem och tjänster utvecklas med sina kunder genom ständig interaktion i olika former av upphandlingar och utvecklingsprojekt. Genom att främja att denna interaktion och kunskapsöverföring även fortsättningsvis sker i Sverige kan kompetensen hos anställda lättare växlas upp i landet och samtidigt kan spridningseffekter skapas ut i olika delar av näringslivet via olika kluster och innovationssystem.

Som närmare framgår av förprojekteringen står den tunga fordonsindustrin inför stora utmaningar. Dessa förhållanden tillsammans med branschens dragningskraft inom utbildningen avgör hur kompetensförsörjningen kommer att utvecklas framöver.

Samtidigt finns stora möjligheter till stärkt konkurrenskraft, tillväxt, lönsamhet och sysselsättning. Strategiska frågor i detta sammanhang är bl. a kompetensutveckling, ökad produktivitet och kostnadseffektivitet, FoU-investeringar, teknikutveckling, ökad internationalisering främst bland de små leverantörsföretagen, stärkt nätverkande främst hos de små företagen, ökade möjligheter till finansiering av investeringar och tillväxt samt utvecklad dialog och samverkan mellan berörda aktörer på olika nivåer.
1.3 Produktionspersonalens kompetens - aktuella behov och problem.

För detta ändamål har inom ramen för Länsstyrelsens förprojektering företags- och fabriksledningar tillsammans med fack kommit fram till att produktionspersonal och leverantörer under en avgränsad period kan erbjudas en gemensam utbildning inom områdena/modulerna:
Modul 1: Grundutbildning
Modul 2: Verksamhetsfokuserad produktionsteknisk utbildning
Modul 3: Effektiva produktionssystem.

Merparten av medarbetarna kommer att starta i modul 2, då detta är grundläggande. Under genomförandet av den modulen dokumenteras vilka medarbetare som eventuellt har brister i vissa baskunskaper eller som behöver viss spetsutbildning. De förstnämnda med brister i baskunskaper kommer då att erbjudas komplettera med en kurs i modul 1. De som behöver spetsutbildning kommer att erbjudas sådan utbildning i modul 3. Härav följer att en viss kompletterande analys av de enskilda medarbetarnas kompetens kommer att ske i och med att utbildningsprogrammet drar igång.




Syfte

Syfte: Det övergripande syftet med projektet är:
att skapa såväl ökad internationell konkurrenskraft, anställningsbarhet som flexibilitet i företagen.

att förebygga kompetensförlust och därmed i stället göra kompetensen tillgänglig i och nära företagen för att kunna möta framtida efterfrågan.

Målsättning

Mål:
Kvalitativa mål är att företagen
deltar i utbildningsprogram för fast anställd produktionspersonal inom montering, bearbetning och logistik samt leverantörer - främst med avseende på grundutbildning samt verksamhetsfokuserad och produktionsteknisk utbildning - så att denna personal kan utvecklas i takt med arbetslivets krav

vidareutvecklar den gemensamma värdegrunden och kunskapsbasen inom ramen för de tre definierade utbildningsområdena för att stärka arbetet inom tillgänglighet, mångfald jämställdhet

ökar kunskapen hos personalen om produktionssystem för att stärka delaktighet, engagemang, effektivitet och kvalitet i produktionsprocesser

utvecklar sina former för samverkan i kompetensutveckling mellan tillverkar- respektive leverantörsföretag samt mellan dessa och lokala/regionala aktörer såsom högskola och kommuner samt

i övrigt omsätter projektets erfarenheter och resultat så att de kontinuerligt kan förnya sina kunskaper och skapa ökad affärsnytta.

Mätbara mål är:
Att totalt 6025 medarbetare i företagen genomgår ett utbildningsprogram som sammanlagt uppgår till ca 313.000 utbildningstimmar. Deltagarna fördelas på orterna enligt följande:

- Södertälje 3500 personer
- Oskarshamn 1900 personer
- Luleå 625 personer
- Angivna antal inkluderar leverantörer, vilka i sin tur kommer att utbilda anställda vid berörda leverantörsföretag.

Att samtliga kvinnor och män i målgruppen, inom ramen för utbildningsprogrammet, har fått kompetensutveckling i jämställdhetsintegrering.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De åtgärder som sammanhänger med produktionssystemens vidareutveckling berörs i pkt 1.6. Problem i övrigt rörande tillgänglighet som uppkommer i det löpande arbetet åtgärdas skyndsamt inom ramen för de arbetsmiljöavtal och den internkontroll av arbetsmiljön som företagen tillämpar.

I samband med vidareutvecklingen av produktionssystemen och utbildningsprogrammets genomförande gäller det för varje arbetslag att själva specificera sina behov, såväl när det gäller tekniska resurser som kompetensmässiga förutsättningar. På det sättet skapas förutsättningar för att säkra tillgänglighet för funktionshindrade

Jämställdhetsintegrering

Ovan har framhållits vilka möjligheter som vidareutvecklingen av produktionssystem och kompetens att arbeta ger när det gäller jämställdhet och tillgänglighet. Därutöver vidtas följande åtgärder:Som ett enkelt och handfast stöd för arbetet med jämställdhets- och mångfaldsintegrering kommer, som ovan nämnts, projektet att använda sig av den metodik för sådan integrering som under 2008 utvecklats i ett projekt av Länsstyrelsen i Stockholms län med stöd av ESF-medel. Användning av den metodiken gör att jämställdhet och mångfald finns med som en röd tråd i arbetet, från problembeskrivning och analys till mål, indikatorer till aktiviteter och resursfördelning. Modellen sätter fokus på såväl själva utvecklingen och framtagandet av en strategi som genomförandet av denna. Modellen sätter vidare fokus både på den innehållsliga delen av integreringsarbetet (vad-frågan) och hur arbetsprocessen (hur-frågan) utformas. Figuren nedan visar modellens uppbyggnad i fyra fokusområden: Perspektiv (vad) och Process (hur), som rör utvecklingsfasen, samt Policy (vad) och Plattform (hur), som rör genomförandefasen.
För varje fokus i modellen finns ett eller flera arbetssteg för integrering av jämställdhet och mångfald som konkretiseras i några kärnfrågor. Figuren nedan visar modellens olika arbetssteg, där också mångfaldsfrågor ingår.
1. Perspektiv: Vilka frågor och perspektiv behandlas?
Definiera utmaning och mål för utvecklingsarbetet ur ett 1jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt genomför analys som synliggör (bristande) jämställdhet och mångfald

2. Process: Hur genomförs arbetet?
Säkra stöd och mandat för arbetet, säkra kompetens kring jämställdhet och mångfald, identifiera relevanta aktörer och målgrupper, använd inkluderande arbetsformer.

3. Policy: Vad formuleras i strategier och handlingsplaner?
Formulera policyns värde och nytta ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, formulera mål och kriterier för genomförandet samt formulera åtgärder och aktiviteter

4. Plattform: Hur skapas förutsättningar för genomförande?
Säkra stöd och mandat för policy och genomförande, utforma organisation, säkra resurser samt förbered a genomförandet av policyn i projektet.

Figur 2. 4P-modellen, checklista över arbetsstegen i utvecklingsprocessen från ax till limpa ur Jämställdhet och mångfald i regional utveckling.

Transnationellt samarbete

o

Samarbetspartners

  • ARBETSFÖRMEDLING SÖDERTÄLJE
  • ITM
  • Kommunalrådskansliet

Kommun

  • Botkyrka
  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Ekerö
  • Haninge
  • Haninge
  • Huddinge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Lidingö
  • Nacka
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Solna
  • Stockholm
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Tyresö
  • Täby
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Värmdö
  • Österåker
  • Österåker