Logotyp på utskrifter

Romsk inkludering i Stockholmsregionen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareAvdelning för tillväxt
KontaktpersonMajlis Nilsson
E-postmajlis.nilsson@lansstyrelsen.se
Telefonnummer08-7854906
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-20 till 2014-09-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Stockholmsregionen har behov av att etablera en stark samverkan för romsk inkludering. Syftet med förstudien är att nå ökad kunskap om romers livsvillkor i Stockholmsregionens samt hitta vägar att nå romsk inkludering med regeringens mål som yttersta målbild, dvs att:

Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Förstudien ska fördjupat undersöka vilka hinder för etablering på arbetsmarknaden som finns hos målgruppen romer och vilka metoder och arbetssätt som kan genomföras på längre sikt i Stockholmsregionen.

Förstudien ska även undersöka förutsättningarna för en sammanhållen strategisk satsning för romsk inkludering i Stockholmsregionen. En förstudie genomförs där målet på lång sikt är att det ska finnas ett länsöverskridande strategiskt arbete med att utveckla metoder och arbetssätt för romsk inkludering.

Bakgrund

Romernas 500-åriga historia i Sverige är en berättelse om utanförskap, marginalisering och diskriminering som består än idag. Ambitionerna att förändra detta stärktes i samband med att romerna fick status av minoritetsbefolkning för cirka tio år sedan. Den långvariga isoleringen från majoritetssamhället har dock inneburit att romer generellt har sämre möjligheter att försörja sig på den öppna arbetsmarknaden.

För att förverkliga romers tillgång till mänskliga rättigheter krävs det att åtgärderna är långsiktiga och att de kan bidra till att förändra etablerade förväntningar, attityder och strukturer. Det främsta ansvaret ligger på offentliga myndigheter men med romsk delaktighet och inflytande.

Den 16 februari 2012 beslutade regering skrivelsen En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032 (skr. 2011/12:56). Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. De då tjugoåriga romernas rättigheter bör tas till vara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden i lika hög grad som rättigheterna för tjogoåringarna i den övriga befolkningen.

Strategin är en del av minoritetspolitiken Strategin utgår från ett antal mänskliga rättigheter där rätten till arbete är prioriterad för att åstadkomma en förändring av romers utanförskap. Strategin fokuserar särskilt på rätten till arbete, utbildning och hälsa och rätten till icke-diskriminering är genomgående på samtliga områden.

Delegationen för romska frågor konstaterar att romer i extremt hög grad är uteslutna från arbetsmarknaden som har sin grund i bl.a. förekomsten av diskriminering, låg utbildningsnivå, problem relaterade till övergången mellan skola och arbetsliv och de sämre förutsättningar som utanförskapet ger. Delegationen för romska frågor slår fast att romer är den mest utsatta gruppen när det gäller diskriminering i Sverige. Diskrimineringen omfattas dessutom inte av någon skamkänsla utan har hög social acceptans.

Erfarenheter från tidigare satsningar på arbetsmarknadsområdet är att aktiviteterna har varit för romer, inte med romer, och begränsade till såväl aktiviteter och geografi. Vissa kommuner arbetar med romer som särskild målgrupp medan andra har policyn att inte skapa särlösningar för målgruppen. Det har också varit svårt att avgöra hur stor målgruppen är, vilken huvudproblematik som finns, skillnader mellan män och kvinnor m.m. Under nuvarande strukturfondsperiod har nio projekt beviljats medel från ESF i Sverige (4 i programområde 1 och 5 i programområde 2). Några generella erfarenheter som finns i projekten är att det som påverkar romernas möjligheter till arbete är samma saker som hos majoritetsbefolkningen d.v.s. ålder, arbetslivserfarenhet, kunnande, nätverk, mod/självkänsla, ihärdighet vid arbetssökande, den sökandes motivation och relevant utbildning. Det som dessutom finns med som försvårande faktor är majoritetssamhällets fördomar, diskriminering, exkludering och stigmatisering (ur ”Romsk kraft! En inspiratonsbok om vägar till utbildning och arbete).

Romers rättigheter bör enligt strategin för romsk inkludering tas tillvara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden. I Stockholmsregionen har romska projekt och insatser ofta varit lokala, haft särskiljande lösningar och pågått under en begränsad tid. Det finns svårigheter att arbeta över administrativa gränser och ett sammanhållet arbete har inte funnits. Delegationen för romska frågor föreslog i sitt betänkande (Romers rätt, SOU 2010:55) att ett särskilt statsbidrag skulle inrättas för att kommunerna i samarbete med arbetsförmedlingen skulle få möjlighet att utarbeta och genomföra långsiktiga åtgärdsprogram för romska ungdomars etablering på arbetsmarknaden i form av mer eller mindre permanenta program som avses fungera under minst 20 år. Regeringen fattade inte ett sådant beslut i den långsiktiga strategin.

Länsstyrelsen i Stockholms Län arbetar för romsk inkludering bl.a. genom sin roll som samordnare för uppföljningnen av regeringens strategi för romsk inkludering. Länsstyrelsen deltar bl.a. i nätverket Stockholm Roma Network i det ESF-finansierade projektet Networking Europe. Några av nätverkets deltagande organisationer har sett ett gemensamt behov av att utveckla ett regionalt strategiskt samverkanspartnerskap för romsk inkludering. De åtgärdsprogram som delgationen för romska frågor föreslog kan förverkligas genom ett utvecklingsprojekt i kommande strukturfondprogram och förstudien ska undersöka förutsättningarna för detta och analysera möjligheten att utveckla program som kan permanentas efter projekttidens slut. Ansökan har tagits fram av Länsstyrelsen i samarbete med Arbetsförmedlingen, Stockholms stad, Södertälje kommun, Haninge kommun, Stiftelsen Stockholms folkhögskolor och Sensus. Deltagarna i Stockholm Roma Network har kommit med synpunkter på projektansökan och några har därefter anslutit som samerkanspartners.

Förstudien kommer att fokusera på problemet:

Möjligheten för romer att få ett arbete är mindre än för den som är icke-rom.

Effekter
- Romer i Stockholmsregionen inkluderas inte
- Romers mänskliga rättigheter tillgodoses inte bl.a. rätten till arbete och icke-diskriminering
- Romers rättigheter som nationell minoritet tillgodoses inte

Orsaker
- Romsk inkludering förutsätter långsiktiga aktiviteter på en mängd olika områden som berör olika teman: utbildning, arbete, hälsa och diskriminering, vilket inte finns idag
- Kunskapsbrist om romers livsvillkor och behov
- Kunskapsbrist om vad olika aktörer gör för att minska romers utanförskap. Risk för dubbelarbete och/eller felsatsningar
- Det finns ingen samlad kunskap om fungerande metoder och arbetssätt hos kommuner, samverkanspartners och hos romer.
- Det finns liten samverkan i Stockholmsregionen för att arbeta med romers utanförskap

Förstudien ska:

• ha romer som målgrupp med fokus på personer
- med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt
- unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet

• förbättra kunskapen i regionen om romers livsvillkor och behov
• förbättra samarbetet för romsk inkludering i regionen
• hitta former för att arbeta tillsammans med romer, inte för romer
• undersöka möjligheten att skapa en sammanhållen strategisk satsning för romsk inkludering i stockholmsregionen i kommande strukturfondsperiod

Samverkanspartners under förstudien består av delar av projektet Networking Europes temagrupp: Stockholm Roma Network. Medlemmarna i Stockholm Roma Network har under våren 2013 haft diskussioner om kommande strukturfondsperiod och möjligheterna att samverka kring romsk inkludering. Ett återkommande tema är att det inte finns någon sammanhållen kraft i regionen i arbetet. För att nå romsk inkludering krävs ett starkt långsiktigt engagemang från samhällets samtliga aktörer (offentlig, ideell och privat sektor) såväl som uthålliga aktiviteter tillsammans med romerna själva. Samtliga organisationer i nätverket har tillfrågats om att delta i förstudien. Några har valt att inte delta men kommer att finnas med som bollplank och intressentnätverk under det operativa arbetet med förstudien. Ansökan har diskuterats i nätverket och samtliga har fått kommentera innehållet i sin helhet. Om förstudien ska kunna resultera i adekvata åtgärder för romer i Stockholmsregionen behövs stark romsk representativitet. Kontakter har därför knutits med romska organisationer för deras medverkan. Övriga samverkanspartners har dessutom goda kontakter med romer och kommer att bidra till romsk delaktighet och inflytande under förstudietiden och framåt.

Målsättning

Stockholmsregionen strävar efter att samtliga medborgare ska ha goda livschanser. I RUFS 2010 beskrivs det bl.a. att en god arbetsmarknad för etniska och andra grupper skapas när verkliga och upplevda barriärer och hinder tas bort. Det gäller att utforma system som ser och värderar kompetens oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet och uttryck.

På regional nivå är uppgiften att gemensamt identifiera och förändra andra strukturella förutsättningar i samhället för att förbättra människors livschanser.

Den önskvärda effekten av förstudien är att det bildas ett samverkanspartnerskap i Stockholmsregionen för romsk inkludering.

Målet på lång sikt är att det ska finnas ett länsöverskridande strategiskt arbete med att utveckla metoder och arbetssätt för romsk inkludering som tar sikte på målsättningen i regeringens 20 åriga strategi.

På medellång sikt är målet att en satsning görs i kommande strukturfondsperiod. Satsningen ska främja fullständig och effektiv jämlikhet på arbetsmarknaden mellan romer och den övriga majoritetsbefolkningen. Arbetet kan bedrivas som ett projekt i socialfonden med stöd av det som kommer fram under förstudien. Tanken är att ett projekt ska ha liknande utgångspunkt som de pilotkommuner som blivit utsedda av regeringen, dessa är Luleå, Linköping, Göteborg, Helsingborg och Malmö. Ett regionalt socialfondsprojekt för romsk inkludering kan knyta an till regeringens pilotsatsning och bli en "pilot" men på regional nivå.

En förhoppning är att det i framtiden utarbetas och genomförs långsiktiga åtgärdsprogram för romska ungdomars etablering på arbetsmarknaden i form av mer eller mindre permanenta program, enligt det ursprungliga förslaget från delgationen för romska frågor.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En analys av vilka eventuella anpassningsåtgärder beroende av funktionsnedsättning kommer att göras då aktiviter utformas. Det ska finna förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att delta i samtliga aktiviteter. I förstudien ska detta beaktas och närmare definieras. Ungdomsstyrelsen har fått ett uppdrag angående ungdomars upplevda psykiska ohälsa. Uppdraget ska genomföras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och ungdomar som tillhör de nationella minoreiteterna sska särskilt uppmärksammas. Ungdomsstyrelsens uppdrag kommer att knytas till förstudien.

Transnationellt samarbete

Genom arbetet i projektet Networking Europe har det regionala nätverket Stockholm Roma Net ett flertal kontaktytor skapats med länder kring Östersjön och i andra delar av Europa, kontakter som kan utvecklas inom den kommande strukturfondsperiod.

Samverkansparterna har diskuterat vilka transnationella samarbeten som skulle kunna ge arbetet med romsk inkludering i Stockholmsregionen värdefulla erfarenheter samt metoder och arbetssätt som kan utvecklas även i Sverige. Samverkansparterna har identifierat länderna Finland, Belgien och Lettland som möjliga transnationella partners. Det transnationella arbetet och vilka parter som bör ingå i ett utvecklingsarbete kommer att undersökas och konkretiseras under förstudien, bl.a. genom besök hos de etablerade kontakter som redan finns i respektive land. Kontakterna är:

1. Belgien
Employment Service of the City of Ghent, Belgium - Cartreul Tineke Tineke.Cartreul@gent.be, Poffyn Krist krist.poffyn@Gent.be
2. Finland
Jyväskylä kommun, Finland – Anttonen Ritva ritva.anttonen@jkl.fi
3.Lettland
Kulturministeriet i Lettland – Deniss Kretalovs Deniss.Kretalovs@km.gov.lv
Latvia Center for Education (NGO) – Kristine Liepina kristine@iic.lv


Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsförvaltningen - Stockholms stad
  • Botkyrka kommunledning
  • Centraladministration
  • Sensus Stockholm-Gotland
  • Sundbybergs Folkhögskola
  • Södertälje kommunledningskontoret
  • Ungdomsstyrelsen,ENKU
  • Upplands Väsby kommun

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker