Logotyp på utskrifter

Romane buca

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSensus Stockholm-Gotland
KontaktpersonRosario Ali
E-postrosario.ali@sensus.se
Telefonnummer086155758
Beviljat ESF-stöd27 129 996 kr
Total projektbudget48 083 417 kr
Projektperiod2011-11-01 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

I Delegationen för Romska betänkande ”Romer rätt – en strategi för romer i Sverige” togs det bland annat upp romernas situation på arbetsmarknaden. Romer lever i ett socialt utanförskap i dagens svenska samhälle med upp till 90 % arbetslöshet. Diskriminering, bristande kontakter mellan romska arbetssökande och arbetsgivare, bristande utbildning och arbetslivserfarenhet är några av de orsaker som identifieras ligga bakom den höga arbetslösheten. Projektet Romane Buca vill adressera denna problematik genom aktiviteter som syftar till att öka romska arbetssökandes human kapitalackumulering, utveckla deras personliga nätverk med näringslivet samt skapar en attityd förändring oss arbetsgivarna.

Bakgrund

Den romska gruppen har funnits i Sverige i över 500 år. Genom tiden har denna grupp blivit förföljd och diskriminerad av majoritetsbefolkningen och svenska myndigheter.
År 2000 fick romerna nationell minoritetsstatus i Sverige. Gruppen fick särskilda rättigheter att kunna upprätthålla och stärka sitt språk, sin kultur och sin identitet. Trots att romer i över tio år haft nationell minoritetsstatus och trots att romska organisationer har arbetat i flera decennier i Sverige för att förbättra romernas situation i landet, lever majoriteten av den romska gruppen i ett stor utanförskap än idag. Då den romska gruppen inte är en homogen grupp, delades den romska minoritetsgruppen upp i fem undergrupper: Svenska romer, Svensk- Finska Kaale gruppen, Resande romer (resande folket), utomnordiska romer samt Nyanlända romer. De två sistnämnda grupperna är en sammanknytning av olika grupper därmed är de indelade i undergrupper. Samtliga fem romska grupper har befunnit sig i landet i olika lång tid och har en historia som skiljer sig och därmed har olika förutsättningar för att komma in och integreras i det svenska samhället.
År 2007 tillsatte regeringen ”Delegationen för romska frågor”, som under tre år i samarbetade med romska företrädare från det romska civila samhället och med en expertgrupp från olika myndigheter, att tillsammans utreda romernas situation i Sverige. Utredningen resulterade i ett slutbetänkande (SOU2010:55) som beskriver romernas situation i Sverige med förslag till insatser som behövs för att kunna förbättra romernas situation i Sverige.
I betänkandet framgår det att romer i Sverige lever i utanförskap, med 70% - 90% arbetslöshet i vissa delar av landet (SOU2010:55). Detta på grund av att ”romerna har inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden har inte tagit emot dem” (DS 1997:49).
Det finns ett flertal orsakar till detta fenomen:
1. De arbetsmarknadsåtgärder som redan bedrivs når inte den romska gruppen. Detta på grund av att de aktörer som idag bedriver dessa åtgärder saknar ett förtroendekapital hos den romska gruppen och det är en av anledningarna att man inte når gruppen (SOU2010:55). Dessa aktörer ses inte av den romska gruppen som en tillgång i den processen som leder till att komma in på arbetsmarknaden.

2. Att romska arbetssökande saknar det personliga kontaktnätverket som många arbetssökande från majoritetssamhället har och som ofta är en ingång till olika arbetsplatser. Romer har ett bra nätverk, men enbart inom den romska gruppen. (SOU2010:55)

3. Att romska arbetssökande saknar den humankapitalackumulering, det vill säja utbildning och arbetslivserfarenhet, som krävs för att komma in i den reguljära arbetsmarknaden (SOU2010:55).

4. Att det finns en ren diskrimineringsfaktor som gör att romer har 23,7% (ERG:2010) mindre chans att bli kallade till en arbetsintervju enbart för att de är av romskt ursprung.

5. På grund av den höga arbetslösheten saknar romer incitament att söka sig till utbildningar som i framtiden kan leda till en anställning. Romska studenter ser inte vinsten med att investera i en utbildning då det inte ser hur detta skulle leda till inträde på arbetsmarknaden, på grund av arbetsgivarnas attityd gentemot den romska gruppen (Ungdomsstyrelsen 2009:10). Det saknas förebilder som kan bevisa att det är möjligt att komma in i den svenska arbetsmarknaden utan att göra avkall på sitt etniska ursprung (SOU2010:55).

Projektinnehåll
Syftet med projektet är att förbättra romernas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
För att uppnå detta är det viktigt att arbeta för att minska de olika hindren som presenterats genom olika aktiviteter.

1. Aktiviteter som syftar till att öka romska arbetssökandes humankapital ackumulering
• Genom att öka deras arbetslivserfarenhet genom olika praktikplatser utifrån individens intressen och kunskaper.
• Genom validering av romska arbetssökandes kunskaper och erfarenheter.

2. För att öka romska sökandes kunskaper och ge information kring vilka vägar som finns för att nå egen försörjning. Projektet skall arrangera aktiviteter kring:
• Eget företagande
• Hushållsekonomi
• Jämställdhet
• Skuldsanering
• Samhällsstruktur
• Socialt företagande
• Hälsa och friskvård
• Individuell rådgivning.
• Orienteringskurser.
Ytterligare teman kan tillkomma efter målgruppens behov under mobiliseringsfasen.

3. Utöka romska arbetssökandes kontaktnätverk (SOU2010:55)
• Under mobiliseringsfasen kommer kontakter att utvecklas med relevanta aktörer för att kunna erbjuda praktikplatser för deltagarna.
• Genom att arrangera ”minimässor” där deltagande i projektet kan träffa Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogden, studievägledare, rekryterings företag, samt olika lokala företag.

4. Skapa ett förtroendekapital mellan offentliga aktörer och den romska gruppen.
• Genom att under mobiliseringsfasen söka personer med romska ursprung som skulle kunna agera som brobyggare och kompetensutveckla dem. Dessa personer skall under projekttiden hjälpa romska arbetssökande att komma ut på arbetsmarknaden och ge stöd till studenter efter studietiden.
• Genom att dessa romska brobyggare även ska minska asymmetrin mellan arbetssökande och organisation genom att de har ett starkt samband med det romska samhället och den romska kulturen.(SOU2010:55)
• Genom att utveckla en kontaktyta med företrädare från offentliga aktörer och romerna. (SOU2010:55)

5. Visa romska förebilder som ett incitament för att söka sig till utbildning och arbetsplatser
• Genom att skapa en publikation som lyfter fram personer som har lyckats komma in i den reguljära arbetsmarknaden utan att göra avkall på sin etniska identitet och kultur.
• Genom att Utbildningsradion, Sveriges Radio lyfter dessa förebilder i sina program.
• Genom att de två romska tidskrifterna lyfter dessa förebilder i sina publikationer.
• Genom att de romska brobyggare agerar som engagerade mentorer/förebilder(SOU2010:55).

Syfte

Syftet med projektet är att förbättra romers möjlighet att komma in och bli integrerade på den svenska arbetsmarknaden.
Att tillgodose romska arbetssökandes humankapital och på så sätt förbättra deras förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.
Att öka de romska arbetssökandes humankapital för att ha bättre förutsättningar i sitt jobbsökande.
Att utveckla romska arbetssökandes personliga nätverk.
Att skapa och utveckla modeller och strategier för att bryta romers utanförskap och integreras på arbetsmarknaden.
Att etablera samverkan mellan olika aktörer i olika delar av landet för att förbättra förutsättningar för romska arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden.
Att skapa ett erfarenhetsutbyte bland EU länderna för att utveckla metoder och ta till sig metoder som är användbara i Sverige.

Målsättning

1. Att minst 60 % av deltagarna skall uppleva att de har mer information kring samhället, samhällsstrukturen och olika möjligheter till egen försörjning jämfört med innan de deltog i projektet.

2. Att minst 60 % av deltagarna skall ha ett ökat humankapital genom studier eller arbetslivserfarenhet.

3. Att minst 80 % av deltagarna skall uppleva att de har bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

4. Att minst 80 % av deltagarna skall ha en personlig handlingsplan för att närma sig eller komma in på arbetsmarknaden.

5. Att 100 % av deltagarna skall uppleva ökad egen makt.

6. 50 deltagare skall befinna sig i anställning eller studier efter projektets slut.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Många romer i Sverige har läs och skrivsvårigheter, vilket är en av anledningarna till varför många romer har svårigheter att ta till sig information som arbetsförmedlingen och andra myndigheter förmedlar. Därför kommer informationen att vara tillgänglig på lättläst svenska och den kommer att läsas in så att man även kan lyssna på den via vår hemsida.
Vi kommer även att använda oss av en programvara som underlättar läsningen för personer med dyslexi.
Aktiviteterna i projektet kommer att ske i lokaler som är anpassade för att tillgodose behoven av personer med så väl synliga som osynliga funktionsnedsättningar.
I mobiliseringsfasen ämnar vi kartlägga behoven utifrån målgruppens behov.

Jämställdhetsintegrering

Utöver att sträva för att få en jämn balans bland manliga och kvinnliga deltagare i projektet, kommer vi att agera för att kvinnlig representation finns med i de olika nivåerna under projektet. De lokala referensgrupperna kommer att bestå av en man och en kvinna från den romska gruppen. I styrgruppen kommer vi att sträva efter en jämn fördelning mellan könen.
I mobiliseringsfasen ämnar vi kartlägga jämställdhetsperspektivet i projektet genom en SWOT-analys för projektledning och projektmedarbetare under ledning av Dennis Kullman från Processtöd Jämställdhet. Ur resultaten från denna SWOT arbetar gruppen fram en åtgärdsplan för jämställdhetsintegrering inom projektet och tar sedan fram förslag på mål med jämställdhetsarbetet.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att ha ett flertal transnationella aktiviteter som har till syfte att öka erfarenhetsutbytet kring olika ESF projekt som bedrivs inom Eu och som har romer som målgrupp. Projektet kommer att aktivt delta i de olika evenemang som har anknytning till EuRoma nätverket.
Eu Roma nätverket är ett initiativ som lanserades år 2007. I början av 2008 skapade nätverket tre olika organ: en förvaltningskommitté, tre arbetsgrupper och ett sekretariat.
Man valde att EURoma nätverket skulle arbeta med strukturfondsprojekt för att man ansåg att strukturfonderna är en av det främsta finansiella instrument för att främja romernas integration och inkludering i samhället samt romernas etablering på arbetsmarknaden.
Syftet med nätverket är att främja användandet av strukturfonderna för att förbättra den socioekonomiska situationen för den romska gruppen.
De primära målen i EURoma nätverket, är att skapa ett utbyte av strategier, initiativ och metoder. Detta utbyte är baserat på ett ömsesidigt lärande, kunskapsutveckling och spridning av den kunskapen som kommer från deltagarnas erfarenheter av att jobba men den romska gruppen inom ramen för strukturfonderna.
Idag är det tolv länder som är anslutna till nätverket: Bulgarien, Tjeckien, Finland, Grekland, Italien, Ungern, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Slovakien och Sverige. Av dessa är Finland och Rumänien av särskilt intresse utifrån målgruppens perspektiv då en väsentlig del av målgruppen har anknytning till dessa länder.
Samtliga länder är representerade i nätverket genom en person från offentliga aktörer som arbetar med romska frågor i landet och en person från förvaltningsmyndigheten (ESF-rådet) är med i förvaltningskommittén. I skrivande stund vet vi att Katarina Gursoy (Stockholm Länsstyrelsen) och Hans Kautz (ESF Rådet) medverkar i nätverkets aktiviteter som Svenska deltagare.
EURoma nätverket består av en förvaltningskommitté, tre arbetsgrupper och ett sekretariat.
Förvaltningskommittén är det beslutsfattande organet i nätverket och består av representanter från de tolv medlemsländerna, Eu kommissionen och sekretariatet.
Förvaltningskommittén sammanträder två gånger per år med roterande värdskap. I detta är enbart myndigheter representerade.
Inom ramen för projektet kommer vi även att leda arbetet kring en av de tre arbetsgrupperna som är knyta till EURoma nätverket. I dessa arbetsgrupper är olika romska organisationer som har intresse eller bedriver projekt med medel från strukturfonderna. Kommer vi att arrangera tre stycken årliga konferenser där de tolv länder som är med i EURoma nätverket kan delta och genom ett ömsesidigt arbete skapa ett mervärde för samtliga projekt som deltar i dessa aktiviteter samt främja framtida samarbete över gränserna.
I arbetsgrupperna är både myndigheter, romska organisationer och andra intressenter välkomna att medverka. Arbetsgrupperna är indelade i tre fokusområden:
1. Arbetsgruppen för utbildning, som bör arbeta med: Jämställdhetsfrågor, kvalificerade utbildningar, okvalificerade utbildningar, minska frånvaron av romska studenter i skolorna.

2. Arbetsgruppen mot arbetslösheten, som bör arbeta med: erfarenhetsutbyte av strategier för att minska arbetslösheten bland romer, att skapa en kunskapsbank kring olika initiativ som kan överföras och implementeras i andra länder och att skapa aktiviteter för att överföra kunskap kring metoder och initiativ till relevanta aktörer.

3. Arbetsgruppen för social integrering, som bör arbetar med: erfarenhetsutbyte av strategier för att minska arbetslösheten bland romer, att skapa en kunskapsbank kring olika initiativ som kan överföras och implementeras i andra länder och att skapa aktiviteter för att överföra kunskap kring metoder och initiativ till relevanta aktörer.

Detta bör även ses som en resurs för den utvecklingen som sker kring den romska frågan i Sverige och Europa i samband med strukturfonderna.
Detta ser vi som en viktig del i projektet då romer är en transnationell grupp och har erkänts som Europas största etniska minoritet, finns det ett behöv av att olika länder kan träffas och utarbeta gemensamma strategier. Tack vare dessa erfarenhetsutbyten kan deltagande aktörer vara med och påverka hur strukturfonderna används ur ett internationellt perspektiv (SOU2010:55).
Att ha möjlighet att lyfta olika frågor i ett sådant forum där ett flertal länder med stor romsk population är representerade, är en tillgång inte bara för projektet i sig och samtliga samverkansparter utan även för den påverkan som projektet och Sverige har gentemot andra EU länder i arbetet med den romska frågan och i att utveckla gemensamma strategier och modeller.
Den transnationella delen av projektet är en del av spridning av information av projektet över Sveriges gränser.
Förtydligande som inkom 20110816:
4. I det tidigare beviljat projektet kommer vi att arbeta mer på ett strategisk nivå inför nästkommande programperiod, det handlar mycket om att skapa nätverk, medans i den Romane Bucas TN del handlar det mer om erfarenhetsutbyte och lärande inom EURoma. Aktiviteterna ligger lite på olika strategiska nivåer och har lite olika inriktningar.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsförmedlingen Stockholm City
  • Arbetsförmedlingen Uppsala
  • Cosmos
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • LFC Uppsala
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Sensus Stockholm-Gotland

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Eskilstuna
  • Arbetsförmedlingen Uppsala
  • Arbetsförmedlingen, Västerås
  • Eskilstuna kommun Resursenh för Jobbsök och Jobbförm
  • Försäkringskassan Västerås
  • LFC Uppsala
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Sveriges Utbildningsradio, UR
  • Uppsala läns landsting, CEOS

Kommun

  • Eskilstuna
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Västerås