Logotyp på utskrifter

Polisen och ungdomar i det mångkulturella samhället

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägarePolismyndigheten i Stockholms Län Personal- och utvecklingsavdelningen
KontaktpersonSara Rågwall
E-postsara.ragvall@polisen.se
Telefonnummer010-563 74 69
Beviljat ESF-stöd5 649 951 kr
Total projektbudget5 649 951 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2012-11-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Polismyndigheten i Stockholms län söker pengar för att utbilda personal i yttre tjänst, totalt cirka 2000 anställda. Utbildningen syftar till att öka omvärldskunskapen och kunskap om muslimers situation. Utbildningen innehåller även en interaktiv del där ungdomar från invandrartäta områden i Stockholms län möter anställda inom Polisen. Samverkan sker med frivilligorganisationerna Sveriges unga muslimer, Afrosvenskarnas riksförbund samt Elektra. Kommunerna i länet kommer även att involveras för att skapa kontakter med ungdomar.

Bakgrund

Polismyndigheten i Stockholms län har under hösten 2009 genomfört en förstudie med syfte att följa upp effekter av tidigare utbildningsinsatser som har rört mångfald och diskriminerng och undersöka behov av utbildning inom området rasism, främlingsfientlighet och islamofobi. Förstudien har även syftat till att ge förslag på hur en kommande utbildning inom detta område bör se ut. En extern konsult har anlitats för detta. Tidigare utbildningar under åren 2005-2008 har handlat om HBT, homo-, bi- och transpersoner och hatbrott, främlingsfientlighet och rasism och mångfald. Utbildning om islamofobi har inte tidigare genomförts i myndigheten. De har syftat till att ge en grundläggande kunskap inom områdena. Förstudien genomfördes genom intervjuer med personer inom myndigheten, med tidigare externa utbildningsanordnare samt med referenspersoner från grupper som kan antas bli utsatta för hatbrott på främlingsfientlig eller islamofobisk grund. Kontakt togs också med Migrationsverket och Kriminalvården för att efterhöra deras erfarenheter på området vilket resulterade i kontakter med av dem anlitade utbildningsanordnare. En genomgång av utvärderingar av de tidigare utbildningarna genomfördes också.

Av förstudien framkom att det fortfarande finns ett uttalat utbildningsbehov.

Man besitter en del kunskap inom organisationen på området. De som intervjuades underströk vikten av att en framtida utbildning ska vidareutveckla kunskap och att man genom utbildningen ska bli bättre på att det man gör. Det finns en vilja och en önskan att lära sig mer, bygga vidare på den kunskap och att bli bättre rustade att möta det mångkulturella samhället både inom och utanför myndigheten.

Vissa grupper inom myndigheten pekas ut som i större behov av kunskap och attitydförändring på området, beroende på hur deras arbetssätt ser ut. Grupper som i sitt dagliga värv arbetar i områden där de möter brottsbelastade personer med utländsk bakgrund löper en en risk utveckla fördomar mot gruppen i allmänhet.

Ett problem som förstudien belyste var att det finns ett lågt förtroende för Polisen bland vissa grupper med utländsk bakgrund. Den bild som Polisen har av sig själv som organisation stämmer inte alltid överens med hur man utåt uppfattar Polisen. Man upplever att Polisen inte har kunskaper om främlingsfientlighet i samhället och att polisen är diskriminerande och inte behandlar alla människor lika och utifrån de mänskliga rättigheterna. Man upplevde ett starkt ”vi” och ”dom”, mellan Polisen och personer med annan etnisk bakgrund än svensk och att Polisen behandlar personer olika utifrån etnicitet, vilket gör att man tappar tro på Polisen. Det efterfrågas att Polisen ska förstå att rasism finns i vardagen och att många människor som Polisen kommer i kontakt med har upplevt diskriminering och utanförskap. För att människor som har utsatts för brott på grund av rasism, främlingsfientlighet eller fientlighet mot islam ska anmäla dessa brott måste ett förtroende finnas för att Polisen tar dessa frågor på allvar och att den som anmäler kan förvänta sig ett bra bemötande. Det finns alltså ett glapp mellan hur Polisen själva uppfattar sig och hur vissa grupper uppfattar Polisen. Det är därför viktigt att skapa forum för möten utanför den "verkliga situationen" för att lära känna och förstå varandra bättre.

De intervjuade i förstudien var relativt samstämmiga i vad de efterfrågar i en utbildning. Det rör att möta olika kulturer och påverka negativa attityder internt.

Såväl intervjuer som utbildningsutvärderingar visar på att det finns en tendens att förlägga förekomsten av fördomar utanför den egna gruppen och utanför sig själv. Man tillstår att det finns fördomar inom myndigheten men pekar inte sällan ut någon annan grupp som bärare av dessa. Vikten att få möjligheten att reflektera över och diskutera det egna förhållningssättet framhölls av en utbildningsanordnare som grundläggande för att man ska få till stånd en genomgripande attitydförändring, där man vågar konfrontera sig själv med sina egna fördomar. Vikten av att skapa trygga utbildningsgrupper där en sådan diskussion och reflekterande kan uppstå framhölls också.

När det gäller kunskap om islam framkom att det behövs kunskap om de sedvänjor och bruk inom religionen. Utan denna kunskap finns risk för att bemötandet inte blir bra och att fördomar mot islam och muslimer gror. Även kunskap om olika politiska och religiösa grupperingar, vad de står för, vad de kan väcka hos övriga grupper var sådan kunskap som man ansåg sig behöva i den operativa verksamheten efterfrågades. Utan denna bakgrund kan felbedömningar göras i det operativa arbetet. Man menade också liksom det framkom i utvärderingar av tidigare utbildningar att polisen måste bli bättre på att kunna förklara sitt handlande, varför vissa ingripanden görs, och att om man inte förmår göra det så riskerar man att bygga upp konflikter mellan polisen och företrädare för olika grupper. Flera intervjupersoner framhöll också som ett problem den syn på polisen som många invandrare kan ha beroende på vad polisen i deras respektive ursprungsländer har representerat och agerat. ”Den gode polisen finns inte i många gruppers världsbild” som en intervjuperson uttryckte det. Om Polisen inte lyckas förmedla rätt bild av verksamhetetn, svenskt rättsväsende och synen därpå till invandrargrupper finns risk att föreställningarna om Polisen och på rättsväsendet från det gamla hemlandet lever kvar.

Enligt förstudien har det delvis saknats en koppling till den operativa verksamheten, det vill säga i det dagliga mötet med människor från olika bakgrunder, i de tidigare utbildningarna. Utbildningen ska förmedla relevant kunskap som kan omsättas av var och en för att det ska bli verklig effekt av utbildningen. Den ska ge möjlighet till reflektion över det egna förhållnings- och tankesättet då det är genom reflektionen som en varaktig förändring kan komma till stånd. Därför är det viktigt att utbildningen får ta tid så att man kan initiera en reflektionsprocess hos deltagarna. Förstudien visar att det saknas tillfällen till reflektion i den hårt pressade vardagen.

Det har också framkommit att statusen på frågorna behöver höjas inom myndigheten. Att frågorna och utbildningen har en fast förankring i ledningen och bland cheferna har ett starkt signalvärde och är därför en förutsättning för att man ska lyckas med utbildningen.

En förändringskraft att räkna med är den utveckling som myndigheten genomgår genom rekrytering av personal med utländsk bakgrund. Genom att bättre spegla det mångkulturella samhället minskas "vi" och "dom" känslan bland Polisen och allmänheten. Det behövs ett aktivt arbete med attityder internt för att kunna ta emot mångfalden även inom organisationen.

Polisens mål är att förebygga och lösa brottslighet. Under de senaste 3-4 åren har det funnits ett uttalat mål att öka synligheten. För att uppnå detta satsar myndigheten särskilt på att arbeta med att förebygga brottslighet bland ungdomar i utsatta områden och livssituationer. Det finns dock ett stort behov av för Polisen och ungdomar att mötas i ett positivt sammanhang och byta perspektiv med varandra. Därför kommer även denna satsning att ha ett ungdomsfokus.

Syfte

Syftet med utbildningen är att bygga vidare och utveckla det mångfaldsarbete som bedrivs i myndigheten och de utbildningar som genomförts tidigare. Syftet är även att ta till sig i utbildningssammanhang ett relativt nytt område för organisationen, om islam och islamofobi och få nya upplevelser genom att möta ungdomar under delvis andra omständigheter.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. I Stockholms län har drygt 1/4, det vill säga cirka 500 000, av alla invånare utländsk bakgrund. För att klara sitt uppdrag även framtiden och följa med i samhällsutvecklingen behöver Polisen bli bättre på att möta mångfalden i samhället. Projektet syftar till att genom utbildning förse polisanställda med färdigheter och metoder så att de utvecklar sin förmåga att verka i ett föränderligt, mångkulturellt och mångreligiöst Stockholms län. De som genomgått utbildningen ska ha fått ny kunskap och nya färdigheter om möten i det mångkulturella samhället. Dessa kunskaper kan anställda använda i sina yrkesroller. Utbildningsinsatsen syftar även till att påverka attityder bland personalen, så att fördomar mot personer med utländsk bakgrund minskar och mötet upplevs som bra både från Polisens och allmänhetens synvinkel.

I samhället i stort ska människor känna sig säkra på att de anställda som man möter inom polisväsendet behandlar alla lika oavsett ålder, etnisk bakgrund, religion, kön etc.

Polisen syns ofta i media enbart i samband med negativa händelser (skandaler). Utbildningen syftar även till att främja och förstärka Polisens professionella agerande och motverka de negativa händelser som ofta beskrivs i media.

Genom de samarbetspartners som projektet har knytit till sig kan myndigheten arbeta vidare på att förbättra förtroende bland allmänheten, särskilt personer med annan etnisk bakgrund än svensk. På så sätt minskas och förebyggs "vi" och "dom" känslan, mellan Polisen och allmänheten, särskilt ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk.

Målsättning

De anställda som deltar i utbildningen ska ha bättre förutsättningar och verktyg än tidigare för att i vardagen kunna möta människor med olika etniska och religiösa bakgrunder. De ska kunna omsätta den omvärldskunskap som utbildningen ger i praktiken.

Utbildningsdeltagarna ska ha ökat sin kunskap om islam mot bakgrund att det är den snabbast växande religionen i Sverige. De ska ha fått ökad omvärldskunskap om tendenser i samhället och vilka mekanismer som leder till utanförskap, diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och fientlighet mot islam. De ska även kunna mer om om minoritetsgruppers förhållande till varandra och till samhället i stort. På så sätt ska deltagarna kunna förutse och också hantera situationer som uppstår i arbetet bättre, t ex i konfrontativa situationer med ungdomar.

Målet är att deltagarna ska reflektera över sina egna ståndpunkter och förhållningssätt i mötet med framförallt ungdomar med olika bakgrund. De ska problematisera kring begreppen respekt, förståelse och inkludering. De ska även reflektera över vilka förändringar och vilken utveckling som behöver ske för att Polisen bättre ska vara bättre anpassad för att möta det mångkulturella samhället. Reflektionen ska leda till en påverkan av attityder och handlande. Vid projektets utång ska det föras diskussioner kring dessa frågor vid t ex arbetsplatsträffar.

Varje arbetsgrupp som deltar i utbildningen ska formulera en handlingsplan för hur de ska arbeta vidare med att omsätta den kunskap man erhållit i praktiken, exempelvis hur man ska knyta varaktiga kontakter med samverkanspartners. Handlingsplanen ska återkommande följas upp och revideras vid arbetsplatsträffar eller schemlagda utbildningsdagar. Närmsta chef ska ansvara för att detta sker.

Målsättningen är att totalt utbilda cirka 2000 anställda.

Metoden som används i utbildningen ska tillämpas även i framtiden inom Polismyndigheten i Stockholms län och eventuellt i mötet med andra grupper i Stockholms län.

Projektet syftar till att samarbetet med samverkanspartnerna ska bli hållbart och leva kvar även efter projektets slut. Polisen ska bli bättre på att nyttja frivilligorganisationernas kompetens och kontaktnät.

De ungdomar som deltar i utbildningen ska ha fått ett ökat förtroende för Polisen. En jämförelse ska göras om vad ungdomarna tyckte om Polisen före och efter utbildningsinsatsen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokaler, kommunikation och information som tas fram i samband med utbildningen ska vara tillgängliga. Myndigheten kommer att använda sina egna lokaler som är granskade ur ett tillgänglighetsperspektiv. Samtliga deltagare i målgrupperna ska kunna medverka i utbildningen fullt ut oavsett funktionshinder.

Utbildarna ska ha kännedom om tillgänglighetsfrågor.

Till projektet knyts myndighetens samordnare för tillgänglighet för funktionshindrade som en resurs och rådgivare i dessa frågor.

Myndighetens handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 beaktar även tillgänglighetsaspekten och ska beaktas i framtagande av alla utbildningar.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsaspekterna har beaktats enligt myndighetens handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Den projektutvärderare som anlitas kommer att ges i uppdrag att följa upp att jämställdhetsperspektivet beaktas genom hela projektet.

Följande framkom i genomförd SWOT-analys för jämställdhetsintegrering.

Det är angeläget att projektet använder sig av den befintliga strukturen och organisationen som finns kring mångfaldsfrågor, så att projektet påverkar myndighetens jämställdhetsarbete i den redan utstakade riktningen. Det finns en person anställd på 100% av heltid för att samordna jämställdhets- och mångfaldsfrågor i myndigheten samt en strategigrupp för mångfald. Det finns även en Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011.

Inom projektet ska det finnas en strategi för hur jämställdhetsfråga ska kommuniceras till samarbetspartners och till de ungdomar som involveras. Myndighetens kortversion av handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2009-2011 ska användas. De befintliga interna och externa kommunikationskanalerna som t ex Intrapolis, www.polisen.se, tidningen Sambandet och arbetsplatsträffar ska användas. Berörd chef ansvarar för att frågorna diskuteras vidare vid deltagarnas arbetsplatsträffar. Cheferna ska involveras tidigt i projektet.

Det är viktigt att säkerställa att projektledningen, projektledaren, samarbetspartners och konsulter, har utbildning om jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering ska beaktas i framtagandet av utbildningen och tydligt förmedlas i utbildningssituationen.

Konsulterna ska hålla en hög nivå när det gäller kunskap om jämställdhets- och genusfrågor. Jämställdhet ska vara integrerat i utbildningsinnehållet och relateras till övriga diskrimineringsgrunder som fokus ligger på inom projektet. Det ska finnas en beredskap för att kunna hantera det eventuella motstånd som kan uppstå i samband med utbildningarna. De kvinnor och män, flickor och pojkar, som deltar i utbildningen ska få lika mycket utrymme att komma till tals och vara aktiva under utbildningstillfällena.

Vid styrgruppens och referensgruppens möten ska jämställdhetsintegrering finnas med på dagordningen. Det ska finnas utrymme att diskutera synen på jämställdhet mellan könen med samverkanspartner. Det ska råda en samsyn mellan alla parter kring vad man menar med jämställdhetsintegrering inom ramen för projektet.

I mötet med ungdomar utanför vardagssituationen ges möjlighet att ungdomarna en alternativ bild av poliser. Polisen ska verka som goda förebilder för både flickor och pojkar som de möter inom projektet.

Lärdomar och resultat från arbetet med jämställdhetsintegrering i utbildning ska lyftas in i myndighetens jämställdhetsarbete, under projektets gång och efter det är slutfört.

Samarbetspartners

  • Fryshuset Stockholm
  • Landstingsstyrelsens förvaltning, HR- avd.

Deltagande aktörer

  • Gränspolisavdelningen
  • Polismyndigheten i Stockholms Län Personal- och utvecklingsavdelningen

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker