Logotyp på utskrifter

Nya utbildningsinsatser med och för romer

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSundbybergs Folkhögskola
KontaktpersonJens Eriksson
E-postjens.eriksson@folkbildning.net
Telefonnummer08-683 18 30
Beviljat ESF-stöd7 837 662 kr
Total projektbudget19 813 725 kr
Projektperiod2011-06-14 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Uppskattningsvis är 80% av romerna arbetslösa. Många romer avbryter sina grund- eller gymnasiestudier samtidigt är dessa en förutsättning för arbete och vidare studier. Utvärderingar visar att det finns behov av särskilda utbildningar för romer, deras ofta negativa erfarenheter från studier innebär att de behöver erbjudas tid och resurser. Projektets syfte är att romer som står utanför arbetsmarknaden via skräddarsydda utbildningar når egen försörjning genom arbete eller vidare studier. Målgruppen är romer 16 till 24 år samt romska kvinnor 25 år och uppåt.

Mål och effekter
- 75 % av deltagarna uppnår grundskole-/gymnasiekompetens
- 50 % av deltagarna når egen försörjning genom arbete eller vidare studier
- samverkanspartners och utbildningsanordnare får ökad kulturkompetens som ger större möjligheter att nå och skapa förutsättningar för målgruppen
- projektets samlade kunskaper sprids brett till relevanta aktörer

Bakgrund

Delegationen för romska frågor har lämnat ett betänkande till regeringen som kräver handling. Man understryker att exkludering av romer inte är något nytt problem och att utredningar om romers situation tidigare har genomförts vid flertalet tillfällen. Perspektivet vid tidigare utredningar har dock varit majoritetssamhällets hantering av ”den andre”. Ansvaret för marginaliseringen har i huvudsak lagts hos romerna själva. Delegationen för romska frågor intar ett annat förhållningssätt som baseras på ett rättighetsperspektiv. Man menar att romernas situation inte är värdig vårt demokratiska välfärdssamhälle. Tillståndet kräver enligt delegationen ”långsiktig, uthållig och målmedveten politik – en nationell strategi för romer baserat på romers rätt”. Delegationen lägger fram en strategi med tre övergripande mål (SOU 2010:55):
- att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper,
- att häva romers maktunderläge,
- att reparera romers tillit till majoritetssamhället och överbrygga förtroendeklyftan

Delegationen menar i sitt betänkande att romer utan tvekan att är den mest diskriminerade gruppen, såväl i Sverige som i Europa. Diskrimineringen av romer är också socialt accepterad, och romer anmäler sällan när de utsatts för etnisk diskriminering. Romer är diskriminerade på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Diskrimineringen sker ofta helt öppet genom misstänkliggörande och förolämpningar. Sorgligt nog har diskrimineringen blivit vardag för romerna (SOU 2010:55, DO 2002-03). Delegationen lyfter också fram den ömsesidiga misstron mellan majoritetssamhället och de romska grupperna och den strukturella diskrimineringen av romer (SOU 2010:55). Många i de romska grupperna är marginaliserade, arbetslösa, har dålig hälsa och låg utbildning.

Delegationen påtalar att för att stänga välfärdsklyftan mellan romer och andra grupper så krävs att den strukturella diskrimineringen motarbetas, och då måste de antiziganistiska strukturerna i samhället synliggöras. För att romer ska komma upp från en underordnad position så är behövs satsningar på utbildning, bättre försörjningsmöjligheter och arbete mot antiziganismen. Dessutom behöver det skapas förutsättningar för romer att delta genom en reparerad tillit till majoritetssamhället (SOU 2010:55).

Enligt delegationen för romska frågor är uppskattningsvis 70-90 % av romerna i Sverige arbetslösa (SOU 2010:55). Utbildning och arbete är förutsättningar för delaktighet på lika villkor i samhället. Romerna är marginaliserade inom flertalet samhällsområden, har inte tagit sig in på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden har inte tagit emot dem (DO 2002-03). I rapporten ”Romer i Sverige – tillsammans i förändring” framgår att få romer har en regelbunden anställning och en grundläggande orsak är att romer ofta saknar den utbildning som krävs för att få ett arbete (Johansson 1997). Ett av de viktigaste områdena för att romers livsvillkor i samhället ska kunna är förbättras, är enligt Delegationen för romskafrågor, utbildningssituationen. Utbildning är den grundläggande drivkraften bort från en ekonomisk och socialt marginaliserad position för både vuxna och barn (SOU 2010:55).

Grundskolekompetens är en nödvändig förutsättning för vidare studier och för inträde på arbetsmarknaden. Ett återkommande problem för många romer är att de lämnat grundskolan utan fullständiga betyg. Många romska barn slutar skolan tidigt, många av de romska familjerna kopplar inte samman skolgången med barnens framtidsutsikter och sambandet mellan utbildningsnivå och materiellt välstånd. Skolverket problematiserar frågan om romers situation i den svenska skolan och konstaterar att ”en skola som ofta upplevs som hotfull, eller i bästa fall bara likgiltig, kan knappast upplevas som en angelägen social mötesplats” (Skolverket dnr 98:2652). Europarådets kommission mot rasism och liknande intolerans framhäver i en rapport om Sverige att romer har en försummad ställning när det gäller utbildning och fastslår att romska barn fortfarande marginaliseras i skolan. Romska barn har enligt rapporten hög skolfrånvaro och få läser vidare (ECRI Strasbourg 2003). Möjligheten för romer att ta igen den svaga utbildningsbakgrunden genom att gå till vuxenutbildningen är också begränsad då möjligheterna till studiemedel för vuxnas studier är begränsade till ett visst antal veckor.

Myndigheten för skolutveckling framhåller ett klart samband mellan hur väl unga romer lyckas med att fullfölja studierna och tillgången på kompetent romsk personal i skolan. Utvärderingar (Raber 2003, Loiske & Tan Marti, 2008) visar att det finns ett behov av särskilda utbildningar riktade till romer. Man menar att många romer haft mycket negativa erfarenheter från sina studier och när studierna ska återupptas behöver åtskilliga mycket stöd. Skolor som tar emot romska elever måste vara beredda på att ge dem extra tid och resurser. En erfarenhet är också att deltagarna ofta har mycket dåliga kunskaper om samhället i stort – ett resultat av det isolerade liv de levt. På grund av att de flesta har mycket liten erfarenhet av arbetsmarknaden blir praktik en synnerligen viktig del i utbildningen (SOU 2010:55).

Sundbybergs folkhögskola har sedan 1992 drivit grundskole- och gymnasieutbildning för vuxna romer. Skolan har också haft flera yrkesutbildningar för romer. Utbildningen har skett i regi av Stockholms Utbildningsförvaltning och Kulturförvaltningen. Skolans resultat har varit goda och två offentliga utvärderingar dokumenterar detta. En förutsättning för skolans yrkesutbildningar för vuxna romer har varit ett nära samarbete med Romskt Kulturcentrum och föreningar som Roma Nation. Arbetet har resulterat i ett grundmurat gott rykte bland de romska grupperna när det gäller skolans kvalitet. Lärarna på skolan har genom sin erfarenhet om romsk kultur möjligheter att undvika sådana misstag som kan försämra resultatet på grund av bristande kulturkompetens. Redan vid antagningen av kursdeltagare kommer denna förmåga väl till pass. En förförståelse av romsk kultur är enligt våra lärare nödvändigt för att hantera olika slags undervisningsituationer och för att dra nytta av deltagarnas skiftande livserfarenhet. När det gäller yrkesutbildningar har praktik alltid ingått som en del av utbildningen och 50-60 % har uppnått egen försörjning genom praktik eller arbete efter fullföljd utbildning. Även Skarpnäcks folkhögskola och Södra Stockholms folkhögskola har lång tids erfarenhet av att möta upp och utbilda deltagare med romsk bakgrund. Detta som följd av de relativt stora romska befolkningar som finns i skolornas närområden, Skarpnäck respektive Skärholmen, och tidigare Långbro.

Utifrån den långa pedagogiska och organisatoriska kompetens kring arbete med de romska grupperna har våra tre folkhögskolor nu gått samman för att dra nytta av erfarenheterna och i större skala vidareutveckla arbete med utbildning för och med de romska grupperna. Centralt i projektet blir överförande av kulturkompetens, erfarenhetsutbyten och extern spridning av erhållen kunskap.

Den 1 december 2010 samlade vi representanter från de romska språk- och kulturgrupperna till en LFA (Logical Framework Approach) workshop. Då kartlades problemområdet och gemensamma mål och aktiviteter för projektet formulerades. Huvudproblemet formulerades som ”Många romer har idag svårt att försörja sig och p.g.a bristande utbildning har de större svårigheter att komma in på arbetsmarknaden”. Detta leder till utanförskap, arbetslöshet, psykisk ohälsa, passivitet och även till missbruk och kriminalitet. Orsakerna till problemets uppkomst står enligt workshopsdeltagarna att finna i (I) diskriminering, fördomar och strukturell rasism, (II) dåligt självförtroende och bristande motivation (III) liten skolvana, analfabetism och att utbildning har låg status i gruppen. Men också i utanförskap, avsaknad av förtroende för samhället samt okunskap och avsaknad av förståelse för romers situation i majoritetssamhället.

Syfte

PROBLEMBESKRIVNING
Delegationen för romska frågors betänkande till regeringen kräver handling. De anser att romer är den mest diskriminerade gruppen, såväl i Sverige som i Europa och att uppskattningsvis 70-90 % av romerna i Sverige arbetslösa. Delegationen lägger fram en strategi med tre övergripande mål (1) att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper, (2) att häva romers maktunderläge, (3) att reparera romers tillit till majoritetssamhället och överbrygga förtroendeklyftan. Utbildningssituationen är ett av de viktigaste områdena för att romers livsvillkor ska kunna förbättras, enligt delegationen. Utbildning är den grundläggande drivkraften bort från en ekonomisk och socialt marginaliserad position både för vuxna och barn (SOU 2010:55).

Huvudproblemet är att många romer idag har svårt att försörja sig och på grund av bristande utbildning har de större svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, enligt den LFA-workshop som vi tillsammans med representanter från de romska språk- och kulturgrupperna höll den 1 december 2010. Detta leder till arbetslöshet, utanförskap, psykisk ohälsa, passivitet och även till missbruk och kriminalitet enligt workshopsdeltagarna.

SYFTE
Projektets vilja är att motverka romers marginalisering genom att göra insatser på utbildningsområdet. Syftet är att romer som står utanför arbetsmarknaden via skräddarsydda utbildningar når egen försörjning genom arbete eller vidare studier.

Projektet har som mål att skapa nya utbildningar med yrkesprofilering - med och för romer - som ger grundskole- eller gymnasiekompetens och leder till anställning eller fortsatt utbildning. Projektet avser att i större skala erbjuda utbildningsinsatser för romer och ge individer i de romska grupperna nya möjligheter att inträda på arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att projektägaren Stiftelsen Stockholms folkhögskola med Skarpnäcks, Södra Stockholms och Sundbybergs folkhögskolor erbjuder utbildningar för de romska grupperna med olika yrkesprofileringar.

Projektet ska leda till ökad kunskap om pedagogiska och organisatoriska lösningar när det gäller att möjliggöra utbildning för de romska språk- och kulturgrupperna. Kunskaper som ska sammanställas och spridas.

Målsättning

PROJEKTMÅL

- att 75 % av deltagarna uppnår grundskole-/gymnasiekompetens

- att samverkanspartners får ökad kulturkompetens som ger större möjligheter att nå och skapa förutsättningar för målgruppen

- att folkbildningen och andra utbildningsanordnare får ökad kunskap om utbildning för de romska språk- och kulturgrupperna

- att projektets samlade kunskaper sprids till relevanta aktörer som kommuner, Arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare, Skolverket, politiker m.fl.

EFFEKTMÅL

- att 50 % av deltagarna når egen försörjning genom arbete eller vidare studier

- att deltagarna har stärkts som individer, och därigenom får ökade möjligheter att ta fortsatta steg i utbildning och arbetsmarknad

- att deltagarna har utvecklat en medvetenhet om att utbildning stärker deras situation i samhället samt ger större möjligheter att delta och påverka

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Folkhögskolorna arbetar utifrån folkbildningens syften och mål med:

• den gemensamma värdegrunden, alla människors lika värde och jämställdhet
mellan könen
• det mångkulturella samhällets utmaningar
• den demografiska utmaningen
• det livslånga lärandet
• kulturen
• tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder
• folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa

För att uppnå detta genomför folkhögskolorna ett systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Kvalitetsarbetet redovisas periodiskt till Folkbildningsrådet och till styrelsen för Stiftelsen Stockholms Folkhögskola. Våra lokaler är tillgängliga och
anpassade för personer med funktionsnedsättning och skolorna har mångårig erfarenhet av att erbjuda kursplatser till personer med olika former av funktionsnedsättning. Vid våra skolor arrangeras därutöver kurser riktade till personer med funktionsnedsättning. På Skarpnäcks folkhögskola drivs för nuvarande Minneskursen som vänder sig till den som har fått en hjärnskada i vuxen ålder och är under 35 år. Minneskursen drivs i samarbete med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Riksförbundet Trafik- och Polioskadades Stockholmsavdelning, Strokeförbundet i Stockholm, Hjärnskadecenter vid Rosenlunds Sjukhus och Rehabmedicinska Universitetskliniken i Danderyd. Vid Södra Stockholms Folkhögskola finns Konstskolan LINNEA en 3-årig eftergymnasial kompletterande utbildning för personer med intellektuellt funktionshinder. Kursen deltagare ska ha rätt till LSS-insats.

Sammantaget medför detta att vi besitter stor kompetens kring frågor om tillgänglighet. Men naturligtvis finns det alltid saker som kan förbättras och ytterligare former av funktionsnedsättning som skapar nya frågeställningar kring hur tillgängligheten kan öka. För att ytterligare stärka arbetet för tillgänglighet avser vi tillsammans med Processtöd Tillgänglighet arrangera seminariedagar tillsammans med styr- och arbetsgrupper samt kurslagen (lärare, elevassistenter och kuratorer).

Under mobiliseringen kommer vi att titta närmare på de olika typerna av tillgänglighet: fysisk, kommunikativ, informativ och verksamhetstillgänglighet ur projektets målgrupps perspektiv. Vi kommer utifrån denna genomlysning kunna komplettera t ex med ökad tillgänglighet för romer genom inspelad kommunikation eftersom vi vet att det finns en hög andel romer med lässvårigheter.

Jämställdhetsintegrering

Vårt sätt att bemöta varandra, liksom de krav och förväntningar som ställs, bidrar till att forma kvinnors och mäns uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Våra folkhögskolor och därigenom projektet skall motverka traditionella könsmönster och könsroller, dvs. könsmaktssystemet.

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla projektets verksamhetsdelar som:
• Litteratur
• Pedagogik, bemötande
• Ekonomiska resurser (löner, material)
• Fysiska resurser (lokaler, tillgänglighet)
• Aktiviteter
• Antagning
• Personalrekrytering

Arbetet för jämställdhet på våra folkhögskolor syftar till att vi ska vara en väl
fungerande arbetsplats och studiemiljö, där alla har samma förutsättningar för karriärmöjligheter, studier och personlig utveckling. Skolan strävar efter att uppnå en så jämn könsfördelning som möjligt i studerandegrupperna, att samtliga studerande på skolan ska få kunskaper om maktstrukturer ur ett genusperspektiv, att genusperspektiv och könsmedveten pedagogik integreras i all utbildning och att alla studerande ska få kontinuerlig utbildning och möjlighet till reflektion i jämställdhetsfrågor. Detta kommer också att gälla för detta projekts verksamhet.



I inledningen av mobiliseringen kommer vi att internt genomföra en SWOT som vi kommer att ta hänsyn till i genomförandet. Under projektets mobiliseringsfas genomförs en workshop om jämställdhetsintegrering i samverkan med ESF Jämt. Workshopen syftar till att ta fram en plan för hur jämställdhetsintegreringen ska ske under genomförandet.

Transnationellt samarbete

- Syfte
Med syfte att ytterligare stärka projektets kompetens gällande vuxenutbildning med inriktning mot de romska språk- och kulturgrupperna har vi för avsikt att under mobiliseringsfasen söka samarbete med åtminstone en verksamhet utanför Sverige. Syftet med utbytet är att få ytterligare kunskaper kring hinder och framgångsfaktorer inom vuxenutbildning för romer. Utbyte kring marknadsföring, rekrytering, organisering, kursupplägg, pedagogik och insatser för att främja ingångar på arbetsmarknaden kommer att vara i fokus för våra transnationella aktiviteter.

Vi har för närvarande flertalet spår för att säkerställa ett transnationellt utbyte, vilka redovisas nedan. Viktigt är att vi under mobiliseringsfasen ytterligare kartlägger romsk vuxenutbildning i Europa, och granskar kvalitén, för att sedan fastställa ett transnationellt utbyte.

Det transnationella utbytet avses i första hand genomföras under mobiliseringsfasen för att nya kunskaper ska kunna vävas in i arbetet med planeringen av genomförandefasen och våra utbildningsinsatser.

- Organisation och finansiering
Det transnationella samarbetet organiseras av projektledaren och delprojektledaren i nära samarbete med arbetsgruppen för pedagogiska frågor, förankring kommer att ske i projektets styrgrupp. Det transnationella samarbetets resor inkl kost och logi finansieras för 10 personer genom i ESF-projektbudgeten avsatta medel. Prioriterade deltagare är kursteamen, projektledning och styrgruppsrepresentanter, det är projektets styrgrupp som har ansvaret för den slutgiltiga prioriteringen av deltagare. Möjlighet för ytterligare deltagare vid ett Europeiskt utbyte kommer att ges, men dessa kostnader kommer att landa på respektive tillkommande deltagares organisation.

Vi kommer också att så långt det är möjligt att eftersträva att samverkan, möten och konferenser sker via modern informationsteknologi, och där igenom hålla såväl ekonomiska som miljömässiga kostnader nere.

- Transnationellt samarbete, en första översyn

Dessa kontakter och organisationer avser vi att arbeta vidare på under mobiliseringsfasen för att inventera vuxenutbildning för romer i Europa, undersöka dess kvalité och fastställa ett transnationellt utbyte.

1. EURoma, European Network on Social Inclusion and Roma under the Structural Funds, Carolina Fernandez.
www.euromanet.eu

2. Roma Education Fund, vilkas mål är att täppa till utbildningsgapet mellan romer och icke-romer. För att uppnå detta mål arbetar de med att stötta politik och verksamhet som garanterar kvalificerad utbildning för romer och som motverkar segregationen I utbildningssystemen.
www.romaeducationfund.hu

3. Vi har fått rekommendationer att kontakta European Roma Rights Centre (ERRC), Lydia Gall, svenskspråkig jurist i Budapest.
www.errc.org

4. Vi har också kännedom om aktivitets- och utbildningscentras i Budapest.


Medfinansiärer

  • Sundbybergs Folkhögskola
  • Södertälje kommunledningskontoret

Samarbetspartners

  • Hagabergs Folkhögskola

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker