Logotyp på utskrifter

Nationellt Processtöd Tillgänglighet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHandisam
KontaktpersonStefan Eklund Åkerberg
E-poststefan@handisam.se
Telefonnummer08-6008463
Beviljat ESF-stöd36 214 651 kr
Total projektbudget36 214 651 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2013-12-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Processtöd i Tillgänglighet för personer med funktionshinder hjälper ESF-projekt med tillgänglighetskunskap. Via telefonsupport, utbildningar, konsultnätverk och direktvägledning erbjuds kompetenshöjning. Syftet är att höja kvalitén i projekten och påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv för alla

Bakgrund

Här nedan beskriver vi vad vi gjorde under förprojekteringen och dess resultat. Förprojekteringen Processtöd Tillgänglighet pågår från 1 juni 2008 till och med 31 december 2008. Syftet är att undersöka förutsättningarna för och lämna förslag till hur ett nationellt processtödsprojekt bör organiseras och vilket innehåll det ska ha. Projektets uppgift är att hjälpa dem som söker projektmedel från Svenska ESF-rådet att formulera sig kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Tillgänglighetsperspektivet är ett nytt krav i Socialfondsprogrammet, vilket därför visat sig kräva en hel del information, uppmuntran, utbildning och igångsättning av tankeprocesser hos projekten. Processtödet har under förprojekteringen startat i skarpt läge med en Helpdesk. Denna Helpdesk nås via hemsidan och erbjuder stora mängder information samt telefonsupport och e-postbrevlåda. Våra experter som svarar i telefonsupporten har direkt kunnat vägleda dem som ska söka EU-medel. De som ringt har under samtalets gång fått hjälp att inse vad ett tillgänglighetsperspektiv innebär. De har även fått hjälp på traven med att föra in detta perspektiv i sitt eget projekt. Varje samtal till Helpdesken har dokumenterats. På så vis har Processtödets förprojektering samlat upp återkommande frågeställningar kring tillgänglighet. För att förankra vårt arbete har vi aktivt sökt upp projekt, framför allt i Region Stockholm och Region Syd, som har varit våra pilotlän. De har fått pröva vårt utbildningspaket och fått direktvägledning. Vi har fört en aktiv dialog med ESF ute i regionerna samt representanter för Strukturfondspartnerskapen. För att informera om den hjälp vi erbjuder har vi tryckt upp en informationsbroschyr. Den går även att ladda ned från vår hemsida www.tillgangligtprojekt.nu, liksom från www.esf.se samt www.hso.se. Tidigare ESF-projekt har tagit fram olika utbildningsmaterial om tillgänglighet. Dessa har vi kartlagt och använt tillsammans med övrigt aktuellt material framtaget av både Handisam och HSO. ESF planerar 4500 projekt under programperioden 2007-2013. Många nya projekt kommer att åter igen ställa sig samma frågor om vad ett tillgänglighetsperspektiv innebär. I vårt genomförandeprojekt vill vi hjälpa fler att få upp ögonen för vad ett tillgängligt samhälle har för möjligheter. Vi strävar därmed mot Lissabonstrategins mål om att minska sociala klyftor och en ökad sysselsättning. I det genomförandeprojekt som föreslås kommer resultatet från vår förprojektering att tas tillvara. Vi vill utveckla det processtöd som vi påbörjat. Tillsammans har Handisam och Handikappförbunden en stor erfarenhet av och värdefull kunskap om tillgänglighet. Det vill vi dela med oss av. Vi föreslår en gemensam organisation för processtödet. Slutsatser från förprojekteringen: Vi har genomgående fått positiv respons på vårt arbete både från projekt, Strukturfondspartnerskapen, ESF- regionerna och Övervakningskommitten. Det har varit positivt att under förprojekteringen genomföra vår idé i skarpt läge genom att öppna vår Helpdesk. Där fick vi möjlighet att testa metod och material direkt på dem som behöver hjälp. Projekten ställde sina frågor utifrån sin egen aktuella situation. Det har gett oss kunskap om vilka svårigheter projekten upplever, när det gäller att integrera tillgänglighetsperspektivet. Vi har testat utbildningsupplägg, direktvägledning samt övrigt utbud på vår Helpdesk. Våra lärdomar utgör underlaget till vårt förslag på genomförandeprojekt. Projekt, ESF-rådet och Strukturfondspartnerskapen har alla bidragit med sina erfarenheter och på så sätt varit med och utvecklat Processtödet. Samverkan mellan Handisam och Handikappförbunden har fördjupats. Det har varit bra att ha med båda organisationernas perspektiv, kunskap och kontaktnät. De konsulter vi anlitat har alla haft värdefulla specialkunskaper. Vår informationsbroschyr blev mycket efterfrågad. Under förprojekteringen har vi märkt att kunskapen om tillgänglighet generellt sett är låg. Efterfrågan är stor på utbildning, inspiration och insikt i hur detta kan integreras i projekten. Det finns ett glapp mellan lagstiftning och riktlinjer på ena sidan och mänsklig förståelse för varför och hur på andra sidan. Det går inte att bara bifoga en manual, som på IKEA. Vår erfarenhet är att fakta, egen upplevelse och diskussioner om värderingar kan hjälpa projekten att förstå vad tillgänglighet innebär. Många har efterfrågat verktyg, utbildning och tips på vart de kan vända sig för att få mer kunskap. Helst vill de anlita en ambulerande expert. Vi har nu ett förslag på utbildningspaket för projekten, som innehåller fakta, upplevelse och diskussion om tillgänglighet i projekten. Det finns ett stort intresse i regionerna av att höja kvalitén i ansökningarna beträffande tillgänglighet. Regionerna har betonat vikten av att Processtödet får regional verksamhet. Strukturfondspartnerskapen, ESF och Processtödet behöver enas om vilka kravnivåer som skall gälla för projekten. Flera handläggare efterfrågar bilder och material, som de kan lämna till projekten och använda sig av när de är ute och informerar. Dessutom vill de gärna öka sin egen kunskap om tillgänglighetsfrågor. Eftersom Processtödets resurser inte ska gå till utbildning av ESF-rådets personal, så har vi lämnat över den stafettpinnen till utbildningsstrategen på ESF:s huvudkontor. Vi har fått en intresseförfrågan från Nutek om vi kan bygga upp ett gemensamt processtöd för både Socialfonden och Regionalfonden. Handisam och Handikappförbunden ser båda positivt på den förfrågan. För att prioritera jämställdhetsintegreringen kommer en representant från Processtödet för Jämställdhet att erbjudas plats i vår styrgrupp. Vi föresår ett nationellt processtöd med regional verksamhet. Vi vill erbjuda projekten stöd i alla de faser de kan befinna sig i. 1- när de skriver på ansökan till förprojektering, 2- när de fått den godkänd och påbörjad. 3- när de ansöker om genomförandeprojekt samt 4- när genomförandeprojektet är godkänt och påbörjat. Stödet vi erbjuder består av helpdesk via telefon och webb samt materialbank i alla faser. I fas två och tre tillkommer direktvägledning vid personliga möten. Utbildning planeras till fas två, tre och fyra. Informationsmöten planeras till fas två. Projekten har i dagsläget svårt att förstå hur tillgänglighetsfrågor kan integreras i projekten samt i den ordinarie verksamheten. Det vill vi förändra i vårt genomförandeprojekt. Metod/Modell: Vi valde att starta en Helpdesk i skarpt läge. Syftet var att samla in vilka frågor om tillgänglighet som projekten brottades med. I stället för att skicka ut enkäter till projekten, kunde vi erbjuda dem hjälp och stöd samtidigt som vi fick in deras frågeställningar.
Hemsidan: Utöver vårt uppdrag under förprojekteringen valde vi att lägga ut en ligthversion av en hemsida. Vi ville göra en hemsida som bara fokuserade på tillgänglighet, till stöd för ESF-projekten. Hemsidan ska utvecklas till en kunskapsbank. Där ska det finnas information, checklistor, utbildningsmaterial, inspiration, filmer, kontaktuppgifter, länkar till relevanta aktörer mm. Direktvägledning i tillgänglighet Under förprojekteringen efterfrågade projekten mer av vår spetskompetens. Ett praktiskt och effektivt sätt att arbeta vidare med frågorna var direktvägledning i tillgänglighet. Det vill säga personliga möten i hur man kan integrera tillgänglighetsperspektivet i sin ansökan och i sitt projekt. Utbildning: Bland Processtödets personal ingår personer och konsulter med mycket lång erfarenhet av handikappfrågor och utbildningar i tillgänglighet. I vårt förslag till utbildningspaket har vi tagit ut essensen ur det som fungerat bäst.

Syfte

Processtödets målgrupp är projekt, som kan befinna sig i olika faser. idéstadiet, förprojekteringen, ansökan om genomförandeprojekt och genomförandeprojekt. -Processtödets syfte är kravet på att beakta tillgänglighet ska bli begripligt, meningsfullt och hanterbart i de projekt som Socialfonden stödjer. -Vi erbjuder ett flexibelt processtöd, som tar utgångspunkt i projektens olika behov. Processtödet riktar sig till Socialfondens båda programområden, i hur de kan bedriva en projektverksamhet som beaktar tillgänglighet på alla nivåer. -Processtödet är kompetenshöjande insatser i olika former, så att projekten integrerar och följer upp tillgänglighet. Ytterst är därmed syftet att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Processtödet ska organiseras för att säkra en regional närvaro, kvalitet i genomförandet och en uppbyggnad som möjliggör en hållbar utveckling av konceptet. Konceptet är att erhålla en ökad efterfrågan på kunskap kring tillgänglig verksamhet, information och fysisk miljö samt att påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. - Att göra verksamheten tillgänglig betyder att integrera funktionshinderperspektivet i planering, beslut och processer samt att ta sitt ansvar som arbetsgivare. - Att göra information tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionshinder att kommunicera och del av information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. - Att göra lokaler tillgängliga betyder att personer med funktionshinder ska kunna besöka, ta del av och delta i verksamheten. För att uppnå syftet ska Processtödet använda en verktygslåda med följande innehåll: Helpdesk Vår Helpdesk är tänkt som ett smörgåsbord för projekten. Här ska finnas tips på utbildningar, material, checklistor, frågebatteri, rätt begrepp, goda exempel, filmer som vänder på perspektiven, verksamheter som visar lönsamheten med ökad tillgänglighet med mera. Helpdesken ska nås via vår hemsida. Helpdesken ska även erbjuda personlig telefonsupport samt e-post-brevlåda. Supporten ska bemannas av två tillgänglighetskonsulter åtta timmar per vecka. Övrig tid kan de som ringer lämna meddelande på telefonsvararen. Material Mycket utbildningsmaterial har tidigare producerats inom ramen för tidigare ESF-projekt, exempelvis -Motivationspaketet - en handbok i medveten rekrytering-, tillsammans med Handisams material med riktlinjer och filmer samt HSO:s material -Allt är relativt-. Utifrån det utbildningsmaterial som redan finns har vi tagit fram grunden för ett utbildningspaket. Det tidigare producerade materialet har vi sammanställt utifrån följande kriterier. område, årtal, målgrupp, omfattning, format, media, finns det i alternativ format - d.v.s. är det tillgängligt-, rättigheter samt för- och nackdelar. En stor del av denna materialsamling är fortfarande relevant och utgör nu efter kartläggningen grunden för vår materialbank. I vårt genomförandeprojekt kommer vi att använda och tipsa om detta material. Direktvägledning För att öka den konkreta kunskapen om tillgänglighetsfrågorna vill vi även erbjuda direktvägledning. Processtödet medarbetare läser då projektens ansökningar. Direktvägledning innebär personliga träffar eller samtal per telefon. Det innebär en fördjupad vägledning då vi får möjlighet att sätta oss in i projektet och på så sätt förbereda samtalet. Informationsmöten Vi planerar också informationsmöten, som skall innehålla en kortare introduktion om tillgänglighet, konkreta exempel, inspiration och motivation samt idéer på hur man kan tänka och planera för att få in tillgänglighetsperspektivet i projektet. Informationen arrangeras lämpligen i samband med och tillsammans med ESF:s utlysningar i regionerna. Utbildningar Förprojekteringen har gett oss en god bild av vilken utbildning som behövs, och vi har förslag på ett utbildningspaket. Vi kommer att erbjuda en grundutbildning till alla projekt som beviljats en förprojektering. Utbildningen innehåller upplevelse, fakta, övningar och diskussion om tillgänglighet som bidrar till att förstå hur man konkret kan planera för att integrera tillgänglighet i projekten. Dessa utbildningar vänders sig främst till dem som arbetar aktivt med projektet. När projekten beviljats ett genomförandeprojekt utbildar vi projektens alla deltagare och anställda i tillgänglighet. Processtödets anställda håller i dessa utbildningar tillsammans med tillgänglighetskonsulter, som processtödet handlar upp. 100 sådana orienteringsutbildningar per år planeras runt om i landet. För att säkra kostnadseffektivitet och minska resekostnaderna introducerar vi här det nätverk av regionala konsulter, som vi kommer att bygga upp. Parallellt erbjuder vi materialbank och Helpdesk samt utvärderar insatserna. Nätverk Ett nätverk av regionala konsulter planeras för att bistå med tillgänglighetskompetens i genomförandeprojekten. Det finns idag en liten marknad för liknande tjänster. Det rör sig om allt från pedagogisk, informationsteknisk till byggnadsteknisk specialistkompetens riktade både till företagsmarknaden, sociala ekonomin och till det offentliga. Många av dessa konsulter har också funktionsnedsättning. Processtödet kommer att vara väl förankrat regionalt och lokalt genom att vi knyter till oss de på marknaden redan existerande konsulterna inom området. Genom att skapa ett nätverk med och mellan dessa konsulter genereras kompetensutveckling och säkrande av kvalitet i det regionala tjänsteutövandet. När konsulterna ansluter sig till nätverket förbinder de sig att genomgå en utbildning och att följa de kriterier som där anges för tjänsternas utförande. Kriterierna tar sin utgångspunkt i att funktionshinderperspektivet utgör grunden och att tjänsterna alltid utförs med ett konsultativt förhållningssätt. Att ingå i nätverket innebär också tillgång till det informations- och utbildningsmaterial som framtagits inom projektet. Vår processutvärderare ska göra enkäter till projekten för att säkra att kvaliteten på konsulternas tjänster svarar an mot ställda krav och målsättning. Vår bedömning är att nätverket kommer att bestå av minst åtta konsulter sex månader efter projektstart. Successivt kommer antalet konsulter att öka och vid projektets avslut bedöms att 40 konsulter medverkar. På så vis ökar både kunskapen om och efterfrågan på en ökad tillgänglighet, såväl inom som efter strukturfondsperioden. Nätverket är också en garant för tillgänglighetskunskap såväl nationellt som regionalt, som ett komplement till regioncoacherna.

Målsättning

Våra angivna kvantitativa och kvalitativa projektmål kan komma att revideras då vi värderar flexibilitet högt. Om exempelvis antalet telefonsamtal till Helpdesken ökar, så omfördelas resurserna. Dessa projektmål skall mätas: Helpdesk Effektmål: lättillgänglig information till många i faserna idé och förprojektering Projektmål: - 320 telefonsamtal per år - Besöksfrekvensen på webbsidan ska öka i månatliga mätningar Informationsmöten Effektmål: Öka förståelsen hos dem som aktivt deltar i dessa möten Projektmål: Totalt 110 informationsmöten fördelat över alla 8 regioner (per år 60+80 +80) Informationsmaterial med film och studiehandledning Effektmål: Återvinna tidigare producerade filmer och paketera dem tillsammans med relevant studievägledning Projektmål: - Totalt en eller två paket Utbildning under förprojektering Effektmål: Fördjupad kunskap hos de som genomför förprojektering och står i begrepp att skriva ansökan om genomförande. Projektmål: - Totalt 66 utbildningstillfällen med ca 15 deltagare per tillfälle fördelat över alla 8 regioner i samband med utlysningstillfällen (Utbildningstillfällen under de tre åren 18 st år ett, 24 år två, 24st år tre, summa 66. Totalt antal deltagare 66x15=990) Utbildning i genomförandefasen/Orienteringskurs Effektmål: Fördjupad kunskap hos projektets deltagare och anställda hos projektarrangören. Projektmål: - Totalt 100 utbildingstillfällen per år med cirka 15 deltagare per tillfälle fördelade över alla 8 regioner. Processtödets anställda håller i hälften av dessa utbildningar. Resterande utbildningstillfällen upphandlas av tillgänglighetskonsulter. Direktvägledning Effektmål: Ge konkreta verktyg och stöd för dem som skriver ansökan om genomförandeprojekt Projektmål: - Totalt 110 stycken vägledningssamtal till förprojekterande organisationer som skriver ansökan för genomförande. (30+40+40) Samtalen kan genomföras av projektledare, regioncoach eller kommunikatör. Konsultnätverk Effektmål: Skapa långsiktig påverkan och varaktig kompetens efter projektets slut Projektmål: - Minst 8 anslutna konsulter 6 månader efter projektstart - Minst 40 konsulter i nätverket vid projektets avslut Öppna lärseminarier Effektmål: Sprida kunskap om resultatet, strategisk påverkan, förankring inom Handisam och HSO, Projektmål: - Ett lärseminarium år ett och ett år tre - Minst 100 deltagare per lärseminarium från handikapprörelsen, forskning, politiker, departement, företrädare för arbetsmarknadens parter med flera Kvalitativa projektmål: NKI (Nöjd Kund Index) ska mätas årligen utifrån de fyra olika faserna som projekten befinner sig i och därmed subjektiv kartläggning huruvida stödet är anpassat efter det behov som projekten har.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska i alla avseenden utgå från tillgänglighet och funktionshinderperspektivet. Vår utgångspunkt är att förmedla synsättet att ett perspektiv för att identifiera funktionshindrande processer i all verksamhet är den långsiktiga och hållbara lösningen för att motverka utanförskap. Det gör vi genom att ha ett funktionshinderperspektiv i vårt processtöd såväl i uppbyggandet av vår egen projektorganisation, som i införskaffande av lokaler och i all kommunikation och information. Vi följer därmed våra egna riktlinjer på området och lever som vi lär. Funktionshinderperspektivet är en strategi för förbättring. Utgångspunkten är att människor är olika och att detta påverkar hur verksamhetsprocesser ska utformas för att alla ska ges möjlighet att delta. Insikt och förståelse förmänniskors olikheter behövs i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av politik och olika verksamheter. För att funktionshinderperspektivet ska få genomslag är det viktigt att se skillnaden mellan vad som är en funktionsnedsättning och vad som är ett funktionshinder. Ett funktionshinder är inte en individuell egenskap utan ett hinder i miljö och omgivning, som hindrar en person att delta jämlikt, exempelvis en trappa. Vilka processer som funktionshindrar är en viktig utgångspunkt, för att förbättra samhället och skapa likvärdiga möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Generella lösningar där allas behov tillgodoses är det första alternativet. Om det inte räcker till för att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet kan särskilda insatser och olika individuella stöd övervägas. Situationer där funktionshinder uppstår bör analyseras ur ett helhetsperspektiv. Vad kan förbättras genom förändringar i miljö, omgivning, i sätt att handla, behandla eller tänka? Hur ser balansen ut mellan omgivningsfaktorerna och eventuella behov av individuella stöd?

Jämställdhetsintegrering

Ett möjligt hot som identifierats är att jämställdhetsperspektivet får en undanskymd roll, eftersom både HSO och Handisam i sin ordinarie verksamhet är fokuserade på tillgänglighetsperspektivet. Därför är vi projektgruppen överens om att återkommande ta upp jämställdhetsintegreringen i styrgrupp, i planering och i uppföljning. Processtödet för jämställdhet kommer även att erbjudas att ha en representant i vår styrgrupp. På så vis finns en representant med välputsade jämställdhetsglasögon representerad vid strategiska beslut. Vi skall även delta i särskilda utbildningar som arrangeras av dem -och vice versa-. Till den 1 mars 2009 planerar vi en plan för jämställdhetsintegrering. Vi kommer att ta hjälp av Processtödet för Jämställdhet för att göra den. Jämställdhet kommer att finnas som en integrerad del i allt vi gör och vi kommer att lägga ner tid kring det egna lärande och utvecklandet inom området. Centrala diskussionsområden vi ser idag är: Var är vi blinda för skillnader mellan tillgänglighetsanpassning som riktar sig till män respektive kvinnor? När tenderar vi att glömma bort att individer med funktionshinder har ett kön, en sexuell läggning, en klassbakgrund, en etnicitet eller religiös tillhörighet? De som arbetar i projektet kommer vara medvetna om att inte reproducera föreställningar och fördomar kring funktionshindrade när det gäller dessa områden. När vi utbildar, handleder och stödjer projekten, så väl som nätverkskonsulterna, kommer frågor kring individens bredd att ingå. I samhället tenderar funktionshindrade ofta att reduceras till sitt funktionshinder. Tillgänglighet handlar för oss också om rätten till att vara en fullödad individ med all dess komplexitet och mångsidighet. Jämställdhetsperspektivet ska lyftas in i våra informations- och utbildningsinsatser med utgångspunkt i könsroller och jämställdhet för personer med funktionsnedsättning. Vi kommer att ha ett jämställdhetsperspektiv då vi anlitar konsulter, rekryterar projektmedarbetare och producerar ord och bild.

Transnationellt samarbete

Vi säkrar att kunna genomföra transnationellt utbyte genom att: - Utse särskilt ansvarig för transnationalitet i projektorganisationen (nätverkskoordinator) - Under projektets två första månader upprätta en detaljerad plan för det transnationella arbetet - Bland konsulterna och inom Handisams och Handikappförbundens nätverk söka transnationella samarbetspartners för erfarenhetsutbyte. - Delta i kommissionens planerade temagrupper genom att avsätta både personella och finansiella resurser för det. Nyttan av det transnationella samarbetet är inspiration, kunskap, erfarenhetsutbyte mm för processtödets samtliga aktörer. I mötet med andra kulturer utmanas vi i våra invanda tankemönster och arbetssätt. Omvänt ges inom det transnationella utbytet en plattform för att överföra vår kunskap och vårt angreppssätt. Vi ska inledningsvis kartlägga de transnationella initiativ som pågår inom EU och inom ramen för socialfondsprojekt. Viktiga områden att fokusera på är fri rörlighet, insatser under Sveriges ordförandeskap andra halvåret 2009, e-inkludering och kunskapsutbyte. Det övergripande syftet är att finna nya angreppssätt utanför Sverige som kan anpassas och ingå i vårt nationella processtöd, parallellt med att vi synliggör våra insatser och därmed möjliggör för andra medlemsstater att kopiera vår modell eller delar av densamma. Fri rörlighet Genom Sveriges deltagande i Schengenavtalet, har många hinder för den fria rörligheten mellan medlemsländerna avskaffats. Syftet är att stimulera rörligheten av kapital, varor, tjänster och människor emellan länderna. Tjeckien är ordförandeland före Sverige under våren 2009. Tillsammans med den tjeckiska handikapprörelsen är Handikappförbunden delaktiga i ett kartläggande projekt om den fria rörligheten. Projektet är finansierat av Europeiska Socialfonden i Tjeckien och syftar till att göra en inventering av EU:s samtliga medlemsländer, och identifiera de största hindren för fri rörlighet inom områdena studier, arbete och turism. Inventeringen kommer sedan att ligga till grund för en omfattande informationssatsning i Tjeckien samt utarbetandet av en gemensam strategi för politisk påverkan för att undanröja hinder. Spanien är ordförandeland efter Sverige, våren 2010, och den spanska handikapprörelsen kommer att involveras i arbetet, i syfte att föra frågan vidare parallellt med ordförandeskapen. Handikappförbunden planerar att på liknande sätt som i Tjeckien, sprida den samlade informationen även till personer med funktionsnedsättning i Sverige, med särskild fokus på unga vuxna. HSO vill också aktualisera frågan bland de svenska myndigheter och aktörer som på olika sätt arbetar med svenskars möjligheter till utbildning, arbete eller turism i andra EU-länder. För detta ändamål planerar HSO att arrangera en konferens om den fria rörligheten vid samma tillfälle, eller i direkt anslutning till, ovanstående konferens med EDF. Vårt transnationella arbete ska kopplas till Handikappförbundens planer, följa det påbörjade arbetet i Tjeckien och särskilt delta i arbetet med att aktualisera frågan bland svenska myndigheter och andra aktörer. Under projektets två första månader upprättas en plan för detta arbete. Sveriges ordförandeskap Andra halvåret 2009 ska Sverige vara ordförandeland i EU. Under den här perioden kommer det att arrangeras 115 möten och konferenser i storleksordningen 10-3000 personer. 40 av dessa möten kommer att ske i en permanent lokal i Stockholm som kommer att iordningställas för detta syfte. 20-25 möten kommer att arrangeras i andra lokaler i Stockholm. Resterande 45-50 förläggs ute i landet med tonvikt på södra Sverige. Handisam har presenterat ett förslag att göra konferenserna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning för Regeringskansliet. Sverige blir därigenom ett föregångsland vad det gäller allas möjligheter till delaktighet. Handisam vill alla göra möten och konferenser tillgängliga genom att exempelvis: - välja en möteslokal som alla kan komma in i och använda även om man till exempel använder rullstol eller rollator (även podiet) - undvika allergiframkallande dofter som till exempel starkt doftande blommor eller parfymer - att ha teknisk utrustning som gör det möjligt för alla att delta på mötet till exempel teleslinga och mikrofoner - att konferensmaterial är skrivet i klarspråk och finns att få i alternativa format - att mötena teckentolkas och att tolken kan punktbelysas om belysning släcks ner vid till exempel filmvisning Allas rätt till deltagande kan bli en profilfråga för Sverige under perioden. Genom att satsa på tillgängliga konferenser kommer vikten av tillgänglighet högt upp på agendan i Sverige och EU. Dessutom kommer fler konferensarrangörer att arbeta med frågan om regeringskansliet väljer att förlägga möten i tillgängliga lokaler Vi vill, till Handisams förslag om hur Sverige kan arbeta med tillgänglighet under ordförandeskapet, tillföra en s.k. tillgänglighetsfackla. Om tillgänglighet blir en profilfråga under perioden kan facklan lämnas över till nästa ordförandeland, Spanien, vid periodens slut. Dessförinnan har checklistan för tillgängliga konferenser och annat material översatts till spanska och lämnats över så att Spanien har hunnit förbereda sina konferenser. Målsättningen är att facklan lever vidare till nästa ordförandeland i all oändlighet. Under projektets två första månader ska vi utveckla och presentera vår idé om facklan o söka vinna gehör för detta arbete inom Handisam, Handikappförbunden och Regeringskansliet. E-inkludering Begreppet E-inkludering omfattar huruvida digitala tjänster är tillgängliga för alla samt att utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin inte skapar digitala klyftor i samhället. År 2006 enades EU:s ministrar i den s.k. Rigadeklarationen om mål för att åstadkomma klara framsteg inom e-tillgänglighet senast 2010. Regeringen har också nyligen gett Handisam uppdraget att ta fram ett underlag för en eventuell nationell handlingsplan för e-inkludering. Underlaget ska redovisas i augusti 2009. I Processtödets transnationella arbete ska vi följa utvecklingen inom e-inkludering och delta i de nätverk som planeras. Under våra första två projektmånader kommer vi att identifiera partners och nätverk samt omfattning för vårt transnationella åtagande inom området e-inkludering. Kunskapsutbyte De europeiska länderna har byggt upp olika system för arbetsmarknadspolitiken. Inom det gemensamma arbetet är just sysselsättningsfrågorna en av de centrala huvudfrågorna. Hela Europa står inför liknande utmaningar inför framtiden med en åldrande befolkning och därmed en framtida brist på arbetskraft. Samtidigt brottas varje land med problem kring utanförskap på arbetsmarknaden. Den politiska utmaningen om en större inkludering, kan se olika ut i olika länder och därmed är angreppssätten olika till sin karaktär. Vi menar att vi måste tänka utanför boxarna för att förändring ska ske. Många av de initiativ som vidtagits runt om i Europa är möjliga att kopiera och att anpassa till svenska förhållanden. I syfte att utöka vår metodbank ska vi scanna Europa på spännande och innovativa angreppssätt. Den bästa partnern för detta arbete finner vi i EDF som ska agera mellanhand till aktörer vi bör komma i kontakt med. EDF har den överblick som krävs då forumet är ett rådgivande organ kring handikappfrågor inom EU och sammansatt av 66 europeiska icke-statliga organisationer inom handikappområdet och nationella samarbetsorgan från varje medlemsstat inom EU. Handikappförbunden i Sverige ingår i organisationen och genom dem kommer vi att hitta det nätverk och partners vi söker. Under projektets två första månader ska vi genom EDF upprätta samverkan med de partners som motsvarar vår målsättning i detta avseende.

Deltagande aktörer

  • Handikappförbundens samarbetso

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå