Logotyp på utskrifter

Mikrofinansiering - en social innovation för arbetsmarknadsintegrering

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNEEM ideell förening
KontaktpersonIrina Örnberg
E-postirina@neem.se
Telefonnummer0150-56904
Beviljat ESF-stöd14 099 320 kr
Total projektbudget23 524 736 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet avser utveckling av ett mikrofinansieringskoncept som en social innovation för arbetsmarknadsintegrering. Mikrofinansiering är en metod där stöd och mentorskap till individen via sociala organisationer förenas med en mikrokredit för att starta egen verksamhet. Projektet kommer att utvidga mikrofinansieringen till invandrartäta områden i 15 kommuner via samverkan med lokala aktörer. Projektets deltagare (85 % kvinnor med utländsk bakgrund) initieras till att bryta utanförskap med egen kraft genom att starta företag i olika former med fokus på sociala företag och skapa affärs- och arbetstillfällen genom mikrofinansiering.

Bakgrund

Med detta projekt vill vi utveckla ett Mikrofinansieringskoncept som en social innovation för arbetsmarknadsintegrering. Vi har valt att definiera mikrofinansiering som en metod där offentlig, social och privat sektor samarbetar i partnerskap för att stödja individens väg till egen försörjning och där mikrokrediter utgör en del i den processen. Mikrofinansiering är således hela processen där stöd och mentorskap till individen via de sociala organisationerna är lika viktigt som kontakten med banken och möjlighet till en mikrokredit.
Projektägaren NEEM (Nätverk för Entreprenörer från Etniska Minoriteter) är en ideell förening som har till uppgift att främja företagsamhet bland kvinnor med utländsk bakgrund. Under våra mer än 8 års erfarenheter i detta arbete har vi identifierat flera problem som vi vill försöka lösa med hjälp av detta projekt:

1. Utanförskap bland personer med utländsk bakgrund
En av regeringens viktigaste uppgifter är att bryta utanförskap genom att skapa meningsfullt arbete som har stort värde för individen och för samhället. Kvinnor med utländsk bakgrund drabbas hårt av utanförskapet för att de fortfarande har en svag ställning på arbetsmarknaden (Ca 30 % enl. Af febr -11).

2. Synen på entreprenörskap saknar genus- & etnicitetsperspektiv
Entreprenörskap är ett socialt lärande och ett innovativt angreppssätt för arbetsmarknadsintegrering. För att sätta entreprenörskap i praktiken krävs det dock att det finns en uppbyggd struktur, ett regelverk anpassat till verkligheten och inte minst till de sociala komponenter som skapar gynnsammare förutsättningar. Kreativa miljöer är grundförutsättningen för att få tillgång till arbete, kapital och för att utveckla egna idéer.

Den nuvarande diskussionen, enl Erik Lundmarks doktorsavhandling vid Linköpings universitet, handlar om det Entreprenöriella samhället – ett ramverk som bygger på tesen att ny kunskap och nya idéer genereras genom kunskapsintensiva verksamheter som t.ex. universitet och stora företag. I diskussionen glöms bort att det krävs engagemang av alla kreativa människor som är motor till förändring i samhället. Men vilka är de individerna? Enligt Carin Holmqvist, professor Handelshögskolan Stockholm, utgör kvinnor halva befolkningen men hela näringslivspolitiken och strukturen kring företagande är omedvetet uppbyggt för män och för branscher där män verkar.
En annan dimension som inte tas upp i diskussionen om kvinnors företagande är etnicitet. Invandrarkvinnor identifieras inte som entreprenörer. Synen på invandrarkvinnor domineras av den ensidiga bilden som offer, sociala problem, nedtryckt av sin kultur etc. och inte som de skapande människor i förnyelseprocessen som samhället är i stort behov av. Den stereotypa bilden förstärker gruppens svaga ställning på arbetsmarknaden och i samhället och gör invandrarkvinnor till en outnyttjad tillväxtpotential.

Enligt boken Female Immigrant Entrepreneurs (The Economic and Social Impact of a Global Phenomenon) står invandrarkvinnor för en tredjedel av världens entreprenöriella aktiviteter. Ökad globalisering och migration har gjort att företag som drivs av invandrarkvinnor fått en allt viktigare roll i världsekonomin. Detta påstående bygger på erfarenheter från ett forskningsprojekt som genomförts i bland annat Storbritannien, Frankrike, USA och Kanada, och som visar på att många invandrarkvinnor startar företag efter bara några få år i landet.

3. Brist på startkapital
Enligt rapporten Kvinnligt och manligt företagande 2008 (Öhrlings PricewaterhouseCoopers) uppger både män och kvinnor att deras största utmaning när de startade företaget var att skaffa kapital. Kvinnor upplever det svårare att skaffa kapital än män. Personer med utländsk bakgrund har ännu svårare att låna från vanliga banker på grund av brist på kredithistoria, säkerhet osv.

Tidigare erfarenheter
Sedan 2008 har NEEM arbetat med utveckling av ett mikrofinansieringskoncept inom projektet Mikrofinansinstitutet för ökad sysselsättning, ekonomisk och social integration som finansierades av Tillväxtverket och EU Regionalfonden. Projektet syftar till att sträcka ut finansiella tjänster till främst kvinnor som är uteslutna från befintliga finansiella system.
NEEM strävar efter en långsiktigt hållbar struktur för mikrofinansiering med starkt socialt syfte i ett underifrånperspektiv. I denna struktur ingår ett treårigt mikrofinanskoncept. I konceptet ingår produkten ”Mikroföretagslån” med upp till 250 000 kronor för start av företag, och en process för frigörelse av det sociala kapitalet, utveckling av innovativa och bärkraftiga affärsidéer samt uppföljning upp till tre år efter företagsstart. Detta för att säkerställa företags överlevnad och hållbarhet hos entreprenörerna.

Projektet avslutades med följande resultat:
169 potentiella entreprenörer mobiliserades (127 kvinnor och 42 män). Ca 22 % av deltagarna startade egna verksamheter (37 företag) och skapade 41 arbetstillfällen. (Ett mikroföretag definieras som ett företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år enligt EU Kommissionen 2003/361/EG). Hela 45 % väntar fortfarande på finansiering till att sätta igång sina verksamheter, bland annat pga attityd och omedvetna fördomar hos finansinstitutioner.

Fokus på socialt företagande
För att ge deltagarna en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och skapa hållbar sysselsättning anser vi att det finns ett behov av att anpassa vårt arbetskoncept till socialt företagande som affärsmodell.
Enligt Professor Muhammad Yunus har ett socialt företag som mål att lösa sociala problem som utanförskap med affärslivets metoder vilket uppmuntrar till nya sätt att tänka. I detta projekt har vi som ambition att fokusera på Typ II när det gäller sociala företag, det vill säga ett vinstdrivande företag som ägs av mikro- eller sociala entreprenörer för att ägna sig åt ett förutbestämt socialt ändamål – egen försörjning och integration. Socialt företagande hjälper medborgare att åta sig aktiviteter som traditionellt ansågs vara statens eller kommunens ansvar. Detta gör att statens och kommunens börda kompletteras av det civila samhället som t.ex att omvandla invandrartäta områden från att vara problemtunga till affärsmässiga och attraktiva stadsdelar. Sociala företag skapar kreativa miljöer och ger synergieffekter. Genom socialt företagande kan ett samarbete sinsemellan ge mikroföretagen fördelar som t.ex kontinuerlig och långsiktig ”in- house support”.

Mikrofinansierings nya trender
Utvecklingen inom mikrofinansiering utmärks av en marknadssegmentering. Små organisationer kopplas allt oftare till de etablerade bankerna. I de nya trenderna ingår även koncentration av åtgärder för hållbarhet, särskilt inom aspekter som människors sociala situation och miljö. Kvalitetssäkring kommer att vara en pågående process. (Trends in Micro finance 2010-2015, Triodos Facet, Netherlands).


Expansion till invandrartäta områden
Invandrargrupper har stora problem med utanförskap och integration i svenska samhället och på arbetsmarknaden, vilket NEEM sedan tidigare har erfarenheter av att arbeta med. Vi har som avsikt att arbeta med grupper som står långt från arbetsmarknaden bl.a med somaliska grupper.

Med detta projekt Mikrofinansiering – en social innovation för arbetsmarknadsintegrering vill vi utvidga mikrofinansieringens verksamhet till invandrartäta områden i 15 kommuner. Invandrartäta områden prioriteras för att de präglas av långtidsarbetslöshet och utanförskap. Mikrofinansiering är en ny tankemodell och ett innovativt angreppssätt som stimulerar och ökar kreativiteten för att hitta alternativa lösningar på sociala utmaningar. Under projektets gång kommer vi att arbeta med projektets samverkanspartners med en utveckling av en modell för mikrofinansiering i Sverige för vidare spridning och tillämpning efter projektets avslut.

Syfte

Syftet med projektet "Mikrofinansiering - en social innovation för arbetsmarknadsintegrering" är att människor återfår tron på sin egen förmåga och ser en möjlighet till att förverkliga sina livsidéer utifrån sin egen drivkraft. Med stöd av socialt företagande och projektets kvalitetssäkrade mikrofinansieringsmodell där privat, offentlig och den sociala sektorn aktivt deltar, ska människor ges kunskap om att starta och driva företag.

Under mobiliseringsfasen kommer vi att bygga upp lokala mikrofinansieringsplattformar hos våra samarbetspartners i 15 kommuner, utifrån deras förutsättningar, genom att erbjuda vägledning, coachning i mobiliseringsprocessen och efterstöd. Lokala mikrofinansieringsplattform innebär en sammansättning av lokala och regionala företagsfrämjande aktörer för att skapa en bred bas för kunskapsutveckling kring mikrofinansiering. Alla aktörer kommer att bidra till metodutveckling och skapar därmed också en plattform för fortsatt samarbete efter projektets avslut.

Målsättning

Att utveckla och kvalitetssäkra en mikrofinansieringsmodell i 15 kommuner som efter projekttidens slut finns tillgänglig för spridning över hela landet.
• Effekt - En hållbar struktur för en innovativ mikrofinansieringsmodell har skapats

Att mobilisera 600 entreprenörer som deltar i coachningsprogram med mikrofinansiering (40 personer i varje kommun)
• Effekt - Utanförskap för personer som står långt från arbetsmarknaden bryts och möjlighet för etablering i arbetslivet ökar

Att organisera 45 nätverksgrupper
• Effekt – Deltagare har lärt sig göra bruk av sin kompetens som ökar empowement och ger dem möjlighet att komma ut i arbetslivet.

Att starta minst 15 sociala företag
• Effekt - Människor i utanförskap skapar egen försörjning och den funktionella arbetsmarknaden vidgas.

Att 20-30% av deltagarna startar företag i olika former
• Effekt – Den funktionella arbetsmarknaden vidgas och den regionala tillväxten stimuleras

Att 60-70 % av alla deltagarna tar nästa steg i livet – börjar studera, får praktik eller arbete, eller startar företag
• Effekt – Projektets insatser kommer att skapa inre motivation hos deltagarna och en vilja till att förbättra sin nuvarande livssituation

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet avser att ha ett tillgänglighetsperspektiv på dess arbete genom vägledning från processtöd i tillgänglighetsfrågor Agneta Lindqvist. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning handlar om rörelsehinder, syn- och hörselnedsättning och allergi och astma, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, tinnitus, psykiska funktionsnedsättningar, födoämnesallergier, mag- och tarmsjukdom, diabetes m.fl.
Primärt ska projektet ha en tillgänglighetsaspekt, sekundärt får det en påverkan på verksamheten i och med att kunskapen ökar.

Tillgängligheten delas i 4 områden
Fysisk tillgänglighet
Det handlar om lokaler som kommer att användas i utbildningen. Kan man ta sig till och vara med om man har rörelsehinder, hörselnedsättning, orienteringssvårigheter eller dylikt. En inventering av lokaler/arbetsplatser/praktikplatser kommer att göras under mobiliseringsfasen efter målgruppens behov.

Informativ tillgänglighet
Handlar om hur man informerar om projektet - på papper och/eller webb. Projektet kommer att använda checklistor för att verifiera följande frågor: Kan informationen ges på annat format? Ska ni ha en egen hemsida i projektet behöver ni fundera över hur tillgänglig den ska vara?
I mobiliseringsfasen skaffar projektet beredskap för hur man gör och vart man vänder sig om man behöver speciella medel.

Kommunikativ tillgänglighet
Handlar om personer med hörselnedsättning – tinnitus, dövhet. Finns det hörselteknik och slinga i den lokal vi ska använda? Kan man få teckentolk om man behöver det? I en lokal med mer än 15 personer behövs högtalaranläggning och mikrofon för att alla ska tillgodogöra sig vad som sägs. Det underlättar även för den som talar –en arbetsmiljöfrågan.
I mobiliseringsfasen kommer vi att ta reda på vart man vänder sig för att skaffa redskap för detta.

Tillgänglig verksamhet
Handlar om attityder, värdegrunder, ledarskap, arbetsmiljö, rekrytering.

För att öka projektets tillgänglighet utifrån målgruppens behov kommer en arbetsplan tas fram under mobiliseringsfasen med fokus på de fyra områdena - fysisk tillgänglighet, informativ tillgänlighet, kommunikativ tillgänglighet samt tillgänglig verksamhet. Vidare för att öka kunskapen och förståelse kring frågorna har vi planerat in utbildningsdag under mobiliseringsfasen under ledning av Processtöd Tillgänglighet Agneta Lindqvist. Under genomförandefasen kommer deltagare att utbildas i tillgänglighetsfrågor.

Jämställdhetsintegrering

Saknaden av statistik ur ett genus – och etnicitetsperspektiv
NEEM har arbetat med främjande av entreprenörskap bland invandrarkvinnor sedan 2002. Det är en stor utmaning att problematisera och analysera behov utifrån ett jämställdhets – och etnicitetsperspektiv eftersom det är mycket svårt att få fram statistik uppdelat på kön och etnicitet på t.ex. kommunnivå.

Attityd och omedvetna fördomar hos finansinstitutioner
Svårighet för kvinnor att få lån har varit en långvarig diskussion. Kvinnor söker inte lån på samma sätt som män. Det finns fortfarande negativa attityder och omedvetna fördomar hos kreditgivare där invandrarkvinnor drabbas mest på grund av olika kulturella bakgrunder och språksvårigheter. Enbart ca 32 % av Almis lån går till invandrare och av dessa lån går enbart 36 % till invandrarkvinnor. Med detta som bakgrund kommer vi att mobilisera 85 % med utländsk bakgrund. Eftersom kvinnor är mest utsatta kommer vi att mobilisera minst 80 % kvinnor för att skapa attitydförändring och integrera jämställdhet inom finansinstitutioner.

Området innovation saknar genus och etnicitet
Innovation är ett annat område där genus och etnicitet glöms bort. Det är väldigt sällan det skrivs eller lyfts fram invandrarkvinnor som innovatörer. Insatser och resurser går fortfarande till branscher dominerade av män och infödda svenskar. Det är därför viktigt att kvinnors kompetens och resurser som företagare tas tillvara på samma villkor som mäns företagande i utvecklingen lokalt, regionalt och nationellt.

SWOT-analys och basutbildning etc. under mobiliseringsfasen
Under mobiliseringsfasen kommer en SWOT-analys att genomföras på temat jämställdhetsintegrering för att konkretisera såväl kvalitativt som kvantitativt vad som ska göras under genomförandefasen.

Vidare kommer vi även att genomföra en basutbildning till nyckelpersoner för att öka kompetensen vid bemötande utifrån ett jämställdhets- och integrationsperspektiv samt en behovs- och problemanalys av målgruppen.

Transnationellt samarbete

NEEM är medlem och finns även representerade i styrelsen i det Europeiska Nätverket för Mikrofinansiering (EMN) som har 86 medlemmar inom 21 medlemsstater.
- Vi kommer under mobiliseringsfasen att försöka hitta samarbetspartners bland EMN:s medlemmar som kan vara av intresse när det gäller utbyte för våra deltagare.
- För att hämta hem goda exempel och mer uppdaterad kunskap om mikrofinansiering i Europa kommer vi att fortsätta delta aktivt inom EMN:s verksamheter som konferenser och utbildningar.
- Vi avser att stimulera gränsöverskridande samarbete för deltagarna.
- Med hjälp av transnationella strategier avser vi att skapa mervärde till detta nationella projekt genom att titta på europeiska aktörer och för att ta hem idéer på hur andra länder löser frågor som:
arbetslöshet för kvinnor med utländsk bakgrund, invandrartäta områden, tillgång till finansiering vid företagsstart för dessa kvinnor med utländsk bakgrund etc.

Medfinansiärer

  • AF - IT Enheten / Personalenheten
  • Arbetsmarknadskontoret
  • Kommunledningskontor
  • Nacka Kommun, Stadshuset med flera förvaltningar bla, Fastighetskontoret ochutbildningsenhet.
  • Nationella program

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadskontoret
  • Ekonomisk förening
  • Hultsfreds kommun
  • ideell förening
  • Ideell förening
  • Ideell förening
  • Ideell förening
  • Kommunledningskontor
  • Samteam

Kommun

  • Botkyrka
  • Eskilstuna
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Göteborg
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Linköping
  • Motala
  • Nacka
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Strängnäs
  • Värnamo
  • Västerås
  • Örebro