Logotyp på utskrifter

MedUrs

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUrkraft Service AB
KontaktpersonTherese Lundgren
E-posttherese@urkraft.se
Telefonnummer0910 -579 38
Beviljat ESF-stöd12 274 086 kr
Total projektbudget22 018 072 kr
Projektperiod2010-09-27 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Långtidssjukskrivna är resurser som inte kommer samhället till nytta. Rehabiliteringen har försämrats sedan 1990-talet och resan tillbaka har blivit längre. Individernas utanförskap ska bytas mot egenförsörjning utifrån egen förmåga och förbättrad hälsa, självförtroende, livskvalitet och ökad egenmakt.

I projektet ska individerna närma sig arbetsmarknaden. Motivation, egenmakt, långsiktigt stöd och meningsfull sysselsättning är viktiga byggstenar. En coachningsfunktion ska utarbetas och nya arbetsmöjligheter skapas. Projektarbetet ska lära transnationellt, utgå ifrån och bidra till ny forskning om rehabiliteringens verksamma faktorer.

Förväntade resultat är att deltagarna kommit närmare arbetsmarknaden, att samverkan mellan projektpartnerna ökat samt att vi genom forskning identifierat de verksamma faktorerna i lyckad arbetsrehabilitering.

Partners är: Urkraft, Medlefors Fhs, AF och FK Skellefteå, Samordningsförbundet i Skellefteå och Skellefteå kommun.

Bakgrund

I projektet ska vi hitta en arbetsmetod för hur individernas möjligheter till egenförsörjning kan förbättras, utifrån hans/hennes individuella förutsättningar. Metoden ska tas fram i en unik lokal samverkan, inspirerad av transnationell samverkan, och den ska utgå ifrån forskning och bidra till ny forskning om rehabiliteringsprocessens verksamma faktorer.

KARTLÄGGNING OCH ANALYS
Dessa individer representerar resurser som inte kommer samhället till gagn, och ur ett individperspektiv saknar egenförsörjning. Effekterna på samhällsnivå är: förlorade resurser och kompetenser, ökade kostnader och en utanförskapsproblematik. Effekter på individnivå: ohälsa och psykisk ohälsa, utanförskap/isolering, fattigdom, försämrad livskvalitet och förlorad makt över sitt eget liv, dålig självkänsla och svag motivation, negativ påverkan på hela familjen.

Orsakerna: brist på samverkan mellan aktörer/myndigheter, kortsiktiga åtgärder som ofta upprepar varandra utan att leda framåt, risk för att det uppstår ’tom tid’ med passiv rehabilitering istället för aktiv, brister i mätning av arbetsförmåga, forskning får inget genomslag i praktiken, fördomar och attityder försvårar återinträdet på arbetsmarknaden, långvarig frånvaro ger dålig självbild och självförtroende samt inaktuell kompetens hos individen. Projektet kommer att bearbeta dessa orsaksfaktorer.

I början av 2000-talet ökade sjukskrivningstalen stort. Björn Johnsson (Kampen om Sjukfrånvaron 2009) granskar bl a de bakomliggande orsakerna och vi finner två slutsatser av relevans för denna ansökan. (nr 2 presenteras längre ner)
För det första drar han slutsatsen att det fanns ingen drastisk ökning av antalet sjukskriva utan det var istället sjukskrivningstiderna som blev längre. ”Sjukfrånvaroproblemet handlade alltså främst om ökade svårigheter att komma tillbaka från sjukskrivningen”, blir Johnssons slutsats (s 205). ”Förklaringen pekar ut två huvudsakliga faktorer bakom ökningen, dels förändrad lagstiftning, dels den kommunala sektorns försämrade ekonomi under 1990-talet. Dessa faktorer ledde till att det system som användes för att avsluta särskilt svårlösta sjukskrivningsärenden havererade. Resultatet blev dramatiskt längre sjukskrivningstider.” (s 250)
Denna förklaring samstämmer med den känsla som fanns i detta partnerskap inför förarbetet med denna ansökan, och med orsakerna som kom fram under LFA (listade ovan): att främst är det vägen tillbaka som försämrats.

Vår utgångspunkt, utifrån Johnssons resultat och egna erfarenheter, är det behövs nya arbetsmetoder för att den långa resan tillbaka från sjukskrivningen ska leda rätt. Med rätt samverkande insatser blir den också kortare.

Sedan slutet av 1990-talet har det i Skellefteå funnits två aktörer som varit centrala för FK:s rehabiliterande arbete för långtidssjukskrivna: Urkraft och Medlefors. Båda aktörer har på olika sätt arbetat för att ge människor med lång sjukfrånvaro bättre möjligheter till egenförsörjning. Vi har haft ett stort antal uppdrag från FK och AF genom åren och har haft goda resultat i våra respektive verksamheter. Det finns ändock en grupp med längre sjukfrånvaro och som nu når slutet av sina sjukförsäkringsdagar och därmed erbjuds ALI. Efter första ALI-gruppen i Skellefteå sökte 60% åter om sjukpenning. Denna siffra är högre än de nationella på 40%, och en teori är att just Medlefors och Urkrafts arbete medfört att de som är närmare arbetsmarknaden redan fått anpassade insatser och därmed inte längre ingår i målgruppen. Nu har vi gjort vad vi kan var för sig, nu är det dags att samlas för att nå ytterligare några steg till, vi ska samverka, jämföra och tillsammans bli bättre.

Huvudproblemet är att det saknas långsiktiga metoder och det saknas samverkan, för att säkerställa att dessa män och kvinnor med lång sjukfrånvaro kan närma sig arbetsmarknaden utifrån sina förutsättningar.

Vi ser att det nu behövs en kraftsamling från den sociala ekonomin, kommunen och ansvariga myndigheter, för att ge det stöd och de insatser som behövs för ett återinträde på arbetsmarknaden, så att de resurser individerna har kommer till nytta för samhället. Annars riskerar ett stort antal av dessa individer att behöva söka försörjningsstöd istället. Tillsammans kan vi bli riktigt bra och utveckla verksamma metoder.

ARBETSMODELLER
I denna gemensamma satsning kombineras två verksamma modeller: Urkrafts KomMed-modell, Medlefors Spira Utvecklingstrappan.

Urkrafts KomMed handlar om att utveckla motivation för en aktiv rehabilitering och stimulera det egna ansvarstagandet och initiativet till planering och orientering mot arbete.
Steg 1 är Bilden av mig: en process där deltagaren får arbeta med att synliggöra och förtydliga sina erfarenheter, kunskaper och styrkor. Steg 2 är Sökfasen där deltagaren hittar vägar att bryta mönster och lägger grunden för att våga prova nya vägar på arbetsmarknaden. Steg 3 är en kompetensutveckling i de verktyg som finns för att kommunicera med arbetsmarknaden.

Spira Utvecklingstrappan består i att planera och genomföra deltagarens personliga utvecklingsplan, på samma sätt som ett företag arbetar med sin affärsplan.
Deltagaren ges via samtal, gruppdeltagande och personlig handledning möjlighet att stärka sitt självförtroende och hälsotillstånd samt medvetenhet om möjligheterna till nya vägar ut i arbetslivet. Spira Utvecklingstrappan bygger på 2 moduler: Livskompetens och Arbetsmarknad/Företag/Projekt.
Varje deltagare ska finna sin positionering med sin särpräglade kompetens, sätta sin personliga målformulering och ta fram strategier för hur målen kan nås.

Dessa modeller förstärks därtill med vidareutvecklingar för stöd/motivation i ett tidigt stadium, och modeller för meningsfull sysselsättning. Se mer i Målsättning.

Johnssons slutsats nr 2: Johnsson finner att den ökning av antalet sjukskrivna som ändock fanns, beror på att den psykosociala arbetsmiljön försämrades under 1990-talet. Försämringarna berör faktorer som enligt Karaseks och Theorells krav-kontroll-stöd-modell leder till långvarig stress och trötthet som i sin tur är farligt för hälsan. ”Enligt modellen är effekterna av de krav som ställs i arbetet en funktion av hur mycket kontroll de anställda har över sin arbetssituation och hur mycket stöd de kan få från omgivningen. Sjukdomsrisken är högst för dem som upplever höga krav och samtidigt har låg kontroll över sin situation och bristande stöd från omgivningen. Alltför låga krav är inte heller hälsosamt, utan ökar risken för exempelvis depression. ” (s 210)

Modellen förklarar hur människor blir sjukskrivna, lämnar arbetsmarknaden. Våra erfarenheter är i linje med modellen. Vi tror på att detta är de verksamma faktorerna för arbetsmiljöns betydelse för vi kan se hur de fungerar i det omvända. Vi vill tillämpa modellen med ett omvänt perspektiv: vi ska tillämpa den på vägen tillbaka till arbetsmarknaden och visa på de verksamma faktorerna för en effektiv arbetsmarknadsrehabilitering. Denna modell blir utgångspunkt för projektet i vårt direkta förhållningssätt gentemot deltagarna. Det handlar om balansen mellan kraven på deltagarna, deltagarnas kontroll över den egna livssituationen och det samlade stöd som ges från de som arbetar i direkt kontakt med deltagaren.

Vi ska också tillämpa Banduras Self-efficiacy-koncept (se Utvärdering).

MOBILISERINGSFASEN
Fördjupad kartläggning ska ge nödvändig statistik och kunskap om målgruppen för att kunna:
- planera för jämställdhets- och tillgänglighetsinsatser
- samordna och utveckla insatserna från existerande modeller
- planera och utveckla nya insatser

En testgrupp och fokusgrupp med deltagare ur målgruppen ska bidra till kunskap och utveckling.
Transnationella insatser konkretiseras: vilka andra länder kan vi lära av?
Utvärdering och utformas och forskningen konkretiseras.
Utforskning av möjliga insatser för att bidra till utformningen av verktyg för försörjningsförmågeutredning.

Syfte

Genom projektet ska samhället återfå resurser och kompetenser som idag finns hos sjukskrivna män och kvinnor. Individerna som står lågt från arbetsmarknaden har funnit sin plats på arbetsmarknaden och kommit närmare egenförsörjning utifrån den egna förmågan, med förbättrad privat ekonomi och samhällsekonomi som resultat.

Genom projektet byts utanförskap och isolering mot förbättrad hälsa, förbättrat självförtroende, förbättrad livskvalitet och ökad egenmakt.

Vad vi tillsammans vill åstadkomma uttrycks väl av denna mening från prop. 2007/08:136 En reformera sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete:
”Aktiva rehabiliteringsinsatser och förbättrat stöd kombinerat med individens motivation och engagemang är avgörande för att en sjukskriven ska kunna återgå i arbete”.

Genom projektet ska också forskning och operativ verksamhet komma närmare varandra, med bättre underbyggd forskning och verksamheter baserade på forskningsresultat. Genom projektet har vi identifierat de verksamma faktorerna för varaktiga resultat, som skapar en hållbar väg tillbaka till arbetsmarknaden samt utgör grunden för en hållbar rehabilitering till ökad arbetsförmåga.

Genom projektet ska vi också lägga grunden för ett fortsatt närmare samarbete och samverkan mellan projektaktörerna, fortsatta samordningsmöjligheter har kartlagts, och vi får ett fortsatt gemensamt lärande. Vi har förbättrat vår kunskap inom partnerskapet för att stå bättre rustade för nya individer som har en lång resa tillbaka till arbete. Vi har spridit resultaten till andra regioner i Sverige som har en liknande målgrupp.

Målsättning

DELMÅL 1: EN GEMENSAM METOD
I projektet ska vi samordna insatser från samverkanspartnerna i projektet för att ur den tillgängliga paletten av möjligheter erbjuda de insatser som deltagarna behöver. Exakt utformning blir ett resultat av mobiliseringsfasen. Dessa insatser förstärks därtill med vidareutvecklingar:
- En arbetsmetod för tidigt stöd/motivation, vilket kombineras med coachningsfunktionen under delmål 2.
- En samverkanslösning för meningsfull sysselsättning för individerna, både som rehabiliterande kraft och som slutmål. Se mer nedan.
- Nyutveckling av insatser som blir nödvändiga utifrån målgruppen, ex för viss sjukskrivningsgrund såsom Ospecificerad smärtproblematik.

Viktiga byggstenar som ska genomsyra vår samarbetslösning:

-Motivation som grund, innan arbetsförmågebedömning
Metoden ska ha stark betoning på förberedelse, motivation och känslan av sammanhang. Individens motivation och engagemang måste väckas innan några andra insatser kan få effekt.

-Aktiv rehabilitering istället för passiv
Under en lång sjukskrivningsperiod möter individen flera insatser av varierande längd, med tillhörande avbrott och ibland en start från noll. Överlämnandet mellan myndigheter kan medföra avbrott. Passivitet försämrar arbetsförmågan, långsiktighet med aktiv rehabilitering är viktigt.

-Balans krav-kontroll-stöd
Med utgångspunkt i Karaseks/Theorells krav-kontroll-stödmodell ska vi utarbeta en balans mellan:
- kraven på deltagarna, i form av förväntningar på steg framåt i rehab-processen
- deltagarnas kontroll över den egna livssituationen där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är tre viktiga beståndsdelar (Aaron Antonovsky).
- det samlade stöd som ges från de som arbetar i direkt kontakt med deltagaren, där stödet ska vara motiverande, stöttande, utvärderande och utvecklingsinriktat, utan att mästra, styra eller curla.
Då uppnår vi en aktiv medverkan där individen klarar hantera de utvecklingssteg som arbetsrehabilitering medför.

-Hela individen – person, social situation, arbete
Våra erfarenheter är att hela individen måste stå i fokus. Ex: Enbart titta på arbetsförmåga utan att väga in familjesituation är inte långsiktigt hållbart. Farhågor och rädslor kring den sociala situationen kan påverka hur deltagaren reagerar på sina egna framsteg i rehab-processen, då måste dessa lyftas fram och bearbetas.

-Egenmakt
Våra erfarenheter visar att inga insatser får varaktig effekt om inte deltagaren själv känner att de äger framstegen, frågor och svar.

-Meningsfull sysselsättning är en rehabiliterande kraft
Forskningsrapporten Hälsofrämjande strategier i skola, vård och omsorg (Lena A Nilsson) beskriver arbetet som hälsofrämjande faktor. ”Arbete kan ge stimulans som är väsentlig för människors välbefinnande”, skriver hon, och fortsätter ”Arbete ger struktur åt tiden, sociala kontakter och gemensamma upplevelser med människor utanför familjen. … deltagande i kollektiva strävanden utöver egna personliga mål, en social status och identitet, regelbunden verksamhet och försörjning.”

I projektets perspektiv ser vi att meningsfull sysselsättning i ett vidare perspektiv är en rehabiliterande kraft. Schemalagda möten med sin coach eller grupp några gånger i veckan kan vara de första stegen i meningsfull sysselsättning. Att gå in i en gruppverksamhet och senare in i samvaron på en arbetsplats är också viktiga steg. Meningsfull sysselsättning blir inte bara något som ses som ett individuellt slutmål i projektet i form av arbete för egenförsörjning utan ska så fort det är möjligt in i de individuella insatserna även om det i starten bara innefattar en kort stund någon dag i veckan.

Meningsfull sysselsättning kan också vara hos t ex Solkraft som erbjuder tidsbegränsade platser i sin Hälsans Trädgård. Partnerskapet ska utökas ytterligare med fler aktörer för detta.

MÅLBESKRIVNING: En gemensam arbetsmetod, med samordnade och nya insatser, baserad på ovanstående byggstenar. Minst 200 personer ska ta del av insatserna och 75% ska vara eller uppleva sig vara närmare arbetsmarknaden.
EFFEKT: En minskad grupp utanför arbetsmarknaden medför positiva effekter på den privata ekonomin och samhällsekonomin, utanförskap bryts och resurser kommer arbetsmarknaden till godo. FK och AF får nya verktyg att använda i sitt rehab-sarbete med deltagare för ALI, och arbetsmetoden går att överföra till deltagare i andra stadier inom sjukförsäkringen.

DELMÅL 2: en sammanhållen coachningsfunktion
Vi värnar om den mänskliga aspekten i hela resan från långtidssjukskriven på FK, via ALI på AF och sen vidare till nästa steg. Stödet måste vara långsiktigt och stötta utan att mästra eller curla. Oavsett vad som händer efter ALI, om det blir arbete eller ny sjukperiod/rehab-process, så måste hela resan kännas trygg, finnas i ett sammanhang som är begripligt, och individen måste ha makt över sitt eget liv. Det är viktigt att coachen är lösningsfokuserad i sin dialog med deltagaren, har ett salutogent förhållningssätt. Coachen har en utforskande och samarbetande stil, visar empati och respekt för deltagaren, stödjer självtillit och undviker argumentation och att ge oönskade råd.
Erfarenhet visar också att coachen inte ska vara myndighetsperson, i detta projekt kommer coachen från sociala sektorn.

MÅLBESKRIVNING: Utforma en coachningsfunktion som stöttar och motiverar individen, och följer individen mellan myndigheter och insatser, utvärderar och ihop med deltagaren bestämmer nästa steg. Alla deltagare i projektet ska erbjudas coach.
EFFEKT: Övriga insatser får bättre effekt. Deltagarna är tryggare och centralfigurer i sin rehab-process istället för passiva mottagare.

DELMÅL 3: Försörjningsförmågeutredningsverktyg
Arbetsförmågeutredningen ger som förslag att ersätta FK:s mätning av arbetsförmåga med mätning av försörjningsförmåga. Under mobiliseringsfasen ska vi utreda och diskutera med FK hur vi i projektet kan bidra till utvecklingen av ett sådant verktyg. Vår erfarenhet av att arbeta med målgruppen medför att vi kan bidra till verktygets kvalitet genom att värna om individens perspektiv, lyfta fram hela individen och den sociala situationens betydelse, väga in kort- och långsiktiga effekter samt vikten av samordning mellan olika aktörer.

MÅLBESKRIVNING: Målbeskrivning utformas under mobiliseringsfasen då vi analyserar möjligheterna att bidra till utvecklingen av ett verktyg för försörjningsförmågeutredning.
EFFEKT: Ett förbättrat verktyg, och effektivare bedömningar i framtiden.

DELMÅL 4: utveckla nya arbetsmöjligheter
Arbeta ihop med arbetsgivare ur våra respektive omfattande företagsnätverk för att identifiera nya arbetsuppgifter, anpassade till målgruppen, och visa möjligheterna till anställning. Stötta utvecklingen av sociala företag genom marknadsföring hos arbetsgivare, och samverkan med stödstrukturer för socialt företagande, Sociala Entreprenörshuset, för att stimulera intresset att starta socialt företag. Se Regionalfondsinsatser för vidare beskrivning. Erbjuda stöd och utbildning till arbetsgivare.
MÅLBESKRIVNING: Öka kunskapen hos 100 arbetsgivare om fördelarna med att samarbeta med ett socialt företag. 200 arbetsgivare ska ges möjlighet att få mer kunskap och inspiration till att anställa en person ur målgruppen.
Samtliga deltagare ska ges möjlighet till ökad konkret kunskap om sociala företag och hur processen att starta går till.
EFFEKT: Fler tillgängliga arbetstillfällen för målgruppen.

DELMÅL 5: Konkret forskning ska bidra till bättre insatser för målgruppen. Se Lärande.
MÅLBESKRIVNING: Genom forskning och utvärdering identifiera de verksamma faktorerna i en effektiv rehabiliteringsprocess.
EFFEKT: Förbättrad forskning.

DELMÅL 6/MÅLBESKRIVNING: Utveckla ett gemensamt lärande bland samverkanspartnerna och undersöka och utveckla myndigheternas samverkans- och samordningsmöjligheter. Se lärandemiljöer.
EFFEKT: Lärande angående målgruppen har uppnåtts. En plattform och struktur för samverkan är utformade.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla deltagare kommer från lång sjukfrånvaro, av olika skäl men en majoritet beräknas ha någon form av funktionsnedsättning. Problemet är att inte ens FK själva kan ge sådan information om målgruppen att vi kan planera för tillgängligheten i detta stadium. Som tidigare angivits kommer mobiliseringsfasen att inledas med fördjupad kartläggning av målgruppen genom insamling av statistik samt bildandet av fokusgrupper med deltagare från målgruppen. Först när denna genomförts, har vi kunskap att konkretisera vilka behov som finns och planera och genomföra de nödvändiga åtgärderna för att hela projektet ska vara tillgängligt för alla. I dagsläget kan vi ange ett antal mer generella punkter som vi kan förutse idag:

Tidsmässig tillgänglighet: samtliga deltagare är långtidssjukskrivna, heltidssysselsättning är därmed för väldigt få en möjlighet, åtminstone inte inledningsvis. Varje deltagares möjlighet att delta kommer att variera otroligt mycket. Vi måste därför planera för en tids- och rumslig flexibilitet som ska innefatta: individuellt utformade scheman, flexibla mötestider, möjligheter att ersätta fysiska möten med telefonmöten, distansarbete, individuella möten och gruppaktiviteter ska kunna förläggas utanför projektaktörernas normala lokaler för att vara närmare individerna, etc.

Tillgängliga lokaler: Både Urkrafts och Medlefors lokaler är väl handikappanpassade efter över 10 års arbete med målgruppen. Det finns hissar, tröskelfria ingångar, och dylikt. Båda lokalerna är lättillgängliga med buss och har goda parkeringsmöjligheter. Lokalerna ska också vara tillgängliga för personer med allergier med anpassade rengöringsmedel och rökning förbjuden. Det finns beredskap för att förbjuda parfym, stearinljus eller särskilda livsmedel när behov uppstår. Vår bedömning idag är att detta är den del där minst åtgärder behövs, men kartläggningen får ge den kunskap vi behöver för att bedöma detta. Vi måste också ha beredskap för att garantera samma tillgänglighet i tillfälliga lokaler som hyrs.

Tillgänglig verksamhet handlar om vårt förhållningssätt och vår människosyn. Detta kan man inte lösa med en åtgärd en gång, t ex som att installera en hiss, utan förhållningssätt och människosyn måste vara del i en levande process av personalutbildning och diskussioner. Under bearbetningen av resultaten från kartläggningen planerar vi genomföra ett seminarium med personalgrupperna, med processtödet för tillgänglighet som hjälp, och diskutera förhållningssätt och människosyn samt i processen lyfta fram dolda och medvetna fördomar som påverkar vårt agerande, kort sagt ska vi öka vår mångfaldsmedvetenhet. Vi måste också ägna tid åt att ’prata ihop oss’ inom projektpartnerskapet och fördjupa oss i våra respektive förhållningssätt för att identifiera likheter och skillnader, och hur detta påverkar vårt partnerskap, samt hur vi bäst ska samverka.

Kommunikativ tillgänglighet: förutom de klassiska åtgärderna för att möjliggöra för syn- och hörselskadade, förutser vi att åtgärder behövs för att kompensera för låg självkänsla. Lång frånvaro från arbetsmarknaden medför att många börjar tvivla på sin kompetens, blir socialt isolerade och tappar självförtroendet att t ex ta plats i en diskussion. Handledarna ska planera för åtgärder i form av metodik som ger lika möjligheter för alla deltagare att höras och bidra. Att ge lika möjligheter är inte detsamma som att göra lika för alla, utan mer troligt behöver handledaren bemöta olika deltagare på olika sätt för att uppmuntra och stötta till aktivt deltagande.
Deltagarna ska ges olika möjligheter att kommunicera med coach/handledare: grupp, enskilda samtal, telefon eller e-post.

Informativ tillgänglighet: Erfarenheter visar att många individer i denna målgrupp har problem med att minnas och att sortera information. Informationen måste därför finnas tillgänglig i flera medier, vara tydlig och enkelt strukturerad. Vi ska aldrig förlita oss på att deltagare ska minnas information, utan allt ska finnas tillgängligt att hämta fram eller gå tillbaka till vid senare tillfällen (t ex på våra respektive hemsidor eller i skriftligt deltagarmaterial)

Deltagarmaterial ska vara tydligt och anpassat utifrån olika behov (behoven tydliggörs under kartläggningen). Informationsmaterial ska utformas som är tydligt och lättläst, och inriktat på projektets olika mottagare. Det betyder bl a att broschyrer, skrifter, nyhetsbrev och hemsidor anpassas så att ingen utestängs från att kunna ta del av informationen. Språket ska vara enkelt, tydligt och befriat från tvetydligheter.

Med den kunskap som vår kartläggning ger, planerar vi ta hjälp av processtöden för tillgänglighet för att omsätta denna kunskap i nödvändiga åtgärder.

Jämställdhetsintegrering

Generellt sett ska vi sträva efter nolltolerans mot all form av diskriminering, inklusive könsdiskriminering!

Mångfald gällande kön, hudfärg, geografisk hemvist, ålder, etnicitet, sexuell identitet, fysisk och psykisk hälsa, är en styrka. Mångfaldsmedvetenhet är ’Förmågan att se och tillvarata olikheter. Förstå hur bakgrund, kultur och grupptillhörighet påverkar en själv och andra. Ha förmåga att ta detta i beaktande när beslut fattas och handlingssätt väljs.’ (Röda korsets def)
Det är viktigt att se hur dessa variabler samverkar och på så sätt påverkar vårt livsutrymme. Människors handlingsutrymme påverkas av mer än bara vilket kön vi tillhör. Mångfaldsperspektivet innebär att synliggöra de sociala och kulturella tolkningar vi alla gör av vad kvinnor och män bör göra, och hur vi värderar detta.

Först och främst kommer mobiliseringsfasen att innehålla kartläggning av målgruppen, både genom att samla statistik och att intervjua deltagare i fokusgrupp och testgrupp. Resultaten av detta blir vägledande för fortsättningen, men vissa frågeställningar finns redan idag utifrån de kunskaper vi samlat genom åren.

De aspekter och effekter av jämställdheten i målgruppen som vi idag kan förutse att vi ämnar följa, dokumentera, lära oss mer om samt lära av och förhålla oss till i projektet är, utan inbördes prioritering:
- Hur ser könsfördelningen ut för vår specifika målgrupp i Skellefteå? Vilka mönster kan man se i förhållande till sjukskrivningen?
- Hur ser kvinnors sjukskrivningstider ut i jämförelse med männens? Får de olika resurser?
- Finns det mansdominerade och kvinnodominerade sjukskrivningsgrunder? Får de olika resurser?
- Vilka fördomar finns om olika sjukskrivningsgrunder, och hur slår detta på könen? Till exempel är kvinnor dominerande inom de mer svårdiagnostiserande grunderna, t ex ospecificerad smärtproblematik. Hur påverkar detta förhållningssättet till alla sjukskrivna kvinnor?
- Hur förändras ansvarsförhållandena inom familjen när en person blir sjukskriven, är detta olika för kvinnor och män? Finns det kopplingar mellan ansvar för hemmet och arbetsförmågan, som missgynnar kvinnors rehabiliteringsprocess?
- Hur skakas familjeförhållandena om när den sjukskrivna/skrivne återfår sin arbetsförmåga och ska återgå till arbetsmarknaden, och hur påverkar det dennes rehabiliteringsprocess? T ex kan det hämma en kvinna i hennes rehabilitering att familjen vant sig vid att det alltid finns mat på bordet när de andra kommer hem.
Därtill tillkommer andra frågor ur ett mångfaldsperspektiv.

Resultaten ska dokumenteras väl. Vi ämnar använda oss av processtödet för jämställdhet för att omsätta vår nya kunskap och tillämpa den i vårt dagliga möte med deltagare. Hur resultaten sedan tillämpas ska också dokumenteras väl för att, tillsammans med våra resultat om de verksamma faktorerna i rehabiliteringsprocessen, kunna delges andra utanför projektet.

Vi förutser att detta lärande inte bara kommer att uppkomma under mobiliseringsfasen utan under hela projekttiden. Under mobiliseringsfasen ska vi förbereda oss genom workshops för att öka vår receptionsförmåga, dvs bli mer mottagliga för att se och tolka signaler på ojämlikhet, inte bara gällande kön utan hela mångfaldsspektrat.

Coacher och handledare ska alltid ha med mångfaldsperspektivet i mötet med deltagare för att inte omedvetet förstärka könsstereotyper och andra fördomar. Projektet ska också analysera och utveckla sitt informationsmaterial när det gäller bilder och text så att inte stereotypa beskrivningar av kvinnor och män förekommer.

Gällande det sista steget för deltagarna, ut på arbetsmarknaden, ska partnerskapet tillvarata möjligheterna att bryta könsbundna mönster hos deltagare. Vi ska lyfta fram de mönster och strukturer som finns på arbetsmarknaden som påverkar människors yrkesval och förutsättningar i arbetslivet. Verksamheter inom Urkraft har visat att när generella kompetenser lyfts fram, i diskussioner kring vilka fördelar olika yrken ger varje individ, vidgas deltagarnas perspektiv och de ser fördelar och förutsättningar inom olika yrken som de inte sett tidigare. Vi har därmed möjlighet att påverka människor att bryta köns-, utbildnings-, och åldersmönster i val av yrke, genom att bryta yrkesvalsmönster som är baserade på förutfattade meningar om sig själv och om arbetsplatser/yrken. Därmed blir också arbetsmarknaden bredare, har fler möjligheter, för varje individ.

Transnationellt samarbete

Vi har tidigare beskrivit det transnationella som inspirationskälla till vårt arbete. Med det menar vi mer än ytlig inspiration, utan vi vill få en fördjupad förståelse för hur andra arbetar med att 1) rehabilitera långtidssjukskrivna, och 2) hur processen till socialt företagande stöttas i andra länder.
Vi vill uppnå ett ömsesidigt utbyte och lärande av vad anser de vara de verksamma effekterna? Varför når de goda resultat? Vilka misstag har de gjort? hur har policyförändringar uppnåtts?

Gällande rehabilitering av långtidssjukskrivna visar Nederländerna en intressant utveckling. Från att i slutet av 1990-talet ha en liknande frånvaro från arbetsmarknaden som Sverige sjönk siffrorna drastiskt in på 2000-talet efter en reform av myndighetsstrukturen med en sammanslagning av motsvarande arbetsförmedling och försäkringskassa. Nu är en ny reform aktuell som ska förändra försäkringssystemet. Sverige regering följer utvecklingen i Nederländerna och kanske inspirerar detta till nästa reform i Sverige. Vad har de förändrat och vilka resultat har detta fått? Hur började det och hur gick policyförändringsprocessen till? Hur skulle detta se ut i svenska förhållanden? Vad kan vi lära till detta projekt? Vi har etablerade goda kontakter med skol- och kulturenheten i kommunen s Hertogenbosch i Nederländerna som också har goda erfarenheter i att arbeta i nätverk med arbetsgivare.

Italien är känt för sina sociala företag. Hur fungerar dessa företag? Hur startades de? Finns stödstrukturer vid uppstart och under driften? Hur bygger de upp sin verksamhet? Hur har dessa skapat nya arbetstillfällen för vår målgrupp?

Vi har tidigare varit i kontakt med två kooperativ i Florens i Italien: Cooperativa Gli Altri som arbetar med hemhjälp till äldre och funktionshindrade, och driver boenden. Cooperativa SEAF som tillhandahåller tjänster i hemmen på uppdrag av lokala myndigheterna och driver ett center för unga med funktionsnedsättningar.

Vi har dock valt att ännu inte besluta oss för just dessa två länder utan under mobiliseringsfasen ska vi fortsätta kartlägga vilka länder som visar intressanta utvecklingar inom dessa två grenar.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Skellefteå
  • Försäkringskassan Skellefteå
  • Medlefors folkhögskola

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Skellefteå
  • Försäkringskassan Skellefteå
  • Medlefors folkhögskola
  • Urkraft Service AB

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Skellefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker