Logotyp på utskrifter

Livsval

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareFörsäkringskassan Huvudkontoret Stockholm
KontaktpersonMagnus Hörnqvist
E-postmagnus.hornqvist@criminology.su.se
Telefonnummer08-162941
Beviljat ESF-stöd250 000 kr
Total projektbudget503 254 kr
Projektperiod2008-04-15 till 2008-09-23
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

ESF-projekt Livsval
Grundidén är att kombinera individanpassad arbetsmarknadsutbildning med personlig coachning. Vi ska erbjuda våra deltagare en kvalificerad utbildning med tydliga vägar och personlig lotsning mot den reguljära arbetsmarknaden och företagande inom den sociala ekonomin. Vi fångar upp människor på våra arenor (gatan, anstalt, boenden etc) och garanterar grundtryggheten. I samarbete med de myndigheter som ingår i det sociala skyddsnätet (socialtjänsten, beroendevården, psykiatrin mm) upprättas en individuell handlingsplan modell Norge. Det betyder att planen utgår från individens behov, oberoende av huvudmannaskap, och att coachen ansvarar för uppföljning. Planen följer individen över berörda myndighetsgränser. Inom ramen för projektet erbjuder vi sedan
a) en personlig coach som följer med från arena till livsval
b) en individanpassad utbildning med två huvudspår
- KrAmiMoas modell
- Socialt företagande
Varje spår rymmer flera alternativ, och det ska dessutom kunna växla mellan spåren. Målet är egen försörjning som individen själv är tillfredsställd med – ett livsval. När målet är uppnått sker uppföljning inom projektet under 12 månader för att förhindra återfall i missbruk eller psykisk ohälsa.

Medverkande frivilligorganisationer:
Rainbow, Dianova, Coompanion Stockholm, SKOOPI region Svea, Verdandi, RFHL Stockholm, Tjuvgods, Livskraft, Hela Människan Järfälla, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, IFS/ Steg för steg, Skyddsvärnet, Situation Stockholm, RSMH Stockholm, HIV Sverige

Medverkande offentliga aktörer:
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänstförvaltningen Stockholm

Bakgrund

Detta projekt startade som ett initiativ från brukarorganisationer verksamma på många arenor – fängelser, häkten, sjukvård, psykvård, härbärgen etc – vilka leder till daglig kontakt med människor med väldigt olika typer av problem, som psykisk ohälsa, missbruk, dåliga kunskaper i svenska och HIV. Därutöver finns flera problem som är gemensamma: låg utbildningsnivå, fattigdom, och stora svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. Brukarorganisationer är ofta förhållandevis bra på att fånga upp människor. De står nära brukarna och många av medlemmarna har egna erfarenheter av missbruk eller psykisk ohälsa. Dessutom är de bra på att organisera grundtryggheten för våra grupper. Organisationerna i partnerskapet driver boenden, ger viss sysselsättning, erbjuder kamratskap och sammanhang. De vet hur man får vardagen att fungera, men är i regel betydligt sämre på att få människor till något bättre än deltagande på en sekundär arbetsmarknad, som innebär anpassade arbeten med extremt låga lönenivåer, subventionerade med offentliga medel, alternativt fortsatt försörjningsstöd och sjukersättning.

Projektets omedelbara bakgrund är den plattformsprocess som Länsstyrelsen i Stockholms län ledde fram till årsskiftet 2007/08 i syfte att förbättra samverkan mellan offentliga aktörer och frivilligorganisationer inför innevarande programperiod. Det är ursprunget. Under hösten 2007 etablerades sedan ett samarbete mellan å ena sidan de 15 medverkande frivilligorganisationerna och å andra sidan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen (tid. Länsarbetsnämnden) och Socialtjänstförvaltningen i Stockholm. Kontakter togs även med andra kommuner i Stockholmsregionen, främst genom KNUT-nätverket, Kommunalt nätverk för utveckling.

De grupper vi jobbar med befinner sig långt från arbetsmarknaden. De får idag sin grundtrygghet genom de offentliga systemen, främst Försäkringskassan (sjuk- och aktivitetsersättning) och socialtjänsten (försörjningsstöd). På grund av arbetsovana och mångfacetterad problembild är de inte omedelbart anställningsbara. Målgrupperna tenderar vidare att cirkulera mellan offentliga huvudmän utan att vinna insteg i arbetsmarknaden eller samhället i övrigt.

Vi är dock övertygade om att det går att förändra det tillståndet. Vi utgår från att varje människa vill arbeta. Det krävs bara mera draghjälp i vissa fall. Med rätt metoder går det att motivera och rusta även dem som står längst bort från arbetsmarknaden till en punkt där egen försörjning och givande arbete blir verklighet. Syftet är därför att utveckla nya arbetsformer som kombinerar det bästa från offentlig sektor - stadga och professionalitet - med det bästa från brukarsektorn - personligt engagemang och egen erfarenhet.

För att komplettera de statistiska uppgifterna gjordes under sensommaren 2007 en enkätundersökning riktad till de medverkande frivilligorganisationerna för att kartlägga målgruppen utifrån våra erfarenheter. Syftet var att kartlägga arenor och problembilder i förhållande till arbetsmarknaden med direkt syfte att projektera Livsval. Nedan redovisas resultatet som svar på de frågor som ställdes. 10 av 15 tillfrågade organisationer besvarade enkäten.

Problembilden - generellt
Nästan alla organisationer anger att målgruppen kännetecknas av en kombination av missbruk, psykisk ohälsa och hemlöshet. Därutöver anger några organisationer också stigmatisering samt inlärd hjälplöshet.

Problembild i förhållande till arbetsmarknaden
Samtliga organisationer anger arbetsovana och dåligt självförtroende. Flera organisationer anger bristande utbildning, nedsatt arbetskapacitet och osäker drogfrihet. Några organisationer anger dessutom svårigheter med sociala kontakter (”folkskygga”), negativt inflytande från närmiljön, dålig kunskap om samhället, okunskap från arbetsgivarnas sida, bristande språkkunskaper.

Försörjning i dagsläget
Samtliga organisationer anger sjukersättning. Nästan alla organisationer anger även försörjningsstöd. Lönebidrag förekommer också. Därutöver anges även i några fall utvecklingsanställning, trygghetsanställning, praktikplats, nystartjobb för unga, inträdesjobb för nyanlända, OSA (offentligt skyddat arbete) och särskilt anställningsstöd.
Vi har valt att kalla projektet Livsval för att markera att den enskildes aktiva val är utgångspunkten för alla insatser. Det omedelbara målet är att projektdeltagarna ska etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden eller inom den sociala ekonomin. Utöver det målet är syftet att katalysera en strukturförändring i det gemensamma arbetet med några av de grupper som står längst från arbetetsmarknaden.

Det nya med projektet kan sammanfattas i fyra punkter.
1. Coacher från brukarorganisationer samordnas med professionell arbetsmarknadsinriktad utbildning och kontaktytor mot företag och arbetsplatser. Vi har varit i kontakt med KrAmiMoa, och det ser ut som att det går att få in deras kompetens i projektet. KrAmiMoa är ett samverkansprojekt mellan myndigheter (kriminalvården, arbetsförmedlingen och socialtjänsten) som i många år och med goda resultat har arbetat med kriminella och missbrukare. Nu vill vi utveckla den modellen till att omfatta samverkan med brukarorganisationer samt nya målgrupper med annan problembild.

2. Våra erfarenheter av sociala arbetskooperativ kommer att omvandlas till en regionövergripande utbildning i sociala företagande. Uppstartfasen underlättas genom att vi använder befintliga plattformar, som anpassas efter våra behov. Under förprojekteringen kommer vi att närmare undersöka metodiken från Vägen ut som prövats med framgång i Göteborg. Det handlar om att dra fördel av en särskild organisation som har hand om ansvaret för kvalitetsutveckling, upphandling, ekonomi och personaladministration.

3. Individuell plan modell Norge. Vid projekttidens början upprättas en individuell plan modell Norge för varje deltagare i projektet. Planen utgår från individens behov, oberoende av huvudmannaskap, och den personliga coachen ansvarar för uppföljning i samarbete med en kommunal handläggare. Planen följer individen över berördamyndighetsgränser och styr samtliga insatser, från sjukvård över ersättningsformer till arbetsmarknadsåtgärder.

4. Nya former av kvalitetssäkring i form av OCN (Open College Network). OCN-metodiken är ett brittiskt system för att kvalitetssäkra och ackreditera i första hand icke formellt lärande. Basen är en programplan där lärandemålen specificeras på individnivå. Allt lärande dokumenteras. Då utbildningen ska OCN-ackrediteras sammankallas en regional panel bestående av en mängd olika intressenter, som är oberoende i förhållande till vår projektorganisation. I panelen ingår företrädare för näringsliv, förvaltningar, brukare och erkända utbildningsanordnare. Panelen följer upp lärandemålen, ger rekommendationer och ställer krav på förbättringar.


Syfte

Grundidén är att kombinera individanpassad arbetsmarknadsutbildning med personlig coachning. Vi ska erbjuda våra deltagare en kvalificerad utbildning med tydliga vägar och personlig lotsning mot den reguljära arbetsmarknaden och företagande inom den sociala ekonomin. Genom projektet ska nya arbetsformer utvecklas som kombinerar det bästa från offentlig sektor - stadga och professionalitet - med det bästa från brukarsektorn - personligt engagemang och egen erfarenhet. Ansökan avser en förstudie för att utreda projektets strukur och omfattning.

Målsättning

Deltagarsidan:
Deltagaren ska finna, få och behålla ett arbete/utbildning och därigenom bli självförsörjande, samt att ta ansvar över sina val och bli delaktig i samhället. Det är det vi menar med "livsval". I ovan nämnda enkätundersökning ställdes frågan vad som är en realistisk målsättning för målgrupperna. Några organisationer angav både socialt företagande och arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Annars är det mest påfallande att svaren skiljer sig åt, att man antingen tror på socialt företagande eller den reguljära arbetsmarknaden. Flertalet tror mest på socialt företagande. Denna skillnad kan återspegla en skillnad i målgrupperna. Det finns en tendens att brukarorganisationer med inriktning på missbruk tror mera på den reguljära arbetsmarknaden medan brukarorganisationer med inriktning på psykisk ohälsa anser att sociala arbetskooperativ är mer realistiska. Det kommer att vara en uppgift under förprojekteringstiden att projektera och uppställa mätbara mål vad gäller andel deltagare som ska etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden respektive inom den sociala ekonomin.

Aktörsidan:
I det strukturförändrande arbetet avser vi att utveckla nya samverkansmodeller mellan kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och brukarorganisationer på den regionala nivån, för eventuell spridning till den nationella nivån. Dessutom kommer vi att utveckla nya metoder - utvidga KrAmiMoa, Vägen ut, OCN, individuell plan - samt säkra en organisatoriskt hållbar lösning för implementering i reguljär verksamhet efter projekttidens utgång, under förutsättning att metoderna visar sig framgångsrika.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Inom målgruppen är såväl fysiska som psykiska funktionshinder vanliga. Bland de ingående aktörerna, och inte minst inom brukarorganisationerna, finns en omfattande kännedom om dessa. Det betyder dock inte att alla som kommer att arbeta inom projektet automatiskt känner till alla tillgänglighetsproblem. Särskilda brukarhearings anordnas i syfte att skapa en kunskapsutjämning inom projektet. Slutsatser från dessa integreras i de utbildningar som samtidigt utformas för dem ska arbeta i projektet. Vi kommer också att göra en översyn av tilltänkta lokaler, verksamhetsformer och informationsmaterial utifrån de fyra tillgängligheterna: fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ verksamhet och informativ tillgänglighet. Dessa uppgifter läggs ut på berörda brukarorganisationer. HIV-Sverige får i uppgift att skapa tillgänglighet för HIV-positiva; RSMH får i uppgift att skapa tillgänglighet för psykiskt funktionshindrade; Tjuvgod.se får i uppgift att skapa tillgänglighet för de med kriminell bakgrund, etc.

Jämställdhetsintegrering

Se aktivitetsplanen. Denna rubrik finns inte i den manuella blanketten.

Transnationellt samarbete

Vi avser besöka sociala arbetskooperativ i Italien/Frankrike som har en bättre utvecklad metod för affärsutveckling . Det är ett viktigt moment till inspiration i utbildningen i socialt företagande för de nya företag som startas i projektet. De transnationella kontakterna ökar motivationen för alla som deltar.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Huvudkontoret
  • LFC Norrköping
  • Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn

Samarbetspartners

  • Föreningen SKOOPI Sociala kooperativens intresseor
  • Föreningen skyddsvärnet/Kansli
  • IFS Centrala Stockholm
  • Rainbow Sweden
  • Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker