Logotyp på utskrifter

Likabehandling i radio och television

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareJMK, Inst. för Journalistik,M
Kontaktpersonsaknas saknas
E-posthulten@jmk.su.se
Telefonnummer08-50164276
Beviljat ESF-stöd454 215 kr
Total projektbudget454 215 kr
Projektperiod2008-08-16 till 2008-12-19
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Public serviceföretagens utbud i radio, television, på webb och andra plattformar har stor betydelse för förmedlingen till allmänheten av både information, attityder och värderingar. Tillsammans med JMK, Stockholms universitet syftar bolagen till att öka anställdas kompetens om likabehandling

Bakgrund

Sveriges Radio (SR), Sveriges Television, (SVT) och Utbildningsradion (UR) har ett särskilt uppdrag att sända program i allmänhetens tjänst, utan styrning av politiska, kommersiella eller andra intressen och maktsfärer i samhället. Public serviceföretagens utbud i radio, television, på webb och andra plattformar har stor betydelse för förmedlingen till allmänheten av både information, attityder och värderingar. Programföretagen verkar över hela landet men har har sin tyngpunkt i Stockholm och är med sin granskande roll en stor och viktig aktör bland Stockholmsregionens medier.

I lagar och regler som styr verksamheten betonas vikten av ett allsidigt utbud som ska vara tillgängligt för alla.

Enligt Radio- och TV-lagen ska programföretagen hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde.Med det menas fördömande av rasism, våld och diskriminering samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män.

Sändningstillstånden innebär en skyldighet att tillhandahålla ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige
För att uppfylla dessa mål, öka kvaliteten och nå ut till alla grupper är mångfald och likabehandling en nödvändighet både i utbudet och ifråga om medarbetarnas sammansättning, bakgrund och kompetens.

En akademisk utbildning i journalistik där mångfaldsaspekterna lyftas fram är en viktig förutsättning för att uppnå målen om ett mångsidigt utbud .
Rekryteringen till journalistikutbildningarna vid Stockholms universitet (JMK) visar på en etnisk snedrekrytering. För att nå grupper som idag är dåligt representerade bland anställda i programföretagen krävs åtgärder redan vid rekryteringen av studenter.

Attitydpåverkande och kunskapshöjande åtgärder är nödvändiga både för att påverka utbudet och för att åstadkomma ett arbetsklimat som är öppet för alla.

Projektet berör således olika personalgrupper inom både programproduktion, HR och administration, såväl i de egna företagen som i samverkande produktionsbolag. Även lärare och forskare vid JMK berörs.

En grundläggande fråga i en förprojektering är att definiera kompetensläget bland medarbetare på olika nivåer i förhållande till olika diskrimineringsgrunder samt nivågruppera de insatser som krävs. Attityder och hinder för utvecklingsarbetet måste klargöras och analyseras från individ- till systemnivå som även omfattar analys av olika vägar in i utbildningen. Befintliga nyckeltal beträffande personalsammansättning med mera, ingår likaså.

Jämställdhet är historiskt sett det äldsta mångfaldsområdet både när det gäller svensk lagstiftning och programbolagens engagemang. Övriga områden som tillkommit underhand har i princip behandlats enligt samma mönster. En iakttagelse när det gäller kopplingen mellan utbudet och andelen anställda kvinnor och män är att könsfördelningen inte nödvändigtvis får genomslag i utbudet. Orsakerna till detta är sannolikt flera, varav maktfördelningen i samhället är den mest uppenbara. Andra mer underliggande orsaker av attityd- och traditionskaraktär är inte lika tydliga och därför angelägna att undersöka närmare. Det finns också anledning att anta att attityder när det gäller kvinnor och män i minst lika stor utsträckning tillämpas även när det gäller etnicitet, sexuell orientering, funktionsnedsättningar och andra diskrimineringsgrunder.


Ett antagande inom samtliga programbolag är att stora grupper inte nås alls eller i otillräcklig grad av det utbud som förmedlas. Olika ansatser har gjorts för att undersöka medievanorna hos t ex personer med utländsk bakgrund. Praktiska problem ifråga om språkförståelse och möjligheterna att nå respondenterna via fast telefoni etc har dock medfört svårigheter när det gäller att tolka resultaten. Kännedomsundersökningar (s.k. fokusgrupper) om kanaler och tjänster liksom andelen svarande med utländsk bakgrund i SCB-undersökningar ger dock stöd för antagandet att dessa grupper är underrepresenterade i den publik som nås av publicserviceföretagens utbud. Överlag gäller även att kunskaperna är otillräckligt systematiserade och att förändringstankarna inte alltid har omsatts i praktiken.

Syfte

Syftet med projektet är att åstadkomma ökad kvalitet i utbudet med hänsyn till underrepresenterade gruppers behov. Detta skapas via insatser för rekrytering av dessa personer samt ökad kunskap och förståelse för mångfald och likabehandling, oavsett kön, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Förprojekteringen syftar till att ta fram underlag för genomförandet.

Målsättning

Målet är att samtliga anställda vid de medverkande organisationerna efter genomförandet i Stockholmsområdet, ska ha bättre grundläggande kunskaper om likabehandling och diskriminering. Nya kvalitativa metoder för utvärdering av mångfaldsarbete och dess påverkan på programutbud ska utvecklas. Liknande satsningar kan senare komma att genomföras i andra geografiska områden.
Nyckelpersoner som definierats via förprojekteringen ska ha fördjupade kunskaper och redskap för implementering av kompetenshöjande insatser samt etablering av kontakt med underrepresenterade grupper. All personal i företagen berörs och på samtliga nivåer ska medarbetare vara delaktiga och engagerade i förprojekteringen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förprojekteringen kommer den arbetsplan som upprättas för genomförandet att särskilt ganskas ur tillgänglighetsperspektiv. Det avser :
* möteslokaler och arbetsrum
* utformning occh förmedling av informationsmaterial.
Detta innefattar möjligheter för alla att delta i kommunikationen, oavsett funktionsnedsättning.
*Informativ tillgänglighet beaktas särskilt när det gäller hörbarhet.
* tillgänglighet som tema för programinnehåll och hur personer med funktionsnedsättning framställs och medverkar i program ska även vara en del av projektets aktivitetsplan.

I kartläggningen tillvaratas rön från utvecklingssamarbete med bland annat handikapprörelsen.

Transnationellt samarbete

Flera projekt kring medier och mångfald har pågått i andra EU-länder inom socialfondens ramar, bland annat i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. JMK har liknande erfarenhet inom sin forskningsverksamhet. I genomförandefasen bör utbyte av erfarenheter kunna ske. Medverkande i det svenska och i de utländska projekten kan delta i ömsesidig utväxling i olika projektfaser under genomförandet.
Under förprojekteringen utreds förutsättningarna för att starta ett transnationellt samarbete.

Deltagande aktörer

  • JMK, Inst. för Journalistik,M
  • Sveriges Radio
  • Sveriges Television
  • Sveriges Utbildningsradio, UR

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker