Logotyp på utskrifter

LIVSVAL

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAlma folkhögskola
KontaktpersonRebekka Dominique
E-postrebekka.dominique.alma@Folkbildning.net
Telefonnummer0707-560722
Beviljat ESF-stöd29 437 990 kr
Total projektbudget58 875 980 kr
Projektperiod2009-02-10 till 2012-01-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet ska skapa modeller och metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden och har någon form av arbetshinder kommer närmare arbetsmarknaden. Projektet avser att hitta samverkansmodeller som kombinerar det bästa från offentlig sektor med det bästa från organisationer inom den sociala ekonomin. De övergripande individmålen är att deltagaren ska finna, få och behålla ett arbete/utbildning och därigenom få kontinuitet i vardagen, samt att ta ansvar över sina val och bli delaktig i samhället.

Livsval är ett samverkansprojekt mellan brukarorganisationer, myndigheter och kommuner som syftar till att utveckla nya arbetsformer som kombinerar det bästa från offentlig sektor – stadga och professionalitet – med det bästa från brukarsektorn – personligt engagemang och egen erfarenhet – i arbetet med män och kvinnor i Stockholmsregionen som på grund av missbruk, kriminalitet och psykiska funktionshinder befinner sig långt från arbetsmarknaden. Den som befinner sig på anstalt, på gatan eller inom psykiatrin fångas upp av lotsar inom brukarorganisationer som följer med som ett personligt stöd under hela processen till egen försörjning. Försäkringskassan och Socialtjänsten ansvarar för urvalet av deltagare samt sörja för ersättningen under projekttiden. Folkbildningsorganisationer tillhandahåller individuellt anpassad utbildning.

Vi vill pröva ett nytt koncept med fyra olika typer av målgrupper. Livsval riktar sig till politiker. Ambitionen är att överskrida stuprörsproblematiken mellan myndigheter och kulturkrocken mellan offentlig förvaltning och brukarorganisationer, och genom praktiken påverka strategiskt beslutsfattande.

Livsval riktar sig till brukarorganisationerna. Genom projektet kan brukarorganisationerna rekrytera lotsar, ge utbildning och andra former av processtöd. Därigenom utvecklas organisationerna och dess medlemmar.

Livsval riktar sig till offentlig förvaltning. Genom projektet ökar myndigheternas samlade effektivitet, med avseende på antal klienter som når egen försörjning och höjd livskvalitet. Tjänstemännens kompetens i brukarfrågor förbättras.

Livsval riktar sig till deltagarna: män och kvinnor i Stockholmsregionen som på grund av missbruk, kriminalitet och psykiska funktionshinder befinner sig långt från arbetsmarknaden men vill förändra sin situation. Genom projektet ökar deras livskvalitet och de ges realistiska möjligheter till egen försörjning.

Bakgrund


Livsval startade genom att 15 brukarorganisationer som är verksamma på många arenor – fängelser, häkten, sjukvård, psykvård, härbärgen etc. – möttes och såg flera gemensamma problem hos sina medlemmar; låg utbildningsnivå, fattigdom och stora svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. De flesta står mycket långt från arbetsmarknaden och lever på någon typ av bistånd från det offentliga. Brukarorganisationerna ansåg att de hade mycket att bidra med för att deras medlemmar skulle kunna närma sig arbetsmarknaden men att detta krävde ökad samverkan med myndigheter samt resurser för genomförande.

Under hösten 2007 etablerades ett samarbete mellan å ena sidan de 15 medverkande brukarorganisationerna och å andra sidan Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden (numer Arbetsförmedlingen) och Socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad. En ansökan lämnades till ESF-rådet att genomföra en förprojektering kring de idéer som man hade. Ansökan beviljades 15 april 2008.

Under förprojekteringstiden har det synliggjorts brister och utvecklingsbehov inom nuvarande system då det gäller samverkan mellan offentliga myndigheter och brukarorganisationer kopplat till kommande program för social företagande (NUTEK) och förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området (Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhet departementet och Socialdepartementet).

Förprojekteringens mål var att belysa möjligheter och hinder från dels brukarorganisationernas perspektiv och dels myndigheternas vad gäller målgruppens väg till sysselsättning. Kartläggningen skulle utreda följande:

1. Utvecklande av modellen från KrAmiMoa i form av att lotsar från brukarorganisationerna samordnas med professionell arbetsinriktad utbildning (konsekvenspedagogisk utbildning/förhållningssätt).
2. Regionövergripande utbildning i socialt företagande samt undersöka metodiken från Vägen ut!-kooperativen som prövats med framgång i Göteborg.
3. Individuell plan modell Norge. Vid projekttidens början upprättas en individuell plan för varje deltagare i projektet. Planen utgår från individens behov, oberoende av huvudmannaskap, och den personliga lotsen ansvarar för uppföljning i samarbete med en kommunal handläggare. Planen följer individen över berörda myndighetsgränser och styr samtliga insatser, från sjukvård över ersättningsformer till arbetsmarknadsåtgärder.
4. Utreda möjligheten att använda OCN-metodiken för att kvalitetssäkra och ackreditera i första hand icke formellt lärande.

Förprojekteringsarbetet har letts av en styrgrupp bestående av representanter från Försäkringskassan (projektägare) Arbetsförmedlingen, Socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad, 2 representanter från brukarorganisationerna och en extern ordförande från projektet KNUT II. Styrgruppen har fungerat som beställare till de två projektledarna som haft en arbetsgrupp till sitt förfogande. Arbetet har dessutom förankrats genom regelbundna möten där både styrgruppen och samtliga verksamma brukarorganisationer deltagit. Det ursprungliga samverkanspartnerskapet har förändrats under förprojekteringstiden, några har hoppat av och några har tillkommit. De brukarorganisationer som inte längre finns med som samverkanspartners finns dock kvar i det nätverk som bildades under plattformens projekttid med föreningen SLUP.SE som sammanhållande aktör.

Den största förändringen i partnerskapet är att en ny aktör tagit på sig projektägarskapet i genomförandeprojektet. Under förprojekteringstiden har frågan om vem som kan vara projektägare diskuterats. Det man utgick från i början var att en av de offentliga aktörerna skulle vara projektägare. Detta visade sig svårt. Genom att lagstiftningen kring sjukförsäkringen förändrades den 1 juli 2008 förändrades också förutsättningarna för Försäkringskassan. De målgrupper som LIVSVAL vänder sig till har ofta tidsbegränsad sjukersättning och dessa påverkas i hög grad av den nya lagstiftningen. De personer som idag har tidsbegränsad sjukersättning kommer inte att fortsätta vara aktuella på Försäkringskassan. LIVSVALS målgrupp kommer enligt bedömningen från Arbetsförmedlingen att tillhöra kommunernas socialtjänster varför inte heller de kan vara projektägare. LIVSVAL vänder sig till personer boende i hela länet. Därför har det varit svårt för kommuner/förvaltningar att se sig som projektägare.

Flera av aktiviteterna i LIVSVAL består i olika typer av cirklar och ett etablerat samarbete finns redan mellan några brukarorganisationer och bildningsförbund. LIVSVAL kom genom Studieförbundet Vuxenskolan i kontakt med ALMA folkhögskola som etablerat en samverkan med Stockholms läns landsting, Psykiatrin Södra, och Försäkringskassan, Lokalt Försäkringscenter Söderort kring ett genomförandeprojekt inom socialfonden, programområde 2, MIRA-projektet. MIRA-projektets målgrupp var personer med psykiska funktionshinder. Denna målgrupp finns också representerad i projektet LIVSVAL. Aktiviteterna byggde också på samma tanke att överbrygga glappet mellan det offentligas olika typer av behandlingar och insatser för individen, och arbetsrehabilitering.

MIRA-projektet integrerades i LIVSVAL då samtliga samverkanspartners ansåg att mycket kunde vinnas genom att slå ihop projekten. (strykes - Trots detta kunde inte Studieförbundet Vuxenskolan vara projektägare, inte heller Alma folkhögskola. Lösningen blev istället Medborgarskolans företag Kompetenstorget AB, som har bred erfarenhet att arbeta med arbetslösa samt kunskap att äga och driva projekt. - strykes hit)


PROBLEMBILDER
Brukarorganisationernas problembild
Under sensommaren 2007 gjordes en enkätundersökning riktad till de medverkande brukarorganisationerna för att kartlägga målgruppen utifrån deras erfarenheter. 10 av 15 tillfrågade organisationer svarade på enkäten.

Nästan alla organisationer angav att målgruppen kännetecknas av en kombination av missbruk, psykisk ohälsa och hemlöshet. Därutöver anger några organisationer också stigmatisering och inlärd hjälplöshet.

Samtliga organisationer anger att arbetsovana och dåligt självförtroende är största problemen för medlemmarna vad gäller förhållandet till arbetsmarknaden. Flera organisationer anger bristande utbildning, nedsatt arbetskapacitet och osäker drogfrihet. Några anger dessutom svårigheter med sociala kontakter (”folkskygga”), negativt inflytande från närmiljön, dålig kunskap om samhället, okunskap från arbetsgivare och bristande språkkunskaper.

Samtliga organisationer svarar att deras medlemmar har sjukersättning som främsta försörjningskälla samt en stor del socialbidrag. Lönebidrag förekommer också samt några fall av utvecklingsanställning, trygghetsanställning, praktikplats, nystartjobb för unga, inträdesjobb för nyanlända, OSA och särskilt anställningsstöd.

I intervjuerna säger många att ett stort problem är svårigheten att samarbeta med olika myndigheter. Medlemmarna känner sig ofta kränkta och upplever att regelverket är svårt att förstå och att man slussas mellan olika myndigheter och handläggare i ett ”Svarte-Petter spel”. Tilliten att få hjälp och stöd av myndigheterna är liten varför man ofta vänder sig till brukarorganisationerna som har små resurser att hjälpa individen med myndighetskontakterna.
YTTERLIGARE INFORMATION FINNS I ANSÖKAN I PAPPERSFORM.

Syfte

Projektet syftar till att skapa modeller och metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden och har någon form av arbetshinder kommer närmare arbetsmarknaden. Projektet syftar till att hitta samverkansmodeller som kombinerar det bästa från offentlig sektor med det bästa från organisationer inom den sociala ekonomin. De övergripande individmålen är att deltagaren ska finna, få och behålla ett arbete/utbildning och därigenom få kontinuitet i vardagen, samt att ta ansvar över sina val och bli delaktig i samhället.

Målsättning

Tillgänglighetsmål
Jämn könsfördelning bland deltagarna
Hinder för tillgängligheten identifieras och avvecklas
Verksamhetsmål
Vid projekttidens utgång ska verksamheten ha uppnått, respektive bibehållas på, följande nivå inom de fyra delprojekten.

Delprojekt 1: Inslussning via sociala ekonomin/landningsbanor
Mål med delprojektet: Brukarorganisationerna som har landningsbanor i projektet har arbetat upp rutiner och metoder för att ta emot personer som står långt från arbetsmarknaden och kan bidra till att deras medlemmar erhåller någon form av sysselsättning.

Organisationer inom den sociala ekonomin används som resurs av offentliga myndigheter för att personer med någon form av arbetshinder ska närma sig arbetsmarknaden.

Indikatorer:
En lotsutbildning är framtagen under första året
Minst 30 deltagare ska löpande vara inskrivna på någon landningsbana
Minst ett OCN-program ska vara implementerat under första året
Könsuppdelad statistik finns

Efter 12 månader i projektet har
Minst 80 % av deltagarna ska uppleva att de fått relevant stöd från sina lotsar
Minst 80 % av samverkande offentliga myndigheter ska uppleva att landningsbanorna bidrar till individens utveckling
Minst 80 % av samverkande offentliga myndigheter ska uppleva att organisationerna inom den sociala ekonomin kompletterar deras ordinarie insatser.

Delprojekt 2: Individuell plan/Samordningsvinster
Mål med delprojektet: Medverkande myndigheter godkänner den individuella planen inom sitt regelsystem. Det finns en samsyn att endast en plan är nödvändig för individens utveckling.

Indikatorer:
Samtliga deltagare som genomgått den konsekvenspedagogiska utbildningen har individuella planer
Deltagande myndigheter har genomgått utbildning kring individuella planer enligt norska modellen
Ett nätverk är bildat under första året med representanter från samverkande myndigheter för att utveckla modellen med individuella planer


Delprojekt 3: Förstärkt koppling rehabilitering och utbildning/arbete
Mål med delprojektet: Metoder och rutiner finns för att använda
Målområde egen försörjning
Efter 12 månader i projektet har
30 % erhållit ett arbete, en del i de socialt arbetskooperativen
5-7 % gått vidare till studier
upplever 70 % en ökad arbetsförmåga
Delprojekt 4: Etablering av sociala arbetskooperativ och stödjande konsortie
Mål med delprojektet: Ett konsortie är etablerat som stödstruktur för att starta och driva sociala arbetskooperativ i Stockholms län.

Indikatorer:
Minst fem sociala arbetskooperativ har startat, var av minst ett socialt arbetskooperativ endast för kvinnor.
Samtliga sociala arbetskooperativ inom projektet är knutna till konsortiet
En entreprenörsutbildning för att starta sociala arbetskooperativ ska vara framtagen under första året

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En föreläsning genomfördes under förprojekteringen för att samtliga samverkanspartner skulle ha grundläggande kunskaper kring tillgänglighet. Projektet kommer att använda vägledningsmaterial från Handisam för att förbättra kunskapen ytterligare.
Tillgänglighetsfrågor som projektet kommer att arbeta med är:
Fysisk tillgänglighet
Lokalerna för deltagarna ska vara tillänglig för personer med fysiska funktionshinder i form av entréer i gatunivå eller ramp, hiss, breda dörrar m.m. En inventering har gjorts bland brukarorganisationerna kring tillgängligheten. Samtliga kan inte ta emot rullstolsburna personer men ambitionen är att kontinuerligt uppdatera detta under projekttiden.

Tillgänglig information och kommunikation
Projektet vänder sig till deltagare som har någon form av arbetshinder, det behöver inte enbart vara fysiska hinderutan kan bestå i att man har brister i svenska språket. Den psykiska miljön kan även den brista i tillgänglighet. Informationen och kommunikationen i projektet kommer att arbetas fram och förankras i samarbete med projektdeltagarna, vilket borde leda till att målgruppen nås på sina villkor.

Tillgänglig verksamhet
Målet med verksamheten är att alla kan delta jämlikt, oavsett funktionsförmåga. Vissa av aktiviteterna kan behöva anpassas för att nå detta mål. Aktiviteterna i projektet ska kunna utföras efter intresse, inte efter fysisk möjlighet. Verksamheterna ska också erkänna människors olika behov av att arbeta i grupp eller mer enskilt och några gånger kan det vara nödvändigt att dela upp grupperna t ex könstillhörighet.

De 10 brukarorganisationer som kommer att fungera som landningsbanor i projektet har varierande grad av tillgänglighet. De flesta lokaler är tillgängliga utifrån de fysiska krav som ställs och om det inte skulle fungera fullt ut på en brukarorganisation, finns det andra som kan ta emot. Tillgängligheten är dock inte enbart av fysisk art och kommunikation liksom tillgänglighet utifrån individens upplevelse av bemötande är också frågor som kommer att upp under projekttiden. Tillgänglighetsronder kommer att genomföras med vägledning från HANDISAM där lokalerna successivt kommer att anpassas. Det kommer dock att vara möjligt att ta emot samtliga deltagare som önskar delta i LIVSVALS aktiviteter.

Koordinatorn och delprojektledarna har huvudansvaret, tillsammans med brukarorganisationerna, att följa upp behoven av tillgänglighet och där det är möjligt anpassa lokalen, informationen eller verksamheten efter dessa.

Jämställdhetsintegrering

Social redovisning med jämställdhetsintegrering
Under förprojekteringen har vi frågat brukarorganisationerna hur man arbetar med jämställdhetsfrågorna. Många svarar att man tänker på att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män i verksamheten. Några har fler män än kvinnor i sin verksamhet och några riktar sig enbart till kvinnor. SWOT-analysen som redovisas ovan ger också en bild av stor variation bland samverkansparterna.

För att dels komma djupare in på jämställdhetsfrågorna dels för att långsiktigt jobba med frågan kommer LIVSVAL att använda metoden Social redovisning för att förbättra jämställdhetsintegreringen i organisationerna och inom projektet. Social redovisning är en metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten i en organisation. Den utgår från de sociala målen för organisationen och redovisar hur väl organisationen har uppfyllt dem. Social redovisning sker i en process tillsammans med de viktigaste intressenterna. Den hjälper organisationen att kontinuerligt förbättra sin sociala verksamhet genom att öppet redovisa den för dem som är berörda av den.

Projektledning och samtliga organisationer som är landningsbanor samt de blivande sociala arbetskooperativen kommer att genomföra en social redovisning med inriktning på jämställdhet.

Frågor som kommer att tas upp vid dessa tillfällen är:
Speglar verksamheten kvinnors och mäns behov av den?
Attraherar tjänster och produkter både kvinnor och män?
Vem berörs av de frågor som får ta tid i verksamheten?
Hur fördelas de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män?
Hur bemöts kvinnor och män i verksamheten?
Hur tas kvinnor och mäns synpunkter på verksamheten tillvara?
Hur riktas marknadsföringen och förväntas den tas emot av kvinnor och män?

Transnationellt samarbete

Den sociala ekonomin i Sverige har etablerats genom stor påverkan från liknande verksamheter inom EU. Det finns etablerade nätverk och organisationer som syftar till utbyte av goda exempel samt samverkan inom socialekonomiska intresseområden. Sammantaget har den sociala ekonomin på senare år förstärkt och utvecklat sina verksamheter genom direkta influenser från t.ex Italien, Frankrike och Storbritannien.

T.ex det sociala företagandet i Sverige som nu etablerats och lyfts fram som en reell möjlighet för personer i utanförskap att återinträda aktivt på arbetsmarknaden, är till stora delar direkt influerat från Italien, Storbritannien och andra europeiska länder. Franchising konceptet ”Le Mat” har spridit sig från Italien till flera orter i Sverige, liknande verksamheter har etablerats och är under uppbyggnad.

Projektet kommer genom Vägen ut!-kooperativen att ha tydliga transnationella kopplingar. Inom ramen för projektet kommer vi att delta i European Social Franchising Network (ESFN) www.socialfranchising.coop.ESFN består av sociala franchisegivare i och stödorganisationer i Italien, Tyskland, England , Polen, Finland och Litauen. Nätverket har ett nära samarbete med flera europeiska organisationer och DG Employment. Inom ESFN finns flera franchisegivare med bl a Villa Vägen ut! och Le Mat Europa som Le Mat Sverige bildat tillsammans med italienska Le Mat, vilket består av ett nätverk av sociala företag inom hotell och turism. Det transnationella samarbetet kommer att bestå i utveckling av social franchising som metod för samarbete mellan sociala företag. Under projekttiden planerar vi att genomföra gemensamma workshops. Dessa blir även en möjlighet för våra partners att studera hur myndigheter i andra europeiska regioner samarbetar med sociala företag.

Målet med utbytet är:

• Utbyte. Transnationellt kompetensutbyte blir en naturlig och integrerad del av utvecklingen av sociala arbetskooperativen och konsortiet.
• Idéutveckling. Ge support till affärsutveckling och sysselsättningsfrämjande aktiviteter i projektet.
• Spridning. Förbättra kapaciteten att sprida och stimulera lärande i partnerskapet.

Arbetsinsatser som behövs för dett ryms inom koordinatorns område och informationsmaterialet som tas fram för LIVSVAL översätts till engelska för spridning. Kostnaderna för det transnationella arbetet är därför endast avsett för deltagande i de konferenser och utbyten som European Social Franchising Network (ESFN) erbjuder.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Göteborg
  • Försörjningsstöd,bedömning,aktivering
  • Individ och familjeomsorg
  • Järfälla IFO/ Försörjningsstöd
  • Lokalkontor Söderort
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Spånga/Tensta Medborgarkontoret
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin
  • Årsta Vantörs psykriatriska jour- och öppenvårdsmottagning

Samarbetspartners

  • Försörjningsstöd,bedömning,aktivering
  • Individ och familjeomsorg
  • Järfälla IFO/ Försörjningsstöd
  • Lokalkontor Söderort
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Spånga/Tensta Medborgarkontoret
  • Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin
  • Årsta Vantörs psykriatriska jour- och öppenvårdsmottagning

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker