Logotyp på utskrifter

Kvalitetssäkrad kompetensförsörjning inom handeln

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSvensk Handel
KontaktpersonFredrik Voltaire
E-postfredrik.voltaire@svenskhandel.se
Telefonnummer010-4718682
Beviljat ESF-stöd495 900 kr
Total projektbudget495 900 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2009-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att skapa en struktur för certifiering av handelskompetens baserad på kompetensutveckling utifrån nationellt identifierade kompetenskriterier. Likaså att etablera lämpliga samarbetsparter inom certifieringen samt att ytterligare informera/förankra certifiering inom handeln.

Bakgrund

Enligt Handelns Utredningsinstitut har handeln de senaste 10-15 åren utgjort en allt större andel av landets BNP, en aspekt som visar att handeln växer i betydelse. Branschen utgör ca 10% av landets BNP. Endast tillverkningsindustrin utgör en större andel med sina 19% av BNP.

Detaljhandeln är också en viktig motor i svenskt näringsliv. Den privata konsumtionen har under de senaste årtiondena varit ganska stark, med en tillväxt kring 2-3 procent årligen. År 2007 var den totala omsättningen över 490 miljarder kronor. För att bibehålla den utvecklingen och för att möta framtida efterfrågan och behov står handeln inför flera utmaningar. För att man som handelsaktör ska kunna profilera sig och attrahera kunder i framtiden är det viktigt att kunna skapa sig en bild av den framtida konsumenten och dennes efterfrågan.

Konsumenternas efterfrågan bestäms av inkomstutveckling, prisutveckling och deras preferenser för olika varor. Parallellt med denna utveckling ser vi också en tendens mot en ökad efterfrågan på mångfald som är oberoende av inkomstutvecklingen och där internationaliseringen bidrar till en ökad tillgång till olika sorters varor. Frågor som exempelvis vem är kunden, vad tycker och tänker kunden, vilken efterfrågan kan vi förvänta oss av den framtida kunden etc., blir därför mycket centrala för hur handeln ska anpassa sig efter den framtida efterfrågan.

Trots dess storlek har handeln i alla tider kännetecknats som en bransch med låga krav på kunnande och erfarenhet bland sin personal. Detta har i sin tur lett till en låg kompetensnivå och låg yrkesstatus hos de 230 000 människor som branschen sysselsätter. Sådana kännetecken för med sig en rad komplikationer som kan få samhällsekonomisk betydelse då det avser en bransch av handelns magnitud.

En lågt utbildad yrkeskår är mindre effektiv, saknar medveten målinriktning och genererar inte samma lönsamhet som en yrkeskår där man satsar på regelbunden träning och utveckling med syfte att utveckla den enskilda individen samt att öka förståelsen för branschens inneboende verksamhetsmål och framtida utmaningar.

I en rapport som Svenskt Näringsliv tillsammans med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling tagit fram genom att intervjua över 100 branschföreträdare och företagare från hela landet (Företagens kompetensbehov, en utmaning för Sverige), framkommer att synen på behovet av utbildning håller på att förändras i takt med ökad komplexitet i företagens verksamheter och i omvärlden. Handelns företag vill ha mer utbildning, mer praktik, mer verkliga problemställningar, fler mentorer. Man vill också bli mer lärande organisationer där personalen lär sig av varandra.

De förändringar som detaljhandeln kommer att genomgå kommer att ställa stora krav på företagen. De effektiva och förändringsbenägna kommer att ta marknadsandelar medan de som inte förmår hantera utvecklingen kommer att få stå tillbaka. För handelns aktörer är det därför oerhört viktigt att vara lyhörd och uppmärksam både på de förändringsprocesser som finns i samhället och på kundernas behov, detta för att kunna anpassa utbudet för att tillmötesgå den framtida konsumenten. Centrala faktorer i sådan anpassning är produktutveckling, sortimentssammansättning, lokalisering, prissättning, tjänsteinnehåll samt personalkompetens. För handeln går utvecklingen fort och det finns inte möjlighet till misstag i någon större utsträckning.

Handeln står alltså inför ett mycket stort behov att satsa på personalkompetens. Genom att satsa på detta uppnår man en ökad kompetensnivå för den enskilde personen samt ökad tillfredsställelse och motivation. Det för i sin tur med sig en ökad status för branschen som helhet samt ett effektivt verktyg för att möta och hantera handelns framtida utmaningar. Det blir också ett sätt att öka sin attraktivitet som arbetsgivare och förmå personalen att stanna inom företaget.

Den avgörande frågan uppstår därför: Vad är handelskompetens? Vilken är den kunskap, förmåga och vilja som definierar en framgångsrik kompetensprofil för handeln? Och hur ska man mäta och analysera denna kompetens?

Svensk Handel står bakom ett flerårigt arbete tillsammans med Valideringsdelegationens Styrgrupp Handelssektorn och en rad andra etablerade aktörer inom handeln gällande validering av handelskompetens. Validering handlar om att synliggöra individers kompetens genom en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetenser som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

I detta arbete har man analyserat och tagit fram vilka kompetenskriterier som ingår i begreppet handelskompetens för såväl säljare som ledare och hur man på ett effektivt sätt kan mäta och bedöma dessa. Dessa kompetenskriterier är följande: 1) säljinriktning, 2) serviceinriktning, 3) initiativförmåga, 4) samarbetsförmåga, 5) kommunikativ förmåga, 6) etiskt förhållningssätt och 7) strukturerat förhållningssätt. För ledarkompetens tillkommer ytterligare kompetenskriterier: ledarförmåga, personalutvecklingsförmåga, affärsmässighet samt stresstålighet.

Själva valideringsmetoden består av flera olika moment inom vilka kompetenskriterierna mäts uppredade gånger: självskattning, utforskande samtal, arbetspsykologiska analyser, individuella rollspel och gruppövningar.

Detta tidigare arbete har således redan identifierat och gett svar på ovan formulerade fråga om vad som är handelskompents och förslag på metoder att mäta den kompetensen hos enskilda individer.

Handelns framtida utmaningar visar tydligt hur behovet av personalkompetens blir allt avgörande. Utmaningen ligger därför nu i att kommunicera och få handelns aktörer medvetna om de resultat man kommit fram till avseende definitionen av handelskompetens och vilka lönsamhets- och effektivitetsåtgärder som det medför. Utmaningen ligger också i att sätta en struktur för certifiering för att bedöma handelskompetens med syfte att utveckla den enskilda individen och tillhandahålla branschen med kompetent och branschanpassad arbetskraft. Redan i arbetet med att definiera handelskompetens höjer man statusen för yrket och i och med ett etablerande och användande av certifiering stärker man det ytterligare. Slutligen ligger utmaningen i att denna struktur för certifiering får en vedertagen status och att handelns aktörer verkligen nyttjar och använder denna metod för kompetensförsörjning.

Syftet med detta projekt ligger i att hantera de två första utmaningarna medan den tredje utmaningen hanteras med hjälp av genomförandefasen inom ramen för ESF.

Såsom den regionala ESF-planen för Stockholmsregionen beskriver, gör företagen i Stockholmsregionen en positiv bedömning av konjunkturutvecklingen och handeln förutspås en stabilt växande sysselsättning. Detta bidrar till ett ökat behov av kompetensutveckling och rekrytering av personal vilket rimmar väl med syftet med denna förprojektering.

Kompletterande information har inkommit 2008-11-12

Syfte

I samarbete med myndighet och handelns aktörer har Svensk Handel alltså redan identifierat kompetenskriterier för handelskompetens.

Utifrån dessa kompetenskriterier är det första syftet med detta projekt att i samråd med våra samverkansparter identifiera en lämplig struktur för att certifiera handelskompetens för att tillhandahålla kvalitetssäkrad och branschgemensam kompetensförsörjning.

För den enskilde individen innebär certifieringen en möjlighet att visa på uppnådd kompetens inom rollen som säljare eller ledare etc. Certifieringen ska därmed bestå av en serie riktlinjer och krav på exempelvis uppnådd utbildningsnivå, tidigare praktiska erfarenheter och personliga egenskaper.

Genom att certifiera handelskompetens blir kompetensförsörjningen inom handeln inte heller lika godtycklig och ad hoc. En certifiering bidrar till att undanröja problem med köns-, etnicitets- och annan diskriminerande kompetensutveckling eller rekrytering. En certifiering blir också ett stöd och en trygghet för den enskilde köpmannen, särskilt för de företag som är av mindre storlek och därmed inte har samma resurser att bedriva omfattande kompetensutveckling eller rekryteringsprocess.

I arbetet med att identifiera lämplig struktur för certifiering ingår att analysera vad certifieringen ska innehålla, utifrån ovan redovisade kompetenskriterier, och vilken utformning den ska ha. Denna analys sker alltså i såväl det formella som informella lärandet. I det formella lärandet ingår utbildningsinnehåll såsom exempelvis försäljning, arbetsrätt o ledarskap. Det informella lärandet är lärande i arbete vilket innebär en praktiskt orienterad träning såsom praktik och coachande ledarskap. Syftet blir alltså att vidare söka identifiera lämpliga områden som ur ett samhälls- och branschperspektiv är viktiga att inkludera i en gemensam och branschanpassad kompetenscertifiering, exempelvis jämställdhet, ekonomi och praktisk erfarenhet.

Det andra syftet med detta projekt är etablera de samarbetsparter och utbildningsleverantörer som ska ingå i en certifiering baserad på kompetensutveckling. Vilka metoder ska användas för att säkerställa kvaliteten och nivån på dessa samarbetsparter? Hur gör man en effektiv kvalitetssäkring av innehållet i certiferingen?

Det tredje syftet i projektet är att förankra certifieringen som metod bland branschens aktörer. Hur når vi ut med budskapet och hur får vi branschen att inse de enorma lönsamhets- och effektivitetsvinster som finns att hämta i en certifiering baserad på kompetensutveckling?

Målsättning

Det självklara projektmålet är att ha skapat ett färdigt innehåll för en certifiering av handelskompetens baserat på kompetensutveckling.

Den andra målsättningen är att denna struktur för certifiering ska ha blivit accepterad i branschen genom vårt informations- och förankringsarbete. Mer konkret är vår målsättning att de företag som vid slutet av detta projekt känner till och är positivt inställda till en certifiering baserad på kompetensutveckling utgör en kvalificerad majoritet på 2/3 av samtliga handelsanställda inom Stockholmsregionen.

Mer långsiktigt är vår målsättning att inom en fyraårsperiod ska hälften av Stockholmsregionens företag ha medarbetare involverade i en pågående utbildning med tillhörande certifiering.

De förväntade effekterna av att introducera en branschanpassad certifiering baserad på kompetensutveckling är mer utförligt formulerat under rubriken Behov och problem samt Syfte.

Kompletterande information har inkommit 2008-11-12

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillsammans med särskild representant inom Svensk Handel ämnar vi utbilda projektorganisationen i tillgänglighet. På så sätt ökar vi medvetenheten om frågan utifrån de förutsättningar och behov som finns inom handeln.

Exempelvis träder en ny lag in 2010 som kräver en större tillgänglighetsanpassning av det offentliga rummet i vilket butiksmiljöer ingår. Detta är viktigt att inkludera i den kompetensutveckling som kommer ligga till grund för en certifiering av handelskompetens.

Genom att öka medvetenheten om tillgänglighet inom projektorganisationen sätter vi också grunden för det fortsatta analysarbetet inom projektet. Själva strukturen för certifiering ska ju tillgänglighetsanpassas och det krävs att vi i förprojekteringen har samtliga aspekter klart för oss. T.ex ska lokaler och informationsmaterial tillgänglighetsanpassas inför en utbildning. Även information till externa aktörer om certifieringsprocessen ska beredas så att den kan anpassas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Kompletterande information har inkommit 2008-11-12

Samarbetspartners

  • Arbetsgivarföreningen KFO
  • Axfood
  • Coop Solna
  • Handelsanställdas förbund
  • Stadium
  • Åhléns AB

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker