Logotyp på utskrifter

Kulturentreprenörskap

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKalix Folkhögskola
KontaktpersonJouko Järvinen
E-postjouko.jarvinen@kalix.fhsk.se
Telefonnummer070-1901569
Beviljat ESF-stöd1 309 329 kr
Total projektbudget3 042 224 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2013-09-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Ungdomsarbetslösheten, speciellt hos de utlandsfödda ungdomarna är hög i Sverige. Kultursektorn är attraktiv så väl för privat personer som för företag. Allt fler företag och även offentlig sektor (t ex kommuner) använder kulturen som konkurrensmedel för att t ex attrahera nya medarbetare och kommuninvånare. Samtidigt som kulturen tycks bli allt viktigare vill man från samhållets sida minska resurser till kulturen. Kulturen måste hitta andra vägar och andra finansiärer. För många människor som vill arbeta med kultur återstår oftast alternativet att göra det som egenföretagare. Vårt projekt har som ambition och syfte att skapa bättre förutsättningar för unga människor att leva på sin kreativa förmåga. Vi vill genom projektet skapa ett antal fysiska och ett nätbaserat kulturcentrum, en arena för att utöva sin kreativitet. Inom media har Kalix Folhögskola en avancerad och modern utrustning som kommer att användas i projektet.

Bakgrund

Projektet avser Programområde 2 samt främst målområde 2 (unga mäns och kvinnors etablering i arbetslivet). Projektet berör även de andra målområden men tonvikten och plattformen är baserad på målområde 2.
Kalix Folkhögskola och Studieförbundet Vuxenskolan ska arbeta med ett projekt som har sin övergripande målsättning att skapa en resurs i form av ett kulturcentrum för ungdomar som vill syssla med personlig utveckling och kunna livnära sig på sin kulturella och kreativa förmåga.

Ungdomsarbetslösheten har de senaste åren varit hög i Sverige. Nu håller det delvis på att vända. Bland svenska ungdomar har arbetslösheten gått ner det senaste året med ca tio procent men hos utlandsfödda har det ökat. 2008 var ungefär var femte utlandsfödd ungdom utan jobb, förra året var det var tredje (källa: TT, SCB). Orsaker till detta kan vara många. Enligt arbetsförmedlingen har många ungdomar en bristfällig utbildningsbakgrund. De saknar t.ex. gymnasiekompetens. Många av ungdomarna och deras familjer saknar också den typen av nätverk som hjälper svenska ungdomar till jobb. Integrationsministern betonar att fler måste klara skolan med godkända betyg och att mer praktiska utbildningar med lärlingssystem kan vara viktiga.
En av näringssektorerna som intresserar många ungdomar, såväl svenska som invandrade är kulturen. Kulturen är också ett allt viktigare konkurrensmedel för företag och organisationer. Antalet arbetsplatser inom kultursektorn tenderar dock att minska när samhället prioriterar basservicen till medborgarna. De nya kulturella arbetsplatserna finns allt mer i företag. Allt fler människor som vill syssla med kultur gör det som egenföretagare. Trenden är klar, allt färre anställningar och fler egenföretagare. Enligt en studie (Jansson & Powell 2008) arbetar ca 60% med kultur helt eller delvis som egenföretagare. Det egna företagandet är inte ett undantag utan tvärtom, ofta den enda möjligheten att kunna leva på sin kreativa förmåga.
Definition på kultur och vilka områden vill vi arbeta med. Kulturen kan definieras på många sätt, allt från så kallad finkultur (gamla kulturslag) till hela individens livssituation i vardagslivet. Vi väljer i vårt projekt att arbeta främst med musik och dans, film och hantverk samt de former av kultur som avgränsar sig till dessa.
Kulturföretag och kulturentreprenörer
Ungdomar och mediaproduktion
Unga människor har också sämre möjligheter att arbeta och producera kultur utifrån sina egna preferenser och intressen. Det borde vara intressant för alla att allt fler vill skaffa sig en praktisk utbildning och därmed arbete och kanske även ett eget företag. I Fokus 06 rapporten nämns flera positiva sidor med de ungas mediaproduktion, t ex ”ungas deltagande i särskilt audio – visuell medieproduktion är särkilt lämplig för dem som i övrigt inte lyckas så väl i den traditionella skolan som främst bygger på det tryckta ordets kultur, varför audio – visuell i sig själv bidrar till större social rättvisa”(Fokus 06). En analys av ungas kultur och fritid. Ungdomsstyrelsen).
Vi behöver erbjuda ungdomar som har bristfällig utbildning möjligheter att arbeta med kultur och bli kulturföretagare. Vi ser behovet av en mötesplats för ungdomar där de kan utbyta erfarenheter, få rådgivning och vägledning till studier eller eget företagande.
Vad är folkbildningens uppgifter och roll? Folkbildningen fungerar som alternativ till det formella skolväsendet. Både folkhögskolans och studieförbundens pedagogiska arbetssätt passar för många vars skolgång blivit bristfällig. Folkhögskolan tar hänsyn till individens behov (även psykosociala och för funktionsnedsatta) och önskemål och utifrån det tas studieplanen fram. Att arbeta praktiskt, att med hjälp av dialog och förmågan att lyssna som man bygger kunskap är kännetecknande för folkhögskolans arbetssätt. Förutom att deltagarna vid en folkhögskola får kunskap så erhåller de även bildning vilket är nog så viktigt för de framtida utmaningarna i livet.
Inom folkbildningen är en av de prioriterade verksamhetsområdena kulturverksamhet. Uppgiften är att främja det svenska kulturlivet. Folkhögskolor och studieförbund fungerar som lokala och regionala drivkrafter för amatörkulturen i dess olika former i samverkan med kommunala och statliga kulturinstitutioner. De är arenor där deltagare inte bara upplever kultur utan också skapar kultur.
Metod. Projektets arbetsmetod består av följande steg och aktiviteter: Kartläggning av målgruppens behov genom intervjer och diskussioner med ungdomar och sakkunniga i kultur-, ungdoms- sociala-, tillgänglighets- och andra tillhörande frågor.
Bildandet av fysiska och ett nätbaserat kulturcentra. Lokaler och utrustning anpassade målgruppen, även de funktionsnedsatta. Föreläsnings-, utbildnings- och annat material anpassade till målgruppen. First Class system för kommunikation mellan partners och samverkatspartners. Projektadministrations- ,projektstyrningssystem och -utvärderingssystem anpassat till projektet, bildas tillsammans med projektgruppen, SV:s administrativa enhet i Arvidsjaur och projekturvärderaren. Skapandet av nätverk för projektorganisationen och målgruppen, består såväl av kontakter i Sverige och till de transnationella kontakterna. Information om projektet och spridning av projektet. Planering för permanentering av projektets verksamhet efter att projektet är avslutad.

Målsättning

Kulturnätverket för olika kulturgrenar via främst det nätbaserade kulturcentrat blir en viktig plattform för ungdomar i olika stadier av studier och arbetsliv. Entreprenörstänkandet genomsyrar kulturcentrats idé och verksamhet.

Ungdomsarbetslösheten är hög och många av ungdomarna har ett stort kulturintresse. Genom detta projekt bildas ett
nätverk av kulturcentran för unga med tillgång till moderna metoder och teknik för olika typer av kulturverksamheter och med möjlighet till samarbetsprojekt och inlärning om företagande och entreprenörskap. Kulturcentran finns dels fysiskt på ett antal orter och dels nätbaserat.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Både Kalix Folkhögskola och Studieförbundet Vuxenskolan har länge och dagligen arbetat med olika grupper med funktionsnedsättningar. Lokalerna på Folkhögskolan samt på SV enheterna är anpassade för personer med funktionsnedsättningar. Kalix Folkhögskola har två stora lokaler med hörselslinga varav det ena ligger i samma byggnad som det planerade kulturcentrat.
Den välfungerande distanstekniken och -metodiken vid Kalix Folkhögskola är en tillgång i arbete gentemot personer med funktionsnedsättningar.
Aktiviteter med anknytning till tillgänglighet planeras under Mobiliserings- respektive Genomförandefasen.
Generellt sett kommer aktiviteterna att definieras och planeras med detaljerat under mobiliseringsfasen och genomföras mer ingående under genomförandefasen.
Analys av de lokaler som kommer att användas görs under mobiliseringsfasen. Det kan handla om hinder för rullstol, hörselslingor, belysning, etc. Nödvändiga åtgärder kommer att vidtas redan under moliseringsfasen och slutföras under genomförandefasen.
Behoven hos personer med psykiska funktionsnedsättningar kommer att kartläggas under mobiliseringsfasen.
Analys av förhållningssätten gentemot varandra i respektive deltagande organisation kommer att diskuteras och tas med i tillgänglighetsarbetet för projektet och organisationers övriga verksamhet. Projektet ska ge idéer och inspiration för hela organisationen och styrgrupperna för såväl Kalix Folkhögskola som SV enheterna (del av Strategisk påverkan).
Analys av utbildningsbehovet och plan för genomförandet av utbildningar för målgruppen görs under mobiliseringsfasen. Även styrgruppen erbjuds möjlighet att delta i en utbildning.
Plan för framtagande och användning av material och information om tillgänglighet. Materialet ska finnas även på hemsidor i respektive organisation.
Särskilt kommer kommunikation och information gentemot utlandsfödda att beaktas. Under moliseringsfasen görs en analys och utifrån en kravlista för åtgärder. Material på olika aktuella språk tas samlas in (t ex av Tillgänglighetsstödet och Jämställdhetsstödet). Det material som saknas tas fram.
Tillgänglighet och jämställdhet kommer att vara stående punkter i projekt- och styrgruppsmötena i projektets båda faser.

11 april 2011 diskuterades tillgänglighetsfrågor och senare genomfördes en utbildning med Barbro Lindgren som är processtöd i Tillgänglighetsfrågor. Utifrån detta har vi tagit fram preliminära idéer som kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen.

Transnationellt samarbete

Transnationalitet är en viktig del av projektet. Konsten och de kreativa näringarna är landsöverskridande. Det här projektet hämtar intryck från finska Österbotten som i mångt och mycket liknar Sverige. Man har en gemensam historia och varandra liknande kultur, framför allt vardagskultur.
Juthbacka kulturcentrum i Finland har varit med i vårt transnationella arbete från början. VD:n för Juthbacka deltog i vår två dagars workshop redan i början av vår process för ansökan. Juthbacka har ca 200 kulturföretag och kreatörer i sitt nätverk. De finns i samma region kring Jakobstad. De har utvecklat sin verksamhet på flera områden och företagen samverkar på ett kraftfullt sätt. Kreatörer från vitt skilda områden kan gå ihop om en stor order från en kund. Man har också en nätbutik där företag i nätverket kan exponera och sälja sina varor och tjänster.
Juthbacka Kulturcentrum erbjuder också föreläsningar till sina medlemsföretag och till allmänheten. Man har också restaurangverksamhet och konferensmöjligheter. Juthbacka är ett bra exempel på vad ett sådant här kulturcentrum kan åstadskomma för företagandet.

Projektet kommer att samverka även med ett Interreg IVA Nord projekt som SV Region Norrbotten sökt. Vi har även som avsikt att kartlägga existensen av kulturentreprenörskap i andra regioner och länder, dels i Italien och i länder kring Östersjön. I Italien har vi kontakter med kommuner och organisationer som vi fått genom Sern projektet som syftar till nätverksbyggandet mellan Sverige och Emilia-Romagna regionen i Italien.
SV Region Norrbottens personal och styrelse gjorde en studieresa till Italien i augusti 2010. Då besökte vi bl a Fontannelato kommun som satsat mycket på lokal mat och lokal kultur. Fontannelato är också en Cittaslow, en av ca 100 städer i världen som ingår i en rörelse som har som syfte att skapa trevliga, lugna, gästvänliga småstäder där livet utgår från människans behov och har respekt för hållbar livsstil. Detta är också grundtanken i det Interreg IVA Nord projekt som vårt projekt samverkar med.

Syftet med transnationella insatser i projektet är att lära av det som fungerar bra i ett annat land. Vad som kommer att göras planeras detaljerad under Mobiliseringsfasen.

Medfinansiärer

  • Kalix Folkhögskola
  • KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGE
  • Näringslivsenheten/Socialkontor
  • SV Förbundskansliet
  • SV Region Norrbotten

Samarbetspartners

  • 3370-0246

Kommun

  • Haninge
  • Kalix
  • Trollhättan
  • Vänersborg