Logotyp på utskrifter

KulturKraft Stockholm

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTRS Servicebolag AB
KontaktpersonMaria Rydén
E-postmaria@kulturkraftstockholm.se
Telefonnummer0725 - 24 99 86
Beviljat ESF-stöd32 122 840 kr
Total projektbudget32 122 840 kr
Projektperiod2012-03-01 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

KulturKraft Stockholm är ett branschövergripande kompetensutvecklingsprojekt i Stockholm som omfattar professionellt verksamma från alla yrkeskategorier inom scenkonst, musik, film, tv, radio och interaktiva medier. Bakom projektet står ett enat kulturliv i regionen - institutioner, organisationer, fria grupper, företag och bolag.

Den övergripande målsättningen är att skapa en varaktig plattform för kompetensutveckling och samverkan som kan stärka branschens strukturer för det kontinuerliga utvecklingsarbetet för såväl individ som organisation. Därigenom skapas förutsättningar för ökad tillväxt samt utveckling av arbetsmarknaden inom kulturella och kreativa näringar.

Under projektet genomförs aktiviteter inom:
- Organisation/ledning/styrning
- Yrkesrelaterad spetskompetens
- Mötet med publiken
- Genreövergripande och korsbefruktande aktiviteter
- Ny teknik
- Entreprenörskap
- Finansiering och verksamhetsutveckling
- Mångfald, tillgänglighet och jämställdhet

Bakgrund

Upplevelseindustrin, kultursektorn, kulturella/kreativa näringar - kärt barn har många namn - är allt viktigare för tillväxten och den ekonomiska utvecklingen i samhället. Detta gäller inte minst i Stockholmsregionen där denna sektor starkt bidrar till attraktionskraften. Filminspelningar som Hollywoodversionen av Milleniumtrilogin omsätter årligen mångmiljonbelopp. Här finns våra nationalscener vars salonger fylls av såväl stadens egna medborgare som tillresande. Publikservice-företagen Sveriges Radio och Sveriges Television är baserade i Stockholm och leder medieutvecklingen i hela landet. De i Stockholm baserade fria teatergrupperna, danskompanierna och olika musikensembler når årligen ut till en stor publik, inte minst barn och ungdomar, och står ofta i spetsen vad gäller konstnärligt utvecklingsarbete och experimenterande. Våra gästspelsscener, konsertlokaler, festivaler etc erbjuder dagligen njutning, spänning, avkoppling och upplevelser. Vi står inför en allt snabbare utveckling av nya interaktiva upplevelser och transmediala produkter med ett ökande behov av kreativ kompetens som kan fylla den nya tekniken med innehåll.

Stockholms position som Skandinaviens ledande kulturstad bygger på att det finns ett aktivt och levande kulturliv med förutsättningar för kulturskapare att verka, synas och utvecklas. I en allt snabbare utveckling och en hårdare internationell konkurrens är det viktigt att såväl individer som organisationer håller jämna steg för att inte bli akterseglade. I detta sammanhang är kompetens en omistlig strategisk resurs.

SOCIALFONDSPROGRAMMET
I det nationella strukturfondsprogrammet 2007-2013 står det ”Kulturen har betydelse för sysselsättning, entreprenörskap, dynamik, förändringsbenägenhet och rörlighet. Kulturen och upplevelseindustrin bidrar därmed i allt högre grad till Europas tillväxt och sysselsättning. Detta bör beaktas i utarbetandet av de regionala ESF-planerna.” I den regionala ESF-planen för Stockholmsregionen lyfts kulturbranschen fram som en av de branscher där den relativa sysselsättningsökningen kommer att vara störst. Detta ställer krav på att det finns tillgång till yrkesverksamma med aktuell och relevant spetskompetens.

Målsättningen för KulturKraft Stockholm ryms i huvudsak inom det första uppsatta målet för programområde 1 ”Att underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav” och ligger även väl i linje med utlysningens huvudsakliga inriktning ”Kompetensutveckling för organisationer i omställning”. I projektet deltar aktörer från såväl offentlig som privat och ideell sektor.

STRUKTURPROBLEM
Kulturbranschen och dess aktörer präglas av en hög grad av specialisering, slimmade organisationer och en allt mer fragmentiserad arbetsmarknad med projektanställningar, korta uppdrag och entreprenörskap. Antalet fasta tjänster minskar och omvandlas till olika former av projekt- och visstidsanställningar. Samtidigt har arbetsmarknaden utanför institutionerna växt. Utvecklingen av nya medier, ny teknik och nya uttryckssätt har skapat nya möjligheter där personer som tidigare kunde få en fast anställning i stället har ”tvingats” skapa sin egen arbetsmarknad. Gemensamt för hela kulturarbetsmarknaden - såväl inom som utanför institutionerna - är att den kännetecknas av att vara en frilansmarknad där uppdragen i regel har mycket kort varaktighet. De yrkesverksamma har ofta flera uppdragsgivare och växlar mellan olika former av anställningar och uppdrag.

Denna förändrade arbetsmarknad medför att den nödvändiga, kontinuerliga kompetensutvecklingen blir satt på undantag. Eftersom en allt större del av arbetet läggs ut på frilansare i form av uppdrag med kort varaktighet har arbets-/uppdragsgivarna allt svårare att ta ansvar för frågan. I en hårt slimmad produktionsprocess finns enbart utrymme för det mest nödvändiga. Konsekvensen blir att det är de yrkesverksamma själva som får bära det fulla ansvaret för sin kompetensutveckling och yrkesfördjupning. Samtidigt har utvecklingen medfört att kraven på kompetens har ökat, både vad gäller spetskompetens och multikompetenser. Resultatet är en växande spänning och obalans mellan en kulturarbetsmarknad beroende av personer med uppdaterad och aktuell kompetens och de yrkesverksammas möjligheter att bredda och utveckla sin kompetens. Individer riskerar att halka efter och slås ut i den hårdnande konkurrensen och organisationernas samlade kompetens riskerar att utarmas.

Den höga specialiseringsnivån i branschen innebär att varje enskild organisation och aktör är för liten för att på egen hand kunna ta hand om frågan varför det krävs branschövergripande lösningar.

ENTREPRENÖRSKAP
Kulturbranschen genomsyras av entreprenörskap med ett stort antal frilansare, egenföretagare, små fria grupper och konstellationer, småbolag etc. Kulturskapare är vana att skapa sina egna förutsättningar och möjligheter vad gäller såväl det konstnärliga uttrycket och det egna skapandet som den egna försörjningen och utvecklingen av sin verksamhet gentemot publiken och det omgivande samhället. Samtidigt är institutionerna, filmbolagen och andra uppdragsgivare allt mer beroende av dessa entreprenörers tjänster. Oavsett om det handlar om kulturskapare som verkar som egenföretagare eller om man har någon form av anställning baseras dessutom verksamheterna ofta på ett grundläggande entreprenörmässigt förhållningssätt. Kärnan i mycket av det konstnärliga skapandet ligger i att testa nya idéer, uttryck och modeller. Konst- och kulturlivet brukar liknas vid samhällets övergripande forsknings- och utvecklingsavdelning.

Här ser vi ett stort behov av kompetensutveckling ur flera aspekter. Det behövs både en beställarkompetens hos institutioner, bolag och andra uppdragsgivare och en fördjupad kompetens kring vad det innebär att vara egenföretagare/entreprenör. I detta sammanhang är det viktigt att kompetensutvecklingen tar sin utgångspunkt i branschens speciella logik och förutsättningar där det ofta finns andra drivkrafter bakom ett företagande än de rent ekonomiska. Här finns det naturliga kopplingar till Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar.

BRANSCHÖVERGRIPANDE INITIATIV
Initiativet till projektet har tagits av arbetsmarknadens parter genom Trygghetsrådet TRS. Med utgångspunkt från liknande projekt i södra och västra Sverige bjöd TRS in branschen i Stockholm till en LFA-workshop den 17 augusti. Trots att inbjudan gick ut mitt i sommar- och semestertider var uppslutningen på workshopen i det närmaste fullständig. Och de som inte hade möjlighet att närvara har senare uttryckt sitt intresse för att delta i projektet. Detta visar på att det finns en samsyn och ett uppdämt behov av ett branschgemensamt initiativ på området. Förutom de övergripande strukturella problemen som nämnts ovan lyftes behoven av att ha en mer utvecklingsinriktad och strategisk syn på vad som är kompetensutveckling. Genom KulturKraft Stockholm kan kompetensutvecklingsfrågorna få en naturlig plats på dagordningen hos de deltagande organisationerna.

SAMMANFATTNING
Sammanfattningsvis kan man konstatera att vi har att göra med ett strukturellt problem på internationell som nationell nivå med en pågående branschomvandling som får konsekvenser för såväl den kontinuerliga kompetensutvecklingen på individnivå som den övergripande kompetensförsörjningen i hela branschen. För individerna innebär det svårigheter att utvecklas i takt med arbetsmarknadens krav. På organisationsnivå och på övergripande branschnivå kan utvecklingen hämmas om inte kompetensutvecklingen håller jämna steg med den övriga utvecklingen i samhället och omvärlden.

Utmaningen ligger i att skapa strukturer som gör det möjligt att möta de konkreta behoven av specialiserad kompetensutveckling när och där de uppstår. En gemensam plattform för kompetensutveckling och samverkan för hela branschen innebär att frågorna tas på allvar och alltid finns aktuella på dagordningen.

Målsättning

Vid den LFA-workshop som hölls den 17 augusti tillsammans med företrädare för stora delar av kulturbranschen i Stockholms län formulerades följande övergripande målsättning:

”Det övergripande målet med KulturKraft Stockholm är att skapa en varaktig plattform för kompetensutveckling och samverkan som kan stärka branschens strukturer för det kontinuerliga utvecklingsarbetet för såväl individ som organisation. Därigenom skapas förutsättningar för en ökad tillväxt samt en utveckling av arbetsmarknaden inom de kulturella och kreativa näringarna.”

Exakt hur denna varaktiga plattform kan se ut måste växa fram under projekttiden. Det som är viktigt är att det är en lösning som bygger på branschens egen logik och de unika förutsättningar och behov som finns hos de deltagande parterna. Och oavsett vilken form en framtida plattform kommer att anta kommer projektet att bidra till att frågor kring kompetensutveckling och lärandeprocesser hamnar på dagordningen hos de deltagande organisationerna.

På ett ännu mer övergripande plan är målsättningen att komma tillrätta med branschens strukturella problem vad gäller den kontinuerliga kompetensutvecklingen och att sätta fokus på kompetens som en nödvändig strategisk resurs i arbetet med att utveckla såväl branschen som helhet som de enskilda deltagande organisationerna och varje enskild deltagande individ. Goda förutsättningar för såväl organisationer som individer verksamma inom kulturbranschen att växa och utvecklas är ett måste för att Stockholm skall kunna behålla sin position som Sveriges och Skandinaviens ledande kulturstad. På sikt betyder det att projektets mål ligger väl i linje med vad som sägs i inledningen till Kulturvision Stockholm 2030 som Stockholms stad har tagit fram:

”2030 har Stockholm en framträdande position i ett globalt kulturliv och är en mötesplats för kulturens främsta aktörer. Innovationskraft och mångfald gör Stockholm till en katalysator för utveckling. Kulturen är en självklar aspekt inom alla samhällsstrukturer och är tillgänglig på nya arenor, fler språk och långt fler arenor.”

Som företrädare för kulturbranschen kan vi inte göra annat än att skriva under på visionen och den långsiktiga målsättningen. Dock är det viktigt att i det sammanhanget inte glömma bort att detta kräver goda förutsättningar för såväl enskilda kulturskapare som olika organisationer att utvecklas vilket i sin tur innebär att de strukturella problemen kring möjligheterna till en kontinuerlig kompetensutveckling måste lösas. Även här vill vi knyta an till vad som skrivs i Kulturvision Stockholm 2030:

”Ett starkt och oberoende kulturliv är av avgörande betydelse för en huvudstad. Det är grundläggande för det demokratiska samtalet och för människors möjlighet till bildning, upplevelser, personlig utveckling och kreativitet. Därför är goda villkor för kultur och konstnärligt skapande en nödvändig investering för en stad som vill växa på mer än bredden”.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet är kopplad till rättigheten för alla kvinnor och män att oavsett funktionshinder kunna ta del av vad samhället har att erbjuda och känna sig som aktiva medborgare.

Deltagarna i KulturKraft Stockholms aktiviteter är personer yrkesverksamma inom scenkonst, musik, film, tv, radio och interaktiva medier och alla dessa skall naturligtvis kunna delta i projektet utifrån sina egna förutsättningar. I planeringen av alla våra aktiviteter ska vi göra all vi kan för att ingen skall känna sig utestängd. Detta gäller såväl de lokaler vi använder som det arbetssätt och det material vi tar fram. När det behövs skall vi även kunna göra individuella anpassningar utifrån specifika behov.

STRUKTURELL UTSTÄNGDHET
Tyvärr finns det generellt i branschen en stor risk att personer med olika former av funktionshinder redan är eller känner sig utestängda. Branschen som sådan har brister när det gäller möjligheten för personer med olika funktionshinder att känna sig delaktiga. Detta är strukturer som är viktiga för oss att arbeta med att förändra. Inom KulturKraft Stockholm planerar vi därför att ha speciella aktiviteter som riktar sig till bland annat chefer, ledare och arbetsledare på temat tillgänglighet. Genom föreläsningar, kurser, workshops etc om tillgängliga arbetsplatser och tillgänglighet i publik verksamhet kan kunskapsnivån höjas och förutsättningar för verkligt tillgängliga verksamheter inom kulturbranschen förbättras.

SPECIFIKA FÖRHÅLLANDEN I BRANCHEN
Vid en kartläggning av hur det ser ut inom kulturbranschen har Arbetsförmedlingen Kultur och Media konstaterat att det finns en överrepresentation vad gäller personer med hörselnedsättning, tinnitus, dyslexi och personer med psykisk ohälsa och olika psykiska diagnoser bland de yrkesverksamma. Detta kan till stor del härledas till såväl den psykiska som den fysiska arbetsmiljön. I de aktiviteter vi planerar att genomföra inom KulturKraft Stockholm är det därför viktigt att ta särskild hänsyn till tillgängligheten ur dessa aspekter så att ingen känner sig utestängd. För att klara av detta krävs en ökad kunskap hos såväl projektteamet som hos chefer och ledare inom de deltagande organisationerna kring dessa specifika funktionshinder samt hur man kan arbeta för att förebygga eventuella problem.

PROCESSTÖD
Vi planerar att ta fram ett processtöd att erbjuda pedagoger, föreläsare, workshopledare och andra personer vi anlitar för att hålla i olika aktiviteter. Det skall innehålla teoretiska fakta, goda exempel, tips och råd. Processtödet är tänkt att fungera som ett verktyg för att skapa ett större medvetande om dess frågor. Genom det kan okunskap och omedvetna fördomar förebyggas redan under planeringsstadiet och genomförandet av de olika aktiviteterna kan ske på ett hänsynsfullt och tillgängligt sätt.

KulturKraft Stockholms hemsida och annat informationsmaterial skall utformas utifrån vedertagna riktlinjer för tillgängligt material. Hemsidan skall ha en överskådlig och tydlig struktur. Språk och layout skall samverka och ge en god läsbarhet för alla.

HUR SKALL VI ARBETA MED TILLGÄNGLIGHET UNDER MOBILISERINGSFASEN?
• Genom att ta fram en tillgänglighetsplan över hur vi kontinuerligt skall arbeta med frågorna under projektet.

• Genom att ta särskild hänsyn till olika aspekter av tillgänglighet vid utformandet av projektets kontorslokaler.

• Genom att projektets anställda får chansen att delta i olika kompetenshöjande aktiviteter i ämnet, inte minst genom att ta del av det processtöd som ESF erbjuder. Inför ansökan har vi varit i kontakt med ESFs processtöd för jämställdhetsintegrering och deltog vid deras projektakut den 5 september.

• Genom att göra en inventering av tänkbara lokaler för genomförandet av våra olika aktiviteter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

• Genom att ta fram ett processtöd som vi kan erbjuda de personer vi anlitar för att hålla i olika aktiviteter. Processtödet skall innehålla fakta, goda exempel, tips och råd.

• Genom att lyfta fram behoven av ökad kompetens om tillgänglighet i den kompetensbehovsinventering vi planerar att göra.

• Genom att ta särskild hänsyn till de speciella behov, problem och förutsättningar som gäller i kulturbranschen med en överrepresentation av hörselproblem och olika psykiska diagnoser vid utformandet av vår aktivitetsplan.

• Genom att beakta olika tillgänglighetsaspekter vid utformningen av hemsida och annat informationsmaterial.

HUR SKALL VI ARBETA MED TILLGÄNGLIGHET UNDER GENOMFÖRANDEFASEN?
• Genom att välja lokaler för alla aktiviteter så att de är tillgängliga för alla som önskar delta.

• Genom att ordna olika aktiviteter som på ett speciellt sätter fokus på tillgänglighetsfrågan. Det kan handla om såväl attitydpåverkande aktiviteter för t.ex. personal i ledande ställningar för att förbättra arbetsmiljön som konkret och praktisk kunskap om hur man arbetar med att öka tillgängligheten för verksamheternas respektive publik.

• Genom att använda goda exempel på hur man arbetat med tillgänglighet bland de deltagande organisationerna för att deltagarna skall kunna lära och inspireras av varandra.

• Genom att erbjuda ett processtöd till de pedagoger, workshopledare, föreläsare etc som vi anlitar.

• Genom att på olika sätt medvetandegöra alla som är inblandade att projektet skall vara tillgängligt och att det åligger alla att via processtödet, annan information, samtal och självreflektion dra slutsatser av hur det påverkar de aktiviteter man är med och utformar.

• Genom att ständigt ha frågan om tillgänglighet på dagordningen inom projektteamet och ge utrymme för självreflektion, självutvärdering och intern kompetensutveckling.

Transnationellt samarbete

Kulturen är till sin natur internationell och gränsöverskridande och har traditionellt använts som en brobyggare mellan människor och kulturer. Kulturbranschen är en naturlig mötesplats där kulturskapare med olika bakgrunder ständigt möts, utbyter erfarenheter och låter sig inspireras av varandra. Vi har en internationell arbetsmarknad för bl.a. musiker, sångare, dansare och andra yrkesgrupper där det inte finns några språkliga barriärer och begränsningar.

På scenkonstsidan (teater, dans, musik, performance, cirkus) intresserar man sig allt mer för ett internationellt utbyte och influenser från andra traditioner ger tydliga avtryck på våra scener. Och för att den svenska filmen skall hänga med i utvecklingen, både tekniskt och konstnärligt, krävds det att man tänker och rör sig över gränserna och har ett brett internationellt nätverk. Detta gäller inte minst utvecklingen av nya interaktiva transmediala uttryck där gränserna mellan film, internet, live, spelvärlden och sociala medier suddas ut.

Den ökande internationaliseringen ställer naturligtvis krav på att kompetensutvecklingen även inom detta område skall hänga med. Samtidig ger ett ökat internationellt utbyte i sig möjligheter till nya influenser, ny utveckling och ny kompetens. Därför har det transnationella perspektivet en naturlig plats i KulturKraft Stockholm.

Flertalet av de deltagande organisationerna i KulturKraft Stockholm har etablerade internationella kontakter och ingår i olika former av transnationella nätverk. Arbetet kommer därför i huvudsak att ta sin utgångspunkt i de olika samarbeten som deltagarna redan är inblandade i. Under mobiliseringsfasen kommer vi dels att göra en fördjupad kartläggning av de befintliga transnationella kontakterna och undersöka hur dessa skulle kunna utvecklas. Vilka möjliga samverkansvinster och nya spännande konstellationer och utbyten kan projektet bidra med?

FOKUS PÅ ÖSTERSJÖSAMARBETEN
I det transnationella arbetet kommer vi speciellt fokusera på kontakter och samarbeten som har en koppling till Östersjöstrategin och andra samarbeten kring Östersjön. Det betyder att vi i första hand planerar att undersöka och utveckla kontakterna med de övriga länderna runt Östersjön. En viktig utgångspunkt är såväl de deltagande organisationernas redan upparbetade kontakter som de mer övergripande kontakterna som Stockholms stad och län har. Men KulturKraft Stockholm är även beredda att initiera nya nätverk och samverkansformer. De exakta formerna för detta arbete kommer att utarbetas under mobiliseringsfasen.

Som huvudstad har Stockholm naturliga kopplingar till andra huvudstadsregioner i Europa och vi är även öppna för att hitta exempel på liknande genreöverskridande samverkansprojekt inom kulturbranschen på andra ställen Europa. I Storbritannien finns t.ex. flera spännande initiativ som är värda att titta närmare på. I detta arbete kommer vi att samverka med övriga KulturKraft-projekt i Sverige för att på så sätt få en starkare röst. Men detta handlar för vår del inte enbart om att vi skall hitta projekt som vi skulle kunna lära oss av utan om att vi är övertygade om att vi i Sverige kan ligga före och leda utvecklingen också i ett europeiskt perspektiv.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Kultur Öst
  • Danscentrum Stockholm
  • DANSHÖGSKOLAN
  • Dramaten
  • Filharmonikerna
  • Film & TV Producenterna
  • Film Stockholm
  • Filmallians Stockholm Mälardal
  • Filmregion Stockholm Mälardale
  • Kansli
  • Kansli
  • Kulturförvaltningen
  • KUN och Regionplane- och trafikkontoret
  • Kungliga Operan
  • MAIS
  • Operahögskolan
  • Riksteatern i Hallunda
  • Stockholms Dramatiska Högskola
  • Stockholms Läns Blåsarsymfonik
  • Stockholms Stadsteater
  • Sv. Yrkesmusikers Förbund
  • Svensk Scenkonst
  • Sveriges Radio
  • Sveriges Television

Deltagande aktörer

  • Abellis Magiska Teater
  • Cirkus Cirkör
  • Danscentrum Stockholm
  • DANSHÖGSKOLAN
  • Dramaten
  • Fasching
  • Filharmonikerna
  • Film & TV Producenterna
  • Film Stockholm
  • Filmallians Stockholm Mälardal
  • Filmregion Stockholm Mälardale
  • Folkoperan
  • Friteatern
  • Kansli
  • Kulturkompaniet
  • Kungliga Operan
  • MAIS
  • MDT
  • Operahögskolan
  • Orionteatern
  • RE:Orient
  • RFoD-Stockholm / Stallet
  • Riksteatern i Hallunda
  • SEMF
  • Stockholms Dramatiska Högskola
  • Stockholms Läns Blåsarsymfonik
  • Stockholms Stadsteater
  • Sveriges Radio
  • Sveriges Television
  • Teater Giljotin
  • Teater Slava

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker