Logotyp på utskrifter

Kompetenta anordnare - resten av landet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHela Sverige ska leva
KontaktpersonUlla Herlitz
E-postulla.herlitz@helasverige.se
Telefonnummer031 970 960
Beviljat ESF-stöd3 954 500 kr
Total projektbudget3 954 500 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2011-08-12
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet avser att genom kompetensutveckling ge handledare, anställda och förtroendevalda i den sociala ekonomin goda förutsättningar att ta emot personer i tredje fasen, för att genom kvalificerad handledning till dessa öka självförtroendet och stärka ställningen på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Begreppet social ekonomi myntades i samband med att Sverige blev medlemmar i EU 1995. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheten inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. Den sociala ekonomin har under de senaste tio åren utvecklats till att gå från ideell volontär till arbetsgivare med anställda. Social ekonomi finns i flertalet branscher, men en stor del av verksamheten bedrivs som genomförare av kommunala tjänster. Kommuner och övriga offentliga sektorn upphandlar allt mer av sina tjänster och knoppar av verksamhet. Idag upphandlas ca 10 % av sociala ekonomins företag till offentliga tjänster i Sverige. T.ex. drivs ungefär 30 % av hälso- och sjukvården i Stockholms län av privata vårdgivare. Det sammanlagda anbudsvärdet beräknas till nio miljarder kronor. Den sociala ekonomin svarar idag för ca sex % av Sveriges BNP. Under perioden 1992 till 2002 expanderade den ideella sektorn i såväl absoluta tal som i relation till övriga sektorer i samhället. Tillväxten har dock skett primärt inom tjänsteproducerande verksamhet, Från nationalstat till näringsliv, Wijkström, F och Einarsson, T 2006, Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitut. För att kunna möta upp denna strukturomvandling och för att på allvar bli en part att räkna med i både lokal som regional tillväxt måste den sociala ekonomin stärkas. Genom rådgivning och utbildning ger de regionala Coompanion föreningarna råd till 5 000 personer och hjälper ca 500 nya företag att starta. Coompanion är med sin specifika erfarenhet en viktig aktör för utvecklingen av den sociala ekonomins företag.

Förutom företagandet inom den sociala ekonomin, finns den del som drivs som intresseorganisationer, t.ex. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, HSSL, och Civilförsvarsförbundet eller brukarstödjande som inte har någon direkt affärsdrivande verksamhet. HSSL organiserar ca 4 500 lokala utvecklingsgrupper och ett 40-tal medlemsorganisationer, och Civilförsvarsförbundet har omkring 220 lokala föreningar. I dessa organisationer sköts verksamheten både av anställda och ideellt arbetande medlemmar uti i lokala föreningar och på läns- och regionnivå. Deras insatser och potential är viktiga och omfattande när det gäller att få människor i utanförskap att närma sig arbetsmarknaden. Genom deras arbete förbättras även folkhälsan, människor får stöd i sin vardag och får finnas i ett sammanhang med likasinnade, mår bättre.

Den sociala ekonomins organisationer har ofta tagit emot individer i olika åtgärder och anställningar och förutsättningarna har ofta varit sådana att individerna själva sökt sig till en specifik organisation.
I samband med att en stor mängd individer samtidigt kommer att ha behov av att komma ut på många arbetsplatser ställs också betydligt högre krav på anordnarna, styrelserna och de personer som kommer att ha ett handledaransvar.

Arbetsförmedlingen och ESF-Rådet har bjudit in sociala ekonomins aktörer från hela landet till gemensamma möten då man från myndigheternas sida har konstaterat att många människor har hamnat i långvarig arbetslöshet trots att de har deltagit i olika arbetsmarknadsåtgärder. Myndigheterna har tagit initiativ till att bjuda in sociala ekonomins organisationer för att diskutera den tredje sektorns möjligheter att ta emot individer som varit arbetslösa mer än 300 + 450 dagar. Man vill pröva tredje sektorns sätt att arbeta med individer som har hamnat utanför arbetsmarknaden. Det uppges i utlysningen att målet är att arbetslösa som får plats i tredje fasen ska ha en meningsfull sysselsättning och samtidigt arbeta för och få stöd för att komma in i arbetslivet.

Även sk anordnarträffar har arrangerats med inbjudan från Arbetsförmedlingen främst till större anordnarorganisationer och främjare. Som ett resultat av träffarna har Arbetsförmedlingen och HSSL träffat en central överenskommelse om samarbete kring genomförandet av jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.

Från och med april 2009 förväntas 2000 människor som har behov av åtgärder inom tredje fasen tillkomma varje månad på riksnivå. Från myndigheternas sida vill man pröva sociala ekonomins sätt att arbeta med arbetslösa individer och Arbetsförmedlingen vill hänvisa personer till organisationer inom den sociala ekonomin.

Att utbilda handledare inom den sociala ekonomin, för att särskilt handleda individer som varit borta från arbetsmarknaden under en längre period, skapar ett mervärde både för organisation och individer och genererar olika typer av anställningar på sikt i hållbara organisationer.

För att säkerställa att samspelet fungerar mellan offentliga aktörer och den sociala ekonomin, är det betydelsefullt att personal på Arbetsförmedlingen och dess coacher också har möjlighet att delta i gemensam kompetensutveckling inom projektet.

I några regioner har bl.a. Coompanion under 2009 inlett arbetet med att göra en preliminär kartläggning av vilka organisationer inom den sociala ekonomin som kan tänkas ta emot individer inom tredje fasen. Den metoden för kartläggning kan användas även för detta projekt.

I kartläggningen frågas hur många individer man som anordnare kan ta emot, samt frågor om organisationens syfte och mål. Detta för att på bästa sätt synliggöra organisationens värdegrund och underlätta för individen att kunna söka sig till organisationer vars värdegrund är tydlig.

Rikedomen på idéer, drivkraften och styrfarten hos lokala utvecklingsgrupper är stor och mångfacetterad.

Några exempel på lokalt utvecklingsarbete hos lokala utvecklingsgrupper är sociala företag som drivs av föreningar med syfte att skapa arbetsträning, rehabilitering, egen försörjning, verksamheterna är secondhandbutiker, arbetskooperativ, tillverkning, café och restaurangverksamheter mm, Föreningsdrivna äldreverksamheter, kultursamarbete, integrationsarbete mm, Projekt för funktionshindrade med djur, samlingslokaler för föreningslivet, kultursamarbeten, flyktingfrågor, hitta nya arbetsmarknader inom den sociala ekonomin mm samt Byalag, föreningsråd, kommunbygderåd, stadsdelsråd och deras nätverk som arbetar brett för bygdens utveckling alltifrån att t.ex. plantera blomsterlökar till att driva lokalt brandvärn.

För att kunna bedriva verksamheten långsiktigt behöver sociala företag, likväl som organisationer inom hela den sociala ekonomin, stöd för att utveckla sitt företagande och förstärka sina positioner. Ofta har man också mer ideér än vad man själva mäktar med att genomföra. Många organisationer och anställda skulle kunna utveckla sin verksamhet inom fler områden som miljö, omställning av teknik, lokalt producerade varor, återbruk m.m. i kombination med att fler utsatta människor får en alternativ väg till förbättrad hälsa och ökad sysselsättning. Utifrån ovanstående kan man konstatera att sociala ekonomins organisationer står inför utmaningen att förbättra sin förmåga att ta hand om människor som står långt från arbetsmarknaden och stärka deras självförtroende.

Intresset för och förväntningarna på att sociala företag ska ta en aktiv och växande roll i att öka arbetskraftsutbudet och minska antalet personer som står utanför arbetsmarknaden har under det senaste året ökat påtagligt. Både sociala ekonomin och stödorganisationerna, behöver mer information och kunskap kring socialt företagande. För att sociala företag ska kunna utvecklas och bli den del av arbetsmarknaden, arbetsmarknads- och socialpolitiken som regering (och samtliga riksdagspartier) har förhoppning om behöver många tjänstemän inom kommunal förvaltning, försäkringskassa och arbetsförmedlingen få kompetensutveckling om sociala företag. Både vad gäller metoder och regelverk samt hur myndigheter kan samverka kring etableringen av sociala företag.

Syfte

Syftet med projektet är att genom kompetensutveckling och utbildning ge handledare, anställda och styrelser/förtroendevalda inom den sociala ekonomin mycket goda möjligheter och förutsättningar att ta emot personer i tredje fasen, så att dessa individer ges möjlighet att genom kvalificerad handledning öka sitt självförtroende för att på sikt kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. I vissa fall kan det också handla om att ge meningsfull sysselsättning för individer som pga olika anledningar inte kommer in på den öppna arbetsmarknaden.

Projektet syftar även till att öka kunskapen bland anställda i offentlig verksamhet om hur den sociala ekonomin kan bidra till lokal och regional utveckling i området. Även Arbetsförmedlingens personal/coacher och handläggare kommer att erbjudas utbildningsinsatser.

Det behövs särskilda kunskaper och metoder för handledare och andra anställda inför de speciella krav som kan komma att ställas när organisationen tar emot individer i tredje fasen.

Målgruppen ska hitta information om tredje fasen och dess syften.
De ska genom projektets ägare/partners nätverk få information om andra anordnare och andra lokala utvecklingsgrupper med liknande idéer/verksamheter för eventuell samverkan.

Projektet ska erbjuda processtödjande verksamhet för aktiva och nytillkommande anordnare samt att hitta aktörer inom den sociala ekonomin som idag inte ser sig som självklara anordnare.

Projektets aktörer erbjuder adekvat utbildning och hjälper till med mobilisering för att föreningslivet ska våga ta sin del i den utmaning vi står inför. Vi ska stödja underifrånperspektivet och hjälpa utvecklingsgrupperna i deras strävan att stå på egna ben i samverkan med offentliga partners.

Målsättning

Övergripande mål med projektet är att arbetslösa som kommer in i i tredje fasen under en period av högst två år, ska ha en meningsfull sysselsättning och samtidigt arbeta för att få en högre anställningsbarhet, komma in i arbetslivet och på sikt kunna få en anställning.

Mobiliseringsfas
Minst 450 organisationer får förfrågan om möjligheten att vara anordnare
Minst 100 organisationers handledare, anställda, sysselsatta och styrelser deltar i kartläggning av kompetensutvecklingsbehov

Minst 10 organisationer deltar i diskussioner för metodutveckling
Två nätverks- och anordnarträffar anordnas

Genomförandeprojekt
Minst 200 handledare och andra berörda deltar i utbildningar och gemensam kompetensutveckling
Deltagande/arrangemang i minst tre interregionala nätverksträffar för andra nationella projektägare inom PO1

Som ett steg två för befintliga lokala anordnare erbjuda inspirationsträffar på 10 platser med PO 2 projektet ByAnordnare, en modell för hur ett lokalsamhälle kan utveckla ett bredare engagemang för att finna nya möjligheter till lokal sysselsättning.

En handbok i metodutveckling produceras

Målet i förprojekteringen är:
Att kartlägga vilka organisationer inom den sociala ekonomin som kan tänka sig att bli anordnare för individer inom tredje fasen
Att undersöka behovet av kompetensutveckling hos anordnare, vilka utbildningar som behövs, vilken typ av processtödjande verksamhet som krävs. Att skapa delaktighet i processen är en självklarhet då hela förstudien bygger på delaktighet hos dem som så småningom ska bli anordnare.
Att kartlägga vilka utbildningar och kompetensutveckling våra samverkanspartners kan bidra med utifrån det behov den sociala ekonomins befintliga och potentiella anordnare behöver. Vi arbetar fram former för samarbetet, genom enkäter till målgruppen, partners och andra aktörer.

Samarbetet organiseras av projektägaren så att det blir ett väl fungerande partnerskap
Att genom våra partners hitta metoder för att stärka den sociala ekonomins anordnare.
Att under slutskedet av förstudien skriva rapport från förstudien och förbereda genomförandeprojektet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I den sociala ekonomins organisationer finns många anställda med olika typer av funktionsnedsättning fysiska såväl som psykiska. Organisationerna är ofta intresseorganisationer för och med målgruppen men också sociala företag vars syfte är att integrera människor med arbetsnedsättning in på arbetsmarknaden. I projektorganisationen kommer det att finnas resurser som har i uppdrag att granska utbudet av kompetensutvecklingen samt att bidra till utvecklingen av bl a tillgängligheten i de olika kompetensutvecklingsinsatserna.

Vidare ska projektet:
Ge fortlöpande kompetensutveckling kring tillgänglighetsfrågor i kompetensutvecklingsprogrammet. Tillgänglighetsseminarier kommer att erbjudas i samband med nätverksträffar.

Krav på tillgänglighet utifrån målgrupp och typ av kompetensutveckling kommer att ställas på samtliga utförare i projektet.

All information som ges från projektet kommer att granskas innan det skickas ut eller läggs ut på HSSL:s och partners hemsidor. Hemsidorna kommer även, så långt det är möjligt, att anpassas för att så många som möjligt ska kunna använda den.

Inom den sociala ekonomin är man van att arbeta med individer som har ett eller flera funktionshinder. Då många organisationer deltar i projektet finns också ett stort utrymme att finna arbetsplatser som är lämpliga.

Vid behov ska vi använda hjälpmedel så att tillgängligheten för alla som arbetar i projektet är tillfredsställande.

Jämställdhetsintegrering

I genomförandefasen avser vi att visa resultatet från behovsanalysen i förprojektering enligt nedan och hur det ska påverka projektet.

1. Ett övergripande mål med kompetensutvecklingen är att fler kvinnor blir delaktiga som handledare
2. Ett andra mål är att stärka organisationernas kompetens i att beakta jämställdheten internt. Kompetensutvecklingen bör uppmärksamma hur rekryteringar genomförs och av vem. Vad anses meriterande och vem gör denna bedömning? För att nå detta mål behövs kompetensutveckling för män och kvinnor i ledande ställning inom den sociala ekonomin, dvs de som rekryterar nya ledare,
3. Ett tredje mål är att stärka kvinnornas förmåga och lust att bli ledare inom den sociala ekonomins organisationer. För detta behövs individualiserad kompetentutveckling som stödjer denna process. För att nå detta mål måste projektet undersöka vilken typ av kompetensutveckling som behövs för att fler kvinnor ska engageras i ledning och styrning av organisationerna.

Problem- och behovsanalyser ska ha ett jämställdhetsperspektiv. För att säkerställa detta kommer organisationer som verkar för ökad jämställdhet (t.ex. Resurscentra för kvinnor) aktivt ta del i den löpande behovsanalysen och finnas med i arbetsgrupper. Under kompetensutvecklingen ska kvinnors perspektiv belysas. Resurser kommer därför att avsättas för att mäta jämställdhetsintegreringen i projektet.

Vidare ska projektet ge fortlöpande kompetensutveckling kring jämställdhetsfrågor i kompetensutvecklingsprogrammet. Jämställdhetsseminarier kommer att erbjudas två gånger per år.

Vid Hela Sverige Ska Levas årsmöte 2008 antogs en omfattande jämställdhetsstrategi med målsättningen att organisationen skall bli bäst på jämställdhet i Sverige 2013. Organisationen har fått medel från Ungdomsstyrelsen för att implementera strategin till medlemmarna/lokala grupper. Jämställdhetsstrategin har arbetats fram av ett nätverk och en styrgrupp. Förändringsprocessen följer trestegsmodellen för jämställdhetsintegrering.
Upptakt a) Beslut av ledningen b)Ledningens förstudie c)Policy för jämställd verksamhet Utveckling a) Utvecklingsprogram b)Omsätta policyns vilja i handling. Överföring.

Transnationellt samarbete

Ett europeiskt utbyte kommer att ske i samverkan med föreningen REVES, Réseau Européen des Villes & Régions de l Economie Social, som är ett närverk och en förening, för områden i Europa som har eller utvecklar program för den sociala ekonomin. Föreningens medlemskap baseras på att både det offentliga och den sociala ekonomin i respektive områden är medlemmar. Verksamheterna baseras på ett partnerskap mellan det offentliga och de idéburna organisationerna, för att åstadkomma ett rättvisare samhälle byggt på delaktighet och ansvarstagande.

REVES representerar också ett nätverk för nya metoder och processer. REVES har idag 85 medlemmar, med 15,5 miljoner innevånare fördelade på 2 230 kommuner inom EU-kollektivet och 3 370 organisationer inom den sociala ekonomin.

Några av REVES mål med nätverket är att utveckla och utbyta kompetens och kunskap, utbilda och sprida kunskap om partnerskap mellan det offentliga och den sociala ekonomin, att samarbeta med andra nätverk i Europa och övriga världen för att skapa synergieffekter för samarbetet mellan det offentliga och den sociala ekonomin. Bl a finns bra exempel på kompetensutveckling i Genova, Progetto Liguria, liknande fas 3 där den sociala ekonomin och kommunen har skapat hållbara metoder för att skapa arbete för människor i utanförskap.


Ett förstärkt samarbete mellan de nätverk som finns kring sociala ekonomin i Europa med de kontakter och möjligheter till påverkan på Europeiska kommissionen och departementet gynnar även sociala ekonomin i Sverige. Frågor som kapitalförsörjning och lagstiftning finns redan idag på agendan och ett starkare nätverk i Stockholm och i Sverige bidrar till att även svenska förhållanden kan få gehör.

Samarbetspartners

  • Civilförsförbundet

Deltagande aktörer

  • Civilförsförbundet

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Hammarö
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lessebo
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå