Logotyp på utskrifter

Kompetent Social ekonomi

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSLUP.SE
KontaktpersonSusanne Johansson
E-postsusanne.johansson@coompanion.se
Telefonnummer08-4474806
Beviljat ESF-stöd0 kr
Total projektbudget0 kr
Projektperiod2008-04-15 till 2008-09-23
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet avser en förprojektering som syftar till att kartlägga behovet av kompetensutveckling så att fler organisationer inom den sociala ekonomin ges möjlighet att växa i sin verksamhet, anställa fler och fånga upp nya behov inom sin organisation i samverkan med andra, bl.a. offentlig sektor.

Under lång tid har den sociala ekonomin stått utanför det regionala tillväxtarbetet och inte setts som en resurs vare sig av sig själva eller omgivningen. Detta håller på att förändras. Under de senaste åren har sociala ekonomins länsövergripande organisationer arbetat aktivt för att utveckla metoder för entreprenörskapet inom den sociala ekonomin samt bedrivit ett påverkansarbete gentemot offentliga sektorn i länet att ta tillvara på den resurs som sociala ekonomin kan utgöra i sysselsättningsfrämjande syften.

Trots denna förskjutning från volontarism mot professionalism och entreprenörskap (eller kanske på grund av den) finns mycket att göra. Behovet av kompetensutveckling är stort inom den sociala ekonmin. Mot bakgrund av ovanstående redogörelse för sociala ekonomin i Stockholms län, SWOT-analysen och erfarenheter från plattformens arbete kan skälen för projektet sammafattas i nedanstående punkter:

1. Sociala ekonomin sysselsätter idag 54 000 anställda och omsätter 56 miljarder kronor per år. De flesta affärsdrivande organistionerna har dock få anställda och ser sig inte som entreprenörer.
2. Det saknas kompetensutveckling som står i nära relation till regelverk och tjänster som finansieras av samhället, som hämmar social ekonomi i tillväxtfasen (lagen om offentlig upphandling, spelregler med den frivlliga sekorn m.m.).
3. Det finns ett stort behov hos organisationerna att utveckla sig som entreprenör och arbetsgivare med beaktande av sociala ekonmins värderingar
4. Anställda inom den sociala ekonomin arbetar ofta ensamma och har svårt att hitta samverkan med andra likartade organisationer.
5. Sociala ekonomins nära koppling till kommuner som utförare av kommunala tjänster eller som förvaltare av kommunens anläggningar kräver ömsesidig kunskap om regelverk, organisation och möjligheter till samverkan. Det finns därför behov av gemensam kompetensutveckling och gemensamma mötesplatser för ökad förståelse och kunskap.
6. I Stockholms län kan den sociala ekonomins olika aktörer spela en stor roll i att skapa förutsättningar för sysselsättning, företagande, lokal ekonomisk utveckling och integration.
7. Kompetensutvecklingen kan skapa breddat socialt entreprenörskap för fler grupper i Stockholms län, speciellt för personer med funktionshinder, annan etnisk bakgrund och kvinnor.
8. Den sociala ekonmin har stora möjligheter att kunna växa och etablera fler affärsdrivande organisationer om rätt förutsättningar ges, t.ex. kompetensutveckling som tillvaratar de metoder som finns för socialt företagande, lokala partnerskap mellan kommuner och sociala ekonomin, finansieringslösningar och kvalitetsuppföljning.

En förprojektering för kompetensutveckling av anställda inom den sociala ekonomin är dock nödvändig för att dels analysera behoven och dels organisera kompetensutvecklingen. Likaså behöver en kartläggning göras kring gemensamma behov hos sociala ekonomin och framför allt kommuner, då dessa till stor del är uppdragsgivare för organisationer inom den sociala ekonomin.

Bakgrund

Inledning

Den sociala ekonomin har under de senaste tio åren utvecklats mer och mer från ideell volontär till arbetsgivare med anställda. Sociala ekonomin finns representerade i flertalet branscher, men en stor del av verksamheten bedrivs som genomförare av kommunala tjänster. Denna ansökan avser en förprojektering för att förbereda ett större kompetensutvecklingsprojekt riktad till den sociala ekonomins anställda. Dessa anställda ska erbjudas utbildning som syftar till att öka sociala ekonomins konkurrenskraft.

Kommuner och övriga offentliga sektorn upphandlar allt mer av sina tjänster och knoppar av verksamhet. För att kunna möta upp denna strukturomvandling och för att på allvar bli en part att räkna med i både lokal som regional tillväxt måste sociala ekonomin stärkas. Då sociala ekonomin ofta bedriver verksamhet som tangerar det offentliga görs bedömningen att framför allt kommuner, men även Försäkringkassa, Arbetsförmedling och Landsting, bör erbjudas möjlighet att delta i utbildningarna. Samverkan finns redan idag med några kommuner i Stockholms län. Dessa kommer aktivt att delta i förprojekteringen.

En översikt av sociala ekonomins omfattning i Stockholms län samt definitioner finns bilagt i denna ansökan.

Problem som projektet ska lösa
I Stockholms län har det sedan 2001 funnits ett partnerskap som arbetat för att stärka och utveckla den sociala ekonomin i länet. Hösten 2005 breddades partnerskapet till en plattform för lokal utveckling med social ekonomi, som också blev ett ESF-finansierat projekt med Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnande part. En förening, SLUP.SE, fanns och den svarade inledningsvis för spridning av information från plattformen och för att säkra en hållbar framtida utveckling. Ett av plattformens huvudsyften var att skapa en gemensam arena för länsövergipande organisationer för social ekonomi. Plattformen arbetade konkret med frågor som lokal mobilisering, lokala projekt, kapitalförsörjningsfrågor för utökat entreprenörskap, kompetensutveckling och spridning samt ett kommunalt nätverk för ökad kunskap bland kommunerna om den sociala ekonomin. Ett 20-tal organisationer inom den sociala ekonomin har deltagit i plattformens arbete. I projketet genomfördes bl.a. en SWOT-analys. SWOT-analys
SWOT-analysen ligger till grund för att definiera den sociala ekonomins organisationers problem för att bli tillväxtfrämjande och hållbar part inom Stockholms län.

Styrkor
Demokratisk organisering
Bred verksamhet/mångfald
Brett nätverk
Mobiliseringsförmåga
Målgrupperna är en del av organisationen
Hygglig organisering

Svagheter
Långsamma processer i en snabb värld
Saknar gemensam identitet/Spretig
Svag basekonomi
Svår balans mellan volontär/professionell
Ser sig inte som entreprenör/arbetsgivare

Möjligheter
Svarar på ett samhällsbehov
Strukturomvandling för kommunala tjänster
Ökade kunskaper om sociala ekonomin

Hot
På sidan om
Finansiering
Okunskap
Beroende av politiska beslut
Stora upphandlingar/stora strategiska satsningar
Systemet inte anpassat att inkludera sociala ekonomins arbetssätt

Styrkor
Demokratisk organisering skapar inflytande och engagemang, även från de som idag inte har en plats på arbetsmarknaden. Det blir därmed lättare att skapa rätt förutsättningar för individens egen utveckling.

Bred verksamhet/mångfald finns mellan och inom den sociala ekonomins aktörer. Sociala ekonomin kan verka inom en mångfald branscher och har till sitt förfogande engagerade människor med olika bakgrund, kön och ålder.

Sociala ekonomin har tillgång till ett brett nätverk. Nätverkande har under lång tid utvecklats inom den sociala eknomin. Det har varit en förutsättning för att överleva men också för att utvecklas.

Ett kännetecken för den sociala ekonomin är den lokala förankring som finns i de flesta organisationer. Närheten gör att man har stor mobiliseringförmåga att nå målgrupper för t.ex. socialfondens program. Målgrupperna är dessutom ofta en del av organisationen.

De senaste årens arbete genom bl.a. ESF-projektet Plattformen för lokal utveckling med social ekonomi har skapat en hygglig organisering av Sociala ekonomin i länet. Man är mer samstämmig kring vad man har för gemensamma behov av utveckling.



Svagheter
Demokrati kräver tid vilket kan skapa långsamma processer i en snabb värld. Tiden räcker inte till att alla är delaktiga.
Sociala ekonomins organisationer uppstår genom en värdegrund eller för att lösa ett behov. Detta medför att sociala ekonomin kan sakna gemensam identitet och upplevas spretig.

Organistaionerna har liksom många andra en svag basekonomi. Detta förstärks dock genom att kreditinstitut ofta har stor okunskap kring organisationsformen och att det är möjligt att vara affärsdrivande trots att man t.ex. är en ideell förening.

Anledningen till att man engagerar sig inom den sociala ekonomin är att man vill uppnå medlemsnytta eller samhällsnytta. Ofta engagerar man sig utan krav på ersättning. När sociala ekonomins aktörer blir företagare kan det vara svår balans mellan det volontära och det professionella.

Sociala ekonomin har ofta svårt att se sig som entreprenör eller arbetsgivare.

Möjligheter
Sociala ekonmin bedriver verksamhet som har medlemsnytta eller samhällsnytta som drivkraft, inte vinstintresse. Verksamheten bedrivs dessutom i ett s.k. ”underifrånperspektiv” , målgruppen är delaktig. Sociala ekonomin svarar på ett samhällsbehov genom att inkludera människor som står utanför och kan skapa nya innovativa metoder för ökad inkludering.

Idag sker en strukturomvandling för kommunala tjänster där sociala ekonomin är en viktig part för att ta på sig dessa uppgifter.

Vi ser idag ökade kunskaper om sociala ekonomin vilket tidigare har varit en stor brist.


Hot
Även om kunskapen om sociala ekonomin har ökat finns det fortfarande en tendens att sektorn befinner sig på sidan om i regionala tillväxtfrågor.

Sociala ekonomin har svårt att få finansiering genom traditionella kreditinstitut och upphandlingar.

Det finns fortfarande stor okunskap bland beslutsfattare om den sociala ekonomins möjligheter. Sektorns utveckling är beroende av politiska beslut kring bl.a. upphandlingsfrågor.

Sociala ekonomin präglas av småskalighet och lokal förankring. Stora upphandlingar/stora strategiska satsningar hotar därför möjligheten för sektorns tillväxt.

Samhällssystemet är inte anpassat att inkludera sociala ekonomins arbetssätt. Ersättningssystemen inom offentliga myndigheter krockar ofta med sociala ekonmins synsätt att alla människor kan vara delaktiga på egna villkor oavsett sysselsättningsgrad eller förmåga. Det blir svårt att arbeta strategiskt och långsiktigt när ersättningssystemen hindrar individernas engagemang.Sammanfattning av skäl för projektet
Under lång tid har den sociala ekonomin stått utanför det regionala tillväxtarbetet och inte setts som en resurs vare sig av sig själva eller omgivningen. Detta håller på att förändras. Under de senaste åren har sociala ekonomins länsövergripande organisationer arbetat aktivt för att utveckla metoder för entreprenörskapet inom den sociala ekonomin samt bedrivit ett påverkansarbete gentemot offentliga sektorn i länet att ta tillvara på den resurs som sociala ekonomin kan utgöra i sysselsättningsfrämjande syften.
Trots denna förskjutning från volontarism mot professionalism och entreprenörskap (eller kanske på grund av den) finns mycket att göra. Behovet av kompetensutveckling är stort inom den sociala ekonmin. Mot bakgrund av ovanstående redogörelse för sociala ekonomin i Stockholms län, SWOT-analysen och erfarenheter från plattformens arbete kan skälen för projektet sammafattas i nedanstående punkter: ///Mer information i papperrsbilaga då allt inte ryms här.




Syfte

Förprojekteringen syftar till att kartlägga behovet av kompetensutveckling så att fler organisationer inom den sociala ekonomin ges möjlighet att växa i sin verksamhet, anställa fler och fånga upp nya behov inom sin organisation i samverkan med andra, bl.a. offentlig sektor.

Målsättning

Förprojekteringen ska ge svar på frågorna:
1. Vilken typ av kompetensutveckling behöver den sociala ekonomins anställda för en långsiktigt hållbar utveckling inom respektive organisation?
2. Hur stor omfattning kompetensutvecklingen ska ha. Hur många ska utbildas?
3. Finns det något befintligt utbud på t.ex. högskolor som kan användas i kompetensutvecklingen?
3. I vilken form ska kompetensutvecklingen genomföras, t.ex. studiecirkel, temaserier, studiebesök, kortkurser, föreläsningsserier?
4. Vilka kompetensutvecklingsinsatser krävs för att etablera Sociala ekonomins stödstruktur för att långsiktigt ta tillvara blivande entreprenörer inom den sociala ekonomin, t.ex. idrottens möjlighet att överta driften av idrottsanläggningar?
5. Vem ska utföra kompetensutvecklingen?
6. Hur ska kompetensutvecklingen organiseras?
7. Hur ska kompetensutvecklingen följas upp?
8. Hur ska komptensutvecklingsinsatserna spridas och marknadsföras?
9. Hur ska samarbetet se ut med andra projekt som riktar sig till sociala ekonomin?



Förprojekteringen ska mynna ut i en ansökan för genomförande av kompetensutveckling för att stärka och utveckla den sociala ekonomins anställda och organisationer. Denna ansökan ska innehålla:

• Ett program med definierade kompetensutvecklingsinsatser för målgupperna där omfattningen och formerna ska finnas med.
• En plan för organisering och ekonomisk redovisning av genomförandeprojektet
• En redogörelse för hur kompetensutvecklingen ska följas upp och med vilken metod
• En plan för att långsiktigt skapa en stödstruktur till lärande inom sociala ekonomins organsiationer.
• En marknadsföringsplan

Kompetensutvecklingen i genomförandeprojektet förväntas ge effekten att:

Redan anställda inom den sociala ekonomin får möjlighet att dels utveckla den egna verksamheten med inriktning på entreprenörskap och företagsutveckling och dels öka möjligheterna att växa/anställa fler och om man önskar, skapa ett socialt företag.

Offentliga aktörer får ökade kunskaper hur man skapar lokal utveckling genom sociala ekonomin, hittar okonventionella lösningar på samhälleliga problem och ökade möjligheter att bidra till att fler organisationer inom den sociala ekonomin blir uppdragstagare och upphandlas i högre grad.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I Sociala ekonomins organisationer finns många ansällda med olika typer av funktionshinder, fysiska som psykiska. Organistationerna är ofta intresseorganisationer för och med målgruppen men också sociala företag vars syfte är att integrera människor med arbetshinder in på arbetsmarknaden. Stor kunskap finns därför i föreningen SLUP.se´s nätverk kring dessa frågor. Organisationerna kommer att ha ett stort inflytande hur projektplanens aktiviteter genomförs hur kompetensutvecklingen i genomförandefasen kan underlätta för deltagare med funktionshinder.

Förstudien kommer att ske i olika former som kan passa olika målgrupper. Organisationer som står nära målgruppen kommer dessutom att vara utförare av kartläggningen.

Jämställdhetsintegrering

x

Transnationellt samarbete

Förstudien kommer att utreda behovet av eventuell transnationell samverkan i kompetensutvecklingsprojektet. Sociala ekonomin i övriga Europa har mycket att erbjuda den svenska modellen vilket kan vara till nytta i det kommande projektet.

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker