Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling för processförare under Fattigdomsåret 2010

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareABF Förbundsexpedition
KontaktpersonMax Prades
E-postmax.prades@abf.se
Telefonnummer0470-700795
Beviljat ESF-stöd2 992 683 kr
Total projektbudget2 992 683 kr
Projektperiod2010-01-05 till 2011-03-15
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Målet är att kompetensutveckla processförare från frivilligorganisationer som ska arbeta med det Europeiska året för bekämpning av fattigdom. De får ökad kompetens att arbeta med välfärdspolitiska frågor och kunna stärka frivilligorganisationernas roll som producenter av välfärdspolitiska tjänster

Bakgrund

År 2010 är utsett till det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning och kommer att uppmärksammas i samtliga medlemsstater med en rad aktiviteter, kampanjer och projekt. Temaåret syftar till att bekräfta och stärka det politiska åtagande som EU gjorde i samband med lanseringen av den s.k. Lissabonstrategin för tillväxt och konkurrenskraft om att vidta åtgärder för att på ett avgörande sätt försöka utrota fattigdom. Genom den internationella ekonomiska och finansiella krisen har dessa frågor fått särskilt hög aktualitet. Krisen kan få långsiktiga konsekvenser för tillväxt och sysselsättning i EU. Det är de mest utsatta människorna som sannolikt kommer att drabbas hårdast.

Syfte

Syftet är att kompetensutveckla så kallade processförare från frivilliga och idéburna organisationer, som ska arbeta med konsultation till målgruppen för det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Processutförarna ska ge en röst åt socialt utestängda och segregerade inom områden som familj, bostad, utbildning och arbete. Det gäller även barns rättigheter i fattiga familjer, hemlösa, papperslösa, gömda flyktingar och tiggare.

Konsultationen är det huvudsakliga målet för processförarnas kompetensutveckling. Den är utformad som en integrerad praktisk del av kompetensutvecklingen. Processförarna ska också genom kompetensutvecklingsinsatserna få en ökad kompetens att arbeta med välfärdspolitiska frågor och därmed långsiktigt kunna stärka frivilligorganisationernas roll som en aktör och producenter av välfärdspolitiska tjänster inom den sociala ekonomin och det civila samhället.

Målsättning

1. En lägesrapport över arbetet och resultat ska skickas till ESF-rådet, senast en månad efter projektstart. Rapportensinnehåll ska följa den mall som i detalj finns beskriven i utlysningen på sidan 4.

2.Leverera en utbildning som innehåller teoretiska utbildningsmomenten som kan och ska omsättas i praktisk verksamhet som stärker och bidrar till genomförandet av temaåret. Processförarna ska genom de av ABF genomförda utbildningsmomenten få kunskaper och redskap för att på ett systematiserat sätt kunna arbeta med dialog och rådfrågningen för att tillsammans med deltagarna (fattiga och socialt utestängda) formulera förslag och rekommendationer på åtgärder som kan förbättra deras levnadssituation genom Politisk påverkan på lokal, regional, nationell och Europa nivå. Påverkan på andra samhälliga institutioner, företag, bostadsbolag och frivilligorganisationer m.fl.

ABF ska tillhandahålla och genomföra kvalificerade kompetensutbildningsinsatser för 70-100 personer sysselsatta inom frivilliga och idéburna organisationer i hela landet, som ska arbeta med aktiviteter under det Europeiska året 2010 för bekämpning av fattigdom och socialutestängning (EU:s fattigdomsår). Kompetensutvecklingen av processförare ska innehålla såväl teori som praktik, genom att de teoretiska momenten fungerar som stöd för det praktiska arbetet med att fånga och formulera berättelser och att hjälpa till med att föra fram dem. Det viktigaste för det nationella programmet för temaåret är att de berördas röster ska bli hörda. ESF vill utveckla en modell för konsultationer inom ramen för OMC, Open Method of Coordination, den öppna samordningsmodellen på det sociala området. Fokus för kompetensutvecklingen av processförarna kommer att ligga på att finna stödstrukturer för att hjälpa dessa att få fram de relevanta berättelserna samt hur arbetet ska dokumenteras så att spridning av modellen kan genomföras. Kompetensutvecklingen skall också vara till gagn för den långsiktiga utvecklingen av berörda organisationer. Projektet ska också leda till att stärka den pågående processen av att mobilisera alla relevanta aktörer, som ligger som mål inom OMC-agendan. Det ökar civilsamhällets möjlighet att göra sina röster hörda och att medverka till att föra en dialog med relevanta beslutsfattare.

Lärandemål

Processföraren skall efter avslutad kompetensutvecklingsinsats:

1. Kunna planera och genomföra konsultationer.

2. Få kunskap om betydelsen av etiska och demokratiska ställningstaganden vid förändrings- och utvecklingsarbete med organisationer och grupper.

3. Få tillfälle att både vara deltagare och ledare i en deltagardemokratisk samrådsprocess samt erbjudas feedback och fördjupad reflektion kring den egna insatsen

4. Kunna föra målgruppens talan gentemot politiker, tjänstemän och andra makthavare

Studiecirklar för processförare
Demokrati och bildningsperspektiv är ledord som genomsyrar ABF:s pedagogiska förhållningssätt. I våra studiecirklar bildar man sig för att sedan kunna använda sina kunskaper. Studiecirkeln utgår från individens kunskaper som tas tillvara och stärks i den lilla gruppen, så att alla som deltar kan hitta sin inre styrka. Antal deltagare i varje studiecirkel är 8-12 deltagare och studiecirkelledaren är utsedd av ABF.


Lärandemetod
Utgångspunkt för lärandet är det egna projektet med att förbereda och genomföra konsultationerna. De teoretiska inslagen kommer in som byggstenar i planeringen och ska på ett naturligt sätt underlätta och fördjupa förståelsen för arbetet. Deltagardemokratiska arbetsmetoder efter modell av Framtidsverkstäder, Växjö, kommer att integreras i lärandet. Utveckling av ledarskapet i bemärkelsen leda konsultations- och samrådsprocessen är ett centralt mål för processförarnas kompetensutveckling. I detta kan moderna pedagogiska modeller från
t ex storytelling användas. Storytelling är en beprövad metod som används för att skapa delaktighet, dialog och berättelser som är meningsskapande. De lokala eller regionala grupperna i respektive studiecirkel ska också ges förutsättningar att lära av varandra. Intranätet ger möjlighet till diskussion mellan studiecirklarna samt med de transnationella samverkanspartnerna. Respektive studiecirkel sammanställer material och rapporter om goda exempel värda att spridas. Gruppens gemensamma reflektioner dokumenteras och publiceras på ett Intranät och utvalda delar på webben för fattigdomsåret.

Teori
Teoridel i studiecirkel 10 dagar x 8 timmar
Fyra timmar av dagen ägnas åt teori och fyra timmar åt de egna projekten där cirkeldeltagarna handleder varandra. Teorin utgår från Framtidsverkstädernas beprövade modell med deltagardemokratiska arbetssätt.

Kursmoment:

EU, ESF, Den öppna samordningsmetoden, Mutual Learning Programme

Deltagardemokratiska metoder med processledning, Framtidsverkstäder

Ledarskap och organisation, Framtidsverkstäder

Storytelling

Effektivt påverkansarbete s.k. lobbning

Val av strategier för kommunikation

Utvärdering Framtidsverkstäder

En del av kompetensutvecklingen sker via den gemensamma lärplattformen. Här finns den teoretiska grunden med länkar, litteratur samt utrymme för reflektion på ett gemensamt forum.

Praktiska inslag i kompetensutvecklingen
Utgångspunkten för lärandet är genomförande och planering av konsultationen. All teoretisk kunskap bygger på och fungerar stödjande för praktiken, inte tvärtom. Teorin fungerar som stomme i planeringsarbetet och stöds av de dokument som läggs ut på Intranät och webb i samarbete med den nationella koordinatorn. Det är viktigt hur reflektioner och frågeställningar formuleras.

Innehåll för kompetensutvecklingsinsatsen
Lärprocessen omfattar ca tio månader. Processen med konsultation och samråd pågår under ca tio månader då processförarna arbetar med att stödja målgruppen i att formulera sina berättelser och förslag till beslutsfattare.

Nationell upptakt för lärprocessen och studiecirklarna
Inspirationskonferens, introduktion av projektet, instrument och Intranät och webb. Demokratiska mötesformer som open space används. Föreläsning och debatt.
Idéexempel:
Föreläsare:
Joakim Palme, Chef för Institutet för Framtidsstudier
Tapio Salonen, Professor i socialt arbete, Växjö universitet
Bengt-Åke Gustafsson, lektor i sociologi, Växjö universitet
Företrädare för brukarorganisationer
Debatt:
Hur ska fattigdomsproblematiken lösas? Debatt mellan tankesmedjorna Arena och Timbro.

Transnationell upptakt
Inspirationskonferens, introduktion av projektet, instrument och webb. Demokratiska mötesformer som open space används.

Kompetensutveckling i studiecirklar av processförarna parallellt med webbaserat lärande. EU-webb som innehåller kursmaterial och diskussionsforum samt stöddokument inkl ett Intranät för arbete i studiecirklar. Transnationellt samarbete och kunskapsutbyte via Intranät och videokonferens on-line samt inbjudan gästföreläsare från transnationella samverkanspartner.

Förberedelser för genomförande av konsultationer. Integrering av teori i genomförandet. Processförarna stöttar varandra i arbetet med att få konsultationerna att bli representativa för målgrupperna, samt med utarbetandet för riktlinjer enligt OMC.

Seminarium
Konsultationer genomförs och ev. projekt utvecklas i samverkan med de utsatta med syfte att synliggöra de utsattas situation och inleda en kommunikation med intressenter lokalt, regionalt, nationellt men också internationellt. Allmänheten kommer också att beröras med frågeställningarna: Vad händer med vår syn på varandra och vilken del har jag i lösningen av detta problem?

Avslutande konsultation med digital konferens 2 arrangerad av den nationella korrdinatorn. Resultat av konsultationer presenteras i utställningar, seminarier eller målgruppsanpassade former. Erfarenhetsutbyte samt gemensam utvärdering av projektet.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi ska i projektet garantera fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet. Detta sker genom att upprätta checklistor och åtgärdsplaner för tillgänglighet med giltighet för samtliga aktörer i partnerskap. Projektet ska arbeta utifrån Handisams checklista för handlingsplaner för tillgänglighetsarbetet. Projektet ska så lång som möjligt utgå från de riktlinjer, som erbjuds av Processtöd Tillgänglighet och genomförs av Handisam och Handikappförbunden och som finansieras av Socialfonden. Vi planerar även att använda oss av Handisams regioncoacher för tillgänglighetsfrågor som ett kostnadsfritt bollplank. ABF arbetar kontinuerligt med att öka tillgänglighet och driva projekt för tillgänglighet var av projektet, Tillgänglighet för alla, är ett exempel. Det innebär att ABF-organisationen besitter betydande erfarenhet och kompetens i frågor som bidrar till att öka tillgängligheten i den egna omfattande verksamheten. Det sker i stor utsträckning bland annat i samarbete med ett 20-tal nationella handikapporganisationer, som är viktiga medlemsorganisationer i ABF. Detta samarbete bedrivs på lokal, regional och nationell nivå.

Jämställdhetsintegrering

ABF garantera att en planen för jämställdhet genomföra och kompetens inom jämställdhet finns på samliga operativa nivåer. Jämställdhetsarbetet i såväl organisation som genomförande och i lärandeinsatsen ska använda sig av tillämpliga delar av den metod som arbetats fram av shia, www.shia.se utifrån deras metoddokument för att säkra jämställdhet mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning. Metoden bygger på att analysera hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i projekt där socialstatus, fattigdom, etnicitet och funktionsnedsättning är bärande faktor och utgör hinder för socialintegration. Det ger oss redskap och checklistor att identifiera behov ur ett genusperspektiv. Det ökar förutsättningarna för att alla ska kunna nå uppställda utbildningsmål. Det ger oss också ökade möjligheter att reducera riskerna för ett diskriminerade och könsstereotypt utförande. Vi ska i utbildningen av processförarna synliggöra könsuppdelning genom att beskriva, och diskutera kvinnors och mäns villkor. Det innebär att processförarna efter genomförd utbildningsinsats ska kunna inför ett jämställdhetsperspektiv och genomföra en jämställdhets analys (SWOT) inför konsultationerna med målgruppen för fattigdomsåret. ABF och samverkanspartners ska i projektets alla delar utgå från ett jämställdhetsperspektiv i planering, beslutsfattande, genomförande samt vid uppföljning och i utvärderingen av de genomförda utbildningarna. ABF garanterar att planen för jämställdhet kan genomföras och att kompetens inom jämställdhet finns på samliga operativa nivåer inom projektet. Vi planerar att i projektet utnyttja de tjänster som Länsstyrelsens processstöd för jämställdhetsintegrering erbjuder kostnadsfritt. ABF har resurspersoner som i samarbete med UNIFEM utbildats i FN: s Kvinnokonvention vilket kopplar de 16 artiklarna i den till dagsaktuella jämställdhetsfrågor. ABF-förbundets projektledare är kunnig i jämställdhet och är ansvarig för att genomföra jämställdhetsanalysen.

Transnationellt samarbete

Projektet ska bedrivas på lokal, regional, nationell nivå och samarbeta med nationella EAPN:s nätverk i Ungern och på Irland med fokus på målgruppen för det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010. Vi är även öppna för att korrigera det transnationella partnerskapet, så att de ligger helt i linje med det svenska fattigdomsårets prioriteringar.


ABF ska utveckla och pröva idéer inom ramen för det transnationella samarbetet för att sedan omsätta och överföra ny erfarenhet och best practise i praktisk handling nationellt,regionalt och lokalt. Vi ska arbeta med att överföra lösningar och tillvägagångssätt från våra transnationella samarbetspartners i ny kompetens för de processförare vi utbildar för det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010.

Målet är att det transnationella samarbetet ska bidra till utveckling av ny politik och innovativa metoder för bekämpning av fattigdom eller utformning och användning av nya konstellationer av befintlig politik och befintliga metoder. Vi ser processen för nyskapande som en viktig del i den lärandemiljön och ska i studiecirklarna integrera ett öppet och prövande förhållningssätt i en process som optimerar möjligheterna att pröva och ta till sig ny praxis, nya metoder eller verktyg. Det innebär att det transnationella partnerskapet ska arbeta med att identifiera orsakerna bakom olika fattigdomsproblem och försöka hitta nya sätt att lösa problemen. Vi ska aktivt efterfråga de transnationella partnernas synpunkter på projektets lärandeprocess och erbjuda öppen och transparent projektstyrning. Vår arbetsmetod, inriktning och mål ska stödja en öppen och konstruktiv dialog som skapar möjligheter till ett utbyte av erfarenheter och nyskapande idéarbete med inriktning på praktisk tillämpning och överföring till relevanta nätverk såväl inom som utanför samverkan.


Transnationella samverkanspartners
Vi har i samråd med Sonja Wahlbom, som är den svenska delen av The European Anti-Poverty Network: Fighting for a Social Europe Free of Poverty! (EAPN), inlett ett partnerskap med EAPN i Ungern och på Irland. EAPN är ett nätverk som representerar organisationer och grupper (NGO:s) som är politiskt obundna. De bygger allianser med relevanta aktörer för att skapa en starkare röst till förmån för socialt integration. Man tillhandahåller utbildning för medlemmar om nätverk och europeiska principer. EAPN Europa är ett nätverk med 24 nationella nätverk av ideella organisationer och gräsrotsorganisationer som är aktiva i kampen mot fattigdom inom varje medlemsstat i EU. Dessa är organisationer vilkas huvudsakliga aktiviteter är relaterade till kampen mot fattigdom och social utestängning. Organisationen har också en rådgivande roll gentemot EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet. De har intressanta och värdefulla erfarenheter att tillföra projektet. De är också tillfrågade och EAPN Ungern har redan gett ett positivt svar.

Projektets transnationella partners ska inom ramen för detta projekt dela erfarenheter genom att visa varandra de mest användbara teoretiska kunskaperna och praktisk erfarenheterna för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Vi ska tillsammans som en del i kampen mot fattigdom arbeta med horisontell och vertikal mainstreaming. Den transnationella verksamheten ska arbeta med information och erfarenhetsutbyte samt fördjupade utbyten mellan nätverk, till exempel utbyte av nyckelpersoner, personal eller deltagare.


EAPN Ungern
Den ungerska Anti Poverty Network arbetar med frågor om fattigdom och social utslagning De vill att fattigdomsproblematiken i ökad omfattning ska stå på dagordningen för de högsta politiska och professionella beslutsfattande nivåer. De bidrar till att identifiera de fattigas behov och sätta stopp för fattigdom och social utslagning. Bidra till att de människor som lever i fattigdom och social utestängning kan formulera sina åsikter och förslag, att påverka beslut som berör dem och skapa fullständig social delaktighet.

Kontaktuppgifter:
Magyar Szegenysegellenes Halozat
Mrs Izabella Marton
Lilliom utca 8
1094-Budapest
Ungern
Telefon 0036 6 30 590 20 29
E-post hapn@hapn.hu
www.eapn.hu


EAPN Irland
EAPN Irland är ett nätverk av 216 nationella och lokala grupper som arbetar mot fattigdom i Irland. Det inrättades 1990 för att ge medlemmar som arbetar mot fattigdom i allmänhet, att förstå och påverka EU: s politik och dess genomförande i Irland. EAPN Irland är den irländska nationella nätverket av European Anti Poverty Network, som länkar grupper som kämpar för att utrota fattigdomen i hela Europeiska unionen.

Kontaktuppgifter:
EAPN Ireland
Strand House
Mr Fintan Farrell
Great Strand Street
Dublin 1 (Ireland)
Tel +35 31 8745737
Fax +35 31 8781289
E-post fintan.farrell@eapn.eu
Web: www.eapn.ie

Samarbetspartners

  • Folkets Hus och Parker

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå