Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling för en evidensbaserad praktik inom den sociala barn och ungdomsvården

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocialförvaltningen, Stockholms stad
KontaktpersonRitva Gonzalez
E-postritva.gonzalez@stockholm.se
Telefonnummer08-508 254 50
Beviljat ESF-stöd19 582 360 kr
Total projektbudget19 582 360 kr
Projektperiod2012-05-01 till 2014-10-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till kompetensutveckling för socialsekreterare som jobbar med barn- och ungdomsärenden i staden. Projektet ska också skapa nya utvecklingsmöjligheter och karriärsvägar inom socialtjänsten. Metodutvecklare som ska fungera som lokala utbildare är en central komponent i kompetensutvecklingsprogrammet och en vidareutbildning till metodutvecklare ska tas fram och prövas under projekttiden. Projektet innebär en långsiktig satsning på kompetensutveckling och en strategisk satsning med fokus på att utveckla regional samverkan mellan socialtjänsten, FoU-miljöer och universitet/högskolor. Viktiga aktiviteter är gemensamma kartläggningar av behov, utformning av en överenskommelse med Socialhögskolan och Ersta Sköndal i Stockholm, samt prövande av en samordnad struktur med regionala utvecklingsledare.

Bakgrund

Stockholms stads socialtjänst ska erbjuda stadens medarbetare en god och utvecklande arbetsmiljö samt kontinuerlig vidareutbildning. Samtidigt höjs kraven på teoretisk kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet. En omfattande omställning för att höja den professionella kompetensen bland socialsekreterare krävs för att stödja dem att klara nya delvis mer avancerade arbetsuppgifter.

Det står klart att socialsekreterare i socialtjänsten står inför en framtid som präglas av både stora professionella utmaningar och spännande utvecklingsmöjligheter. Höjda krav på kompetens och ständig kunskapsutveckling kommer från många håll men en struktur för kompetensutveckling saknas. Kultur och arbetsplatsförhållanden skapar ofta inte förutsättningar för medarbetares professionella utveckling. Riskerna i sprickan mellan ökade krav och otillräckliga möjligeter att bemästra sin arbetssituation är uppenbara. För den enskilda medarbetaren innebär det en försämrad arbetsmiljö, urholkning av professionell identitet och självförtroende som förstärker riskerna i en redan pressad arbetssituation ofta präglad av stress, tidsbrist och svåra avvägningar. Det finns också en risk att socialsekreterare utmanas av aktörer som hävdar att de skulle kunna utföra arbetet på ett mer professionellt sätt.

Socialtjänsten behöver därför en struktur som länkar forskning, utbildning och praktik och främjar samverkan kring kompetensutveckling. Det finns ett stort behov av att hitta innovativa samverkanslösningar som involverar aktörer utanför den egna kommunen för att skapa en långsiktigt hållbar omställning för att möta höjda kompetenskrav och öka professionaliseringen bland socialsekreterare. I linje med ESF:s regionala plan ska förändringen leda till bättre arbetsförhållanden och minskade sjukskrivningar för denna personalgrupp med psykiskt krävande arbetsförhållanden. I avhandlingen Arbetsvillkor i den sociala barnavården beskrivs ansvaret för att utreda barn och unga som misstänks fara illa som ett svårt och kravfyllt arbete som oftare än andra jämförbara yrken innebär tidspress och övertidsarbete. Många kommer direkt från socionomutbildningen och arbetar oftare i utsatta områden och i arbetsgrupper där många andra är nya och/eller på väg att söka nytt arbete. Det är därför extra viktigt att erbjuda en struktur för att evidensbaserad praktik ska kunna fungera och ge utredarna en bättre arbetsmiljö. (P. Tham, 2008, Inst. för Socialt arbete, SU) I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) handlar en av strategierna om att Frigöra livschanser. Planen betonar vikten av att eliminera barriärer av olika slag som hindrar människor från att förverkliga sina livschanser och ta tillvara sin potential.
Med anledning av behovet att utveckla samverkan för att säkra en hållbar modell för kompetensutveckling inom socialtjänsten söker Stockholms stad medel från ESF. Projektet sker i samverkan med flera samarbetsparter i länet, FoU-miljöer, universitet/högskolor KSL de professionellas organisationer SACO och SKTF samt Socialstyrelsen. Syftet är att erbjuda kompetenshöjning för medarbetare samt att stärka regional samverkan och gemensamt ansvar för kompetensutveckling. Projektet avser ta sig an kompetensförsörjningen på ett mer övergripande och strukturellt plan och även om staden är initiativtagare ligger lösningarna utanför den enskilda kommunens kompetens.
Målet är ett långsiktigt strategiskt arbete snarare än om en kompetenshöjning som punktinsats. Socialtjänsten måste utvecklas till en mer lärande organisation med fokus på kontinuerlig kunskapsuppbyggnad som tillhandahåller professionella utvecklingsmöjligheter och belönar praktiknära forskning, driven av de egna medarbetarna. En parallell är att socialsekreterarprofessionen behöver samma stödjande och uppmuntrande organisatoriska stöd som de medicinska professionerna haft länge. Där är professionens utveckling i fokus och ses som central för verksamhetens utveckling. Det möjliggör både professionell utveckling för enskilda medarbetare samt att de bidrar till långsiktiga utvecklingen av verksamheten.
Ett mer strukturerade arbetssätt vad gäller utredning och uppföljning behövs i socialtjänsten vilket visades i den statliga Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) och presenterades 2008. Genom utredning kom begreppet evidensbaserad praktik att bli vedertaget för att beskriva hur socialtjänsten bör arbeta. Det syftar till ”kunskap om vilka typer av insatser som är verkningsfulla, för vilka grupper av klienter/brukare samt under vilka omständigheter de är verksamma” (SOU 2008:18, s 22) och ställer krav på att beslut om insatser ska utformas utifrån sammanvägning av kunskap om:
• bästa vetenskapliga kunskapen om effekter
• brukarens erfarenheter och förväntningar
• lokala situationen
• professionell kunskapen
Utredarna presenterade sju utvecklingsområden: strukturer som integrerar forskning, högre utbildning och praktik, implementeringsstöd till ny kunskap, utbildningsinsatser, bättre förutsättningar för att dokumentera, systematisera, kommunicera och utveckla egna arbetet, bättre tillgång till forskning och annan kunskap, nyckelinsatser på nationell nivå, t.ex. utveckling av nationell statistik, kvalitetsindikatorer, jämförelsetal och begreppsbenämningar, stöd till nya former för brukarmedverkan och brukarinflytande.
Utredningen resulterade i en rad åtgärder: uppdrag till Socialstyrelsen om stöd för att samla och sprida kunskap om effektiva metoder. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade ett avtal i maj 2009 om långsiktigt arbete med samordnade insatser kring utredningens huvudförslag. Våren 2010 presenterades en strategi för en nationell plattform med syfte att förbättra förutsättningarna för införandet av en evidensbaserad praktik. Ett avtal mellan regeringen och SKL för arbetet med denna plattform undertecknades i juni det året.
Detta projekt är avgränsat till kompetensutveckling för en evidensbaserad praktik inom den sociala barn och ungdomsvården. Barnskyddsutredningen (SOU 2009:68) konstaterade att socialsekretare inom Barn och Ungdomsenheterna är en ung yrkeskår med hög belastning som behöver kompetensutveckling för att kunna bidra till högsta möjliga kvalitet i utredningsarbetet. Utredningen föreslog vidare att en specialistutbildning om minst ett år bör införas på den avancerade nivån.
Utredningen Kompetens och Ansvar (SOU 2010:65) hade i uppdrag utreda förutsättningarna för en behörighetsreglering för vissa arbetsuppgifter inom socialtjänsten. En slutsats handlade om behovet av att erbjuda introduktion och stöd i yrket under minst ett år för uppgifter som var reglerade. Den slutsatsen visar på ett behov av en modell som förstärker kunskap och säkrar en kunskapsöverföring som den här projektansökan vill illustrera.

I Stockholms stad bidrar hög personalomsättning på vissa håll till att nyutexaminerade socialsekreterare får hantera svåra ärenden och stora krav. Detta medför stor press. Ett nytt strukturerat arbetssätt krävs för att möte generationsväxling, behålla personal samt leverera god kvalitet. Kostnaden ur ett organisationsperspektiv för rekrytering, introduktion uppgår enligt en beräkning som gjorts i ett projekt i Uppsala län till 340 000 kr (Att bygga kompetens för kvalificerade utredningar av barn och unga. 2010:2).

I mars 2009 presenterade stadens utredning Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst – BUSS. Fem utvecklingsområden identifierades: rättssäkerhet i myndighetsutövningen, utbud och efterfrågan av öppenvårdsinsatser, familjevården, resultat- och verksamhetsuppföljning, stadsgemensam kompetensutveckling Framförallt område ett, fyra och fem har klara kopplingar till de behov som den här ansökan vill möta och BUSS-utredningen föreslår att staden bör genomföra kompetenshöjande insatser i linje med denna ansökan. Det är också en förutsättning för bättre arbetsmiljön för medarbetare.

Målsättning

Projektets syfte är att höja kompetensen bland socialsekreterare inom stadens sociala barn- och ungdomsvård för att rusta dem att motsvara ökade krav på professionalisering av det sociala arbetet. Genom att skapa förutsättning för en kontinuerlig kompetensutveckling får yrket en tydligare professionell identitet vilket förhoppningsvis kommer höja tillfredsställelsen bland medarbetarna. På sikt är detta viktigt för yrkeskårens status och värna att deras unika kompetens tillvaratas inom socialtjänsten.
Ytterst ska en kunskapsbaserad socialtjänst och hög professionell kompetens bland socialsek-reterare komma brukarna till godo genom att erbjuda brukarna tillgång till insatser baserade på bästa tillgängliga kunskap. Ett bättre resultat tack vare rätt insats till brukaren leder självfallet till stora vinster både för individen i form av minskat lidande och för samhället i stort i form av minskade kostnader.
En viktig förutsättning för professionalisering och kontinuerlig kompetensutveckling för med-arbetare inom socialtjänstens samtliga områden är att skapa hållbar samverkan. Ett viktigt syfte med projektet är därför att bidra till att bygga långsiktiga strukturer för samverkan och samordning mellan staden, andra kommuner och FoU-miljöer i regionen, KSL samt universitet och högskolor.
Övergripande mål
Projektet skall vara långsiktigt och modellbildande. Med detta avser vi att utveckla och prova en struktur som kan fungera som en modell för andra områden inom socialtjänsten i framtiden. Barn- och ungdomsområdet kan ses som en pilot och den bildade modellen kan sedan implementeras inom Ekonomiskt Bistånd, Funktionshinder och så vidare inom fyra områden (se nedan).

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Planeringen av projektet har tagit avstamp i Stockholms stads handikappspolitiska program, som ger tydliga riktlinjer om att Stockholms stad ska vara tillgänglig för alla (senast från och med 2010). Tillgänglighetsarbetet kommer i projektet att utföras på flera olika nivåer: i pro-jektorganisation, styrgrupp samt med deltagarna.

Projektets målgrupp är socialsekreterare inom stadens sociala barn- och ungdomsvård. Med stöd av Processtöd tillgänglighet kommer projektgruppen under mobiliseringsfasen ta fram en tillgänglighetsplan kring hur projektets aktiviteter ska göras tillgängliga för alla medarbetare samt hur projekt ska bidra till att stärka ett tydligt tillgänglighetsperspektiv vad gäller rekryte-ring och karriärmöjligheter. Vad gäller projektets kompetensutvecklingsaktiviteter kommer de hållas i tillgängliga lokaler där tekniska och andra typer av hjälpmedel. Checklistor från Pro-cesstöd Tillgänglighets kommer att användas för att säkerställa både den fysiska tillgänglighe-ten (det vill säga lokalerna) och den kommunikativa tillgängligheten, som bland annat handlar om att göra webbplatserna som används i projektet tillgängliga. Det kommer även att, vid behov, finnas möjlighet till tolk, datastöd, översättningar till blindskrift eller andra lämpliga åtgärder för att göra verksamheten tillgänglig för alla.

Socialsekreterare arbetar med utsatta grupper och det är därför särskilt viktigt att relation och förhållningssätt till de klienter man som professionell kommer i kontakt med präglas av ett tydligt tillgänglighetsperspektiv. En adekvat kompetens om funktionsnedsättningar och sär-skilda behov kring tillgänglighet och bemötande är en förutsättning. Många undersökningar visar att det brister i just detta avseende när medborgare med olika funktionsnedsättningar möter myndigheter. Detta är en viktig grundsten för att er organisation ska kunna leva upp till FN konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Ett särkilt kompe-tensutvecklingspass som handlar om bemötande och enkel samt om tydlig kommunikation ur ett tillgänglighetsperspektiv kommer att läggas in i kompetensutvecklingsplanen.

Kompetensutvecklingsprogrammet ska upphandlas. Under mobiliseringsfasens arbete med tillgänglighetsplan kommer krav på underleverantörer kring tillgänglighetsperspektivet att tas fram med stöd av Processtöd Tillgänglighet.

Tillgänglighetsmålet för projektet är att målgruppen upplever att:
• att de har förbättrat sin kompetens avseende tillgänglighetsperspektiv och bemötande för personer med funktionsnedsättning
• att kompetensutvecklingsprogrammet är tillgängligt för alla.

För att nå målet om ett tydligt jämställdhetsperspektiv i projektet planeras följande aktiviteter:
1. Projektledning och projektets styrgrupp kommer genomgå kompetensutveckling kring tillgänglighetsperspektivet under månad 2 av mobiliseringsfasen. Utbildningen anord-nas av processtöd
2. Kartläggning av målgruppens behov avseende kompetensutvecklingsbehov kring till-gänglighetsperspektivet görs under mobiliseringsfasen. Fokus kommer att ligga på vad målgruppen anser sig behöva mer kunskap om gällande om olika funktionsnedsätt-ningar och vad ett bra bemötande innebär i det sammanhanget för att bättre kunna ser-va alla sina medborgare.
3. Tillgänglighetsplan tas fram och projektgruppen kommer ha ett rådgivningsmöte till-sammans med Processtöd Tillgänglighet under månad 3 om hur denna konkret plan för tillgänglighet som tas fram under mobiliseringsfasen. Planen ska omfatta krav på hur underleverantörer ska arbeta med tillgänglighet.
4. Kompetensutvecklingsinsatserna ska omfatta en modul om tillgänglighetsperspektivet i socialt klientarbete. Denna modul ska utformas under mobiliseringsfasen
5. Utvärderingen ska utformas med ett tydligt tillgänglighetsperspektiv

Transnationellt samarbete

Storbritannien och USA är två länder där en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är mer utvecklat än i Sverige vilket bland annat märks på att forskning om effekter, utvärdering och utveckling av strutkurerade metoder som i stora delar kommer därifrån. Erfarenheter därifrån kan vara mycket värdefulla för projektet. Projektet avser, under mobiliseringsfasen, söka och utveckla transnationellt utbyte framförallt med partners i Storbritannien.

Mobiliseringsfas
Under mobiliseringsfasen kommer en kartläggning samt ett antal kortare studieresor att genomföras till de identifierade transnationella partnerna för att säkerställa att utbytet kan tillför ett mervärde till projektet samt lägga upp en mer detaljerad plan för hur utbytes ska se ut. Potentiella samarbetsparter kommer att identifieras genom att göra ett så kallat ”Partner search” genom Eurocities.

Samarbetspartners

  • Ersta Sköndal högskola
  • FoU Seniorium
  • FoU-Södertörn
  • Huddinge kommun
  • KSL:s kansli
  • Landstingsstyrelsens förvaltning
  • Socialstyrelsen, enheten för funktionshinderfrågor

Deltagande aktörer

  • Bromma stadsdelsnämnd
  • Enskede-Årsta-Vantör stadsdels
  • Farsta stadsdelsförvaltning
  • Hägersten-Liljeholmens stadsde
  • Hässelby-Vällingby stadsdel
  • Kungsholmens sdf
  • Norrmalms stadsdelsnämnd
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Skarpnäcks stadsdelsförvaltnin
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Socialförvaltningen, Stockholms stad
  • Spånga-Tensta SDF
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin
  • Älvsjö sdf
  • Östermalms sdf

Kommun

  • Stockholm