Logotyp på utskrifter

Kompetensförsörjning för kulturhistoriska byggnader och miljöer

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKulturarvsenheten
KontaktpersonPer-Anders Johansson
E-postper-anders.johansson@sfv.se
Telefonnummer08 6967038
Beviljat ESF-stöd499 720 kr
Total projektbudget499 720 kr
Projektperiod2010-08-02 till 2011-01-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Bland de olika aktörer som är involverade i bevarandet av våra kulturarvsfastigheter, hanteras de särskilda hänsyn som måste tas, ur olika perspektiv, beroende på om man är beställare, rådgivare eller utförare. Målet med detta projekt är att kartlägga var kunskapsluckor och brist på kompetent arbetskraft finns, för att kunna erbjuda relevanta utbildningar till individer aktiva i branschen.

Ett mål är också, i detta projekt att skapa en samsyn kring de frågor som är av särskild betydelse i detta sammanhang, för att med utgångspunkt från en gemensam värdegrund skapa ett, ur alla aktörers perspektiv effektivare arbete.

Vi vill också genom ett transnationellt samarbete tillvarata de internationella erfarenheter som finns på detta område.

Bakgrund

Vi har många fantastiska miljöer och intressanta byggnader i vårt land. En kulturhistoria som är värd att vårda och bevara, så att byggnaders själ och karaktär bevaras men ändå anpassas till dagens behov och användning. Att förvalta dessa fastigheter är därför en balansakt mellan att visa respekt för vårt kulturarv och att driva utvecklingen framåt.

Det stora flertalet av alla kulturarvsfastigheter används i daglig verksamhet. En viktig del i förvaltningen är att göra fastigheterna tillgängliga för allmänheten. I Region Stockholm planeras till exempel ett stort projekt med upprustning av Stockholms Slotts fasader, vilket kommer att få stor betydelse för den allt viktigare besöksnäringen.

I Sverige förvaltas kulturarvsfastigheter främst av Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Riksantikvarieämbetet och Svenska Kyrkan. Därutöver tillkommer en stor mängd privata fastighetsägare. Tillståndsgivande myndighet är Riksantikvarieämbetet, kommunerna och länsstyrelserna.

Förvaltningen av dessa fastigheten ställer mycket höga och speciella krav på dels förvaltarna i sin egenskap av beställare dels på de rådgivare och utförare som är engagerade i arbetet på fastigheterna. Samtidigt som största hänsyn skall tas till de kulturhistoriska värden som finns i dessa byggnader och miljöer, skall arbetena utföras med ny teknik och med effektiva metoder. Här uppstår inte sällan en konflikt mellan beställare och utförare. Huvudorsaken till detta är att det många gånger saknas kunskaper om de speciella förhållanden som råder vid arbeten i dessa miljöer. Ett annat skäl är att de olika aktörerna utgår från olika värderingar i sin syn på hur dessa frågor ska hanteras.

Ett gemensamt problem är att det är mycket svårt att finna byggnadsarbetare med kunskaper dels om material dels om varför särskilda hänsyn måste tas vid arbeten på kulturarvsfastigheter. Även bland beställarna saknas i många fall kunskaper, om hur man med anpassade metoder ska kunna bevara vårt kulturarv. Bland rådgivare och tekniska konsulter finns en liknande problematik. För att lösa de konflikter som kan uppstå, fordras en ökad samordning mellan beställare, rådgivare och utförare, så att man utgår från en gemensam värde- och kunskapsgrund.

För att kunna arbeta med denna typ av objekt, krävs en omställning av branschen, både vad avser övergripande tänkande och för de enskilda individerna. Vi vänder oss i detta projekt till de anställda i förvaltnings-, rådgivar- och byggsektorn i stort, vilka genom ökade kunskaper om förutsättningarna för arbete med kulturarvsfastigheter, både i ett bredare perspektiv och inom sitt respektive fackområde, vidgar och stärker sin kompetens. Detta medför för den enskilde individen att kompetensen breddas och att möjligheter skapas för denne att arbeta i kulturarvsmiljöer. Detta medför i sin tur nya förutsättningar för att arbeta med nya uppgifter och att anställbarheten ökar.

I förvaltarnas uppdrag ingår att arbeta för en hållbar utveckling. Med hållbar förvaltning avses att förvaltningen sker på ett sådant sätt, att den negativa påverkan på den yttre miljön blir så liten som möjlig. Det innebär bland annat att förvaltningen ska vara resurssnål och ske på ett energieffektivt sätt, att ersättningsmaterial och nya material väljs med omsorg både ur miljö- och kulturarvssynpunkt och att materialåtgången minimeras. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska åtgärder genomföras, så att det kulturhistoriska värdet inte minskar över tiden. Det är till exempel särskild viktigt att hålla rätt temperatur och luftfuktighet i byggnader. Med ett förändrat klimat med ökad global uppvärmning ställs förvaltarna inför nya utmaningar. Förvaltningen av kulturarvsfastigheter ställer särskilt höga krav på ekonomi, funktionalitet och social funktion. Ska man lyckas med att leva upp till dessa mål utan att ge avkall på de bevarandekrav som ställs, fordras särskild kompetens.

Detta är också ett internationellt problem, varför vi kommer att söka samarbete med organisationer i andra länder.

Syfte

Syftet med förprojekteringen är att kartlägga nuläge och behov av utbildningsinsatser, för att säkerställa att de individer som i någon form arbetar med vårt kulturarv kan ges relevanta kunskaper, dels i ett bredare perspektiv, dels inom sina respektive specialområden. Dessutom vill vi kunna erbjuda individer som inte tidigare varit aktiva inom detta område en relevant utbildning med både teoretiska och praktiska inslag. Genom kartlägga vilka behov och vilken kompetens som finns i nuläget hos beställare, rådgivare och utförare får vi en bild av vilka utbildningsinsatser och vilken organisation som krävs för att uppnå syftet med detta projekt. I genomförandefasen erbjuder vi de individer vi identifierat under förprojekteringen, att höja sin kompetens.

Målsättning

Mål

Mål för förprojektering är:

att genomföra en förprojektering som involverar alla inblandade och skapar förutsättningar för nödvändigt förbättringsarbete och kompetensutveckling

att etablera en samverkan mellan aktörerna för att utbyta erfarenheter och aktivt utnyttja varandras kunskaper, erfarenheter och resurser och för att skapa en gemensam värdegrund

att undersöka möjligheterna för en gemensam plattform för teoretisk och praktisk utbildning

att verka för en öppen kommunikation mellan aktörerna och tydlig redovisning av de landvinningar som görs med kommunikationsplanen som ett verktyg

att ett verktyg för gemensam kartläggning av kompetensbehov utifrån intervju, enkät och statistikunderlag sätts ihop

att möjligheterna att kunna bedriva i kompetensutveckling i beställarnas fastigheter utreds, exempelvis med ett långsiktigt underhåll av sten för Stockholms slotts fasader

att antalet individer för kompetensinsatserna identifieras och rätt nivå på utbildningarna för dessa fastställs

att ett system för validering av de gjorda insatserna utvecklas


Övergripande mål för kompetensutveckling

Gemensamt för aktörerna är:

att stärka individerna så att de utvecklas i sin yrkesroll och ökar sin attraktivitet på arbetsmarknaden

att en transnationell samverkan med liknande organisationer och företag uppnås

att verka för ökad jämlikhet mellan könen

att planera för en god tillgänglighet i projektet


Gemensamt för beställare är:

att kompetensen i beställarrollen utvecklas

att en modell för effektivare ledning och styrning mot ett hållbart byggande och förvaltning utvecklas

att långsiktiga möjligheter att kunna bedriva utbildning i kulturfastigheter skapas


Gemensamt för rådgivare är:

att utarbeta verktyg, system och handlingar, som kan beskriva hur utförandet ska kunna genomföras utifrån ett kulturarvsperspektiv samt att överföra kunskap så att dessa medel kan användas av rådgivarna

att kunskaper om tidsenliga byggtekniker och material förbättras

Gemensamt för utförare är:

att speciellt hantverkskompetensen och dess roll i utförarledet utvecklas samt att bygga upp en organisation för utbildning, omfattande både teori och praktik för att säkerställa framtida kompetensförsörjning

att materialkunskapen för en hållbar resursanvändning utvecklas, såväl miljömässigt och tekniskt som estetiskt


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsfrågorna är viktiga för de deltagande organisationerna och berör i allra högsta grad de byggnadsprojekt som sker i kulturarvsfastigheter. I de medverkande statliga verkens uppdrag ingår att arbeta för att tillgänglighetsaspekten alltid tillgodoses. Statens fastighetsverk följer i sitt policydokument FN:s standardregler för tillgänglighet. Tillgänglighet är med andra ord en del av det dagliga arbetet. Ett av många exempel är projektet Värdig entré, som Statens fastighetsverk driver, vars syfte är att öka tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning.

Den betydande kunskap som finns i dessa frågor kommer att implementeras i förprojekteringen och kommer att överföras till de organisationer från privat och ideell sektor som medverkar i förprojekteringen. Vi kommer givetvis att belysa dessa frågor även vad avser social, kommunikativ och informativ tillgänglighet.

För att säkerställa att arbetet med tillgänglighetsfrågor genomsyrar såväl förprojektering som genomförande, kommer vi att under förprojekteringen anlita konsulter från processtödet för att dra lärdom av deras kunskaper vid nulägesanalysen och för att göra projektet i sin helhet tillgängligt.

Vi kommer att säkerställa att samtliga aktiviteter är tillgängliga för samtliga deltagare.

Transnationellt samarbete

Vi har redan informerat några internationella aktörer om vårt projekt och dessa har visat ett stort intresse av att medverka. Vi kommer under förprojekteringen att involvera dessa i genomförandet med hjälp av ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Bland de organisationer vi redan varit i kontakt med kan nämnas Forsvarsbygg och Riksantkvarien i Norge och Museiverket i Finland.

Under förprojekteringen kommer vi att kartlägga vilka ytterligare organisationer som kan tillföra projektet ett mervärde och på vilket sätt dessa kan medverka i genomförandet.

Samarbetspartners

  • Citykonferensen/Ingenjörshuset
  • FÖRENINGEN SVERIGES PRAKTISERA
  • MURMESTARE EMBETET I STOCKHOLM
  • STD SVENSK TEKNIK OCH DESIGN
  • Stockholms Byggmästereförening
  • SVERIGES ARKITEKTER
  • SVERIGES BYGGINDUSTRIER Hk
  • Trafikkontoret

Deltagande aktörer

  • ADMINISTRATIVA OCH FÖRVALTNING
  • AIX ARKITEKTER AB
  • ERSÉUS ARKITEKTER AB
  • FIBOR
  • Fortverket, ARBETSPLATS KARLBE
  • H O S HEYMOWSKI OLSON STRÖMHOL
  • Huvudkontoret
  • KYRKOKANSLIET UPPSALA
  • NCC Byggservice Stockholm
  • PEAB SVERIGE AB
  • SH BYGG, STEN OCH ANLÄGGNING A
  • Skanska Stockholm
  • SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖR
  • TYRÉNS AB
  • WENANDERS LÅDA
  • WHITE ARKITEKTER AKTIEBOLAG

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker