Logotyp på utskrifter

KomAn

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareVärmdö kommun, Central förvaltning
KontaktpersonEva Barnes Sundqvist
E-posteva.barnes-sundqvist@varmdo.se
Telefonnummer08-570 482 73
Beviljat ESF-stöd250 000 kr
Total projektbudget500 000 kr
Projektperiod2008-09-01 till 2009-02-28
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att bygga vägar för funktionshindrade att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden så att andelen som har arbete ökar.

Riksrevisionen kritiserar i sin rapport ”Utanförskap på Arbetsmarknaden” (2007:24)
AMS för att man inte vidtagit åtgärder och att gruppens läge på arbetsmarknaden har försvagats
.
Genom samverkan mellan socialtjänst, vuxenutbildning, arbetsförmedling, försäkringskassa, landsting, näringsliv, fackliga organisationer och brukarnas egna organisationer skapas
• Jämförelser och samverkan mellan funktioner för utredning och kartläggning,
• Funktion för vägledning och motivation
• Anpassning av vuxenutbildningen för målgrupperna, särskilt särvuxyrkesutbildningar – skapa ett regionalt nätverk för detta
• Inventering av hjälpmedel för kunskapsstöd – IT-baserade sådana i första hand
• Arbetsplatsförlagt lärande
• Matchning till arbete i samverkan med företagarförenignar
• Nätverk för stöd till socialt företagande, sociala arbetskooperativ
• Stöd till jobbpooler
• Fackligt kamratstöd för att skapa ett tillåtande klimat på arbetsplatserna.

Speciell uppmärksamhet ägnas åt kartläggning av målgrupperna i ett genusperspektiv arbetsmarknaden för kvinnor med funktionshinder.

Bakgrund

Arbetsmarknad och insatser för personer med funktionsnedsättning
Närmare en miljon personer mellan 16 och 64 år uppger att de har någon typ av funktionshinder. Ungefär hälften av dessa bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt på grund av funktionshindret. Det är endast drygt hälften av dessa som har någon form av sysselsättning. Detta ska jämföras med den övriga arbetskraften som har en sysselsättningsgrad på 75 procent.

År 2000 antog riksdagen regeringens proposition om en nationell handlingsplan för handikappolitiken – ”Från patient till medborgare”. I propositonen anges att funktionshindrade ska ges samma möjligheter som andra i samhället och att ansvariga sektorsmyndigheter bör få fastställda etappmål med syfte att nå de nationella målen. Regeringen antog 2002 fem etappmål för AMS. Dessa bör vara uppfyllda 2010.

Den totala finansiella ramen för arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga var 11,6 miljarder 2006 och beräknas öka de närmaste åren. Det är alltså stora resurser som satsas inom arbetsmarknadsområdet för att förbättra situationen för målgruppen.

Riksrevisionen kritiserar i sin rapport ”Utanförskap på arbetsmarknaden – Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga” (2007:24) Arbetsmarknadsverket (AMS) och Arbetsförmedlingen (AF) för att dessa inte aktivt har byggt vägar ut i arbetslivet för funktionshindrade och för att de inte har arbetat utifrån det uppdrag som regeringen formuelrade år 2002, om de fem etappmålen.

I sin rapport konstaterar Riksrevisionen att:
• Utvecklingen av sysselsättningsgraden för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har varit sämre än för den övriga arbetskraften. År 2000 låg den 56 procent medan den år 2006 hade sjunkit till 52 procent.
• Antalet, bland målgruppen, som är inskrivna på arbetsförmedlingen har ökat. Under åren 2000 – 2005 utgjorde de 28 procent av de inskrivna långtidsarbetslösa medan andelen under 2006 och de 9 första månaderna av 2007 ökade till 32 procent.
• Det förekommer stora brister i handläggningen av stödet lönebidrag. Brister förekommer även i fastställandet av funktionshindret, i matchningen mellan arbetsförmåga och kraven i arbetet samt i uppföljning och dokumentation.
• Brister förekommer också i styrdokument och operativa mål för arbetsförmedlingarna
• Inga insatser görs för att främja arbetsgivarnas vilja att anställa funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga

Riksrevisionen har kartlagt arbetsgivarnas inställning till att ta emot funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Av de faktorer som främjar anställning av målgruppen är praktik/arbetsprövning och direkt lönesubvention viktigast. Gottskrivning på skattekonto och stödperson etc har inte samma betydelse. Riksrevisionen konstaterar att informationsläget om olika möjligheter till stöd är mycket dåligt bland arbetsgivare. Andelen arbetsgivare med policydokument när det gäller att anställa funktionshindrade har minskat från 10 procent år 2000 till 6 procent år 2006. Den offentliga sektorn tenderar att anställa i mindre grad än den privata.

Sammanfattningsvis konstaterar riksrevisionen att AMS åtgärder inte har förbättrat gruppens ställning på arbetsmarknaden under den granskade perioden, vare sig absolut eller relativt övriga i arbetskraften.

Nationella psykiatrisamordningen
I den nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande konstateras att utanförskapet bland personer med psykiska funktionshinder är anmärkningsvärt högt. Enligt uppgifter från SCB har endast en tredjedel av gruppen någon form av sysselsättning ( enligt AMS definition: studier, anställning med eller utan stöd, alternativt skyddade anställningar). Ingen annan handikappgrupp har så låg frekvens av sysselsättning.

Nationella psykiatrisamordningen konstaterar vidare att arbetsinriktade rehabiliteringen ej fungerat för den här gruppen. Det största problemet är att samordningen mellan de olika aktörerna är undermåligt och att arbetsmarknaden är otillgänglig för gruppen.

Regionalt perspektiv när det gäller deltagande kommuner
Deltagande kommuner är kustkommuner med omfattande landsbygd. Näringslivet präglas till del av industrier (Gustavsberg och Nynäshamn) men framför allt av ett omfattande små- och nyföretagande och lokala nätverk där de lokala företagarna också är viktiga personer i föreningsliv och politik. Det finns ett lokalt socialt ansvarstagande hos många lokala företagare.

Genom stor inflyttning i nybyggda villaområden tunnas de lokala sammanhangen ut och förortsprägeln breder ut sig med brister i det lokala samarbetet. Bland nyinflyttade finns givetvis barn och ungdomar med särskilda behov och det är sannolikt att en orsak till flytt kan vara ett barn med funktionshinder och som ställer krav på bostaden och lugnare närmiljö. Det finns all anledning i aktuella kommuner att ha ett ungdoms/unga vuxna perspektiv när det gäller insatser för personer med funktionsnedsättning.

Vuxenutbildningen i deltagande kommuner är inte stor nog för att ensam klara av att organisera differentierade särvux utbildningar eller utbildningar anpassade för personer med olika funktionshinder. Det finns ringa planering när det gäller yrkesutbildningar för målgruppen.

De statliga och landstingskommunala institutioner som ansvarar för rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser har oftast liten lokal representation i våra kommuner varför de inte fungerar som lokal motor för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Statens nya organisation medför en centralisering till större kommuner. I vår kommungrupp har endast Haninge en fullservicearbetsförmedling. Ingen av kommunerna kommer att ha ett fullservicekontor för Försäkringskassan. Landstinget avser att centralisera den öppna psykiatrin.

I flera av kommunerna finns ansatser till att utveckla en alternativ arbetsmarknad genom tillskapandet av sociala arbetskooperativ.

Kraven har ökat på kommunerna att anordna daglig verksamhet även för personer som med stöd borde kunna klara ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten får lätt en prägel av institution och inte arbetsplats. Detta förstärks av beställarsystemen med peng som utgår utifrån funktionshindrets allvar utan koppling till ett utbildnings- eller arbetsmarknads-perspektiv.

Sammanfattningsvis präglas deltagande kommuner helt eller delvis av att vara i periferin i storstaden – det innebär både för- och nackdelar. Periferin är också länets framsida tom Sveriges gräns mot utlandet! Våra kommuner är attraktiva för bosättning och har stora miljövärden och stort nyföretagande. Detta projekt har till syfte att utveckla och utnyttja fördelarna med kommunernas småskalighet och sociala sammanhållning.

Vi vill utveckla nya vägar!
De resurser som behövs finns i stor utsträckning redan men de är för lite anpassade för personer med funktionsnedsättning. Vi vill jämföra, samordna, utbilda de verksamheter som finns idag och arbeta mer aktivt tillsammans med arbetsmarknadens parter för arbetsplatsförlagd utbildning, matchning samt bidra till utvecklingen av en alternativ arbetsmarknad. Vi vill utveckla de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna såsom t ex lönebidrag så att de finns med i arbetsgivarnas rekryteringsstrategier.

Syfte

Syftet med förprojekteringen är dels att kartlägga det utvecklingsbehov vi ser och dels att konkretisera våra idéer samt förutsättningarna för den verksamhet som vi tänker genomföra.

Huvudprojektet har, i genomförandefasen, för avsikt att bygga vägar för funktionshindrade att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden så att andelen som har arbete ökar. Detta syfte utgår ifrån den kritik som Riksrevisionen riktar mot AMS i sin rapport ”Utanförskap på Arbetsmarknaden” (2007:24). Kritiken går ut på att AMS och Arbetsförmedlingen inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att få målgruppen i arbete och att gruppens läge på arbetsmarknaden tvärtom har försvagats. Även nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande är en viktig grund för projektet.

På längre sikt har projektet som syfte att genom samverkan mellan socialtjänst, vuxenutbildning, arbetsförmedling, försäkringskassa, landsting, näringsliv, fackliga organisationer och brukarnas egna organisationer skapa:

• Jämföra och samordna kommunernas utrednings- och kartläggningsfunktioner, komplettera med specialresurser för målgruppen
• Specialiserad vägledning och motivation samt uppföljning av individer
• Anpassning av vuxenutbildningen för målgrupperna – skapa ett regionalt nätverk för detta.
• Ett regionalt nätverk för yrkessärvux och anpassning av vuxenutbildningen för målgruppen.
• En ”bank” med hjälpmedel för kunskapsstöd. Inventering av hjälpmedel för kunskapsstöd – IT-baserade sådana i första hand
• Kunskapsspridning angående hjälpmedel för kunskapsstöd – IT-baserade sådana i första hand
• Arbetsplatsförlagt lärande kopplat till arbetsmarknadsåtgärder
• Matchning till arbete genom att bygga kontaktnät med företagarföreningar
• Mentorer på arbetsplatserna i facklig regi
• Initiera sociala arbetskooperativ i samverkan med projekt inom den sociala ekonomin.
• Initiera och utveckla jobbpooler genom företagarföreningar samt kommunernas personalavdelningar
• Utbildning och erfarenhetsutbyte om funktionshinder och möjligheter

I detta sammanhang kommer, i ett genusperspektiv, speciell uppmärksamhet att ägnas åt en kartläggning av arbetsmarknaden för kvinnor med funktionshinder.

Målsättning

För att uppnå syftet med förprojekteringen har vi under denna fas, tillsammans med våra övriga samverkanspartners samt representanter för målgrupperna, som målsättning att:

• Fördjupa projektidéerna
• Definiera och ringa in målgruppen och antalet deltagare
• Kartlägga resurser idag, vilka delar kan samordnas mellan kommunerna och hur det fungerar juridiskt och ekonomiskt
• Organisera kunskapsutbyte mellan kommunerna
• Ta ställning till om det går att arbeta enligt vår modell, kartlägga risker etc.
• Utveckla former för kundval, individuell planering
• Tydliggöra det innovativa och lyfta fram det
• Förstärka genusperspektiv, t ex kvinnor som varit utsatta för våld, utbilda oss i jämställdhetsintegrering
• Inventera partners, medfinansiärer och samarbetspartners
• Besluta om förvaltande myndighet och ansvariga för olika delprojekt
• Ta reda på kostnader.
• Ta reda på vad som ska upphandlas, garantera konkurrensneutralitet
• Utarbeta mallar för delprojektredovisning
• Organisera uppföljning och utvärdering

Genom att tillsammans och aktivt arbeta fram mål för projektet säkerställer vi ett brett engagemang hos våra samverkanspartners och de målgrupper vi vänder oss till. Detta stärker möjligheterna till ett faktiskt genomförande men också, i förlängningen, en implementering av projektets positiva resultat.

Huvudmålsättningen för projektet, det vill säga i genomförandefasen, är:

Primärt
• Fler personer med funktionsnedsättning i arbete – prioritet män och kvinnor 18 – 36 år
• Skapa ett lokalt och regionalt nätverk för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning, genom att bygga ingångar i reguljär arbetsmarknad
• I länets arbete med en vuxenutbildningsregion pröva ett delregionalt samarbete angående yrkesvuxenutbildning för våra grupper med arbetsplatsförlagt lärande
• Bidra till att skapa en alternativ arbetsmarknad genom socialekonomi/sociala arbetskooperativ

Sekundärt
• Stärkta småföretagarnätverk i en regiondel av Stockholms län som präglas av mötet mellan storstad och glesbygd och med stor inflyttning av barnfamiljer.
• Framväxt av alternativa lokala samverkansstrukturer i kommuner som präglas av liten fysisk närvaro av ansvariga statliga och landstingskommunala institutioner.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vårt projekt är helt anpassat för funktionshindrade – syfte, innehåll och bemötande och fysisk tillgänglighet.

I vårt arbete med tillgänglighet kommer vi att utgå ifrån de riktlinjer för tillgänglighet som Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har tagit fram. Handisam bedriver sin verksamhet med utgångspunkt i en särskild förordning där regeringen slår fast att de statliga myndigheterna har ett speciellt ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Myndigheterna ska särskilt verka för att verksamheten, informationen och lokalerna är tillgängliga för personer med funktionshinder. Hinder ska identifieras och undanröjas för att skapa full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder.

Under förprojekteringen har vi för avsikt att delta i kompetensutveckling i frågor som specifikt berör tillgänglighet och funktionshinder. Med andra ord ska vi under denna fas klargöra hur vi tänker gå tillväga för att;

• göra verksamheten tillgänglig - integrera handikapperspektivet i vår planering, våra beslut och processer.
• göra informationen tillgänglig - göra det möjligt för personer med funktionshinder att kommunicera med, ta del av, vår information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten.
• göra lokalerna tillgängliga - personer med funktionshinder ska kunna besöka våra lokaler samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionshinder.
• Arbeta med hjälpmedelsfrågor

Jämställdhetsintegrering

Ingen text. Ej aktuellt, ansökan avser en förprojektering.

Transnationellt samarbete

Ingen text.

Medfinansiärer

  • Samordningsförbundet Haninge
  • Tyresö kommun, Socialförvaltningen
  • Värmdö kommun, Central förvaltning
  • Värmdö kommun, Centrum för Arbete och Studier

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Nacka
  • Försäkringskassan i Nacka
  • Tyresö kommun, C3L

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker