Logotyp på utskrifter

KomAn genomförande

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVärmdö kommun, Central förvaltning
KontaktpersonProjektledare Anna Lexelius
E-postanna.lexelius@varmdo.se
Telefonnummer08-570 482 32
Beviljat ESF-stöd48 791 318 kr
Total projektbudget139 404 205 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2013-04-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet KomAn har som syfte att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete eller utbildning, få ökat självbestämmande och fler valmöjligheter samt en bättre livskvalitet. Instrument är samordning, metodutveckling, yrkesutbildning och utveckling av en ny alternativ arbetsmarknad.
www.komanprojektet.se

Bakgrund

KomAn - projektets målgrupp är personer med funktionsnedsättning av intellektuell, neuropsykiatrisk eller psykisk karaktär. Även kombinationer av dessa hinder förekommer, ibland även förenat med fysisk funktionsnedsättning. Den utanförskapsproblematik som projektet tar fasta på är helt arbetslösa sedan minst ett år, helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader, personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen samt personer med hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning.

Målgruppen möter en sammansatt problematik. Trots framsteg inom behandlingsmetodik och pedagogik har personer med funktionsnedsättning en låg sysselsättningsgrad. Enligt genomförda studier är de största problemen otillräcklig samordning mellan aktörerna och att arbetsmarknaden är otillgänglig för gruppen.

Resultat av genomförd kartläggning
Under förprojekteringen har ett omfattande kartläggningsarbete genomförts. Uppgifter har inhämtats från arbetsförmedling, försäkringskassa, psykiatri, socialtjänst, funktionshinderområdet, arbetslivsorgan i kommunerna, gymnasieskola m fl samt brukarna genom deras organisationer som har deltagit i lokala arbetsgrupper eller fått enkäter att svara på.

Slutsatsen av kartläggningen är att den berörda målgruppen i de fyra kommunerna omfattar ca 2 200 personer, varav 52 procent är kvinnor och 48 procent män. Flera i målgruppen har flera diagnoser. Den utgörs till 45-50 procent av personer med psykisk funktionsnedsättning, 30-35 procent har utvecklingsstörning, 15-20 procent har neuropsykiatrisk diagnos och ca 5 procent har förvärvad hjärnskada eller annan intellektuell funktionsnedsättning. Inom målgruppen saknar i snitt 65 procent arbete. Den öppna arbetslösheten i gruppen är 10-12 procent. Män är något överrepresenterade för de som saknar sysselsättning av något slag. Ca hälften av målgruppen erhåller sin försörjning från Försäkringskassan. Övriga fördelas i ungefär lika stora delar på försörjningsstöd från kommunen eller aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen.

En annan viktig slutsats är att många i målgruppen drabbas av inlåsning i t ex daglig verksamhet. Från särskola går individen ofta direkt till förtidspensionering och daglig verksamhet och får aldrig möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Allra tydligast märks dessa bland unga personer med funktionsnedsättning. Det är en iakttagelse som bekräftas av Socialstyrelsens årsrapport 2008 om personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen skriver bl a att övergångarna till lönearbete, med eller utan lönearbete är näst intill obefintlig. Kopplingen mellan de tre stödsystemen särskola, aktivitetsersättning och daglig ersättning beskrivs ha en negativ effekt på möjligheterna att få ett arbete.

Utgångsläget är att de resurser som behövs i närmiljön i dag är splittrade eller saknas helt. Det finns bl a ett informationsglapp mellan de berörda instanserna. Mycket få av de personer med funktionsnedsättning som kommunen känner till och som idag helt saknar sysselsättning är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. I vissa kommuner beskrivs att det t ex saknats kunskap om Arbetsförmedlingens omfattande resurser och insatser för personer med funktionsnedsättning.

Kartläggningen har bekräftat den tendens som funnits att man inom många myndigheter sett pessimistiskt på målgruppens möjligheter att delta i arbetslivet. Detta är en central utgångspunkt för KomAn, nämligen att öppna vägar och utveckla metoder till arbete för personer med funktionsnedsättning. Framtiden ser inte heller ljus ut med tanke på den ekonomiska krisen. Därför är det en viktig profilfråga för deltagande myndigheter att hävda rättigheter till arbete och samhällsdeltagande för personer med funktionsnedsättning.

METODER
De två huvudproblem som möter den aktuella målgruppen är brister i samordning och att arbetsmarknaden inte är tillgänglig för dessa personer. Till den senare problematiken bör även räknas att det saknas individanpassad yrkesutbildning för den berörda målgruppen. Denna problematik bildar utgångspunkt för den arbetsmodell som KomAn avser att arbeta efter.

Parterna i KomAn avser att tillsammans utveckla och erbjuda fyra nya och/eller för målgruppen anpassade och utvecklade metoder:
-Samordning / Kartlägging / Mobilisering
-Anpassad yrkesutbildning (APY)
-Supported Employment (SE)
-Socialt företagande

Dessa metoder ska säkerställa att deltagarna utifrån individuella utgångspunkter ska få möjligheter att upprätta och genomföra en egen karriärplan, från utanförskap till ett reguljärt arbete, till utbildning, till socialt företagande eller en bra anpassad sysselsättning. I projektet kommer samtidigt att betonas att det finns ett sammanhang mellan de olika metoderna. De hålls ihop och görs tillgängliga för deltagaren vartefter hon eller han gör framsteg och får en klarare bild av sina mål. Samtidigt kommer insatserna att vila på myndigheternas reguljära verksamheter som alltid kommer att vara tillgängliga för deltagarna.

Processen kan se ut på följande sätt:
En första insats för deltagare som remitteras från arbetsförmedling, försäkringskassa, socialpsykiatri, enheter inom funktionshinderområdet, arbetslivsenhet, ungdomsgrupp etc är en kartläggning. I projektet kommer utrednings- och kartläggningsfunktionerna att samordnas och kompletteras med specialresurser för individerna. T ex i de fall berörd person uppbär aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning alternativt sjukpenning är Försäkringskassan med och kartlägger individens möjligheter att åter kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. I andra fall när berörd person är beviljad varaktig sjukersättning pga. ett gravt arbetshinder och målet är meningsfull sysselsättning räcker det om Försäkringskassan hålls informerad om att personen ska ingå i projektet och får avstämningsrapporter under hand. På så sätt tar projektet även aktivt tag i den samordningsproblematik som finns i myndigheternas agerande. I samband med kartläggningen görs en karriärplan för individens deltagande i projektet. Han eller hon kommer att kunna välja den insats som bedöms som mest intressant.

Mobiliseringsmetoden har som styrka att stödja deltagaren att identifiera sin egen styrka och sina mål. Vissa deltagare kan komma att finnas med i mobiliseringskurser hela vägen, medan andra fortsätter till någon annan insats. Deltagare som börjar med socialt företagande eller supported employment, kan i ett nästa steg medverka i anpassad yrkesutbildning eller mobilisering för att sedan komma tillbaka till det valda huvudspåret. I bilaga beskrivs mer utförligt hur metoderna hänger samman.

Samarbete både regionalt och lokalt mellan myndigheterna och gentemot brukare och det civila samhället är en hörnsten i projektet. Det manifesteras bl a av att de fyra medverkande kommunerna kommer att ta ansvar för varsin metod som sedan tillämpas i hela samverkansregionen.

Den valda arbetsmodellen har anpassats till de regionala förutsättningarna. De berörda kommunerna förenas av att vara kustkommuner med omfattande landsbygd. Näringslivet präglas till stor del av små- och nyföretagande. Det sociala ansvarstagandet hos de lokalt förankrade småföretagen som ofta verkar i täta nätverk är stort. Nu sker en stark inflyttning som påverkar de sociala banden inom befolkning och skapar risker för att de traditionella nätverken att tunnas ut. Med en växande och i allt högre grad arbetspendlande befolkning ökar också anspråken på det allmänna på insatser för personer med funktionsnedsättning.

Projektet ska därför också indirekt ses som en satsning på att hålla de lokala nätverken vitala i en föränderlig samhällssituation. Det är nödvändigt att utveckla ny metodik som fungerar i de föränderliga sociala sammanhangen. Omfattande erfarenheter finns i kommunerna av samverkan med lokala småföretagare i form av matchning och arbetsplatsförlagda yrkesutbildningar.

KOMPLETTERING AV BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL PROJEKTETS HUVUDPROBLEM, 2009-05-07: Se separat bilaga i akten.

Syfte

Slutsatser från förprojektering
En central slutsats från förprojekteringen är att behovet av insatser för att målgruppen ska komma in på arbetsmarknaden är stort. Kartläggningen har bekräftat att det finns både strukturella faktorer och värderingar som förstärker gruppens inlåsning i utanförskap. Det finns även en köns- och åldersproblemtik. Det behövs fler åtgärder som är anpassade till bägge könens och olika åldrars förutsättningar.

Denna problematik som KomAn vill ägna sig åt bottnar inte i första hand i lokala förutsättningar utan i strukturella hinder i hela samhället. De insatser som föreslås har därför stor nationell strategisk betydelse.

Organisatoriskt är slutsatserna att Värmdö kommun tar ansvar som projektägare. Därutöver medverkar Haninge, Nynäshamns och Tyresö kommuner, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling som medfinansiärer och/eller partners. De fyra medverkande kommunerna tar huvudansvar som samordnare för varsin metod. Utöver de parter som går in som medfinansiärer finns det en rad organisationer, föreningar och parter i näringsliv och samhälle som uttrycket starkt intresse att medverka i det nätverk som upprättas kring projektet.

Syfte
KomAn:s övergripande syfte är att fler i målgruppen ska komma i arbete eller utbildning, få ökat självbestämmande och fler valmöjligheter samt en bättre livskvalitet och integration.

Syftet är vidare att skapa ett system för arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning inom de aktuella kommunerna. Det sker genom att projektet avser att stärka samverkan mellan socialtjänst, vuxenutbildning, arbetsförmedling, försäkringskassa, landsting, näringsliv, fackliga organisationer och brukarnas egna organisationer.

Syftet är även att med hjälp av projektet bedriva påverkan på nationell nivå, genom att utveckla och anpassa metoder som skapar vägar till arbete för personer med funktionsnedsättning, genom att lyfta fram och föreslå ändringar av regler som hinder för målgruppens deltagande i arbetslivet och genom att ta fram modeller för en effektivare sektorsövergripande samverkan på lokal och regional nivå.

Det övergripande syftet med projektet kan sammanfatta i följande nyckelbegrepp:

1. Samordning. Syftet är en tydlig samordning mellan åtgärder som vidtas för målgruppen från flera myndigheters sida. Utrednings- och kartläggningsfunktionerna samordnas och kompletteras med specialiserad vägledning och motivation samt uppföljning av individer genom mobiliseringskurser.

2. Metodutveckling. Syftet är att utveckla och anpassa metoder för individuell karriärplanering och aktiv rådgivning och stöd till individer ute på arbetsplatserna. Genom insatserna ska fler individer i målgruppen komma ut i arbete och fler resurser i det civila samhället såsom både företag och fackliga organisationer aktiveras runt individen.

3. Anpassad yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Arbetet, som knyter an till de nationella förändringar som sker i yrkesutbildningssystemet, syftar till att utforma för målgruppen anpassad yrkesutbildningsmetoder kopplade till arbetsmarknadsåtgärder och matchning till arbete genom att bygga kontaktnät med företagarföreningar och lokala och regionala nätverk.

4. Utveckling av en ny alternativ arbetsmarknad som bygger på socialt företagande och individens medbestämmande.

Syfte med huvudaktiviteter
De fyra metoder som kommer att användas är i korthet följande:

-Kartläggning/Mobilisering/Samordning
Metoden vänder sig till personer inom samtliga vägar/enheter i kommunen som behöver extra stöd för att komma igång att studera, praktisera eller arbeta. Metoden baseras på specialiserad vägledning och motivation. Deltagarna får genom metoden bland annat möjlighet att bryta passivitet och använda sin kapacitet på ett positivt sätt. I arbetet kommer kommun, landsting, arbetsförmedling och försäkringskassa att samverka för att kunna arbeta mer intensivt med ett mer samlat och målinriktat arbetssätt. I samtliga kommuner finns redan i dag samverkan och dessa strukturer byggs nu på för personer med funktionsnedsättning.

Kartläggning/Mobilisering/Samordning har till syfte att deltagarna ökar sin medvetandegrad om de egna resurserna vilket på sikt leder till ökad möjlighet till arbete. Genom metoden får deltagarna bl a möjlighet att bryta passivitet, använda sin energi på ett positivt sätt, få insikt om alternativa vägar mot arbete och studier, stöd i att marknadsföra sig och därmed en möjlighet till egen försörjning.

-Supported Employment (SE)
Syftet med insatsen Supported Employment är att med hjälp av en strukturerad och evidensbaserad metod öka målgruppens möjligheter att finna, få och behålla ett arbete.

SE är en metod för arbetsinriktad rehabilitering som prövats för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Träningen och stödet sker direkt ute på en arbetsplats. SE tar direkt sikt på att attackera problemet med arbetsmarknaden inte är tillgänglig för personer med psykisk funktionsnedsättning. SE innehåller element som integration dvs. att individen ska arbeta tillsammans med övrig personal och kontinuerligt stöd som även ska vara behovsbaserat och heltäckande och ta tag i arbetssituationen i sin helhet och det som ligger runt om själva arbetet. En viktig aspekt är arbetsgivarnas vilja att ta emot personer på arbetsplatserna.

SE är en evidensprövad metod. Enligt den nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande används inte i Sverige evidensbaserade metoder för målgruppen i tillräcklig utsträckning.

-Anpassad vuxenutbildning och yrkesutbildning inom särvux/matchning
Målgrupper är personer med psykiska eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Syftet med arbetsplatsförlagd yrkesutbildning (APY) är att ge eleverna den specifika yrkeskompetens som efterfrågas på den arbetsplats där elevens yrkesutbildning är förlagd, att erbjuda lokala arbetsgivare hjälp med rekrytering av arbetskraft som de är i behov av och att eleverna vid avslutad utbildning ska ha fått någon form av anställning eller praktikplats på den arbetsplats på den lokala reguljära arbetsmarknaden som utbildningen varit förlagd till.

Syftet är också att etablera kontakter mellan eleverna och potentiella arbetsgivare i kommunerna via praktik under utbildningen. Yrkesutbildningarna ska leda till att eleverna ska få arbete eller sysselsättning på den lokala reguljära arbetsmarknaden eller i sociala företag. Insatsen ska således medverka till att möta det problem som finns i dag, nämligen att det saknas lämpliga former för yrkesutbildning för målgruppen och att de insatser som finns sällan är tillräckligt integrerad med annat stöd som riktas till individen.

-Socialt företagande
Socialt företagande utvecklas främst i form av arbetskooperativ. Personer med intellektuellt, neuropsykiatriskt eller psykisk funktionsnedsättning får i arbetskooperativet genom ett ägarskap eller på annat sätt ett eget inflytande som skiljer det från t ex daglig verksamhet. Socialt företagande är ägnat att vidga arbetsmarknaden för målgruppen och attackerar därför problemet med låg tillgänglighet till arbete.

Syftet med insatsen socialt företagande är att skapa en ny arbetsmarknad för målgruppen samt öka möjligheten till arbete/studier för grupper som idag finns långt ifrån arbete och egen försörjning. Syftet är även att projektet ska vara strukturpåverkande genom att lyfta fram hinder som idag t ex kan finnas i lagstiftning. Projektet vill lyfta frågan om ägande och inflytande. Det sociala företagandet ska även öppna upp samverkansytor mot det övriga samhället-näringsliv och föreningar, med ett starkt fokus på lokala tillväxtbranscher, såsom turism och småföretag.


Målsättning

Huvudmålsättningen för projektet är att skapa vägar till arbete. De medverkande kommunerna utvecklar gemensamt utifrån lokala förutsättningar ett antal profilområden som är heltäckande från den inledande kartläggningen till den fasta anställningen. KomAn har ambitionen att inte bara stanna vid den befintliga arbetsmarknaden utan utvecklar också en ny arbetsmarknad genom sociala arbetskooperativ på strategiska områden. KomAn utgår från beprövade metoder för kartläggning och motivation, matchning och supported employment och sociala arbetskooperativ. De sätts i ett sammanhang och i en unik samverkan. Vi knyter vår alternativa arbetsmarknad till kommunernas tillväxtområden.

Den ekonomiska kris som världen nu befinner sig i försvårar för projektets målgrupper. Andra tränger sig in i den arbetsmarknad som annars skulle varit vägen in för dem. Vi vill marknadsföra de unika kompetenser och den ekonomi som ligger i ett offentligt-privat partnerskap.

Primära målsättningar är att
-Fler personer med funktionsnedsättning kommer i arbete med eller utan samhällsstöd - prioritet män och kvinnor 18-36 år
-Skapa ett lokalt och regionalt nätverk för att bygga upp ett arbetsmarknads- och yrkesutbildningssystem för målgruppen som kan integreras i de ordinarie organens sätt att arbeta

Övergripande mätbara projektmål
1. Att KomAn- insatserna omfattar sammanlagt 700 deltagare varav 50 procent är kvinnor.
2. Att 10 procent eller 70 deltagare i KomAn-insats inom 12 månader har fått ett arbete med eller utan stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder alternativt ha påbörjat en reguljär utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. (Under 2007 var det ingen person som gick från daglig verksamhet till arbetslivet i de berörda kommunerna)
3. Att minst 90 procent eller 630 deltagare i KomAn-insats (i samband med avlutning i insatsen) anser att deras hälsa och livskvalitet förbättrats (självupplevd hälsa enligt kartläggningsinstrumentet)
4. Att minst 90 procent eller 630 av deltagarna (i samband med avslutning i insatsen) anser sig vara nöjda med KomAn-insatsen och att insatsen hållit god kvalité.
5. Att deltagarnas förmåga till egen försörjning ökar så att behov av offentlig försörjning (Sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa, aktivitetsstöd, försörjningsstöd och bostadsbidrag), minskar med 10 procent, 12 månader efter avslutat KomAn-insats jämfört med utgångsläget enligt registerdata.
6. Att 90 procent av deltagande personal och berörda chefer anser (enligt enkät under sista projektåret) att samverkan mellan samverkande myndigheterna fungerar väl.



Insatsspecifika mätbara mål
Kartläggning/mobilisering/kartläggning:
1. Att insatsen omfattar 624 deltagare.
2. Att minst 80 procent eller ca 500 deltagare ska ha fått en karriärplan efter avslutad insats.
3. Att minst 50 procent eller ca 310 av deltagarna går vidare till någon annan insats inom eller utom KomAn.
4. Att minst 90 procent av deltagarna eller ca 560 personer anser att deras hälsa förbättrats (självupplevt hälsa enligt enkät).
5. Att minst 90 procent av deltagarna eller ca 560 personer anser sig vara nöjda med insatsen och att insatsen hållit god kvalité.
6. Att 90 procent av deltagande personal och berörda chefer anser (enligt enkät under sista projektåret) att samverkan mellan samverkande myndigheterna fungerar väl.

Supported Employment
1. Att SE-insatsen omfattar 226 deltagare.
2. Att minst 35 procent eller sammanlagt 80 deltagare inom 12 månader har fått ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden med eller utan samhällets stöd.
3. Att minst 5 procent eller sammanlagt 11 deltagare inom 12 månader har gått vidare till studier.
4. Att minst 90 procent av deltagarna (i samband med avlutning i insatsen) anser att deras hälsa och livskvalitet förbättrats (självupplevd hälsa enligt enkät).
5. Att minst 90 procent av deltagarna (i samband med avslutning i insatsen) anser sig vara nöjda med insatsen och att insatsen hållit god kvalité.
6. Att 90 procent av deltagande personal och berörda chefer anser (enligt enkät under sista projektåret) att samverkan mellan samverkande myndigheterna fungerar väl.

Anpassad yrkesutbildning/yrkesutbildning inom särvux
1. Att insatsen omfattar 96 deltagare.
2. Att 80 procent eller sammanlagt 77 deltagare fullföljer utbildningen.
3. Att 60 procent eller sammanlagt 58 deltagare går vidare till någon form av arbete/sysselsättning med eller utan stöd på reguljär arbetsmarknad eller i sociala företag.
4. Att minst 90 procent av deltagarna anser att deras hälsa och livskvalitet förbättrats (självupplevd hälsa enligt enkät).
5. Att minst 90 procent av deltagarna anser sig vara nöjda med insatsen och att insatsen hållit god kvalité.
6. Att 90 procent av deltagande personal och berörda chefer anser (enligt enkät under sista projektåret) att samverkan mellan samverkande myndigheterna fungerar väl.

Sociala företag - arbetskooperativ
1. Att insatsen omfattar 94 deltagare i 10 - 20 nya arbetskooperativ.
2. Att 80 procent eller sammanlagt 75 deltagare fullföljer sitt deltagande under projekttiden.
3. Att minst 90 procent av deltagarna/kooperatörerna anser att deras hälsa och livskvalitet förbättrats (självupplevd hälsa enligt enkät).
4. Att minst 90 procent av deltagarna/kooperatörerna anser sig vara nöjda med insatsen och att insatsen hållit god kvalité.
5. Att 90 procent av deltagande personal och berörda chefer anser (enligt enkät under sista projektåret) att samverkan mellan samverkande myndigheterna fungerar väl.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förprojekteringsarbete har KomAn vänt sig till Handisam i syfte att etablera en dialog om tillgänglighetsanpassning. Handisam har i sin tur vänt sig till Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) som i en skrivelse från (se bilaga 1) framför ett tack för ett mycket bra initiativ. Inom NSPH skriver att de ser mycket positivt på projektet.

NSPH skriver att om KomAn lyckas hålla ihop och ge projektet den struktur som krävs så har modellen alla förutsättningar att bli ett föredöme. Stor betydelse erfarenhetsmässigt enligt NSPH har:

-Tydlighet när det gäller struktur, innehåll och praktiskt/ekonomiska förutsättningar
-Rätt kompetens hos personalen
-Liten grupp som ansvarar för kontakterna runt individen - perifera personer ska inte ha onödig kontakt med deltagarna
-Begränsade och tydliggjorda valmöjligheter och alternativ
-Gemensam begreppsapparat, synonymer bör undvikas
-Praktikmöjligheter så att deltagaren förstår vad olika alternativ innebär
-Skildra metoden och deltagarnas framsteg både i text och i överskådliga bilder

NSPH skriver att det är väldigt viktigt med en tydlig struktur och samordning från första kontakten och hela vägen fram. Många är så trötta på att möta olika handläggare! En framgångsfaktor är att organisera arbetet så att en mycket liten grupp på helst max. 2-3 personer står för alla kontakter. Metoderna för kartläggning måste vara positiv stödjande. Målet ska vara att fånga upp och medvetandegöra individen om sina resurser och motivationsfaktorer. Kartläggningen ska återkopplas skriftligt så att resultatet blir synligt både för individen och för personalen.

Även de olika stegen i mobiliseringsmetoden bör visualiseras. Många uppskattar bilder och även projektledningen har glädje av att visuellt kunna följa framstegen. NSPH rekommenderar att resurser läggs ner på detta inklusive att göra en bra hemsida som stödjer aktiviteterna.

De som erfarenhetsmässigt är svårast i satsningar som denna är att det uppstår stora svackor i förmåga och prestation. Det är lätt att bli besviken om man inte från början är medveten om detta. Det kommer att krävas om- och nystart ett antal gånger för att man ska lyckas. Därför bör projektet ha metoder och regler även för detta.

Åtgärder för att trygga en god tillgänglighet
Skrivelsen från NSPH kommer att användas som policydokument för arbetet med tillgänglighet i KomAn.

Åtgärder för att trygga rätt kompetens hos personalen
All personal som ska arbeta med målgrupperna i KomAn behöver genomgå en utbildning inom tillgänglighet i samband med deras start i projektet. KomAn:s styrgrupp har därvid beslutat anta
NSPH:s erbjudande om ett utbildningspaket i tillgänglighetsfrågor.

Motsvarande kontakt ska etableras med FUB:s länsorganisation i syfte att erhålla en utbildning som tar hänsyn till målgruppen med generella inlärningssvårigheter. KomAn avser även att nyttja FUB:s modell för brukarutvärdering.

Organisation av arbetet runt individen
En styrka med KomAn-projektets planerade insatser när det gäller tillgänglighet - och jämställdhet - är att merparten av insatserna utgår från varje enskild individs behov, önskemål, förutsättningar och förmågor. För att göra särvuxyrkesutbildningarna tillgängliga för elever i samtliga fyra kommuner planeras lärarna vara mobila så att eleverna inte ska behöva resa utanför sin hemkommun, men ändå delta i samtliga yrkesutbildningar som erbjuds. Praktiken förläggs också den till hemkommunen.

I arbetet med karriärplanen utses en ansvarig individuell coach. Därutöver kommer tidigare handläggare att finns kvar i individens nära nätverk. Den kärna av personer som deltagaren kontinuerligt möter begränsas således till två personer under projekttiden.

Delaktighet
Brukarmedverkan ska finnas som en röd tråd genom hela projektet. Idén med kartläggning/mobilisering är att stärka individen att göra egna val och utforma sin egen karriärplan. Deltagarens karriärplanering blir även ett instrument att begränsa och tydliggöra valmöjligheter och alternativ. Vi belyser detta ytterligare bl a genom medverkan av NSPH och FUB länsorganisation.

Anpassning av aktiviteter över dygnet
Det är viktigt att aktiviteterna inom projektet inte är för omfattande i tid. Vi tror inte att särskilt många kan förväntas arbeta eller studera på heltid, utan mer troligt mellan 0,5-0,75 procent av heltid.

För flera personer med funktionsnedsättning, särskild neuropsykiatriska och psykiska, är det också viktigt att aktiviteterna kan anpassas till personernas dygnsrytm. Många behöver lång tid på sig att komma upp, göra sig i ordning och ta sig iväg till arbete eller studier, varför det är viktigt att arbete eller studier kan påbörjas på eftermiddagar och kvällar.

Lokaler och hjälpmedel
Samtliga lokaler granskas ur tillgänglighetssynpunkt. Alla aktiviteter målgruppsanpassas. Det ska finnas en planering inför möten med målgruppen. Det handlar inte bara om fysisk tillgänglighet. I projektet kommer systematiskt att nyttjas kognitiva hjälpmedel och lättlästa texter och bilder. Datorhjälpmedel kommer att användas i detta syfte.

I projektet ska en gemensam begreppsapparat användas. Synonymer och abstraktioner ska undvikas.

Praktikmöjligheter
Praktikmöjligheter kommer att finnas i alla insatser - mobilisering, anpassad yrkesutbildning, supported employment och socialt företagande så att deltagaren förstår vad olika alternativ innebär.

Deltagarnas framsteg
Det ska finnas utvärdering utifrån brukarens perspektiv. Se vidare avsnitt om utvärdering och uppföljning.

Jämställdhetsintegrering

I arbetet med jämställdhetsintegrering har såväl fallgropar som åtgärder identifierats.

Övergripande
Projektet ska vara individbaserat och detta måste få ha en framträdande roll vid valen som görs. I detta sammanhang kommer, i ett genusperspektiv, speciell uppmärksamhet att ägnas åt en bearbetning av arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt är en viktig utgångspunkt att denna, på arbetsmarknaden svaga, grupp inte kan förväntas utgöra en förtrupp för en könsutjämning på arbetsmarknaden i stort.

Identifierade fallgropar och åtgärder för respektive aktivitet är följande:

Kartläggning/mobilisering
Fallgropar när det gäller kartläggning/mobilisering kan finnas redan vid remittering/rekrytering till insatsen där man behöver vara uppmärksam på att inget enskilt kön prioriteras om det inte finns uttalad anledning till detta. Metoden ska sörja för att varje deltagande individ ska få utrymme att utveckla sina drömmar.

Som tidigare har nämnts behöver projektet vara uppmärksamt på att det är en bra fördelning av könen inför bildandet av mobiliseringsgrupper. Projektet ska sörja för kvalificerade samtalsledare. Detta för att undvika att något av könen dominerar samtalen. Därför kommer det att finnas tydliga krav vid rekrytering/remittering till kartläggningen och projektet kommer att utforma riktlinjer för detta till handläggare som är inblandade i detta förfarande.

Supported Employment
Vid val av arbetsplatser finns risk för arbetsplatser som endast passar endera könet och därmed även risk för fördomar på arbetsplatsen och även risk för diskriminering.

Projektet kommer därför att arbeta med tydliga krav vid beställningar/upphandlingar och vara tydliga med risker vid utbildning av SE-handledare. Projektet kommer även att följa upp detta noggrant för att kunna anpassa fortsatta åtgärder.

Anpassad vuxenutbildning
Fallgropar kan vara könsmärkta utbildningar, att män tar större utrymme och att hitta lämpliga praktikplatser som passar båda könen.

Det är viktigt att de yrkessärvuxutbildningar som utvecklas inom projektet sker inom områden som erfarenhetsmässigt lockar både kvinnor och män. Det samma gäller för praktikplatser. Vi tror också att det är viktigt att anställda i projektet (lärare, SYO, matchare) liksom handledare på praktik- och arbetsplatser är både kvinnor och män så att det finns både kvinnliga och manliga förebilder.

Även här är åtgärden att projektet har tydliga krav vid beställning/upphandling. Viktigt är också att det är kontinuerliga uppföljningar på individnivå och att anpassning sker när så behövs. Det kommer att finnas en särskild utformad mall vid arbetet med anpassad vuxenutbildning i alla former.

Socialt företagande
Det finns risker inom socialt företagande att inriktningen på verksamheten kan gynna endera könet. Stor vikt ska läggas vid bägge könens möjligheter till arbetsuppgifter.

Sammanfattning av åtgärder
Projektets jämställdhetsmotiverade åtgärder är i sammanfattning följande

1.Arbetet inom insatsen kartläggning/mobilisering har som grundläggande utgångspunkt att stötta individen att göra egna individuella val. Om det finns genusbaserade hinder för individen att förverkliga sitt mål ska KomAn arbeta för att avlägsna detta hinder.
2.KomAn ska arbeta för att synligöra och visa på förebilder om att etablerade mönster i arbetslivet kan ändras.
3.Gemensam utbildning vid starten för alla anställda inom projektet. Vid rekrytering av medarbetare tas särskild hänsyn till insikter och förmåga inom jämställdhetsområdet.
4.En uppföljning av verksamheten ur ett genusperspektiv görs halvårsvis vilken ska ligga till grund för diskussion och bedömning av behov av ytterligare åtgärder.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Haninge
  • Arbetsförmedlingen Nacka
  • Arbetsförmedlingen Nynäshamn
  • Arbetsförmedlingen Tyresö
  • Försäkringskassan i Nacka
  • Haninge kommun
  • LFC Sthlm Södertörn
  • Nynäshamns kommun, kommunstyrelse förvaltning
  • Tyresö kommun, Socialförvaltningen
  • Värmdö kommun, Central förvaltning

Kommun

  • Haninge
  • Nynäshamn
  • Tyresö
  • Värmdö