Logotyp på utskrifter

KOMPETENT SOCIAL EKONOMI

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion Kooperativ Utveckling Stockholms län
KontaktpersonSusanne Johansson
E-postsusanne.johansson@coompanion.se
Telefonnummer08-4474806
Beviljat ESF-stöd8 212 161 kr
Total projektbudget8 212 161 kr
Projektperiod2009-05-01 till 2011-08-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet ska stärka och utveckla den sociala ekonomins organisationer så att de kan behålla anställda, utöka sin verksamhet och anställa fler. Projektet ska också öka kunskapen bland offentliga organisationer hur den sociala ekonomin kan bidra till lokal och regional utveckling i Stockholms län.

Bakgrund

Den sociala ekonomin har under de senaste tio åren utvecklats till att gå från ideell volontär till arbetsgivare med anställda. Sociala ekonomin finns i flertalet branscher, men en stor del av verksamheten bedrivs som genomförare av kommunala tjänster. Kommuner och övriga offentliga sektorn upphandlar allt mer av sina tjänster och knoppar av verksamhet. Idag upphandlas ca 10 % av sociala ekonomins företag till offentliga tjänster i Sverige. Ungefär 30 % av hälso- och sjukvården i Stockholms län drivs av privata vårdgivare. Det sammanlagda anbudsvärdet beräknas till nio miljarder kronor.

Under perioden 1992 till 2002 expanderade den ideella sektorn i såväl absoluta tal som i relation till övriga sektorer i samhället. Tillväxten har dock skett primärt inom tjänsteproducerande verksamhet. (Från nationalstat till näringsliv, Wijkström, F och Einarsson, T 2006, Stockholm: EFI Ekonomiska forskningsinstitut). För att kunna möta upp denna strukturomvandling och för att på allvar bli en part att räkna med i både lokal som regional tillväxt måste sociala ekonomin stärkas.

Sociala ekonomin har länge levt nära kommunala och andra offentliga myndigheter, men ofta i form av bidragsmottagare. Offentliga tjänstemän behöver därför, liksom sociala ekonomins organisationer och personal, kompetensutveckling för att hitta former för den nya samverkan som håller på att växa fram. Risken finns annars att sociala ekonomin inte klarar omställningen och den ökad konkurrenskraften och därmed slås ut i avknoppnings- och upphandlingsprocesser.

Ett lokalt exempel:
Hemservice Ekonomisk förening var ett lokalt socialt företag som syftade till att utveckla service i hemmiljö till boende inom ett avgränsat område i Eskilstuna. Företagets grundidé var också att skapa sysselsättning till personer med svårigheter på den öppna arbetsmarknaden. Verksamheten drevs med ett kontrakt via offentlig upphandling med kommunen som bas för verksamheten. Företaget knoppades av från offentlig verksamhet och ansågs vara en lokal utvecklingsmöjlighet till alternativa driftsformer och företagsmodeller. Den lokala närheten har dock en baksida eftersom det innebär att marknaden ofta bara består av en beställare, i detta fall kommunen. Då det endast finns en kund innebär en förlorad upphandling som regel nedläggning av det lokala företaget. Detta skedde med Hemservice som förlorade den efterföljande upphandlingen och tvingades därför upphöra med sin verksamhet, vilken övertogs av ett vinstdrivande företag.

Det som man oftast hänvisas till när detta händer är den bristande kunskap som finns hos sociala ekonomins aktörer i Lagen om offentlig upphandling (LOU). Den handlingsplan som NTG Socialt Företagande publicerade i oktober 2005 visar dock att det inte alltid är upphandlingsreglerna som sätter hinder. NTGs arbetsgrupp upphandling undersökte hur LOU tillämpats när det gäller uppdrag till sociala arbetskooperativ och brukarkooperativ. Oavsett om upphandling sker eller inte har sociala ekonomin inte setts som en resurs för tillväxt vare sig av sig själva eller av omgivningen. Kompetensutvecklingsbehovet är stort, inte bara på området upphandling. Många organisationer och anställda skulle kunna utveckla sin verksamhet inom fler områden som miljö, omställning av teknik, lokalt producerade varor, återbruk m.m. i kombination med att fler utsatta människor får en alternativ väg till förbättrad hälsa och ökad sysselsättning. Man behöver också utveckla organisationen för att motverka utslagning eller uppsägning.

Utifrån ovanstående kan man konstatera att sociala ekonomins organisationer står inför två olika utmaningar.
1. Att förbättra sin förmåga att bedriva företag
2. Att stärka organisationer som främst är röstbärande så att de kan behålla de anställda som i allt högre utsträckning bedriver verksamheten.

Slutsatser från förprojekteringen:

Enkätundersökning För att nå så många anställda inom organisationerna som möjligt har en enkätundersökning genomförts under förprojekteringstiden. Enkäten skickades ut både till organisationer inom den sociala ekonomin och till stödorganisationer för den sociala ekonomin. I gruppen stödorganisationer ingår kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassan men även fackförbund och politiska partier. Enkätsvaren har dessutom kompletterats med intervjuer och fyra work-shops för att fördjupa, nyansera och analysera behoven.

Enkäten efterfrågade konkreta behov för individuella kompetensutvecklingsinsatser och även form samt förslag på utförare. Stödorganisationerna har också fått frågan vad de anser att sociala ekonomin behöver kunna för att möta det offentligas krav på utförare och om de tycker sig ha tillgång till positiva exempel på verksamheter inom den sociala ekonomin.

Det man kan konstatera är att det finns en del skillnader mellan det som organisationer inom den sociala ekonomin prioriterar och det som stödorganisationerna pekar på. Ett exempel är upphandlingsfrågan, där stödorganisationerna anser att det är ett av de viktigaste ämnena för kompetensutveckling medan sociala ekonomins organisationer önskar utveckling i värdegrunden som bas för affärsidén, marknadsföring och uppföljning. Det båda prioriterar högt är kvalitetsfrågor.

En viktig del i utvecklingen är den samverkan som finns/bör finnas mellan sociala ekonomin och det offentliga. Att det är nödvändigt med samverkan är de flesta överens om, vilket också har diskuterats mycket på work-shoparna, men HUR denna samverkan ska ske är svårare att ange.

Intervjuer
I förprojekteringsansökan angavs att undersökningen eftersträvade en så hög grad av mångfald som möjligt, stora såväl som små organisationer kontaktades, olika verksamhetsområden och olika organiseringsformer likaså. Kartläggningen skulle också arbeta för att uppnå mångfald gällande kön, etnicitet och ålder. För att uppnå detta har enkäten kompletterats med intervjuer och work-shops. Work-shoparna har fokuserat på innehållet i kompetensutvecklingen och presenteras integrerat under rubriken: typ av kompetensutveckling.

Intervjuerna har främst riktat sig till:
Små organisationer med behov att anställa personal.
Organisationer som tidigare haft mindre projekt med timanställda, men efter avslutat projekt inte haft möjligheter till fortsatt anställning.
Etniska organisationer
Bostadsbolag
Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Intervjuerna med de små organisationerna bekräftar bilden kring vilken typ av kompetensutveckling man efterfrågar, formerna och omfattningen av kompetensutvecklingen skiljer sig dock något. Mindre organisationer med få eller
endast deltidsanställda behöver kompetensutveckling i långsam takt och under längre period, till skillnad från större organisationer som dels kan avvara personal tidvis och dels har möjlighet att återkoppla kompetensutvecklingen snabbare, till exempel till kollegor och ledning.

I en intervju med departementssekreterare Marie Ericsson på Integrations- och jämställdhetsdepartementet berättade hon om uppdraget med överenskommelserna. Regeringens intentioner är att öka mångfalden av utförare till offentliga tjänster. Överenskommelsen har tagit avstamp på det sociala området men ambitionen är att utöka detta till fler områden. Från departementet ser man framför allt behovet av information om den sociala ekonomin.

Ett exempel är Svenska Bostäder som har uppmärksammat möjligheterna med att samverka med det lokala föreningslivet, framför allt när det gäller trygghetsfrågorna. Svenska Bostäder har som mål att upphandla 25 % av sina underleverantörer med lokal anknytning. De har dessutom en person anställd som arbetar med att stötta boende att starta föreningar som kan ta över del av fastighetsskötseln i området. Behovet av kompetensutveckling finns hos båda parter.

Syfte

Kompetensutvecklingen syftar till att stärka och utveckla den sociala ekonomins personal, så att de kan behålla anställda, utöka sin verksamhet och på sikt anställa fler. Projektet syftar även till att öka kunskapen bland anställda i offentlig verksamhet om hur den sociala ekonomin kan bidra till lokal och regional utveckling i Stockholms län.

Målsättning

Mål Social Ekonomi:
Anställd personal inom den sociala ekonomin i Stockholms län, får möjlighet att utveckla den egna kompetensen samt därmed också öka möjligheterna att utveckla verksamheterna, öka antalet anställa och skapa fler hållbara sociala företag

Organisationer som deltagit i kompetensutvecklingen ska efter projektets slut ha ökat antal avlönade arbetstimmar eller avvärjt hot om varsel eller uppsägningar av personal.

Indikatorer:
Minst 1000 personer ska ha deltagit i kompetensutvecklingen, varav 50% män och 50% kvinnor.
Minst 100 olika organisationer ska ha deltagit i kompetensutvecklingen
Samtliga 19 organisationskategorier ska vara representerade i kompetensutvecklingens egna organisation. (Vilket är den kategorisering av organisationstyper som SCB använder sig av och som användes i förprojekteringens enkät.)
80 % av individerna ska uppgivit att de har direkt nytta av kompetensutvecklingsinsatserna.
Minst 30 % av organisationerna ska uppgivit att de fått förbättrade kunskaper för sin affärsdrivande verksamhet
Minst 20 % av organisationerna ska uppgivit att de förbättrat sina möjligheter att anställa fler.

Mål Offentlig sektor:
Offentliga aktörer:s anställda, främst kommunanställda, kompetensutvecklas i att genom nya samverkansformer, nya välfärdsproduktionslösningar finna nya och okonventionella lösningar på samhälleliga problem. Det gäller även utbildning i att skapa ökade möjligheter att bidra till att fler organisationer inom den sociala ekonomin upphandlas i högre grad samt hitta nya eller bättre finansieringsformer för den sociala ekonomins produktion. Därmed kan de öka sin konkurrenskraft och blir uppdragstagare och utförare av tjänster till offentlig privat och ideell sektor. Utbildningsinsatserna sker ofta gemensamt med den sociala ekonomin vilket lägger grunden för en utbildning med ett ömsesidigt lärande över sektorsgränserna.

Indikatorer:
Minst 15 av länets kommuner ska ha deltagit med sin personal i någon typ av kompetensutveckling
Minst 80% av deltagande kommuner´s personal ska ha uppgivit att de har nytta av kompetensutvecklingen individerna deltagit iMinst 5 kommuner ska, som ett resultat av projektets utbildningsinsatser, ha påbörjat arbetet med att upprätta lokala modeller t ex lokala överenskommelser innehållande lokal kompetensutveckling – dvs implementerat hela eller delar av projektets resultat

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I Sociala ekonomins organisationer finns många anställda med olika typer av funktionsnedsättning, fysiska som psykiska. Organisationerna är ofta intresseorganisationer för och med målgruppen men också sociala företag vars syfte är att integrera människor med arbetsnedsättning in på arbetsmarknaden t ex HSO. Stor kunskap finns därför i Coompanions och samverkanspartnern föreningen SLUP.SE:s nätverk kring dessa frågor. I projektorganisationen kommer det att finnas resurser som har i uppdrag att granska utbudet av kompetensutvecklingen samt att bidra till utvecklingen av bl a tillgängligheten i de olika kompetensutvecklingsinsatserna. Vidare ska projektet:

Ge fortlöpande kompetensutveckling kring tillgänglighetsfrågor i kompetensutvecklingsprogrammet. Tillgänglighetsseminarier kommer att erbjudas två gånger per år. Vidare kommer tillgänglighetsfrågorna att löpa integrerat med blocken organisationsutveckling, juridik, projekt och socialt företagande.

En resurs kommer att köpas in vid de tillfällen som utförare för kompetensutvecklingen utses. Krav på tillgänglighet utifrån målgrupp och typ av kompetensutveckling kommer att ställas på samtliga utförare i projektet.

All information som ges från projektet kommer att granskas av experter på området innan det skickas ut eller läggs ut på Coompanions och SLUP.SE:s hemsidor. Hemsidorna kommer även, så långt det är möjligt, att anpassas för att så många som möjligt ska kunna använda den.

Kontakter har även tagits med Stockholms läns landsting som har utarbetat ett handikapprogram för perioden 2007 till 2010. Handikapprogrammet baseras på de av FN:s regler som berör landstingets ansvarområden. Handikapprörelsens kunskap och kompetens tas tillvara i all planering och i allt utvärderings- och uppföljningsarbete. Landstinget skall utnyttja sina möjligheter som opinionsbildare för att på olika sätt aktivt påverka omgivningen och en samverkan med projektets aktörer skulle gynna det syfte som Landstinget har. Förnyade kontakter kommer att tas med Landstinget vid ett bifall av genomförandeprojektet.

Jämställdhetsintegrering

Problem- och behovsanalyser ska ha ett jämställdhetsperspektiv. För att säkerställa detta kommer organisationer som verkar för ökad jämställdhet (t.ex. Resurscentra för kvinnor) aktivt ta del i den löpande behovsanalysen och finnas med i arbetsgrupper. Under kompetensutvecklingen ska kvinnors perspektiv belysas. Resurser kommer därför att avsättas för att mäta jämställdhetsintegreringen i projektet. Detta kommer att ske med metoden social redovisning. Social redovisning används för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten och de kvalitativa målen i ett projekt eller en organisation. Metoden utgör ett stöd för projektet/organisationen att kontinuerligt kunna förbättra den sociala/kvalitativa verksamheten genom att öppet redovisa resultatet för dem som berörs. I detta fall ska metoden ha utgångspunkt kring jämställdhet.

Nyckelorganisationer inom de 19 olika organisationskategorierna som användes i förprojekteringen kommer att få utse två representanter vardera till ett socialt redovisningsteam inom området jämställdhetsutveckling. Utvecklingen påbörjas genom att en inventering genomförs med ett socialt redovisningsperspektiv, det är huvudintressenterna i organisationerna som själva utför inventeringen av jämställdhetsarbetet i den egna organisationen och väljer metoder för att mäta jämställdheten. Till detta förs handledningsresurser i social redovisning. På liknande sätt utses ett socialt redovisningsteam ur de organisationer som deltar i kompetensutvecklingen. Teamet planerar och genomför under handledning en fullständig social redovisning parallellt med kompetensutvecklingen, utifrån de mål som fastställs för området i projektet. Samtidigt som teamet genomför den sociala redovisningen lär de sig också metoden social redovisning och kan senare genomföra sociala redovisningar inom jämställdhet eller andra områden av organisationens verksamhet. Det blir därmed en kompetensutveckling även i metoden social redovisning, ett dubbelt värde i projektets område jämställdhetsintegrering.

Tio utbildningsdagar genomförs under projektåret, då teamet stegvis får arbeta sig fram i den sociala redovisningen. Mellan utbildningstillfällena genomför teamet självständiga undersökningar på sina organisationers kompetensutveckling inom jämställdhetsintegrering. Vidare ska projektet ge fortlöpande kompetensutveckling kring jämställdhetsfrågor i kompetensutvecklingsprogrammet. Jämställdhetsseminarier kommer att erbjudas två gånger per år och alla upphandlade utförare av kompetensutveckling kommer ha som "skall-krav" att ha ett jämställdhetsperspektiv integrerat i utbudet.

Transnationellt samarbete

Ett europeiskt utbyte i syfte att tillgängliggöra europeiska kunskaper och erfarenheter på projektets kärnområden kommer att ske i samverkan med föreningen REVES (Réseau Européen des Villes & Régions de l Economie Social) är ett närverk och en förening, för områden i Europa som har eller utvecklar program för den sociala ekonomin. Föreningens medlemskap baseras på att både det offentliga och den sociala ekonomin i respektive områden är medlemmar. Verksamheterna baseras på ett partnerskap mellan det offentliga och de idéburna organisationerna, för att åstadkomma ett rättvisare samhälle byggt på delaktighet och ansvarstagande.

REVES representerar också ett nätverk för nya metoder och processer. REVES har idag 85 medlemmar, med 15,5 miljoner invånare fördelade på 2 230 kommuner inom EU-kollektivet och 3 370 organisationer inom den sociala ekonomin.

Några av REVES mål med nätverket är att utveckla och utbyta kompetens och kunskap, utbilda och sprida kunskap om partnerskap mellan det offentliga och den sociala ekonomin, att samarbeta med andra nätverk i Europa och övriga världen för att skapa synergieffekter för samarbetet mellan det offentliga och den sociala ekonomin.

I det transnationella arbetet är REVES en naturlig samarbetspartner för projektet, flera av de deltagande aktörerna är också medlemmar i REVES, t ex Värmdö kommun och Värmdö föreningsråd. Förprojekteringen har arbetat fram en modell för samarbete med REVES.

Det består av tre tematiska seminarier/work-shops:

Hösten 2009, håller REVES sin årliga tematiska konferens med workshops på Värmdö med teamt ”hur bygga och organisera plattformar för den sociala ekonomin” bl a med hänsyn taget till olika nationella lagar. Deltagare är 100 personer/medlemmar från REVES och 25 från projektet. (Denna aktivitet redovisas och är en del av det nationella arbetet och redovisas så i bilagda kompetensutvecklingsblock)
REVES årsmöte med workshops i april 2010, Berlin, temat är spelregler för samarbetet mellan det offentliga och den sociala ekonomin. Tre deltagare från projektet som sedan sprider kunskaperna vidare.
Hösten 2010, REVES tematiska konferens med workshops i Faenza, Italien, värdegrund inom den sociala ekonomins organisationer, lokal utveckling Tre deltagare från projektet som sedan utbildar resterande deltagare.

Syftet är att vid varje seminarium/work-shop visa goda exempel, diskutera vidareutveckling av ämnet i fråga och dra slutsatser för spridning bland REVES medlemmar samt projektdeltagare. REVES skickar också en rapport med slutsatser från varje konferens till EU-kommissionen.

De representanter som deltar på konferenserna från projektet ansvarar för att en regional konferens genomförs, där de som deltagit på de transnationella konferenserna sprider de erfarenheter som gjorts. Ett förstärkt kunskapsutbyte mellan de nätverk som finns kring sociala ekonomin i Europa med de kontakter och möjligheter till påverkan på Europeiska kommissionen och departementet gynnar även sociala ekonomin i Stockholms län. Frågor som kapitalförsörjning och lagstiftning finns redan idag på agendan och överföring av denna kunskap till Stockholm och till övriga Sverige bidrar till att även svenska förhållanden kan få gehör.


Samarbetspartners

  • Arbetsgivarföreningen KFO
  • Coompanion Roslagen
  • Ekobanken medlemsbank
  • Folkets Hus och Parker
  • Föreningen skyddsvärnet/Kansli
  • HSO i Stockholm
  • Hässelby-Vällingby stadsdel
  • Kris Stockholm
  • Kyrkornas EU-kontor
  • Personalavdelningen
  • Region Stockholm-Uppsala
  • RFHL Stockholm
  • Samma som ovan
  • SLUP.SE
  • Sollentuna kommun
  • Spånga Blåband
  • Stadsmissionens skola
  • Stockholms läns bildningsförbu
  • Svenska Röda Korset, Region Stockholm
  • Vallentuna Företagscentrum
  • Värmdö kommun, Central förvaltning

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker