Logotyp på utskrifter

KNUT3

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörsörjningsstöd,bedömning,aktivering
KontaktpersonLena Rogeland
E-postlena@rogeland.se
Telefonnummer0709820373
Beviljat ESF-stöd8 363 959 kr
Total projektbudget8 363 959 kr
Projektperiod2010-01-12 till 2012-12-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Utveckling av arbetet i kommunernas enheter för försörjningsstöd och arbetsmarknad utifrån omvärldens krav. Kompetensförsörjningen ska bidra till lika behandling och att Rätt person till Rätt insats, i Rätt tid, av Rätt aktör och till Rätt kostnad och därmed blir fler självförsörjande.

Bakgrund

KNUT är en utvecklingsprocess för anställda inom kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. Denna ansökan är tredje steget i en process som påbörjades 2006 och i varje steg sker en successiv, dokumenterad metod- och kompetensutveckling. Partnerskapet för KNUT 3 består av kommunerna Södertälje, Nynäshamn, Sundbyberg och Salem.

Kompetensförsörjningen ska bidra till ökade förutsättningar för inkludering av personer som är utestängda från arbetslivet (dvs Programområde 2).

Medarbetare, chefer och politiker i kommunerna ska kunna erbjuda bättre utredda personer bättre utvärderade insatser utifrån behov. Effekten blir lika behandling, att fler personer blir självförsörjande genom arbete eller studier, alternativt kommer närmare arbetsmarknaden genom en mer samordnad rehabprocess. Det övergripande målet för KNUT är att Rätt person ska få rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. I bilaga återfinns en rapport från föregående steg, som är att betrakta som en förstudie/förprojektering. Nedan beskrivs några hittills uppnådda resultat, problem som kvarstår och fortsatta kompetensutvecklingsbehov.


UPPNÅDDA RESULTAT
KNUT har genomfört utbildningar i erfarenhetsprövade och evidensbaserade metoder för utredningsarbete. Vi har utvecklat det första svenska bedömningsinstrumentet för nybesök inom ekonomiskt bistånd som även utvärderats. En användarguide har tagits fram och bedömningsinstrumentet har spridits till 15 kommuner utöver partnerskapet. Nybesöksprocessen har utvecklats, kvalitetssäkrats och klienterna får idag en utredning som bygger på likabehandling.

Den externa utvärderingen (bilaga 6) visar att de som deltagit i kompetensutvecklingen har fått bättre förutsättningar att möta och arbeta med klienter, som står långt från arbetsmarknaden med diffus problematik (nedan kallad AM 3 gruppen). Utifrån den kompetens som utvecklats i kommunerna och svenska studier har en helt ny modellprocess/checklista tagits fram för arbetet med AM 3 gruppen.

Det faktum att kompetensutvecklingen i KNUT varit nära kopplad till vardagsarbetet har motiverat deltagarna och 70 procent av deltagarna som besvarade en enkät från de externa utvärderarna ansåg att de utmanats att tänka i nya banor. 63 procent att de tillgodogjort sig nya kunskaper, metoder och arbetssätt. Utvärdering av utbildningarna inom KNUT har mycket höga värden.

Det finns en tilltro till arbetsformer och organisering, som ger kraft och energi till att utveckla medarbetare i de berörda verksamheterna. Fenomenet med trötthet och tappade sugar i projekt tycks inte gälla KNUT, enligt utvärderingen.

Utbildningar i implementeringsledarskap, i utvärdering av arbetsmarknadsinsatser och i socio-ekonomi har genererat ett tiotal dokument - learning by doing! Ett annat resultat är att flera medarbetare har fått ökade ansvarsområden.

Den kompetensutveckling som bedrivits och kommer att bedrivas i KNUT innebär ett processinriktat lärande med tre aspekter: 1) utbildningar, 2) vad vi har lär av varandra, och 3) vad vi har lär av processen.


UTVECKLINGSOMRÅDEN
Kompetensutveckling i de verksamheter som KNUT fokuserar på har länge varit eftersatt och även om många medarbetare fått utbildning i föregående steg finns fortsatt mycket stora kompetensgap. Genom ökande krav på och omställning inom välfärdssektorn ställs allt högre krav på kompetens på alla nivåer i kommunerna. Utifrån föregående steg samt dialoger i KNUT-kommunerna och på nationell nivå har partnerskapet valt att prioritera fyra utvecklingsområden. Dessa är direkt kopplingar till de delprojekt som presenteras i avsnittet Målsättning. I bilaga återfinns mer detaljerade analyser för respektive område/delprojekt.

1) Samverkanskompetens: Många klienter med multiproblematik faller fortfarande mellan stolarna internt i kommunerna mellan enheterna för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd, och mellan socialtjänsten, staten (af, fk) och landstingen (psykiatri, primärvård). Det finns brist på systematisk kunskap och effektiv samverkan. Delprojekt KNUTveckling

2) Utvärderingskompetens: Det tas fortfarande många kortsiktiga beslut inom socialtjänsten som blir olönsamma på sikt, för att det inte finns en långsiktig helhetsbild som utgår från individers behov. Det finns stora brister när det gäller investeringskalkyler och effektutvärderingar av arbetsmarknadsinsatser i kommunerna och det saknas indikationer på vilka insatser som är effektiva. Delprojekt KNUTvärdering.

3) Kompetens för evidens: Implementeringen av evidensbaserade metoder för att kunna leverera kvalificerade välfärdstjänster i form av utredningar, stödjande samtal och andra insatser inom socialtjänsten är fortfarande i sin linda. KNUT-kommunerna vill genomföra en omfattande satsning på att bygga upp MI-kompetens för att stärka den enskilde medarbetaren, hantera de krav som ställs på verksamheten, ge klienterna rätt stöd, kunna uppnå och mäta resultat i verksamheten, och minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. MI=Motiverande intervju är en evidensbaserad metod med hög relevans för verksamheten (se bilaga för utvärdering av genomförda utbildningar i KNUT.) Delprojekt KNUTredning

4) Kompetens för att planera, leda och följa upp: Behovet av kompetenshöjning upplevs som stort och eftersatt av arbetsledarna för de praktiska verksamheterna. I dessa verksamheter fastnar ofta klienterna och ingen systematisk uppföljning sker av deltagarna. Det går inte att verifiera framgångar bland deltagarna i verksamheterna och klientprocessen behöver anpassas till uppdragsgivarens beställningar. Rollen som arbetsledare innebär att leda arbetet men även leda människor med multiproblematik i en arbetsrehabiliteringsprocess mot ett arbete på en reguljär arbetsmarknad. Ett komplext och svårt arbete som kräver en bred kompetens inom många varierande områden för att kunna utföra uppdragen samt agera som en professionell samverkanspart. Delprojekt KNUTförare



OMSTÄLLNING I VÄLFÄRDSSEKTORN
KNUT 3 syftar till kompetensutveckling på alla nivåer i den kommunala organisationen med målet att medarbetarna ska kunna utveckla och implementera ledningssystem för kvalitet enligt socialtjänstlagen och använda lärandet till att organisera/strukturera en sammanhängande process med klientnyttan i fokus. Denna är nödvändig med tanke på den snabba och starka omvandlingen av den offentliga sektorn, kravet på samarbete mellan privata och offentliga aktörer samt ökade krav på effektivitet. Medarbetarna får en kompetens som efterfrågas inom offentlig förvaltning på såväl lokal som statlig nivå samt i landstingen och i ökande grad även inom den privata tjänstesektorn.

Förändringstrycket är högt inom hela välfärdssektorn och personalomsättningen samt stressnivån hög inom socialtjänsten. Inte minst under lågkonjunkturen med ett ökat inflöde av biståndsmottagare och alltfler personer som står utanför arbetsmarknaden. Även förändringar inom välfärdssektorn har betydelse för inflödet av personer med behov av bistånd. Det finns en rad förslag och överenskommelser som påverkar enheterna för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad:
1) Regeringen och SKL har ingått en överenskommelse om samordnade insatser till stöd för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
2) Inom arbetsmarknads- och socialpolitiken genomförs förändringar som får effekter på kommunernas socialtjänst samt åtgärder och strukturella förändringar för att på olika sätt få fler personer att gå från bidrag till arbete eller annan egen försörjning.
3) Nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen om samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar.
4) Länsstyrelsen i Stockholm har riktat uppmärksamheten på att det behövs bättre kvalitet i socialtjänstens utredningar för de unga som står långt från arbetsmarknaden
5) Regeringen har öppnat upp marknaden för välfärdstjänster och för privata aktörer som genomför insatser som vänder sig till arbetssökande.

Syfte

De fyra delprojekten inom KNUT3 syftar till kompetensutveckling av anställda på alla nivåer i den kommunala organisationen med målet att medarbetarna ska kunna utveckla och implementera ledningssystem för kvalitet enligt socialtjänstlagen och använda lärandet till att organisera/strukturera en sammanhängande process med klientnyttan i fokus (effekter för programområde 2).

Denna kompetensutveckling är nödvändig med tanke på den snabba och starka omvandlingen av den offentliga sektorn, kravet på samarbete mellan privata och offentliga aktörer samt ökade krav på en evidensbaserad och effektiv socialtjänst.

Den kompetensutveckling som ska genomföras efterfrågas inom offentlig förvaltning på såväl kommunal som statlig nivå, i landstingen samt i ökande grad även inom den privata tjänstesektorn.

Kompetensförsörjningen ska bidra till lika behandling och att Rätt person till rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad och därmed att fler blir självförsörjande när vi blir bättre.

Vi lär av utbildningar, vi lära av varandra och vi lär av processen.

Att bryta utanförskapet är också tillväxtpolitik! (esf utvärdering)




Målsättning

Ansökan omfattar ca 310 personer i kompetenshöjande insatser; utbildning och arbetsplatslärande. Indirekt kommer minst lika många personer till att vara berörda av arbetet i form av referensgrupper och att de påverkas av ändrade arbetssätt. Exempelvis så berörs ca 160 personer enbart inom delprojekt KNUTförare.
Vi kommer även att sprida våra produkter till andra kommuner.



DELPROJEKT KNUTveckling
Kompetensförsörjning av ledare på relevanta nivåer med koppling till arbetet med försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser.

MÅL
Chefer, arbetsledare och gruppledare med koppling till försörjningsstöds- och arbetsmarknadsenheterna har tillräcklig kompetens kring strukturell och operativ samverkan för att enskilda klienter inte skall falla mellan stolarna.

INDIKATORER
20 ledare har genomgått utbildning i samverkansledning
90 % av deltagarna i utbildningarna upplever en bredare och fördjupad kompetens inom området strategisk och operativ samverkan
Ledare på olika nivåer har genom utbildning och processtöd utvecklat en struktur och modell för samverkan, internt mellan försörjningsstöd och externt med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget
Handläggare, frontlinjebyråkrater, upplever att det finns tydliga ramar och modeller för att på ett effektivt sätt samverka internt och externt

Antagande: Politiker stödjer en långsiktig och hållbar struktur för samverkan, internt och externt

EFFEKTER
Cheferna har genom ökad förståelse för samverkande parters uppdrag och genomförande breddat sitt möjliga arbetsområde.
Politiker har säkerställt att mål och system främjar klienten och bygger på fakta samt kunskap.



DELPROJEKT KNUTvärdering
Kompetensförsörjning för utredare, ekonomer, controllers, nyckelpersoner inom försörjningsstöd och arbetsmarknad i metoden soc ek bokslut, socio-ekonomiska investeringskalkylen och kopplingen till arbetsmarknadspolitiska utvärderingar.

MÅL
KNUT-kommunerna har en fördjupad kompetens i effektutvärdering av arbetsmarknadsinsatser och att använda socio-ekonomiska bokslut och investeringskalkyler. Som underlag inför beslut om utveckling/avveckling av insatser.

INDIKATORER
30 antal personer har genomgått utbildning i strategiskt tänk i socio-ekonomiska investeringskalkyler. 2 dagar
15 antal personer har genomgått utbildning i att göra socio-ekonomiska investeringskalkyler. 6 dagar.
4 socio-ekonomiska rapporter/case är framtagna inom ramen för utbildningen
1 manual finns för soc ek analyser (inkl programvara i Cd-rom form) att kunna användas i de berörda kommunerna
Politiker tar del av resultatet

Antagande: SKLs system för effektutvärdering av arbetsmarknadsinsatser och SEEABs system för socioekonomiska bokslut och investeringskalkyler är kompatibla.
Antagande: Deltagande kommuner klarar att rapportera in data till SKL utifrån klientbehov (AM1-3)


EFFEKTER
En mer strategisk samverkan kan ske med aktörer inom välfärdssektorn då vi har en bredare kompetens samt data att presentera genom effektutvärderingar och investeringskalkyler.
Bättre data som underlag för politiska beslut, lokalt, regionalt och nationellt, politiker tar del av data från utbildningen via lärseminarier.
Integrationen av de två olika utvärderingssystemen, effektutvärdering (SKL) och soc ek utvärdering (SEEAB) synes vara goda då båda modellerna ligger i programvaran excel. Det förefaller vara möjligt att överföra resultatdata kring effekter från de arbetsmarknadspolitiska insatserna till soc ek kalkyler, både för kort och lång sikt.



DELPROJEKT KNUTredning
Kompetensförsörjning av socialsekretare, arbetsmarknadskonsulenter och arbetsledare vid socialtjänstens enheter för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad.

MÅL
Socialsekretare och arbetsmarknadskonsulenter har integrerat MI i arbetet tillsammans med klienterna för att upprätta och utvärdera individuella handlingsplaner, kartläggningar, bedömningar, utredningar, stödjande samtal och klientuppföljningar.

INDIKATORER
60 personer har genomfört MI grundutbildning, 3 dagar
75 personer har genomfört MI fördjupning, 3 dagar
Minst 60 % av inskickade MI-samtal är godkända av KI
1 tvärkommunalt kompetensnätverk för MI har skapats
1 skräddarsydd MI manual med koppling till Instrument X och modellprocessen har tagits fram
2 seminarier har genomförts med SKLs jämställdhetsexpertis
MI-kompetens har integrerats i samtliga kommuners ordinarie handledning

EFFEKTER
Socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulenter har fått MI-kompetens, som stärker deras yrkesroll, ställning på arbetsmarkanden och förmågan att hantera förändringar. En kompetens som har bred användning och går att tillämpa i olika typer av organisationer. Klienterna får bättre stöd i arbetet med sin handlingsplan. De deltagarna kommunerna har byggt upp en kritisk massa av kunskap och därmed strukturkapital som gör dem mindre sårbara när handläggare med MI-kompetens slutar. I regionen finns ett starkt nätverk med MI-kompetens som utvecklats med utgångspunkt i arbetet med ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser. En specifik manual med ett integrerat jämställdhetsperspektiv finns som stöd för fortsatta satsningar (innovation).



DELPROJEKT KNUTförare
Kompetensförsörjning av arbetsledare i de praktiska verksamheterna och deras chefer. Berör ca 160 deltagare i verksamheterna.

MÅL
Arbetsledare i de kommunala praktiska verksamheterna (catering, skogsröjning, snickeri, tvätteri, sanering osv) är en kompetent part i deltagarens rehabiliteringsprocess mot arbete, vilket bidrar till ökad genomströmning.

INDIKATORER
26 personer har genomfört utbildningen
90 % av arbetsledarna som genomgått utbildningen anser att de har breddat och fördjupat sin kompetens så att de kan utöka sina ansvarsområden
Varje medverkande praktisk verksamhet har en verksamhetsplan
80 % av klienterna i de praktiska verksamheterna upplever att de får stöd i sin rehabiliteringsprocess mot arbete och egenförsörjning
10 % ökad genomströmning under projektperioden
Definition av begrepp finns: olika syften med praktik och arbetsbedömning tydliggjorda
Verksamhets/handlingsplan för respektive praktisk verksamhet finns


EFFEKTER
Det är viktigt att utbildningsinsatserna och det tvärkommunala lärandet inte sker punktvis och adhoc utan att de ingår i ett sammanhang och en struktur. Därför samlas detta utvecklingsarbete kring en kvalitetssäkrad verksamhets/handlingsplan som utgår från empowerment och som kan sjösättas inför 2012. Arbetsledarna är ansvariga för detta utvecklingsarbete inom ramen för utbildningarna, de får en aktiv roll i deltagarens rehabiliteringsprocess. Den ökade kunskapen ska gynna deltagarna i verksamheten så att Rätt person får rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. Fler ska bli självförsörjande, genomströmningen i verksamheterna ska öka. Chefer och politiker har ett bättre beslutsunderlag för prioritering av resurser och val av affärsmodeller vad gäller praktiska verksamheter för klienter.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har inom KNUT 2 haft stort fokus på tillgänglighet. En tvärkommunal arbetsgrupp har diskuterat de olika perspektiven (fysisk, kommunikativ, informativ tillänglighet samt bemötande sk), identifierat utvecklingsområden och konkret arbetat med att anpassa verksamheten utifrån detta. Utbildningar har genomförts i samarbete med Riksförbundet Attention som organiserar personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Medarbetare i KNUT har fått grund-, fortsättning- och coachutbildning. En person har på deltid (25%) samordnat arbetet med tillgänglighet.

KONSULTERAT HANDIKAPPRÅDEN
Kommunernas handikappråd är inte särskild aktiva i det löpande tillgänglighetsarbete. De aktiveras i kommunerna vid omorganisationer eller vid fysisk flyttning av verksamheter.

INVENTERING
Fysisk och kommunikativ tillgänglighet är helt eller delvis inventerad i kommunerna: lokalerna är fysiskt tillgängliga, hörselslingor finns i speciella rum, tillgång till dövtolk, hemsidorna är delvis anpassade och det finns tillgänglighetsguider. Exempelvis är inga pälsdjur är tillåtna, jourlägenheterna är rök och djurfria. Bemötande: Hembesök förordas i vissa fall (t ex för klienter med fobier), hänsyn tas i den individuella bedömningen till ev. funktionshinder.

Den fysiska tillgänglighet är det perspektiv av tillgänglighet som är bäst integrerat i kommunerna. Det finns en tradition att arbeta med den fysiska tillgängligheten, exempelvis vid omorganisationer och vid flyttning av verksamheter. Vi ser detta i Södertälje med det nya kommunhuset och i Sundbyberg som ska flytta en del av sina verksamheter från centrala Sundbyberg till Hallonbergen. Analysen från respektive kommun och diskussionen inom KNUT visar att vi behöver uppmärksamma alla perspektiv på tillgänglighet - både för brukare och medarbetarna. Det pågår arbete med informativ och kommunikativ tillgänglighet , bl a 24timmarsservice. Bemötandefrågor diskuteras som en naturlig del av arbetet men behöver uppmärksammas vidare.
Samtliga kommuner har ett pågående arbete med översyn av hemsidorna och de blanketter som vi använder i mötet med våra klienter, en del utvecklingsarbete återstår.



NÅGRA EXEMPEL FRÅN KOMMUNERNAS ARBETE

JÄRFÄLLA (tillgänglighet prioriterat område inom förvaltningen)
1. Ledningen har utarbetat mål för service och tillgänglighet, se blankett Service och tillgänglighet för socialförvaltningen 2009.
2. Järfälla har under våren 2009 arbetat med Genombrottsmetoden inom IFO (Individ- och familjeomsorgen) för att genomföra förbättringar inom verksamheterna. I detta arbete har bl a ingått klientundersökningar med fokus på klienters upplevelse av bemötandet och tillgänglighet. Det har även inneburit ett arbete med att förkorta väntetiderna för dem som bokar tid för att söka ekonomiskt bistånd.
3. Kunskapskällor: Tillgänglighetsundersökning 2008 Brukarundersökningar 2007 och 2009 Brukartidsundersökning 2008 Genomlysning av IFO 2007 Processkartläggningen inom försörjningsstöd 2008

NYNÄSHAMN
1. Förbättrat tillgängligheten i mottagningsgruppen genom: Ett eget telefonnummer och en svarsgrupp i växeln
2. Infokort angående mottagningen som receptionen att lämna ut
3. Synpunktsblanketterna har återigen aktualiserats, där lienter ges möjlighet att komma med synpunkter.
3. Förbättra hemsidan och lägga till räknesnurra.
4. Informationsmaterial till klienter som blir ett ärende inom ekonomiskt bistånd. Vi ska använda oss av Klarspråk.
5. Etisk diskussion angående hur vi ser på tillgänglighet
6. En brukarkonsult (klient) värvad och en ytterligare person tillfrågad.

SOLNA (deltar ej i KNUT3)
1. Förbättra hemsidan.
Tydligare och enklare information med möjlighet till fler språk. Assistans till personer med läs- och skrivsvårigheter, tex genom tolk eller översättare.
Direktlänk till SoL
Möjlighet att själv beräkna ev. försörjningsstöd
2. Brukarrådet i Väntorp är nöjt med tillgängligheten och har ingenting tillägga Arbetsmiljöenkät för OSA genomförd 2008 80% tycker att arbetsledaren är lätt att nå De flesta deltar i arbetsplatsträffar 70 % är nöjda med information

SUNDBYBERG
1. Förbättra Hemsida och alla dokument
2. Utbildning i Klarspråk
3. Nya lokaler
4. Visitkort med direktnr till alla handläggare samt e-postadress.

SÖDERTÄLJE
1. Inkluderar språksvaga i begreppet tillgänglighet
2. Öppen mottagning i nya lokaler där många fysiska hinder tagits bort
3. Tydlighet när socialsekretearen är tillgänglig

Kommunerna är själva ansvariga för att inom KNUT 3 fortsätta arbetet med sina utvecklingsprojekt inom tillgänglighet som påbörjats inom KNUT 2. Detta arbete följs dock upp under KNUT3 och vi inleder samverkan med Temagruppen för integration i arbetslivet. Perspektiven fysisk, kommunikativ, informativ tillgänglighet samt bemötande ska även fortsättningsvis beaktas i KNUT 3. De utbildningar som genomförs och verksamheter som är delaktiga ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättningar.

Jämställdhetsintegrering

KNUT2 hade stort fokus på utbildning och analyser vad gäller jämställdhet. En jämställdhetscoach på halvtid fanns som resurs för kommunerna. Kommunerna kommer att fortsätta att arbeta systematiskt med jämställdhetsfrågan och medarbetare behöver fortsättningsvis få tillfälle samt mandat att arbeta med frågan. Det fortsatta arbetet med de analyser som togs fram under KNUT2 sker nu inom den ordinarie verksamheten i socialtjänsten.

I KNUT 3 finns ingen specifik coach för jämställdhet, men en av processcoacherna har deltagit i EU finansierade jämställdhetsinsatser i Sverige och andra länder sedan år 1993. Hon har även under många år fungerat som extern expert på jämställdhet och utvärdering för Nutek (idag Tillväxtverket) inom ramen för ERUF.

I KNUT 3 kommer även samverkan att ske med SKLs omfattande jämställdhetsprojekt. Samverkan syftar till att lära från insatser i andra kommuner och mer specifikt om hur jämställdhetsperspektiv kan integreras inom vård- och omsorgsverksamheter, i spridnings- och påverkansaktiviteter och i kompetensutvecklingsinsatser.

Vad som är viktigt i KNUT3 är att integrera ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla tvärkommunala grupper, i de utbildningar som ska genomföras, i de fyra delprojekten, i det strategiska påverkansarbetet och i uppföljning samt utvärdering. Det handlar om en fördjupning i termer av att öka förmågan att problematisera frågor om insatser för och bemötande av klienter ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att i alla delprojekten hålla jämställdhetsperspektivet levande och inte reproducera ojämställdhet (läs normer) i texter, dialoger, förhållningssätt, produkter och pedagogiken i utbildningarna. Krav kommer att ställas på att externa leverantörer ska beakta jämställdhetsperspektivet.

I KNUT 3 kommer vi även att genomföra kompetensutveckling/en introduktion de tvärkommunala projekten kring det som i forskningen kallas ett intersektionellt perspektiv dvs. hur kön samspelar med etnicitet, ålder, funktionshinder etc. Vi avser här att samverka med Temagruppen för integration i arbetslivet, Centre of Excellence, REMESO Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet.


JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIVET I DELPROJEKTEN
SAMVERKANSKOMPETENS. KNUTveckling
När utbildningen genomförs som ska utveckla strukturer och modeller för samverkan (internt och externt) ska detta ske även utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ta vara på erfarenheter från SKLs arbete med jämställdhet.

UTVÄRDERINGSKOMPTENS. KNUTvärdering
De data som tas fram i samband med utbildningar i socio-ekonomi ska vara könsuppdelade. De analyser och de slutsatser som dras ska belysa eventuella skillnader mellan insatser för kvinnor (som grupp) respektive män (som grupp) -val av insats, resultat etc. Koppla på SKLs jämställdhetsexperter.

KOMPETENS FÖR EVIDENS. KNUTredning
I arbetet med Motiverande Intervju ska en fortlöpande dialog ske kring om det finns skillnader i hur metoden fungerar utifrån kön, både för intervjuare och för de intervjuade. Dialoger och reflektion ska ske kring hur normer och föreställningar reproduceras i samtalen utifrån kön.
2 temadagar med SKLs jämexperter

KOMPETENS ATT PLANERA, LEDA OCH UTVÄRDERA. KNUTförare
För de praktiska verksamheterna gäller att i varje delutbildning integrera jämställdhetsperspektivet. Utvärderingar av verksamheterna har visat på en mycket traditionell könsuppdelning. Arbetsledare för kvinnodominerade respektive mansdominerande deltar i en gemensam utbildning.




Transnationellt samarbete

Det transnationella utbytet i KNUT 3 kommer att bestå av tre delar 1) Samarbete med Skottland via Edinburgh Chamber of Commerce 2) Deltagande vid OECD Leed Forum Partnerships and Local Governance i Wien 2010/11 3) Medverka vid Livsvals transnationella studiebesök

Det vi vill lära mer om från andra medlemsländer är: Utformningen av policy, praktik och insatser, välfärdstjänster för dem som står längst från arbetsmarknaden, lever på olika bidrag och/eller ställs långt ifrån arbetsmarknaden pga. strukturell diskriminering. Kompetensutveckling för dem som i sin yrkesroll möter klientgrupper som står långt från arbetsmarknaden och utveckling av den professionella kompetensen. Pedagogik och förhållningssätt som används vid insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden: Pedagogik och förhållningssätt vid kompetensutveckling inom välfärdssektorn,

Inför KNUT 3 har vi diskuterat vilka länder som kan vara intressanta för att åstadkomma ett fruktbart utbyte, enligt ovan. Vi har konstaterat att det bör vara ett land som inte skiljer sig alltför mycket i välfärdssystem i förhållande till Sverige, men ändå är tillräckligt olikt för att skapa mervärden. Mot bakgrund av detta valde vi bort samarbete med Norden (Finland och Danmark). Vi valde bort samarbete med t ex södra Europa för att både välfärdssystem och den kulturella kontexten skiljer sig från Sverige.

De medlemsländer som framstod som mest intressanta utifrån våra behov var Nederländerna respektive Storbritannien. Möjligheterna att kunna använda engelska som arbetsspråk tillsammans med dessa länder såg vi också som en fördel. Mot bakgrund av att det redan fanns pågående samarbeten mellan svenska kommuner och Skottland samt efter en dialog med SKL och ESF (Eva Loftsson) valde vi att gå vidare med etablerade kontakter med Edinburgh Chamber of Commerce (se bilaga 8, Letter of Intent). Startsträckan kommer inte att bli lång och vi kommer att kunna få besök av vår partner redan före årsskiftet tack vare samarbeten med svenska kommuner.

Edinburgh stad och Skottland som helhet står också inför liknande utmaningar som våra kommuner och vårt län. Edinburgh Chamber of Commerce kommer att ha möjligheter att söka parallell finansiering från ESF för utbyte med oss kring just de teman vi är intresserade av. Skottland har kommit längre än Sverige när det gäller samspelet mellan offentlig, privat och ideell sektor vid utformning och produktion av välfärdstjänster. Ett exempel på detta är just handelskammarens engagemang inom detta område. De har kommit längre när det gäller ett intersektionellt perspektiv på utformningen av olika tjänster och strategier för att integrera jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i tillhandahållande och produktion av välfärdstjänster. Därutöver finns en tradition av kvalitetssäkring av olika rådgivningstjänster, certifiering av utbildningar och interaktivt lärande för de målgrupper vi vänder oss till samt mottagarna (klienterna).

Samarbetet med handelskammaren syftar bl a till att identifiera kompetensgap bland socialarbetare som arbetar med de grupper som står längst från arbetsmarknaden och utbyta erfarenheter kring strukturer för kompetensutveckling. Det syftar till att analysera och jämföra insatser för att främja övergången från bidragsberoende till egen försörjning och identifiera arbetssätt som är överförbara mellan länderna. Genom samarbetet med handelskammaren kommer kommunerna i KNUT 3 kunna få ta del av ett brett spektra av välfärdstjänster, sociala insatser och utbildningar som tillhandahålls av offentliga, privata och ideella aktörer. Handelskammaren har ett nära samarbete med Edinburgh stad, ideella organisationer och kontakter med det skotska parlamentet (politikernivån). Under projektperioden planeras fyra partnerskapsmöten med två besök i respektive region.
Ett detaljerat transnationellt samarbetsavtal kommer att upprättas i det fall ESF medel beviljas.

Vad gäller de två övriga transnationella aktiviteterna så ingår dessa i befintliga utbildningsmoduler i delprojekt:

SAMVERKANSKOMPETENS. DELPROJEKT KNUTveckling, samverkansledning för chefer.
Deltagande vid OECD Leed Forum Partnerships and Local Governance i Wien 2010/11.
Mervärde: Ta del av internatinoellt arbete kring arbete i lokala partnerskap och utveckling av policys för att motverka utanförskap och skapa tillväxt. Speciellt fokus på strukturer och modeller för aktörssamverkan. Sprida det arbete som görs inom KNUT till andra länder.


KOMPETENS ATT PLANERA, LEDA OCH FÖLJA UPP. DELPROJEKT KNUTförare
Arbetsledare i de praktiska verksamheter deltar vid Livsvals transnationella studiebesök som en del i utbildningen
Mervärde:
Ska ingå i utbildningsmodulen: uppföljning och utvärdering av processen för personer som står långt från arbetsmarknaden, samt hur man gör arbetsbedömningar. KNUT-kommunernas arbetsledare får möjlighet att spegla sin verksamhet mot andra länders och Livsvals landningsbanor. Erfarenhetsutbyte om organisering och affärsmodeller (inom social ekonomi), uppföljning och utvärdering av socialt arbete.



Deltagande aktörer

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Sundbyberg Stad, Individ och familjeförvaltning
  • Södertälje kommun, Arbetsmarknads-/arbetslivskontoret

Kommun

  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sundbyberg
  • Södertälje