Logotyp på utskrifter

KNUT II

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörsörjningsstöd,bedömning,aktivering
KontaktpersonHans Carlsson
E-posthans.carlsson@sodertalje.se
Telefonnummer08-5230 23 60
Beviljat ESF-stöd9 103 610 kr
Total projektbudget9 103 610 kr
Projektperiod2008-04-14 till 2009-12-15
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Ansökan avser genomförande inom programområdet Kompetensförsörjning (PO 1) i region Stockholm.
Bakom ansökan står partnerskapet KNUT Kommunalt Nätverk för UTveckling" som består av fem kommuner: Nynäshamn, Järfälla, Solna, Sundbyberg och Södertälje (projektägare). KNUT kommer att samverka med lokala, regionala och nationella aktörer. Projekttid 20 månader. Budget 9,1 miljoner kronor.

VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL
Den gemensamma visionen är att "Fler blir självförsörjande när vi blir bättre". Ett övergripande mål för ansökan är att bidra till att socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser ska bygga på "Rätt insats, till rätt person, i rätt tid, till rätt kostnad och av rätt aktör". Det är väldokumenterat att så inte är fallet i dag.

Enligt budgetpropositionen 2007/08 ställs allt större krav på att socialtjänstens insatser ska baseras på kunskap om det sociala arbetet resultat, kvalitet och effektivitet. Kunskap om sociala insatsers resultat och vad som ger god kvalitet och avsedd effekt är enligt propositionen en förutsättning för en väl fungerande socialtjänst. Regeringen anser att det är otillfredsställande att det sociala arbetet endast i begränsad utsträckning bygger på kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder och i allt för hög grad vilar på tradition och icke vetenskapligt förankrade metoder.

Ambitionen i denna ansökan är att ge ett bidrag till lösning av denna strategiska fråga som berör den struktur eller det system inom vilket kommuner, regionala och nationella myndigheter arbetar. Vårt bidrag har fokus på kompetensförsörjning och kompetensutveckling av sk frontlinjepersonal för socialtjänstens arbete med personer som har ekonomiskt bistånd. Vi ansöker för att fortsätta arbetet med att utveckla ett mer kunskapsbaserat arbete (beprövad erfarenhet) inom ekonomiskt bistånd samt bygga och driva lärande organisationer som arbetar med ständiga förbättringar.

I överensstämmelse med utlysningens syfte är avsikten med denna ansökan att stärka framtida satsning för långtidsarbetslösa och sjukskrivna genom att kompetensutveckla anställda inom offentlig sektor som arbetar med dessa målgrupper.

FÖRPROJEKTERING
Denna ansökan bygger på en process motsvarande ESF- rådets krav på förprojektering. I ansökan redovisas resultat från den samordnade analys, planering och förankring som under två år genomförts i de fem kommunerna. Detta omfattande arbete finns utförligt dokumenterat i slutrapport till ESF – Rådet och i boken om KNUT (oktober 2007).I den av ESF och länsarbetsnämnden beställda analysen "Integration och mångfald – lärdomar från Växtkraft Mål 3 i Stockholms län" (november 06) rekommenderas KNUTs projektidé och arbetsformer; att dokumentera och bygga vidare på beprövade erfarenheter och lärdomar ur ett brukar- och jämställdhetsperspektiv samt att genomföra kompetensutveckling för en kompetensförsörjning av frontlinjen (socialsekreterare och arbetsförmedlare) enligt KNUT – modell.

SAMVERKAN OCH STRATEGISK PÅVERKAN
KNUT kombinerar ett engagemang hos medarbetarna i fem kommuner med en stark organisatoriskt förankring. Vårt arbete karaktäriseras av en organiserad samverkan och samordning mellan olika ansträngningar i arbetet för att minska behovet av ekonomiskt biståndet. Vårt partnerskap driver ett gemensamt program inom vilket olika delprojekt genomförs, och där såväl de deltagande kommunerna, som andra för projekten relevanta aktörer deltar. KNUT kan ses som ett "paraply" under vilket flera initiativ och delprojekt skapas när partnerskapet identifierar brister i försörjningsstödsystemet.

Inför arbetet med denna ansökan har vi etablerat samverkan med Arbetsförmedlingen och Stockholms stad. Denna ansökan och deras ansökningar "Träning ger färdighet" och "Startjobbnätet" är koordinerade. Samordningen ska ses som en ambition att utveckla och effektivisera ett regionalt samarbete med målet att motverka utanförskap och främja hållbara lösningar och kompetensförsörjning. Ytterligare en ny samarbetspartner är Ersta Sköndal högskola.

INNOVATIV VERKSAMHET OCH LÄRANDE MILJÖER
KNUT 1 och denna ansökan är ett exempel på en innovativ miljö som har sin utgångspunkt i konkreta behov i praktiken, personalens förmåga att kombinera olika kunskaper, deltagarnas förtroende och tillit till varandra samt ett ömsesidigt lärande. Innovationsinnehållet i KNUT handlar dels om projektets arbetssätt och upplägg, dels om arbetet med att få fram nya verktyg (klientkartläggningar, bedömningsinstrument mm). Se figur i bilaga.

Frontlinjepersonalen i KNUT 1 vittnar om att KNUT medfört en rejäl kompetenshöjning i försörjningsstödsarbetet, yrkesstolthet och att en av "socialpolitikens grundpelare" har fått en rejäl statushöjning. Projektet har lett till det som åtskilliga efterfrågat: En förstärkning av professionaliseringsprocessen för dem som arbetar med ekonomiskt bistånd samt relevant kompetensutveckling. Något som i sin tur leder till att de medborgare som söker ekonomiskt bistånd kan få en professionell och effektiv myndighetsutövning och därmed adekvata insatser.

Genom KNUT har cheferna fått möjligheter att erbjuda medarbetare nya utvecklingsmöjligheter, vilket gör att det blir lättare att rekrytera och behålla personal.

Det innovativa och lärande arbetet och den framgångsrika organiseringen av vårt arbete beskrivs utförligare i boken om KNUT på sidorna 66 – 81.

JÄMSTÄLLDHET
Arbetet i KNUT har som utgångspunkt målet för jämställdhetspolitiken, dvs att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I förprojekteringen framkom att jämställdhetsperspektivet på socialtjänstens saknas. Vi kommer under detta projekt arbeta systematiskt med att jämställdhetsintegrera verksamheten, utifrån JämStöds Praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering.

TILLGÄNGLIGHET
Vi ska utveckla och ge "En tillgänglig socialtjänst" ett innehåll vad gäller fysisk, informativ, kommunikativ tillgänglighet och bemötande. Samverkan ska ske med kommunernas brukar/handikappråd och brukarorganisationer.

MÅL OCH PLAN FÖR GENOMFÖRANDE
I ansökan redovisas mål, delmål och indikatorer samt de olika delmoment som kompetensutvecklingen kommer att innehålla. I planen redovisas även de aktörer vi planerar samarbeta med. Målen har sin utgångspunkt i de utmaningar som identifierats i förstudien (KNUT I). Dvs bristfällig dokumentation och utvärdering, brist på beprövade instrument för bedömning av klienters olika behov, insatser sker inte alltid utifrån klienternas mål och behov samt bristande samsyn horisontellt och vertikalt.

TRANSNATIONELLT ARBETE
KNUT avser att medverka i nätverket "LEED forum on partnership and local governance". En fråga för detta forum är hur man arbetar med strategier för kompetensförsörjning och kompetensutveckling, liksom samverkan i partnerskap för hållbara lösningar.

Bakgrund

Förprojektering = KNUT 1
KNUT - Kommunalt Nätverk För Utveckling – STEG 1 2006-2007 (finansierat av socialfondsprogrammet)

I ett partnerskap/nätverk samarbetade fem kommuner: Nynäshamn, Järfälla, Solna, Sundbyberg, Södertälje samt Länsstyrelsen i Stockholm. En sjätte kommun, Upplands-Bro, lämnade efter ett år samarbetet av interna skäl. Projektets syfte var att genom strukturerat samarbete ta tillvara kunskap från arbetsmetoder och processer som sannolikt kan medföra att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande. KNUT 1´s målsättningar var:
- Mål 1. Parterna ska bygga strukturer som främjar ett systematiskt samarbete och lärande av goda exempel.
- Mål 2. Deltagande parter ska under projekttiden få ökad kunskap om dokumenterat framgångsrika arbetsmetoder och processer.
- Mål 3. Projektet ska resultera i att parterna startar ett samordnat projekt där inhämtade lärdomar implementeras och genomförs. Resultat:
Mål 1: KNUT har genom projektets etablering och genomförande byggt strukturer för samverkan och lärande – ett tvärkommunalt lärande partnerskap. En struktur för utveckling har byggts upp både mellan de fem deltagande kommunerna och inom kommunerna. KNUT-arbetet har även inspirerat till parallella, interna utvecklingsprocesser i större eller mindre utsträckning i kommunerna samt samverkan med andra kommuner, regionala och nationella myndigheter.
Det har framkommit att det idag saknas förutsättningar för jämförelse och systematiskt förbättringsarbete inom området försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd/arbetsmarknad som i hög grad påverkar utsatta gruppers vardag och framtidsutsikter. Vad vi HAR uppnått är en tydlig struktur för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi har identifierat 4 gemensamma utmaningar. Bristfällig dokumentation, brist på beprövade bedömningsinstrument, insatser som inte alltid utgår från klienternas behov, bristande samsyn.
Mål 2: KNUT har ökat kunskapen om framgångsrika metoder i kommunerna, både inom försörjningsstödsområdet, inom projektledning och utvecklingsarbete samt även inom jämställdhetsområdet. I en enkät till berörd personal svarade 81 % att de fått ökade kunskaper om framgångsrika metoder och arbetsprocesser, och över 80 % anser att KNUTarbetet leder till att man kan göra ett bättre jobb för klienterna. Man har också fått ökade kunskaper i vad som inte fungerar i den egna praktiken. Dock är det svårt att veta vad som egentligen är framgångsrikt och god praktik när man har så lite kunskap om den egna verksamhetens processer, metoder, resultat och effekt. Man kan heller inte veta om den egna praktiken är bra eller dålig om man inte jämför sina resultat med andra. Är 60% till självförsörjning bra eller dåligt?

KNUT-arbetet har genom kartläggningsarbete och analys synliggjort brister och utvecklingsbehov inom nuvarande försörjningsstöds- och arbetsmarknadspraktik i kommunerna. Det gäller såväl jämställdhets- och brukarperspektiv som dokumentation, bedömningsinstrument, uppföljning och utvärdering av insatser och processer.

Mål 3: De fem kommunerna har bestämt sig för att fortsätta arbetet i partnerskapet för att implementera lärdomarna från KNUT. KNUT ser det som väsentligt att fortsätta arbetet med att utveckla en mer kunskapsbaserad och lärande försörjningsstödspraktik genom kompetensförsörjning, och som ska leda till mer effektiva arbetssätt och arbetsprocesser så att fler blir självförsörjande. Avsiktsförklaringar från kommunerna liksom från Ersta Sköndal högskola.
Ett långsiktigt arbete som ger goda effekter
En stor vinst i KNUTs arbete hittills är det stora engagemang och den förståelse för behovet av förändring och utveckling som nu finns hos chefer och frontlinjebyråkrater. Över 100 frontlinjebyråkrater har i en enkät meddelat att de vill fortsätta arbetet med att analysera och utveckla arbetsmoder. Det finns nu även en öppenhet inför att "utvärdera och bli utvärderad". 95% svarade i en enkät att de arbetsformer de deltagit i fungerat bra. Vid starten av KNUT var en farhåga från cheferna att inte få med sig personalen, nu i slutet av KNUT 1 är personalens farhåga att inte få med sig politiker och chefer i det fortsatta utvecklingsarbetet. Man vill nu gå i fronten - tillsammans. Detta skapar en potential för ett proaktivt arbete där alla samverkar för hållbara lösningar inom KNUT2.
SLUTSATSER INFÖR GENOMFÖRANDEPROJEKTET
Många människor står idag utanför arbetsmarknaden trots en gynnsam konjunktur. Enligt budgetpropositionen 2007/2008 är den enskilt viktigaste uppgiften för regeringen är att bryta detta utanförskap. Regering och riksdag har genomfört och avser att fortsätta vidta åtgärder och strukturella förändringar för att på olika sätt få fler personer att gå från bidrag till arbete eller annan egen försörjning. Inom arbetsmarknads- och socialpolitiken genomförs förändringar som har fått och bör få effekter på kommunernas arbete inom arbetsmarknad och socialtjänst.

Enligt budgetpropositionen ställs allt större krav på att socialtjänstens insatser ska baseras på kunskap om det sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet. Kunskap om sociala insatsers resultat och vad som ger god kvalitet och avsedd effekt är enligt propositionen en förutsättning för en väl fungerande socialtjänst. Regeringen anser att det är otillfredsställande att det sociala arbetet endast i begränsad utsträckning bygger på kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder och i allt för hög grad vilar på tradition och icke vetenskapligt förankrade metoder. Regeringen anser att det är angeläget att främja en mer långsiktig finansiering av insatser för att främja kunskapsutveckling och vetenskapliga metoder i nära samverkan med huvudmännen.

I den några år gamla utredningen På tröskeln till bidrag (Socialstyrelsen, Centrum för Utvärdering av Socialt arbete/CUS) redovisas en undersökning om den första kontakten mellan hjälpsökande och handläggare. Enligt socialtjänstlagen ska människor i likartade sociala situationer behandlas likvärdigt och i stort sätt ges samma möjligheter att få bidrag oavsett vart de vänder sig Undersökningen visar på stora olikheter mellan de studerade kommunerna. Andra undersökningar visar att det förekommer stora skillnader inom samma kommun. I CUS utredning drar utredarna slutsatsen att de stora skillnaderna mellan kommunerna beror på hur man organiserar verksamheten. I rapporten Arbetsmetoder och socialbidrag (SoS 1998:11 från Socialstyrelsen) konstateras att det i denna studie är styrkt att organisationers och myndigheters arbetsmetoder påverkas och förändras av yttre, strukturella faktorer. Det ökade beståndet av "arbetsmarknadsenheter" i kommunerna, är ett exempel på hur myndigheters arbete anpassar sig och förändras som en direkt följd av strukturella förändringar. Även denna studie visar att faktorer som har att göra med organisation och arbetsmetoder inverkar på kommunernas bidragskostnader. Samarbetet mellan arbetsförmedling och socialtjänst är en annan viktig faktor. I kommuner med låga kostnader upplevs samarbetet som positivt medan det i kommuner med höga kostnader upplevs som negativt och konfliktfyllt. Slutsatsen i rapporten är följande; det finns så många likheter inom "lågkostnadskommuner" och "högkostnadskommuner", samt skillnader mellan dem, beträffande organiseringen av arbetet att det är rimligt att dra slutsatsen att olika sätt att organisera och arbeta med socialbidrag sannolikt kan förklara en del av de skilda kostnadsnivåerna. Resterande text finns i den manuella pappersansökan.

Syfte

Syftet och vår vision är "att när vi blir bättre så blir fler självförsörjande". Det innebär för oss att skapa förutsättningar att ”rätt person får rätt insats, i rätt tid, till rätt kostnad och av rätt aktör”. För att kunna genomföra detta behöver vi gå ”från tro till vetande” och samverka med andra aktörer.

Den kompetensförsörjning som sker inom ramen för detta projekt ska gynna personer som
under en lång tid varit i behov av försörjningsstöd och har en diffus problematik, dvs har varit i olika insatser från olika instanser och aktörer och som hittills inte inneburit en positiv förändring for klienten. Genom att utveckla metodik för bättre dokumentation, utredning och bedömning, i samverkan med andra myndigheter eller externa samverkanspartners, ska individer och gruppen bli mindre diffus och därmed mer matchningsbar mot arbete, studier eller insats. De insatser som idag finns för gruppen behöver utvärderas och utvecklas vad gäller klientprocess, metoder, kvalitetssäkring, kostnadseffektivitet och kompetens inom insatsen.

Målsättning

Målsättningen med projektet är att utbilda personal inom försörjningsstöd och arbetsmarknad så att de kan utveckla en effektivare arbets- och klientprocess för personer som under en lång tid varit i behov av försörjningsstöd.

För att kunna veta om arbetet är effektivt ur en klients perspektiv krävs olika typer av utredningar, uppföljningar, utvärderingar och statistik. Projektets mål är att KNUTkommunerna, i samverkan med utvalda intressenter, får kunskap inom dessa områden samt support i att implementera dessa kunskaper i verksamheter och därefter arbeta vidare med ständiga förbättringar.

När vi har klienter med tydliga mål och behov, och insatser som är utformade för utifrån behov och utvärderade, då kan vi matcha klientens behov mot verksam insats. Konsekvensen av att utvärdera och jämföra insatser är att nya insatser antagligen kommer att behöva utvecklas och andra insatser fyller ingen funktion och behöver tas bort alternativt förbättras. En ökad flexibilitet i insatser och snabbhet att möta olika behov eftersträvas. Vad gäller utveckling av insatser utifrån tydligare klientbehov kommer KNUT senare att söka medel inom PO2.

Följande delmål har tagits fram av över 100 socialsekreterare, biståndshandläggare och arbetsmarknadskonsulenter som i olika fora och grupperingar analyserat nuläge och definierat behoven. Underlag är nulägesbeskrivningar, klientkartläggningar, 4-rummaren och Instrument X. Dokumentation finns av detta arbete (www.sodertalje.se/KNUT) och i bilagda folder och bok, samt i slutrapport till ESF-Rådet från KNUT 1.

Delmål och indikatorer är formulerade som önskvärda tillstånd vid projekttidens slut. Det är detta som ska utvärderas.

FÖRVÄNTADE RESULTAT AV PROJEKTET

Delprojekt/mål A. Förväntat resultat: DOKUMENTATION FÖR JÄMFÖRELSE FINNS
Enhetlig och relevant dokumentation av klientens/klientgruppers process, resultat och effekt finns och ger underlag till jämförelse mellan kommuner.

Enhetlig dokumentation är själva grunden för att kunna följa upp och utvärdera effekten av en viss insats för ett visst behov. Det finns behov av att utveckla dokumentationen i respektive kommun men det ställer också särskilda krav när dokumentationen ska vara underlag för jämförelse (benchmarking) mellan kommunerna.
Projektkriterium: kommungemensamma rubriker och gemensamma begrepp/terminologi tas fram
Antagande: att kommunernas IT-support/IT-leverantörer kan stödja enhetlig dokumentation och jämförelse
Indikator/er:
- Samma rubriker används inom kommunerna
- Alla socialsekreterare gör journalanteckningar på likartat sätt
- Dokumentation finns från samtliga bedömningar med Instrument X
- Könsuppdelad statistik finns utifrån Instrument X


Delprojekt/mål B. Förväntat resultat: BEPRÖVADE UTREDNINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT ANVÄNDS
Erfarenhetsprövade (evidensbaserade) utrednings- och bedömningsinstrument används inom försörjningsstöd och arbetsmarknad samt ger underlag för planering och utveckling av insatser för kvinnor och män.

Kvinnors och mäns behov för att uppfylla sitt och myndighetens mål har synliggjorts och ligger till grund för planering och val av insats.
Projektkriterium: samarbete med Socialstyrelsen/IMS, SKL och Ersta Sköndal högskola (för utveckling och utvärdering) samt med AMS och Stockholm stad (för utveckling och samsyn kring kartläggning och bedömning)
Antagande: klienterna upplever de nya instrumenten som stöd i sin planering.
Indikator/er:
- Handläggare har kompetens i bedömningsinstrument: Instrument X, DUR och/eller ASI samt MI.
- Handläggare har kompetens i bedömning av personer med funktionshinder (NPF)
- Beslut om insats för "nya" har sin grund i utredning med instrument X, tydlig bedömning av behov och insats
- Klienter som uppburit försörjningsstöd mer än 6 månader i följd får tillgång till DUR/ASI.
- Handläggare har kompetens att remittera till arbetsförmågeutredningar
- Könsuppdelad statistik finns på gruppnivå, vad gäller klienters behov, som planeringsunderlag för avveckling/utveckling av insatser


Delprojekt/mål C. Förväntat resultat: INSATSER ÄR UTVÄRDERADE MOT MÄNS OCH KVINNORS BEHOV
KNUT-kommunerna kan verifiera nytta av sina insatser på individ- såväl som kommunal och regional nivå.

Det ska på sikt finnas insatser som speglar klientens verkliga behov (behov synliggörs inom delmål B)
Utvärdering av klientprocess, metoder, kostnadseffektivitet och kompetens inom insatsen.
Projektkriterium: ta del av resultaten från de jämförelseprojekt som finns inom SKL
Antagande: att vi kan ta fram relevanta beräkningsmetoder och jämförande data (delmål A) som uppskattas (och används) av såväl personal som politiker
Indikator/er:
- Klienter har tillgång till bättre utvärderade insatser
- Klienter har tillgång till mer erfarenhetsprövade metoder inom insatserna
- Personal har ökad kunskap om kostnadseffektiva insatser


Delprojekt/mål D. Förväntat resultat: SAMSPEL MED INTRESSENTER GER HÅLLBARA LÖSNINGAR
Klienten får insats av ”rätt” aktör i rätt tid.

KNUTkommunerna samspelar effektivt med sina intressenter, när det är relevant för klienten.
Kriterie: pro-aktiv attityd till konstruktiv samverkan med interna och externa intressenter
Antagande: respektive myndighets uppdrag främjar samverkanslösningar på klientnivå. Samsyn finns mellan stuprören.
Indikator/er:
- KNUT och relevanta intressenter, interna och externa, utgår från brukarens mål och behov i sina insatser
- Klienten/den arbetslöse utreds/bedöms med metoder som accepteras av samtliga intressenter (i första hand försörjningsstöd och arbetsförmedling, i andra hand även försäkringskassa och landsting)



Delprojekt/mål E. Förväntat resultat: FÖRBÄTTRINGAR ÄR IMPLEMENTERADE
Ledarskapet inom KNUT stödjer lärande och samspel i och mellan kommuner på ett sådant sätt som ger positiv effekt hos handläggaren och i förlängningen hos brukaren.KNUT-ledarnas har förmåga att implementera "ständiga förbättringar" och nya standardiserade arbetssätt. Kunskap genom utbildning behöver omsättas i ordinarie verksamhet. Detta kräver förmåga att coacha medarbetare såväl som att skapa organisatoriska förutsättningar/tillfällen att nyttja den nya kunskapen.
Indikator/er:
- Förbättringar är integrerade i den ordinarie verksamheten/strukturen
- Nuvarande praktik som genom utvärdering visat på låg effektivitet är avvecklad (mainstrippad)

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Kommunerna har handikappolitiska program och samarbete sker i kommunala handikappråd/brukarråd.
Fysisk och kommunikativ tillgänglighet är helt eller delvis inventerad i kommunerna; lokalerna är fysiskt tillgängliga, hörselslingor finns i speciella rum, tillgång till dövtolk, hemsidorna är delvis anpassade och där finns tillgänglighetsguider. Exempelvis inga pälsdjur är tillåtna, jourlägenheter är rök och djurfria. Bemötande: Hembesök förordas i vissa fall (fobier), hänsyn tas i den individuella bedömningen kring ev funktionshinder. Något att tänka på är att ett funktionshinder definieras av kontexten.
Analysen från respektive kommun och diskussionen inom KNUT visar att vi behöver uppmärksamma alla perspektiv på tillgänglighet - både för personal och klienter. Fysisk tillgänglighet finns i stort och arbetas med i kommunerna, informativ och kommunikativ utvecklas kontinuerligt genom hemsidorna och 24timmarsservice. Bemötandefrågor diskusteras som en naturlig del av arbetet men behöver uppmärksammas vidare.

I projektet KNUT 2 ser avser vi att arbeta med följande utvecklingsområden:
- Att i samarbete med brukar/handikappråden i vilka utmaningar som de ser utifrån kommunernas försörjningsstöds- och arbetsmarknadstjänster samt definiera vad de olika begreppen inom tillgänglighet betyder i den kontexten. Utifrån detta underlag görs prioriterade handlingsplaner inkl utbildning. Eventuellt kommer Genombrottsmetoden att användas här.
- Att i fokusgrupper med personer med funktionshinder utvärdera Instrument X (informativ, kommunikativ tillgänglighet och bemötande). Detta sker tillsammans med Riksförbundet Attention.
- Att definiera en "En tillgänglig socialtjänst" - som ska gynna både personal och brukare av tjänster
- Kompetensutveckling/utbildning i att bemöta personer med neuropsykiatriska och psykiatriska funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Vi kommer att arbeta vidare utifrån den analys och de resultat som beskrivits tidigare i ansökan. Det arbete som hittills har genomförts inom KNUT vad gäller jämställdhet har lett till dels en ökad medvetenhet och kunskap om metoder, dels ett nyvaknat intresse och en nyfikenhet vad jämställdhetsintegrering i praktiken innebär för brukarna och för praktiken inom försörjningsstöd och arbetsmarknad.

För att få igång ett systematiskt och strukturerat arbete ska en tvärkommunal arbetsgrupp för jämställdhet bildas och JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering (Trappan) ska användas. Det påbörjade arbetet ska skalas upp och förbättras under KNUT 2. Processen ska säkras genom att en processcoach med expertkunskap inom jämställdhetsområdet och Trappan kommer att anlitas med ett uppdrag att bistå kommunerna i att integrera ett jämställdhetsperspektiv på arbetet inom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser - utifrån hur långt de hunnit Arbetet ska gynna klienterna. Eftersom utvärdering av metoder och insatser, liksom kostnader, är ett centralt utvecklingsområde inom KNUT kommer jämställdheten att belysas ur detta perspektiv och "benchmarkas" vid jämförelse mellan kommunerna. Vi förväntar oss att vi ska kunna bli mer effektiva och icke diskriminerande i våra bedömningar och insatser - utifrån individuella behov.

Den kartläggning av arbetsprocessen som arbetas fram i respektive kommun kommer att fungera som stöd i att analysera och jämföra mellan kommunera och lära av varandra. Vi kan till exempel lägga jämställdhetsperspektivet på delar av processen som mottagning, bedömning eller vissa insatser, till exempel praktikplatser.

Genombrottsmetoden kommer att kunna användas för arbete med jämställdhet och tillgänglighet. Genombrottsmetoden används idag inom Landstinget med goda resultat när det gäller att integrera ständiga förbättringar genom att lära av varandra med stöd av expertis och handledning.

Transnationellt samarbete

Parterna i KNUT har ingen eller liten erfarenhet av att samarbeta transnationellt. Arbetande ordförande och processcoach har arbetat i flera projekt och transnationella verksamheter, och sett vinsten av att få ett vidare perspektiv på sitt uppdrag och sitt arbete. Vilket gjort att man bättre kan bidra till en utvecklad strategi och praktik inom sitt eget ansvarsområde.

KNUT avser att medverka i nätverket "LEED forum on partnership and local governance". En fråga för detta forum är hur man arbetar med strategier för kompetensförsörjning och kompetensutveckling, liksom samverkan i partnerskap för hållbara lösningar.

Målen för detta forum är:
- att förbättra kapaciteten att sprida, stimulera lärande i partnerskap och underlätta överföring av expertis och utbyte av erfarenheter
- att skapa synergier och ge support till utveckling av samarbete i tvärsektoriella partnerskap
- att bedöma och utveckla samarbetsmodeller mellan partnerskap, kluster och lokala innovativa system: och
- att ge råd och support till partnerskapsorganisationer och andra intressenter om vägar att främja en integrerad ansats

Detta första steg att samarbeta transnationellt innebär att medverka i seminarier anordnade av LEED forum och att bidra med KNUT som ett case.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Huvudkontoret
  • Ersta Sköndal högskola,Institutionen för socialt arbete
  • Spånga/Tensta Medborgarkontoret
  • Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn

Deltagande aktörer

  • Järfälla IFO/ Försörjningsstöd
  • Nynäshamns kommun, kommunstyrelse förvaltning
  • Solna Stad Stadsledningsförvaltning, socialförvaltning
  • Sundbyberg Stad, Individ och familjeförvaltning

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker