Logotyp på utskrifter

Järva Möter Unga

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareRinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
KontaktpersonPatrik Tengberg
E-postpatrik.tengberg@rinkeby-kista.stockholm.se
Telefonnummersaknas
Beviljat ESF-stöd300 225 kr
Total projektbudget400 300 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2010-02-28
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Förstudien avser att kartlägga ungdomar som varken jobbar eller studerar. Uppsökande verksamhet ska genomföras av sdf, som har helhetsansvar för målgruppen, i strukturerad samverkan med myndigheter och ideella aktörer. Attraktiva insatser ska erbjudas som alternativ till utanförskap.

Bakgrund

Bakgrund till projektet
Sysselsättningsgraden för unga vuxna i Sverige är alarmerande låg. Våren 2008 var 20,6 % av ungdomar 16 till 24 år arbetslösa, vilket kan jämföras med Sveriges befolkning som helhet där arbetslösheten låg på 5,9 % enligt statistik från SCB. Sveriges totala arbetslöshet ligger under EU-snittet, men ungdomsarbetslösheten ligger långt över EU-snittet. Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2008 visar att ungas ekonomiska standard följer samma negativa utvecklingstrend. Var femte ungdom har idag låg ekonomisk standard, jämfört med var tionde i början av 2000-talet. Av dem som får ekonomiskt bistånd är 40 % 18 till 29 år.


I storstädernas förortsområden är situationen speciellt oroande. Ungdomsstyrelsens rapport Fokus08 visar att fyra av tio ungdomar i områden som Husby, Hjällbo, Rosengård, Araby och Rinkeby lever i ett utanförskap. Dessa ungdomar har ofta inte gått klart skolan och heller aldrig varit inne på arbetsmarknaden och riskerar därför att hamna i ett permanent utanförskap.

Stadsdelarna kring Järvafältet har en ung befolkning. Den demografiska profilen för stadsdelarna skiljer sig från övriga Stockholm genom de stora ungdomskullarna. Den ungdomsgrupp som under 2009 går ut gymnasiet är större än på många år och konkurrensen om utbildningsplatser och arbetstillfällen blir stor. De olika stadsdelarna kring Järvafältet har ungefär likartad socio-ekonomisk struktur och räknas som utanförskapsområden. Bland de ungdomar som växer upp här har många kommit till Sverige mitt under sin pågående skoltid och hamnat efter i undervisning. Antal elever som går ut skolan med icke-godkänt i kärnämnena är ofta högre än i övriga storstadsstadsdelar.

Ungdomar som vare sig studerar vidare eller får ett jobb hamnar i ett vakuum, - ett utanförskap där vägen in i vuxenlivet bromsas upp. En del ungdomar blir kvar på ungdomsgårdar, trots att de är för gamla för verksamheten. Några hamnar i dåligt sällskap och leds in i kriminalitet som alternativ till jobb och egen försörjning. Myndigheter som AF, Jobbtorg, Ungdomsverksamheter och ideella organisationer har svårt att fånga upp dessa unga vuxna som av olika anledningar kommer att stå utanför samhällets olika system. Många av de ungdomar som väljer att vända sig till AF, Jobbtorg och stadsdelensförvaltningen för att söka hjälp att komma vidare, få jobb eller försörjningsstöd har svårt att förstå och leva upp till de krav som ställs på dem och kontakten avbryts därför. Det behövs individuell hjälp för att bistå dessa ungdomar med information om hur samhället fungerar och om de vägar och bistånd som finns att få för att nå ut till arbetsmarknaden. För att kunna stödja dem behöver vi konkreta insatser som ger resultat på kort sikt och åtgärder som visar på för ungdomarna acceptabla alternativ till utanförskapet.

Det finns en alltför skarp skiljelinje mellan de som idag arbetar med ungdomar som är yngre än 18-19 år och de som är äldre. I arbete runt de yngre samarbetar skola, fritidsgårdar, polis, fältare och ungdomsenheter. När det gäller de äldre arbetsökande ungdomarna samarbetar Jobbtorg, AF och försörjningsstöd. Det stöd ungdomarna får är villkorat och kopplat till försörjningstöd och de ungdomar som inte lever upp till kraven går miste om stödet. Mellan dessa båda konstellationer finns mycket lite samverkan. Genom att samverka skulle vi utöka vår kunskap om målgruppen, nå fler unga, samt förhindra utanförskap genom att sätta in rätt stöd vid rätt tidpunkt. I ungdomarnas värld är ålder som skiljelinje inte lika tydlig. Man umgås över åldrarna och de äldre ungdomar som befinner sig i utanförskap kan bli en negativ förebild för de yngre. Tillsammans skulle vi kunna identifiera de ungdomar som utövar ett negativt inflytande och försöka ta fram attraktiva alternativ som skulle kunna få dem att ändra sin livsstil. T ex någon form av lärlingsanställningar.


Kartläggning av målgruppen, mötesplatser och metoder
I förprojekteringen ska vi titta närmare på gruppen ungdomar i åldern 16 till 24 år på Järva som står utanför samhället dvs inte är aktuella i några myndighetssystem. Hur många är de och vilket stöd behöver de? Målgruppen når vi genom att söka upp unga vuxna i miljöer de själva väljer att vistas i. Den stora gruppen av ungdomar i utanförskap är killar. Det är de som syns och hörs. Det är lika viktigt att nå de tjejer, som annars blir kvar i hemmen, i hushållssysslor och barnpassning. Genom att speciellt bjuda in flickor till workshops kring genusfrågor, söka upp mötesplatser som vänder sig till tjejer och genomgående ha ett genusperspektiv på aktiviteter ökar chansen att få en bättre könsfördelning i studien.

Förvaltningen enhet för ungdomsprevention ska i samverkan med utbildningsförvaltningen ta fram kontaktuppgifter för att kunna söka upp ungdomar i hemmet eller i kamratkretsen och även brevledes bjuda in till öppna möten och informationsträffar om ungdomars verklighet idag, situationen på arbetsmarknaden, möjligheter till delaktighet och egen försörjning.

Mötesplatser
Förvaltningens förebyggande öppna verksamheter kommer i kontakt med en del av de ungdomar som själva valt att ställa sig utanför samhället, men som ändå besöker ungdomsgårdarna och träffpunkterna för att träffa vänner och fritidsledare som de redan har relationer med. Träffpunkter som besöks av målgruppen är Ungdomens Hus, Reactor och Café Respekt i Rinkeby Folkets Hus. Dessutom finns föreningar, idrottshallar, torg och andra mötesplatser där vi vet att ungdomar samlas.

Under förprojekteringen skall förvaltningen göra en inventering av positiva mötesplatser där vi kan träffa ungdomarna i en kravlös miljö för att ta del av deras tankar/berättelser och funderingar inför framtiden Detta kan vara ett första tillfälle till förtroendeskapande kontakt. I ett genomförandeprojekt skulle dessa goda ungdomsmiljöer vara arena för positiva möten med coacher från Jobbtorg som skulle erbjuda stöd, vägledning och coachning på plats. Här kan man arrangera träffar med näringsliv. Inspiratörer och mentorer kan bjudas in. Träffpunkterna är samtidigt platser där man träffar vänner, gör saker tillsammans och får vuxenkontakter. Idrotts- och kulturupplevelser kan inspirera till eget initiativtagande. Att låta ungdomarna hålla i arrangemang, prova på att ta eget ansvar och se sin egen förmåga ger motivation att gå vidare. De relationer som byggs på plats mellan ungdomar och coacher kan även överbrygga klyftor och möjliggöra för ungdomarna att gå in i och ta del av ordinarie insatser i samhället.

Samarbete
Samarbete med polis och skola finns redan, men behöver utvecklas ytterligare för att mer konkret inbegripa den äldre målgruppen och omfatta jobbtorg och försörjningsstöd. Genom att utveckla våra gemensamma uppdrag blir arbetet effektivare. Samarbetet med aktörer inom det civila samhället som ideella föreningar, NGO och lokala företagare som bostadsbolagen ska också förstärkas.

Metoder
Förstudien ska söka efter och dokumentera metoder och former för att nå ungdomar i utanförskap. Vi ska ta reda på om det krävs individuellt anpassade insatser innan ungdomarna kan ta steget vidare till skola eller jobb. Eller är mobilisering av lokala krafter och proaktivt uppsökande aktiviteter tillräckliga för att på ett effektivt sätt motivera och vägleda ungdomarna som hamnat utanför systemet?.

Ungdomars inflytande
Vi ska erbjuda ungdomarna i målgruppen delaktighet och inflytande över processen att förändra sin situation. Inom gruppen finns ungdomar som vill förändra sin fritid och sina möjligheter till ett liv med arbete och egen familj, men som inte själva klarar av att bryta med den negativa miljön. För dem är det viktigt att allt arbete sker i dialogform och att alternativet till den nuvarande livssituationen är attraktiv. Vi behöver också nå de ungdomar som aktivt gjort valet att ställa sig utanför samhället. Vad behöver vi erbjuda dem för att även de skall välja att ta steget in i samhället?




Syfte

Syftet med förprojekteringen är att genom kartläggning och uppsökande arbete hitta och nå ut till den grupp av ungdomar som idag befinner sig i ett utanförskap och står utan vare sig utbildning eller jobb. Vi vill att unga i utanförskap ska finna sin väg in i samhällets gemenskap med hjälp av konkreta insatser från stadsdelsförvaltningarna, Jobbtorg och Arbetsförmedlingen med flera.

Syftet är också att förstå varför vissa ungdomar väljer ett utanförskap framför att slutföra sina studier, förbereda sig för arbetsmarknaden, söka jobb och ta klivet in i vuxenvärlden. Genom att lyssna till ungdomar, analysera deras verklighet kan vi bättre förstå vilka insatser som behövs för att motivera dem till att handla positivt och återfå en framtidstro. Vi behöver kunna bistå ungdomarna att klara de krav som ställs för att de ska kunna uppnå självständighet och så småningom av egen kraft stå för sin försörjning.

Att hitta mötesplatser och metoder som vi tror kommer att leda till långsiktiga och hållbara resultat för målgruppen samtidigt som de svarar mot ungdomarnas krav på justa alternativ. Det är också viktigt att korta tiden mellan start och insats så att vi undviker att ungdomar hamnar i ett utanförskap.

Målsättning

Målsättningar för förprojekteringen:
Att få en klar uppfattning om hur många ungdomar som idag befinner sig i ett utanförskap i stadsdelsområdet samt att analysera och diskutera möjliga arbetssätt och insatser som kan bidra till att i en genomförandeprocess öka antalet ungdomar som har en egen försörjning genom studier eller arbete.

Att redan under förprojekteringen formera ett väl förankrat samarbete mellan olika myndigheter, lokala aktörer och ungdomarna själva så att genomförandeprojektet kan nå snabba lösningar samtidigt som metoder och etappmål skapar bestående verktyg för fortsatt intervention också för övriga staden. På så sätt skapas en integrationsprocess som kan bidra till hållbar utveckling.

Att ta fram en hållbar lösning för att finansiera ett genomförandeprojekt genom att bland annat undersöka Järvalyftets och andra samverkanspartners möjligheter till medfinansiering. Eftersom den målgrupp projektet riktar sig till ofta saknar försörjningsstöd eller annnan ersättning kan inte ett projekt enbart vila på deltagarnas ersättning som medfinansiering.

Att förprojekteringen ska leda fram till en tydlig plan för ett genomförandeprojekt som innehåller följande delar:

- Strukturerad samverkan mellan stadsdelarnas olika interna verksamheter, både de som riktar sig till yngre och de som riktar sig till äldre ungdomar.

- Uppsökande verksamhet, samt att jobbtorget kommer ut och erbjuder stöd i arbetssökande, coachning, och vägledning ute på naturliga träffpunkter, samt i samverkan med övriga aktörer arbetar för att motivera ungdomarna till att ta del av jobbtorgets och Arbetsförmedlingens ordinarie insatser.

- Att i samverkan identifiera ungdomar som utövar ett negativt inflytande på övriga ungdomar och erbjuda dem ett attraktivt alternativ som kan locka dem att förändra sin livssituation, t ex någon form av lärlingsanställningar i mindre skala.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det lokala handikapprådet ska informeras om projektets ambitioner och utveckling. De ungdomsverksamheter som finns i stadsdelen med verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning bjuds in att medverka i inventerings- och analysarbetet för att vi ska få en så helhetlig problembild som möjligt. Arbetsförmedlingen och Handisam ska kontaktas för att bistå med erfarenhet och specialkompetens. Kunskap om neuropsykotiska funktionshinder som t.ex ADHD är viktig för projektet då kriminal-sociologisk forskning visar att många ungdomar som begår brott har en diagnos.

Transnationellt samarbete

Vi ska undersöka vilket transnationellt utbyte som kan användas för att skapa ett mervärde för projektet i genomförandefasen. Kontakter finns med liknande satsningar i England och Spanien. Eventuellt kan det vara av intresse att söka nya kontakter i Frankrike eller Italien.

Medfinansiärer

  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Stockholm
  • Spånga-Tensta SDF
  • Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen
  • STUDIEFRÄMJANDET I STOCKHOLM

Kommun

  • Stockholm