Logotyp på utskrifter

Jämt anställd - fast rörlig, Stockholm

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareTrygghetsfonden för kommuner och landsting
KontaktpersonEva Sundbeck
E-posteva.sundbeck@trygghetsfonden.se
Telefonnummer08-4527156
Beviljat ESF-stöd226 751 kr
Total projektbudget226 751 kr
Projektperiod2008-06-23 till 2008-09-19
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Personalen i regionens kommuner har höga sjukskrivningstal. Främst kvinnodominerade arbetsplatser. Många upplever inlåsthet och är deltids eller korttidsanställda. Ett projekt planeras med förprojektering. Samtliga kommuner i regionen bjuds in. Syftet är att minska inlåsning och öka rörlighet.

Bakgrund

Trots att sjukskrivningarna i Stockholmsregionens kommuner har minskat är de fortsatt höga. Det innebär stora kostnader för såväl samhälle som individ. Problemet är störst inom skola, vård och omsorg.

Forskning visar att anställda som upplever sig "inlåsta" (dvs att de är i fel yrke eller/och på fel arbetsplats utan någon reell möjlighet att ändra på detta) löper en större risk för att bli långtidssjukskrivna. Undersökningar visar att 23 % bland de fast anställda inom vård och omsorg uppfattar sig som "dubbelinlåsta" (fel yrke och fel arbetsplats). Bland dem som hade en korttidsanställning var det hela 38% som upplevde sig som dubbelinlåsta.

Verksamheterna i Stockholmskommunerna är liksom i andra kommuner starkt könsuppdelad. Inom skola, vård och omsorg är ungefär 80% av de anställda kvinnor. Kvinnor har också, frivilligt eller ofrivilligt, en väsentligt högre grad av korttids- och deltidsanställningar än män. Kvinnor är också sjukskrivna i väsentligt högre grad än män. Forskning att deltidsanställda också löper en större risk för långtidssjukskrivning än heltidsanställda.

Många deltids- och timanställda har tidigare fått a-kassa för att "fylla upp" till heltid - vissa i många år. Från 1 april införs nya regler som gör att det bara är möjligt att deltidsstämpla i 75 dagar. För många kan det betyda försörjningssvårigheter med socialbidragsberoende, hel arbetslöshet och i värsta fall att man helt tappar anknytningen till arbetsmarknaden.

Det pågår också en strukturomvandling inom skola, vård och omsorg som innebär att verksamheten i växande omfattning genomförs av friskolor eller entreprenörer inom vård och omsorg. Kommunerna har dock fortsatt ansvar för finansiering och uppföljning av verksamheterna. Det ger ökade möjligheter i och med att anställda inom dessa sektorer får fler arbetsgivare att välja mellan - men det finns skäl att vara observant på hur kraven på kompetens och flexibilitet förändras för att de anställda ska kunna ta tillvara denna möjlighet att välja i stället för att tvingas "följa med" eller riskera arbetslöshet pga kompetensbrist.

Under senare år har många aktiviteter startats i kommunerna för att främja rörligheten och minska sjukfrånvaron. Det har t.ex. handlat om arbetsgivarringar, bättre rehabilitering, friskvårdssatsningar. Genom aktiviteterna har långtidssjukskrivningarna minskat, men resultaten har oftast stannat inom en kommun eller till och med inom en verksamhet i kommunen. Det finns fortfarande mycket att göra när det gäller att systematisera och sprida kunskaper och lärande inom området.

Det finns m a o ett fortsatt problem kring höga sjukskrivningstal samt de kostnader och lidande detta medför. Det finns också ett antal faktorer som talar för att insatser som ökar den positiva rörligheten på arbetsmarknaden skulle vara ett effektivt sätt att minska flera av orsakerna till långtidssjukskrivningar. T ex insatser för att.
- minska antalet anställda som upplever sig "inlåsta" i sitt arbete
- minska antalet ofrivilliga korttids- eller deltidsanställningar, inte minst bland kvinnor
- utveckla kompetenser som skapar större anställningsbarhet kopplat till strukturomvandlingen inom skola, vård och omsorg
- systematisera och sprida kunskaper om och erfarenheter av insatser för att öka rörlighet och minska sjukfrånvaro

Sammantaget innebär detta ett behov av utveckla verksamheter inom skola, vård och omsorg med målet att de anställda ska ha rätt kompetens, trygga anställningar, uppleva delaktighet och trivas på sina jobb.

Med utgångspunkt i ovanstående bakgrundsteckning har Trygghetsfonden för kommuner och landsting tagit initiativ till ett utvecklingsprojekt för att stödja utvecklingen inom och lärandet mellan kommunerna inom dessa områden.

Syfte

Ett projekt planeras för att stödja utvecklingen inom och lärandet mellan kommunerna. Projektets syfte är att finna metoder som kan minska inlåstheten, öka rörligheten och hitta förebyggande åtgärder för minskad utslagning. I första hand ska projektet stödja de enheter som deltar, i andra hand ska projektet kunna användas som modell/processtöd för att stödja såväl förprojektering som genomförande inom fler verksamheter. Processtödet bygger på den pedagogiska modell som beskrivs bl a i "Att göra ett bra jobb" (SKL 2006).

Denna ansökan avser förprojekteringsfasen som syftar till att
1. Verifiera utvecklingsbehovet inom aktuella verksamheter
2. Precisera utvecklingsbehovet inom aktuella verksamheter
3. Planera och beskriva hur behovet ska kunna tillgodoses - i en ansökan till genomförandefasen.

Målsättning

Mätbara projektmål definieras med utgångspunkt i resultaten från förprojekteringen i samband med ansökan till genomförandefasen. Det kommer t ex att handla om förändringsmål i relation till de utvecklingsbehov som synliggjorts i enkätundersökningen/kartläggningen samt relevanta styr- och nyckeltal.

Mätbara projektmål i förprojekteringen är att:
- Få minst 6 deltagande verksamheter i förprojekteringen
- Få minst 75% svarsfrekvens i enkätundersökningen/kartläggningen
- Få chefer, medarbetare, fackliga representanter att delta i arbetet med en utvecklingsplan från varje deltagande organisation/verksamhet
- Minst en deltagare från respektive verksamhet medverkar i den gemensamma workshopen
- Utvecklingsbehoven preciserats till områden och målgrupper
- Förprojekteringen leder till en plan för att tillgodose utvecklingsbehoven (innehållande aktiviteter/kostnader, tidplan, projektorganisation, riskanalys, uppföljning, mm inom respektive utvecklingsområde) som väl uppfyller de krav som ställs från ESF-rådet för att fungera som underlag för ansökan till genomförandefasen
- Samtliga deltagande enheter vill delta i den fortsatta genomförandefasen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojekteringen genomförs i fyra steg. Tillgänglighet för funktionshindrade kommer att integreras i vart och ett av dessa steg:
1. enkätundersökning/kartläggning - Enkäten belyser respektive verksamhets/medarbetares utvecklingsbehov inom definierade utvecklingsområden varav ett utgörs av tillgänglighet för funktionshindrade
2. gemensam workshop samtliga verksamheter för att precisera gemensamma behov/ta fram förslag till gemensamma utvecklingsinsatser i genomförandefasen inom definierade utvecklingsområden varav ett utgörs av tillgänglighet för funktionshindrade (bl a i form av en tillgänglighetsswot)
3. verksamhetsspecifik workshop för att precisera verksamhetsspecifika behov/ta fram förslag till utvecklingsinsatser i genomförandefasen inom definierade utvecklingsområden varav ett utgörs av tillgänglighet för funktionshindrade (bl a i form av en tillgänglighetsswot)
4. ansökan om genomförande - Sammanställning av preciserade behov, förslag till aktiviteter/kostnader, tidplan, projektorganisation, riskanalys, uppföljning, mm inom respektive utvecklingsområde, varav ett utgörs av tillgänglighet för funktionshindrade

Resultaten från enkätundersökningen/kartläggningen utgör referensvärden för att följa upp och utvärdera effekter i det fortsatta projektet.
De områden i förprojekteringens behovskartläggning/enkät som belyser utvecklingsbehov kopplat till jämställdhet och tillgänglighet är verksamhetsneutrala. Det innebär att resultaten från olika förprojekteringar kan sammanställas efterhand som fler och fler kartläggningar görs. Det kommer att ge en intressant bild av hur behoven på dessa områden ser ut och förändras, t ex kopplat till olika verksamhetsområden, storlek på arbetsplats mm

JämO finns med som samverkanspart i projektet och med den kompetens som ytterligare utvidgas i o m den gemensamma Diskrimineringsombudsmannen anser vi att projektet har god kunskap för en relevant genomlysning av tillgänglighetsperspektivet.

I förprojekteringen görs en kartläggning över om det finns deltagare, som har någon form av funktionshinder. Om det finns någon deltagare som behöver extra stöd eller insats för att kunna ta del av förprojekteringen kommer projektet/projektägaren se till att alla kan delta Under förprojekteringen kommer också rutiner att tas fram för hur sådana hinder ska mötas och åtgärdas i ett kommande genomförandeprojekt, (t ex val av lokaler, utrustning i lokaler, utbildningsmaterial som tas fram

Jämställdhetsintegrering

-

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt

Samarbetspartners

  • Akademikerallianse
  • Arbetsförmedlingen Huvudkontoret
  • Avd för arbetsgivarpol
  • Avd för arbetsgivarpol
  • JämO
  • OFR
  • Svenska kommunalarbetarförbundet

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker