Logotyp på utskrifter

Integrationsplats Stockholm-nord väst

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareEkerö Kommun, Vuxenutbildningen
KontaktpersonHelena Petré
E-posthelena.petre@ekero.se
Telefonnummer08-56039267
Beviljat ESF-stöd375 000 kr
Total projektbudget500 000 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2010-02-28
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Fyra kommuner i Stockholms län vill skapa en gemensam praktikplatsanskaffning och praktikportal i länet för studenter som studerar SFI (svenska för invandrare) med praktikplatser där språkträning garanteras och kalla dessa praktikplatser Integrationsplatser. Systemet finns redan i Göteborg.

Bakgrund

BEHOV OCH PROBLEM

Stockholms län har sedan 1990-talet haft en imponerande tillväxt men integrationen av invandrare är bland den sämsta i Europa (OECD 2006). En stor del av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarkanden och behovet av kompetent arbetskraft kommer att öka. Enligt den regionala planen är det viktigt att utanförskapet inte permanentas då ökade kostnader för kommunerna i form av social ersättning är betungande. Ett annat tillväxthämmande problem är kommunernas inlåsning. Länet är indelat i små kommuner som skyddar sina egna intressen och det råder brist på samordning. Enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) är det därför viktigt att Stockholms län satsar på att öppna upp regionen, minska utanförskapet, öka rörligheten och tar tillvara på kompetens och skapa livschanser för individen.

Vilka faktorer gör att så många med utländsk bakgrund står utanför arbetsmarkanden? Sverige tagit emot fler flyktingar och anhöriga och mindre arbetskraftsinvandrare än många andra länder. Flertalet av dessa kommer från utomeuropeiska utvecklingsländer och har kort utbildning (Arbetsutbud och sysselsättning bland personer med utländsk bakgrund, Finansdepartementet 2007). Dessutom har många lågkvalificerade arbeten inom industrisektorn ersatts av kvalificerade arbeten och arbeten inom servicesektorn. Kraven på formell utbildning och kulturspecifik kunskap har ökat, dvs. språkkunskaper, kommunicerbarhet och att kunna arbeta i lag som bygger på kulturella koder.


En avgörande faktor för att lyckas etablera sig på den svenska arbetsmarkanden är att lära sig svenska. Men SFI måste bli bättre på att ge mer kvalificerade yrkeskunskaper i svenska och kombineras med arbetsmarknadskontakt för att motivera studier i svenska hos individen, speciellt hos den grupp som inte är studievan (Finansdep. 2007). Även den nya SFI-planen (Skolverk. 2009) fokuserar mer på praktiskt lärande. I studien Utbildning och kunskap i svenska (SNS 2006) utgår Rooth och Åslund från ett individperspektiv och menar att oavsett var man är född så lönar sig studier och att tillgodogöra sig svenska språket. Inlärningsförmågan skiljer sig mellan kortutbildade och de med akademisk utbildning, ursprungsländer och ålder. Däremot menar forskarna att de flesta kan lära sig en funktionell svenska. Enligt ett studie som AMS gjorde 2004 överskattar många sina kunskaper i svenska och tror inte att det är orsaken till arbetslöshet, medan arbetsgivaren anger det som den största orsaken. Brist på insikt gör att man inte förbättrar sig språkligt. Ofta beror det på att de inte kommit ut och använt språket i ett sammanhang som en arbetsplats.

Goda svenskkunskaper ger följaktligen bättre chanser till arbete och vidareutbildning. Det finns klart samband mellan språkkunskaper och sysselsättning. Det finns andra kunskaper och kvaliteter som är avgörande vid anställning, men enligt studien saknar var femte utlandsfödd språkkunskaper för att kunna anställas för en mindre kvalificerad tjänst. Det finns arbeten där språket inte är lika nödvändigt, men det finns även yrken där det kommer att öka. Framför allt tjänar individen på att kunna ta till sig information och därmed kunna öka sin position i samhället och på arbetsmarkanden. Diskriminering förekommer men framför allt är det individens egna egenskaper och motivation som är nyckeln till ett bra språk och framgång på arbetsmarknaden och detta påverkar även kommande generations studieresultat.

BAKGRUND TILL PROJEKTET

Arbetslinjen innebär att individen bli mer ansvarig för sin egen försörjning, arbete istället för bidrag. Men många anses inte vara anställningsbara pga. bristande språkkunskaper. Ett stort antal isoleras från samhället och pratar inte svenska utanför skolan då man ha få svenska kontakter. Det blir även en rollförskjutning i hemmet, då barnen som lär sig svenska blir enda länken till samhället. Att lära sig svenska blir ouppnåeligt och man fastnar på SFI och tappar motivationen.

Med aneldning av det bestämde sig kommunerna Ekerö, Järfälla, Sundbyberg och Upplands-Bro flyktingenheter och vuxenutbildning under våren 2008 att samarbeta kring språkpraktikplatser. § 26 medel beviljades från Länsstyrelsen. Projektet inleddes med en kartläggning av andra kommuner för att hitta bra föredömen. Det visade sig att det inte fanns progressiva kommuner i länet. Tvärtom är det många praktikanordnare som känner sig tvingade att få ut praktikanter till varje pris även om språkträning inte kan garanteras, då kommunerna får ersättning per praktikant. Inlåsningseffekten är påtaglig då det råder stor konkurrens mellan och inom kommunerna om praktikplatser. En del kommuner som Täby kan bistå med praktikplatser, men har få sökande, medan andra som Botkyrka har svårt att hitta praktikplatser. Praktik-till-varje-pris har också gjort att språkträning blivit sekundärt, praktikanterna känt sig utnyttjade och arbetsgivarna missnöjda och praktikplatser bränns.

Projektet fick höra talas om Integrationsplatsen i Göteborg som blivit något av en framgångssaga. Integrationsplatsen har utvecklats till ett eget varumärke som andas goodwill och blivit välkänt i Göteborg hos både politiker, arbetsgivare och allmänheten. Bakom idén står vuxenutbildningen och kommunalpolitikerna. Framgången beror delvis på: en speciell kvalitetsgranskning som garanterar språkträning och att platserna inte undantränger ett anställningsbehov, en återknytning till undervisningen, markandsföring (kommunpolitiker över partigränserna gick samma i en gemensam uppmaning till företagen att bistå med praktik) samt en samverkan mellan utbildningsanordnare. Göteborgs integrationsplatser läggs även upp på den välbekanta portalen praktikplatsen.se, där utbildningsanordnare i hela Göteborgs stad och kranskommuner från grundskolan till vuxenutbildningen lägger upp praktikplatser. Företagare, utbildningsanordnare, facken, arbetsförmedlingen och inte minst eleverna själva har ställt sig mycket positiva till detta. De konkurrerande utbildningsföretagen som Göteborgs stad har upphandlat ser fördelar i att samarbeta och kontaktnäten blir en förutsättning för att få in fler praktikplatser. Detta har genererat i mer än 3000 platser och flera blivit anställningar. Det stora antalet gör också att valfriheten är större och matchningarna bättre och individens intresse, förutsättningar och bakgrund bättre kan tas i beaktande.


Praktikanordnarna i projektets fyra kommunerna anser att det största problemet är bristen på praktikplatser där språkträning kan garanteras, då det råder konkurrens om arbetsgivarkontakterna och språkpraktik kräver mer av arbetsgivaren. Ett annat problem är den dåliga hanteringen av praktikplatser. Kommunerna är mycket intresserade att pröva Göteborgs metoder och skaffa ett gemensamt praktikanskaffningssystem och införa en kvalitetsgranskning som alla kommunerna kan använda sig av och gör att det blir lättare att matcha individer över kommungränserna. Man vill även skapa metoder för att införliva det praktiska lärandet i SFI-undervisningen, förbättra kontakterna med näringslivet samt utforma en marknadsföring likt integrationsplatsen i Göteborg. Göteborgs vuxenutbildning bistår gärna med visst metodstöd Kommunerna får även använda sig av namnet integrationsplats.

Det råder ingen brist på integrationsprojekt som inkluderar praktik, men få lägger vikten på språket. Samordning mellan och inom kommuner och mellan kommuner och stat är obefintlig. Göteborg är ett föredöme och projektet vill gärna utveckla en liknande metod och koncept i Stockholm. Ju fler kommuner och aktörer som vill ingå desto bättre och individen kan öka sin benägenhet att resa över kommungränserna, vilket skapar en flexibilitet i jobbsökandet. En praktikplats skall vara vägledande men främst ge individen en möjlighet att utveckla ett funktionellt språk och skaffa sig kulturspecifik kunskap och därmed öka sina chanser på arbetsmarkanden och bli en del av samhället.





Syfte

Huvudsyftet med projektet är att underlätta och förbättra för individen att lära sig svenska språket och klara SFI. (Får individen ett funktionellt språk ökar möjligheten att få ett arbete och bli en del av samhället). Projektet syftar att öppna upp regionen och motverka inlåsning genom samarbete mellan kommunerna.

Syftet med förprojekteringen är att rigga en genomförandeansökan som gör projektet möjligt och öka antalet samverkanspartner.

Målsättning

Under en förprojektering skall resultera i en genomförandeansökan och inför ansökan skall följande frågor besvaras:
Kan Göteborgs metoder och koncept fungera i Stockholmskommunerna utefter kriterierna
Praktikanskaffning, handledning och kontakt med företag
Flexibelt SFI plan där praktik och undervisning kan varvas
Kvalitetsgranskningen där språkträning garanteras
Integreringen av praktiken i undervisningen så att ett funktionellt språk kan utvecklas
Marknadsföringen och märket integrationsplatsen och kontakt med politiker
Grupperingarna där olika typer av praktik anpassas efter olika förutsättningar

Det gäller givetvis att anpassa metoderna till kommunerna och kanske att utveckla och förbättra. I Stockholm finns dessutom en annan politisk styrning och ett övergripande kommunförbund som står för marknadsföring och samordning i länet. Därför är också en del av arbetet att bjuda in fler närliggande kommuner i samarbete och kanske utbyta idéer med andra län och länder.


Inför en genomförandeansökan skall följande ingå:
En noga utarbetad kvalitetssäkring för integrationsplatserna.
En plan för en samverkansmodell mellan kommunerna och förberedelser inför ett gemensamt datasystem där dessa platser kan matas in.
En plan/processkarta där individen skall kunna varva praktik med utbildning där även samordning mellan flyktingenheten och vuxenutbildningen för gruppen nyanlända skall beaktas.
En marknadsföringsplan för integrationsplatsen hos arbetsgivare och politiker
En plan för jämställdhetsintegrering skall ske i projektet utefter kartläggningen i förprojekteringen
Arbetsmetoder för olika grupper av behov, exempelvis funktionshinder eller personer som är omotiverade
En plan för nationellt och transnationell utbyte

Genomförandeprojektet skall fokusera på att fler skall komma ut i praktikplatser där språkträning garanteras, där de får mer kulturell kompetens och erfarenhet som utgår från deras intressen och förutsättningar. Det skall vara tydligt varför man vill ha praktik. En säker kvalitetssäkring, en praktikportal och en större urval av platser skall generera i fler praktikanter och att fler kommuner kan ingå och att det påverkar arbetssökande, då individen kan öka sin benägenhet att resa utanför kommungränserna. Det skall även vara en möjlighet att testa på ett yrke och på så sätt vara vägledande.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet syftar delvis till en mer individualisera matchningen av praktikplatserna. Karläggningen syftar till att se till olika individers bakgrund, mål, behov och förutsättningar. Behövs speciella motivationsinsatser eller hjälp? Hur kan alla som vill ha praktik oavsett funktionshinder? Hur kan alla ta del av informationen på skolorna och ute på praktikplatserna? Finns det attityder i den egna organisationen till att få ut personer med funktionshinder i praktik? En annan kartläggning syftar till att karlägga arbetsgivare och praktikplatser. Förutom att språkträning garanteras är det även viktigt under kartläggningen att arbeta med attityder och tillgänglighet på arbetsplatserna där praktikan sker. Hur utbildas handledare på arbetsplatser för att bättre hjälpa individen och motverka diskriminering?

Förprojekteringen kommer att inledas med en SWOT-analys om tillgänglighet.
Projektledare och representanter från styrgruppen och arbetsgruppen avser att medverka på Sensus processtödsseminarium om tillgänglighet under hösten 2009 och där få uppslag hur en väl tillgänglighetsintegrerad rekrytering av målgruppen till genomförandeprojektet kan ske.

Transnationellt samarbete

Enligt OECD finns det två andra länder, Danmark och Nederländerna som de senaste decennierna har haft en liknande invandring som Sverige, dvs. obefintlig arbetskraftsinvandring utanför EU och en desto högre flykting och anhöriginvandring. Danska respektive nederländska är dessutom små språk som talas av få utanför Europa och de har också enligt OECD ett stort utanförskap på arbetsmarkanden av personer som är födda utanför Europa. Även om de inte är föredömen så kan de pga. liknande erfarenhet ha kommit längre än Sverige när det gäller språkpraktik och undervisning. Det kan även visa sig under förprojekteringen att det finns bättre föregångsländer och då är det givetvis intressant att undersöka detta.

Kontakt har tagits med ESF och Eva Loftsson och skickat in en beskrivning på projektet för att ESF skall hjälpa att vidareförmedla kontakten med andra länder och liknande projekt.

Medfinansiärer

  • Ekerö Kommun, Vuxenutbildningen
  • Hallonbergsskolan/ Centrum för vägledning/komvux
  • Järfälla kommun, utbildning, kultur och fritidsförvaltning.
  • Upplands-Bro kommun, Socialförvaltningen
  • Upplands-Bro Kommun, Vuxenutbildningen.

Samarbetspartners

  • Täby kommun, Kommunledningskontoret

Kommun

  • Ekerö
  • Järfälla
  • Sundbyberg
  • Upplands-Bro