Logotyp på utskrifter

Integration av invandrare i arbetslivet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareStudieförbundet Näringsliv och Samhälles(SNS) Service AB
KontaktpersonLouise Berg Pouron
E-postlouise.berg-pouron@sns.se
Telefonnummer0850702583
Beviljat ESF-stöd377 290 kr
Total projektbudget377 290 kr
Projektperiod2008-05-15 till 2008-11-15
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Att i ökad utsträckning kunna integrera invandrare på arbetsmarknaden måste vara en av de allra viktigaste framtidsfrågorna för samhället och den svenska välfärdsstaten. Det är också en stor utmaning för olika aktörer på arbetsmarknaden att ta sig an. SNS har under de senaste tre åren varit engagerat i flera olika projekt - både forskning, spridning av ny kunskap och utbildning - som handlar om de invandrades situation och hur svårt det är få till stånd en integration på arbetsmarknaden. Den traditionella politik som förts har inte varit lyckosam när det gäller att inkludera invandrade på arbetsmarknaden, trots att deras utsatthet gör dem speciellt sårbara. Arbetslösheten bland många grupper av invandrade är i dag tre gånger så hög som bland svenskar. Men sysselsättningsintensiteten bland invandrade (utrikes födda) har i själva verket minskat successivt sedan början av 1970-talet. Bakom denna utveckling ligger strukturella faktorer som teknisk och arbetsorganisatorisk omvandling, ökade kulturella skillnader och en diskriminerande favorisering av svenskfödda personer. Det finns studier som visar att diskriminering inte är ett oväsentligt problem på den svenska arbetsmarknaden. Studier visar att en invandrarbakgrund ger en person betydligt sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än en infödd svensk med motsvarande kompetens och utbildning. Överhuvudtaget visar forskningen och exempel från verkligheten att diskriminering måste tas på allvar. Förhoppningen är att det nya SNS-projektet kommer att hjälpa till att synliggöra problemen och öka kunskapen hos de chefer inom näringsliv, offentlig förvaltning och organisationsvärlden som har ett personalansvar.

Projektet har även till syfte att bidra till att skapa processer som ska öka andelen invandrade på arbetsmarknaden. I dag finns det grupper av invandrade (såväl första generationens som andra generationens) där arbetslösheten är tre gånger så hög som bland infödda svenskar. En person med ett utländskt namn har t ex mindre chans att kallas till en anställningsintervju än en person (med motsvarande utbildningsnivå och kvalifikationer) som har ett typiskt svensk namn. Det finns även forskning som visar på att människor, i större utsträckning än tidigare varit känt, styrs av implicita attityder (dvs. man agerar på ett annat sätt än vad man uttalat säger), t ex i anslutning till rekryteringar.

I det nu planerade projektet vill vi arbeta för att öka kunskapen bland nyckelpersoner i näringsliv, offentlig förvaltning och organisationer om olika former av diskriminering och värderingar som kan påverka rekryteringsprocessen och leda till att vissa grupper av sökande konsekvent väljs bort. Vi vill skapa gränsöverskridande nätverk där chefer från det privata näringslivet, offentlig förvaltning och organisationsvärlden får möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter om mångfaldsfrågor, diskriminering, värderingar m.m.

Bakgrund

Att finna nya vägar till ökad integration av invandrade på arbetsmarknaden har blivit en av de viktigaste samhällsfrågorna i Sverige under senare år. Det finns i dag tydliga belägg för att invandrade till Sverige - och även barn till invandrade (andra generationens invandrade) - drabbas av betydligt högre arbetslöshet än motsvarande grupper av infödda svenskar. Som exempel kan nämnas att arbetslösheten för andra generationens invandrade - med föräldrar födda utanför Europa - är drygt 13 procent högre än för motsvarande grupp infödda svenskar med jämförbar utbildning. Sverige är dessutom betydligt sämre på att integrera invandrade på arbetsmarknaden än andra EU-länder.

SNS har under de senaste tre åren bedrivit ett forskningsprogram om orsakerna till att invandrade har en sämre ställning på arbetsmarknaden och vilken politik som bör föras för att vända den utvecklingen. En viktig del i detta projekt har varit att försöka fastställa i vilken grad diskriminering och attityder (explicita såväl som implicita) kan ligga till grund för hur olika etniska grupper behandlas i arbetslivet. I förprojekteringen till det nu aktuella projektet kommer vi att bygga på erfarenheterna från detta tidigare projekt. SNS har sedan tidigare ett etablerat samarbete med de forskare (ekonomer och psykologer) som utvecklat ett utbildningsprogram om hur man ska förändra attityder och värderingar. Vi kommer även att arbeta med att vidareutveckla det omfattande nätverk av personer från privat näringsliv, offentlig förvaltning och organisationsvärlden som byggts upp under den tidigare projektperioden, bl a inom ramen för den årliga konferensen "Integration Storstad", som etablerats som en viktig brygga mellan privat och offentligt.

Det finns all anledning att förmoda att integration på arbetsmarknaden är en viktig nyckel till annan integration (social, politisk och kulturell). Det är därför väsentligt att analysera orsakerna till att Sverige lyckas så dåligt med att integrera invandrade på arbetsmarknaden.

Syfte

Ett större program som syftar till att integrera fler invandrare på den svenska arbetsmarkanden ligger väl i linje med EUs sysselsättningsstrategi. Enligt sysselsättningstrategin behöver EU:s medlemsstater vidta enhetliga åtaganden som främjar social integration genom att de stöder integreringen av mindre gynnade grupper. Detta inbegriper motverkandet av diskriminering samt utvecklandet av effektiva integrationsvägar. Genom att öka arbetskraftsutbudet i alla grupper öppnar sig på sikt även möjligheterna att nå EU:s sysselsättningsmål och därmed nå de mål som lades fast i den sk Lissabonprocessen om att Europa skall bli världens mest dynamiska ekonomi med full sysselsättning och en hållbar utveckling.

Naturligtvis kommer även representanter för invandrargrupper att involveras. Vi kommer att analysera problemet med den låga graden av integration av invandrade på arbetsmarknaden utefter två linjer; dels som en diskriminering av invandrare i förhållande till infödda svenskar, dels - och inte minst viktigt - som ett tillväxtproblem för näringslivet. Om kompetenta personer med hög utbildning inte används inom de sektorer i näringslivet, offentlig förvaltning eller organisationsvärlden där de gör störst nytta uppstår ett resursslöseri, som just i dessa dagar, när stora grupper 40-talister börjar lämna arbetslivet, kan påverka såväl samhällsekonomins effektivitet som tillväxten generellt negativt.

Projektet har även till syfte att bidra till att skapa processer som ska öka andelen invandrade på arbetsmarknaden. I dag finns det grupper av invandrade (såväl första generationens som andra generationens) där arbetslösheten är tre gånger så hög som bland infödda svenskar. Det visar sig också att traditionella politiska metoder att öka sysselsättningen inte är lika effektiva när det gäller att öka andelen invandrade på arbetsmarknaden som för infödda svenskar. Det tyder på att strukturella faktorer (t ex diskriminering och värderingsskillnader) ligger bakom. Tidigare SNS-projekt har visat att det förekommer diskriminering bl a i samband med rekrytering. En person med ett utländskt namn har t ex mindre chans att kallas till en anställningsintervju än en person (med motsvarande utbildningsnivå och kvalifikationer) som har ett typiskt svensk namn. Det finns även forskning som visar på att människor, i större utsträckning än tidigare varit känt, styrs av implicita attityder (dvs. man agerar på ett annat sätt än vad man uttalat säger), t ex i anslutning till rekryteringar.

I det planerade projektet vill vi arbeta för att öka kunskapen bland nyckelpersoner i näringsliv, offentlig förvaltning och organisationer om olika former av diskriminering och värderingar som kan påverka rekryteringsprocessen och leda till att vissa grupper av sökande konsekvent väljs bort. Vi vill skapa gränsöverskridande nätverk där chefer från det privata näringslivet, offentlig förvaltning och organisationsvärlden får möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter om mångfaldsfrågor, diskriminering, värderingar m.m.

Målsättning

De kvantitativa mål som projektet skall uppfylla är samtliga kopplade till möjligheten att nå ut till nyckelpersoner i företag, organisationer, offentlig förvaltning (på kommunal, regional och nationell nivå), politiker och media med relevant kunskap om hur invandrargruppers kompetens snabbare och effektivare ska kunna tas tillvara i arbetslivet. Kunskaperna från projektets olika delar kommer att spridas till dessa nyckelpersoner på flera olika sätt - genom studier och debatt (gränsöverskridande nätverk, seminarier, hearings, konferenser, debattartiklar m.m.) Vår förhoppning är att ökad kunskap och det goda exemplets makt även ska leda till en bättre integrationspolitik och därmed på längre sikt bana väg för en ökad andel invandrade i arbetslivet. I ett liknande projekt som handlade om "hur vi ska öka andelen kvinnor i ledande befattningar i näringslivet (och som genomfördes med stöd av ESF-rådet och Equal) nådde forskningsresultaten ut till och diskuterades av mellan 500 och 1000 nyckelpersoner i ansvarig ställning. Vår förhoppning är att det nu aktuella projektet totalt sett (förprojektering och genomförandefas) under en tre- till fyraårsperiod ska nå ut till ungefär lika många beslutsfattare.

Projektets mål är att:

- generera ny kunskap och relevanta analysunderlag för att kunna identifiera sannolika orsaker till att Sverige på ett negativt sätt avviker från många andra länder när det gäller att inom rimlig tid och på rimlig professionell nivå integrera invandrade på arbetsmarknaden. Det kan handla dels om företagsinterna faktorer som tradition, företagskultur, attityder, ensidigt och slentrianmässigt upplagda utbildnings- och utvecklingsprogram, dels om brister i hur berörda myndigheter hanterar integrationen.

- sprida kunskaper och forskningsresultat inom de nätverk som kommer att involveras i projektet (SNS har för närvarande ca 250 företag och offentliga myndigheter som medlemmar och över 3000 individuella medlemmar på 23 orter i Sverige och utomlands)

- involvera politiker och andra offentliga beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå i processen så att resultaten från genomförd forskning når fram och diskuteras så att det blir möjligt att få till stånd förändringar av integrationspolitiken.

- medverka till att sprida resultaten från projekten till företag, offentliga förvaltningar och organisationer utanför den innersta kretsen av nätverket och medlemmar och förmå även dessa företag att anta utmaningen att anställa fler invandrade.

- ta tillvara på erfarenheter av hur andra länder och regioner arbetar med att förbättra integrationen av invandrare. Det finns många länder som lyckats betydligt bättre än Sverige (kan kräva att transnationella samarbetspartner involveras).

- nå ut till minst 175 nyckelpersoner per år med konferensen Integration Storstad. Målgruppen för denna konferens är politiska beslutsfattare på regional och nationell nivå, personer på ledningsnivå i företag och myndigheter, personaldirektörer, invandrar- och andra intresseorganisationer, forskare, tjänstemän inom stat och kommun, riksdagens politiska och opolitiska tjänstemän, tjänstemän inom fackförbund och arbetsgivarorganisationer, fack- och nyhetsmedier, universitetslärare m.fl.

- vid projektets slut utvärdera erfarenheterna av uppnådda resultat gentemot uppsatta mål och komma med råd som vägledning för fortsatt arbete.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

SNS har under den senaste tvåårsperioden starkt prioriterat och i praktiken förbättrat möjligheten för funktionshindrade att ta del av de seminarier, konferenser och utbildningsprogram vi arrangerar. Huvudskälet till att SNS flyttade till nya moderna lokaler för drygt ett år sedan var just att öka tillgängligheten vad gäller audiovisuella hjälpmedel och fysisk miljö (rullstolsramp vid entrén, rymliga hissar m.m.). Eftersom huvuddelen av de aktiviteter vi genomför sker i egna lokaler har vi själva kontroll över att tillgängligheten är den bästa möjliga.

Jämställdhetsintegrering

Frågan ej aktuell i manuell ansökningshandling

Transnationellt samarbete

-

Samarbetspartners

  • Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS
  • Verket för förvaltningsutveckling, Verva

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker