Logotyp på utskrifter

Grenverket Södertörn juli 2009

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSamordningsförbundet Östra Södertörn
KontaktpersonPernilla Unell
E-postpernilla.unell@haninge.se
Telefonnummer08-6068980
Beviljat ESF-stöd26 858 093 kr
Total projektbudget66 435 185 kr
Projektperiod2009-11-02 till 2013-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Grenverket Södertörn riktas till arbetslösa ungdomar med diffus eller komplex problematik. Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje vill genom projektet utveckla nya metoder och samarbeten som leder till jobb/studier, kan implementeras i ordinarie verksamhet, samt spridas.

Bakgrund

Slutsatser från förprojekteringen
De fyra kommuner som berörs av denna ansökan är Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje. Tillsammans har dessa kommuner 320 000 invånare, varav 35 000 i åldern 16-24 år. I ESF-planen för Stockholmsregionen framgår att tre av fyra ovanstående kommuner generellt har sämre värden än Stockholms län i genomsnitt vad gäller utanförskap och sysselsättning. I samma analys framkom att Botkyrka och Haninge tillhör de kommuner som har högst andel ungdomsarbetslöshet. Den relativa arbetslösheten bland ungdomar i Stockholms län var 2,0 procent under 2008, medan arbetslösheten i Botkyrka, Haninge och Huddinge var 3,1 procent under samma period.

Till bilden hör även att ca 20 procent av ungdomarna i våra kommuner lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Ur varje årskull är det 20-25 procent som inte fått slutbetyg fyra år efter det att påbörjad gymnasieutbildning avslutats. Ungdomar utan godkända betyg från gymnasiet löper stor risk för arbetslöshet och får det ännu svårare när läget på arbetsmarknaden försämras.

Enligt samordningsförbundens bedömning tillhör ca 3 procent av ungdomarna i varje årskull projektets primära målgrupp unga vuxna med diffus eller komplex problematik. Samtidigt står ca 10-15 procent av ungdomarna utanför såväl arbetsmarknaden som utbildningssystemet. Enligt Ungdomsstyrelsens analys av ungas utanförskap står 14 procent av de unga i åldern 20-24 år i hela riket utanför såväl arbetsmarknaden som utbildningssystemet, och denna andel är betydligt större i socialt utsatta områden.

En utgångspunkt för projektet är den bristande samverkan som råder mellan kommunala och statliga arbetsmarknadsåtgärder och i uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år. En konsekvens av detta är att många unga i socialt utsatta områden inte får det stöd de behöver. Dessutom saknas fungerande rutiner för kunskapsöverföring mellan kommuner och statliga myndigheter. Samordningsförbunden har därför beslutat att satsa på en utveckling av nya metoder, insatser och strukturer för denna grupp, vilket resulterat i det gemensamma projektet Grenverket Södertörn.

Metoder
Samordningsförbunden och deras medlemsmyndigheter har kommit fram till följande metoder och insatser för projektet:

- Bryta utanförskap och ohälsa
Individerna i målgruppen har ofta psykisk ohälsa. Vidare lever många relativt isolerade (inte sällan i föräldrahemmet), alternativt utåtagerande med associalt beteende. Genom uppsökande arbete och utökade individanpassade åtgärder avser Grenverket fånga upp, motivera och aktivera målgruppen på vägen till arbete.

- En väg in och en individuell myndighetsövergripande handlingsplan
En tydlig ingång, uppsökande verksamhet och myndighetsövergripande arbetssätt är viktigt för ungdomar som söker hjälp för att etablera sig i samhället. Unga med stort behov av hjälp ska inte behöva vandra mellan olika instanser och utsättas för risken att behovsåtgärderna inte är samstämda. Modellen med en väg in innebär att samverkan mellan myndigheterna måste stärkas och en myndighetsövergripande handlingsplan för individen upprättas. Ungdomarna ska erbjudas kontinuerlig kontakt med en coach/yrkesvägledare som samordnar individanpassade åtgärder, som krokar i varandra. Det ska finnas en röd tråd mellan bedömning, utredning och innehållet i handlingsprogram. En handlingsplan och uppsökande verksamhet är en viktig grund för samtliga basprojekt som finns i ansökan.

- Stärk ungdomarnas studiemotivation
Mer kan göras för att alla elever ska kunna avsluta grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program. Alternativa studievägar för unga som hoppar av från gymnasiets individuella program bör utvecklas t ex möjligheten att kunna studera på folkhögskola även för ungdomar som inte fyllt 20 år. Detta förutsätter att gymnasieskolornas uppföljningsansvar förstärks, samt att arbetet med ungdomarnas studiemotivation får större fokus i arbetet med unga med komplexa problem. Modellen förutsätter bl a att gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare kopplas till det samlade stödet. I arbetet med uppföljningsansvaret behöver kommunen och Arbetsförmedlingen samverka. Detta görs i vårt projekt. Gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare ingår i några av basprojekten.

- Stärk kontakterna mellan unga och arbetslivet
Ungas kontaktnät med arbetslivet behöver stärkas, samtidigt som ungdomarna inte ska behöva vänta 90 dagar för att få tillgång till praktik, studie- och yrkesvägledning, jobbcoachning och andra liknande aktiviteter. Ett problem är att unga med komplexa problem ofta lyckas sämre med individuellt arbetssökande. Jobbgarantins införande och de kommunala arbetsmarknadsprogrammens avskaffande har inneburit att ungdomarna, oberoende av individuella behov, under de första 90 dagarna som arbetssökande inte kan få motiverande och rustande verksamhet samt anvisningar till praktik. Detta har än mer aktualiserat behovet av samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter. En väg in modellen gör att denna brist kan åtgärdas.

- Stöd till arbetsgivare
Arbetsgivare som tar emot ungdomar med komplexa problem ska erbjudas kvalificerat individbaserat stöd, såsom Supported Employment, SE och traineeplatser. Avsikten är att koppla SE-metoden till subventionerade anställningar, t ex lönebidrag, vilket ses som en viktig ingång till anställning av ungdomar med funktionsnedsättning. Enligt erfarenhet från Arbetsförmedlingen används lönebidrag i mycket liten omfattning för denna målgrupp.

Basprojekt
Idén är att skapa lokala basprojekt, som är anpassade till målgruppens behov och till de lokala förutsättningarna. Basprojekten redovisas i en separat bilaga. Basprojekten har flera gemensamma utgångspunkter bl a satsningar på individuella lösningar, myndighetsövergripande samverkan och att projekten ingår i medlemsmyndigheternas ordinarie verksamhet. Arbetsförmedlingen är projektägare/huvudman för tre basprojekt och kommuner för två. Följande basprojekt ingår i ansökan:
-Paraplyprojektet, Botkyrka kommun som projektägare
-Ungdomsteamet, AF Haninge/Nynäshamn som projektägare
-Lyra, Huddinge kommun som projektägare
-Slussen, AF Huddinge som projektägare
-Spången, AF Södertälje som projektägare

Basprojekten förstärks med särskilda insatser, såsom
-Supported Employment,
-anpassade yrkesutbildningar inom kommunernas vuxenutbildningar och
-orienteringskurser på folkhögskola som upphandlas av samordningsförbunden gemensamt.

Målsättningen är att skapa ökad samordning av insatserna och förebygga att individer faller ur systemen. Dessutom är avsikten att skapa ett ökat utbud av insatser för de unga som har en diffus och/eller komplex problematik. Detta innebär arbete med ungdomars studiemotivation, myndighetsövergripande individuella handlingsplaner och kvalificerat stöd till de unga och arbetsgivare.

Se bilaga 1 Målgrupp, metoder och insatser samt rapport från förprojektering.

En ytterligare slutsats av förprojekteringen var att Samordningsförbundet Haninge har möjligheten att blir projektägare för Grenverket Södertörn.

Syfte

Slutsatser från förprojekteringen
Kartläggningen indikerar att de ungas svårigheter och utanförskap dels hänger samman med faktorer hos individen och dennas familjesituation, dels med att myndigheternas uppdrag, insatser och arbetssätt inte svarar mot behoven i tillräckligt hög grad. Tillkomsten av samordningsförbunden handlade om att överbrygga avståndet mellan myndigheternas respektive stuprör. Denna ansökan är ytterligare ett led i att riva barriärerna. Förutsättningar för att tillgodose ungdomarnas samlade behov skapas genom en väg in med en enda handlingsplan, förtroendefull och varaktig kontakt med handläggare eller coach, individuellt skräddarsydda insatser i en takt och omfattning som är möjlig för individen att klara av samt kontinuitet i insatserna.

Projektet syfte är att
- målgruppen ska öka sina möjligheter att få arbete eller börja en utbildning och minska utanförskap,
-stärka utbudet av specialiserade och professionella insatser på Södertörn,
-utveckla myndighetsövergripande samverkan på organisations- och teamnivå,
-öka kunskapen om myndighetsövergripande samverkan kring målgruppen,
-sprida kunskap om myndighetsövergripande samverkan, t ex en väg in modellen, uppsökandeverksamhet, arbetet med att stärka studiemotivation med koppling till kommunernas uppföljningsansvar, traineemodellen, stöd till arbetsgivaren och unga genom SE-metoden etc
-insatserna ska ha lagt grunden till ett effektiviserat arbete med målgruppen,
-insatserna och arbetssättet ska kunna övertas av ordinarie verksamhet.

Syfte på längre sikt
Projektet skapar ett mervärde för de olika myndigheterna i form av en utökad kunskap och förståelse för varandras möjligheter och uppdrag.
Detta kan bidra till utvecklingen på följande sätt:
- insatserna ska tjäna som förebild för andra kommuner och arbetsförmedlingar,
- insatserna bidrar till utjämning av skillnaden i ungdomsarbetslöshet i Stockholms län.

Basprojekt
Basprojekten integreras i medlemsmyndigheternas ordinarie verksamheter. Anställda i projekten är anställd personal i kommunen eller Arbetsförmedlingen som utbildas i projektets metoder och övergår till att arbeta enligt dessa. De ingår också i myndigheternas ordinarie organisation och chefsgrupper etc. De konkreta aktiviteterna kommer således att bedrivs inom de berörda organisationerna för att eliminera risken för att bygga upp en parallell sidoorganisation.

Gemensamt för basprojekten är att de kommer att arbeta med metoden Supported Employment och orienteringskurser på folkhögskolor. I två kommuner kommer basprojekten även att erbjuda anpassade yrkesutbildningar. Basprojektens roll är bl a att remittera, motivera och slussa ungdomar till befintliga insatser och gemensamma insatser.

Särskilda insatser
Supported Employment (SE)
Tanken är att SE-handledare ska anställas och utbildas så att kompetensen ingår i samtliga basprojekt. Utbildning av SE-handledare och nätverket dem emellan sker i samverkan med ett annat ESF-projekt, nämligen KomAn-vägar ut till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. (Alternativt kan Arbetsförmedlingens SE-utbildningar användas).

SE-metoden har företrädesvis använts vid arbetsinriktad rehabilitering för personer med olika typer av psykiska funktionshinder. Ungdomar med neuropsykiatriska problem kommer att ingå i Grenverkets målgrupp, där SE-metoden tar sikte på att stödja ungdomar att förstå, och träna sig i att använda, samhällets sociala koder etc. Träningen och stödet sker ute på arbetsplatser på ett integrerat sätt, dvs den unga arbetar tillsammans med övrig personal och det kontinuerliga stödet ska både omfatta själva arbetssituationen och det sociala livet och koderna på arbetsplatsen, dvs båda parterna får stöd under hela processen före, under och efter. En viktig förutsättning är arbetsgivarnas vilja att ta emot personer på arbetsplatserna.

Syftet med insatsen är därmed att med hjälp av en strukturerad och evidensbaserad metod öka målgruppens möjligheter att finna, få och behålla ett arbete. Insatsen är integrerad med övrigt stöd som ungdomarna kan få från sina respektive basprojekt.

Anpassade yrkesutbildningar
Målgruppen är ungdomar över 18 år med avbrutna studier. Tanken är att anpassade yrkesutbildningar blir ett kompletterande verktyg som basprojekten kan använda i arbete med målgruppen.

Vuxenutbildningarna i de aktuella kommunerna (Haninge och Södertälje) anlitas för genomförandet av anpassade yrkesutbildningar inom specifika yrkesområden, där Arbetsförmedlingen bedömt att det finns efterfrågan på arbetskraft. Utbildningen genomförs under 4 månader. Den blir arbetsplatsförlagd och teoridelen består av arbetsplatsanknutna kurser. Gemensamma kurser i svenska, engelska och matematik kommer att erbjudas.

Syftet med insatsen är att möta det problem som finns i dag, nämligen att det saknas lämpliga former av korta yrkesutbildningar för målgruppen och som dessutom är integrerade med övrigt stöd som ungdomar kan få av sina lokala basprojekt.

Orienteringskurser på folkhögskolor
Målgruppen är ungdomar över 18 år med avbrutna studier och som oftast har en ofullständig grundskola bakom sig. Dessa ungdomar behöver icke-traditionella vägar för att hitta sin studiemotivation. Många av ungdomarna har inte gått i en vanlig klass tidigare och känner därmed inte till skolkoderna. Tanken är att orienteringskurser skapar alternativa vägar till studier, där småskalighet och nära relationer är en framgångsfaktor. Haninge kommuns Arbetscentrum har sedan tidigare mycket goda erfarenheter av orienteringskurser. Bl a kan nämnas att 70 procent av de ungdomar som gått en termins orienteringskurs gått direkt vidare till en allmän kurs på folkhögskola, vilket på sikt leder till gymnasial behörighet.

Ungdomarna erbjuds en omfattande och individanpassad insats för att hitta sin motivation och veta vad hon/han skulle vilja och kunna arbeta med.

Folkhögskolor ska ges möjlighet att lägga anbud på en termins (4 månader) orienteringskurser med en särskild pedagogik, där målet är att ungdomarna ska få lust till fortsatta studier. Orienteringskurserna innehåller alla kärnämnen (svenska, engelska, matematik, naturorientering och samhällsorientering) samt data, bild och projektarbete. Ämnena läses företrädesvis på A-nivå (årskurs nio och årskurs 1 i gymnasiet).

Upphandlingen görs gemensamt för samtliga fyra samordningsförbund, med möjlighet att välja utbildningar från flera folkhögskolor. Samordningsförbundet Haninge ansvarar för att upphandlingen genomförs i enlighet med förbundets upphandlingspolicy. Den konkreta upphandlingen av utbildningsplatser (förenklad upphandling) genomförs av Botkyrka eller Haninge kommuns upphandlingsenhet. Tillfrågade kommuner lämnar besked i frågan i början av augusti.

Syftet med insatsen är att hitta ett alternativ som ger motivation till fortsatta studier samt
-ökat självförtroende,
-inspiration och vilja att ta ansvar för sin framtid,
-en plattform att stå på, genom bl a förbättrade baskunskaper,
-något meningsfullt att göra på dagarna och ingå i en social gemenskap,
-upplevelsen av att ha lyckats och därmed få en positiv självbild.

Målsättning

Övergripande mål
Projektets mål är att ungdomar kommer till arbete eller utbildning. Det förväntade vinsterna för projektet ligger både på individ-, organisations- och samhällsnivå:

På individnivå
- Att ungdomar kommer i arbete, utbildning och blir självständiga och oberoende.
- Att ungdomar får det stöd som han eller hon behöver för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden utan väntetider.

På organisationsnivå
- Att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt och att dubbelarbete mellan myndigheter undviks.
- Att kunskapen om målgruppens behov och verkningsfulla insatser ökar.

På samhällsnivå
- Att minska den regionala skillnaden i ungdomsarbetslöshet och ungdomarnas utanförskap i Stockholms län.

Övergripande projektmål
1. Att Grenverksinsatserna omfattar 800 deltagare per år (12 månader)(totalt 2000 under projektperioden), hälften kvinnor och hälften män.
2. Att 45 procent av deltagarna (av både kvinnor och män) i någon av Grenverks insatser har fått ett arbete eller går i utbildning efter avslutad insats.
3. Att 75 procent av deltagarna (av både kvinnor och män) efter deltagande i någon av Grenverkets insatser upplever att deras möjligheter att erhålla en anställning eller en utbildningsplats ökat.
4. Att 95 procent av deltagarna erhållit en myndighetsövergripande handlingsplan vid avslut i projektet.
5. Att 80 procent av deltagande personal och berörda chefer anser att samarbetet mellan de samverkande myndigheterna fungerat väl.

Särskilda mål för respektive basprojekt redovisas i bilagorna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionshinder är en särskilt utsatt målgrupp bland unga som lever i utanförskap. Det gäller personer med fysiska hinder såväl som personer med neuropsykiatriska hinder och psykisk ohälsa. Frågan har diskuterats av styrgruppen och varit föremål för diskussioner vid workshops och seminarier som genomförts. Slutsatser som dragits är att en individuell anpassning måste göras såväl av insatser som av att ett allmänt medvetandegörande sker på arbetsplatser och inom utbildningen. I vårt arbete kommer vi att utgå från de riktlinjer för tillgänglighet som Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) utvecklat.

Följande konkreta insatser kommer vi att göra inom projektets ram:

1. Integrera tillgänglighetsperspektivet i planering, beslut och processer.
2. Anordna seminarium/workshop för deltagande personal i tillgänglighetsfrågor.
3. Utforma informationsmaterial, broschyrer om basprojekten så att de fungerar för personer med funktionshinder.
4. Ta med tillgänglighetsaspekterna i upphandlingen av uppdragsutbildningar.
5. Anordna kommunvisa utbildningar så att ungdomar som har svårt att flytta sig inte ska behöva resa utanför sin hemkommun.
6. Stärka utbudet av insatser för ungdomar med funktionshinder. Supported Employment är en insats som är speciellt anpassad för målgruppen ungdomar med funktionsnedsättning.
7. Driva en påverkan och anpassning av arbets- och praktikplatser genom metoden Supported Employment.

En styrka när det gäller tillgänglighet i Grenverkets planerade basprojekt är att merparten av insatserna utgår från varje enskild individs behov, önskemål, förutsättningar och förmågor. Det gäller även Supported Employment, anpassad yrkesutbildning och orienteringskurs på folkhögskolor. I målgruppen finns bland annat personer med sociala fobier, psykiatrisk eller neuropsykiatrisk problematik och en mindre grupp med begåvningshinder. Att förstå funktionshindrens betydelse för individens agerande kan vara avgörande för resultaten. Om den påtagliga svårigheten är att överhuvudtaget ta sig till Grenverkslokalen eller praktikplatsen i tid, kan kravet inte vara att de får stöd först när de väl är där. De ska ha stöd att överhuvudtaget komma dit.

Det är inte heller ovanligt att målgruppen undviker att förflytta sig utanför kända revir. För att göra utbildningarna tillgängliga för elever förläggs utbildningar och praktik oftast till hemkommunen. Om någon däremot vill komma till en annan kommun inom ramen för Grenverket är personen givetvis välkommen.

Jämställdhetsintegrering

I projektet har genomförts en SWOT-analys. De övergripande resultaten av analysen var övervägande positiva ur jämställdhetssynpunkt. SWOT-analysen indikerar att det individfokuserade arbete som Grenverket förbereder inte innehåller några omedelbara strukturella genusfällor. Däremot måste medarbetarna vara uppmärksamma på egna värderingar, värderingar hos samarbetspartners, hos ungdomarna själva och i valen av insatser, arbetsplatser, metoder etc så att ungdomar inte missgynnas eller råkar ut för fördomar som är könsrelaterade.

Följande konkreta insatser kommer att genomföras inom projektets ram:

1. Integrera jämställdhetsperspektivet i planering, beslut och processer.

2. Anordna seminarium/workshop för deltagande personal i jämställdhetsintegrering.

3. Mål för insatsen anges i antal deltagande kvinnor resp. män

4. Löpande uppföljning av insatser och resultat är uppdelad på kvinnor respektve män

5. Föreningen Manscentrum kommer att stödja projektet Grenverket. Avtal/överenskommelse om samarbete mellan Haninges Ungdomsteam och föreningen Mancentrum har upprättats för 2009. Avsikten är att samverkan ska utvecklas ytterligare i syfte att minska mäns våld mot kvinnor.

Styrkor när det gäller jämställdhet
I samtliga samordningsförbund finns en övertygelse om att arbetet måste utgå från individen och dennas förutsättningar och behov, för att sedan lotsa och matcha mot nästa steg i personens utveckling. All verksamhet vänder sig lika mycket till båda könen, och både kvinnor och män arbetar i projekten. Verksamheten har i sig inga begränsningar när det gäller val av praktikplatser, kurser etc.
Samverkan med föreningen Manscentrum är en styrka. Ungdomsteamet kommer att kunna remittera våldsbenägna ungdomar till samtalsbehandling i Mancentrum. Även gruppverksamhet kan anordnas.

Transnationellt samarbete

Transnationalitet är inte aktuellt i detta projekt.

Medfinansiärer

  • Arbetsförm Botkyrka-Salem
  • ARBETSFÖRMEDLING SÖDERTÄLJE
  • Arbetsförmedlingen Haninge
  • Arbetsförmedlingen Huddinge
  • Försäkringskassan i Huddinge
  • Haninge kommun
  • Kommunstyrelsen- Huddinge/olika verksamheter
  • Samordningsförb. i Södertälje
  • Samordningsförbundet Botkyrka
  • Samordningsförbundet Haninge
  • Södertälje kommun, Arbetsmarknads-/arbetslivskontoret
  • Utbildning och arbetsmarknad

Samarbetspartners

  • Samordningsförb. i Södertälje
  • Samordningsförbundet Botkyrka
  • Samordningsförbundet Haninge

Kommun

  • Botkyrka
  • Haninge
  • Huddinge
  • Södertälje