Logotyp på utskrifter

GFF:s Reg. Socialfondsprojekt Genomförande, Stockholm

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGrafiska Företagens Service AB
KontaktpersonMaria Wikström
E-postmaria.wikstrom@grafiska.se
Telefonnummer08-762 68 02
Beviljat ESF-stöd11 363 598 kr
Total projektbudget11 363 598 kr
Projektperiod2010-01-12 till 2012-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Vi vill med det här projektet tillföra resurser som gör att företagen i högre grad kan prioritera kompetensutveckling, ett område som varit eftersatt, mycket på grund av en låg lönsamhet. Vi vill också öka delaktigheten på ett sådant sätt att medarbetarnas kompetens bättre tas tillvara.

Bakgrund

Nuläge. Starka sidor. Tryckerikunder kräver snabba leveranser vilket har gjort att företagen lärt sig att vara flexibla. De är snabba med offerter, tar emot sena ändringar i order, tar emot sent lämnat material och planerar om, när möjligt, för att ändå leverera på utsatt tid. Sammantaget kan vi säja att företagen är oerhört flexibla och kundvänliga. Tidningstryckerierna har väsentligt snävare tidsramar än civiltryckerierna och ställer hårdare krav på sina kunder.
Företagen har ofta en modern maskinpark med hög kapacitet, hos flera av företagen arbetar man i skift, för att kunna utnyttja de stora maskininvesteringarna optimalt. Tidningstryckerierna har generellt sett en annan och högre produktionskapacitet och ett mer strukturerat kvalitetsarbete. Å andra sidan är de inte lika flexibla som civiltryckerierna är.
Nyinvesteringar i digitala flöden har gjorts och kommer att göras för att sammankoppla systemen på prepress med tryckproduktionen.
Från TU-enkäten noteras att inställningen till kompetensutveckling är mycket positiv. Motsvarande resultat i GFF:s förproj. Inte mindre än 95 % anser att regelbunden kompetensutveckling är viktigt eller mycket viktigt. 95 % säger sig själv vara intresserade eller mycket intresserade av att kompetensutveckla sig. De viktigaste effekterna man anger är att man växer som människa och man får större ansvar och befogenheter. Som tredje effekt anges att man ökar sina möjligheter att få ett nytt jobb i företaget.
Svaga sidor. Kunder.
Man skämmer ofta bort kunderna med för korta leveranstider. Man är dålig på att informera kunden om ny teknik, vilket resulterar i att kunden inte får tillgång till nödvändig kunskap för att jobba tillsammans med tryckeriet på ett effektivt sätt. Ett sådant exempel är Web to print där kunden själv lägger sin order på tryckeriets hemsida. Några företag använder den tekniken men flera företag är inte där ännu. Marknadsbearbetningen är mycket varierad, några företag har fast anställda säljare som bearbetar huvudmarknader såsom Stockholm och Mälardalen medan andra säljer mindre systematiskt.
Hos tidningstryckerierna är avståndet mellan produktionspersonal och kunderna längre än hos civiltryckerierna och endast ett fåtal medarbetare har kundkontakt.
Samarbete.
Företagen har stora kvalitetsbristkostnader. Det beror på flera orsaker, t ex att man lovar för korta leveranstider men också på dålig intern kommunikation. Det brister i samarbetet mellan avdelningarna och mellan individer med olika yrkeskompetens. Det gör att företagen är mycket sårbara för sjukfrånvaro. Nu är sjukfrånvaron mycket låg, men när någon tvingas stanna hemma på grund av sjukdom så står ofta den delen av produktionen helt eller delvis stilla. En annan effekt av detta är att jobbrotationen inte är tillfredställande och det bidrar till en låg flexibilitet.

Samarbetet mellan ledning och personal är i stort sett bra i flertalet av företagen. I de större företagen är avståndet mellan arbetsgivare och arbetstagare längre vilket skapar kommunikationsproblem. Ledning och medarbetare i dessa företag ser inte samma verklighet vilket resulterar i ett trögare förändringsklimat. Det finns mycket att göra på ledarskapsområdet.

Av TU enkäten framgår att 89 % anser att det är viktig eller mycket viktig för dem som individer att vara delaktiga i företagets utveckling, och här finns det mer att göra.
Kompetens.
Den formella kompetensnivån i företagen är låg, det gäller i alla delar i företagen men är tydligast i produktionen. Merparten av de anställda säjer sig vara självlärda. Det gör att kapaciteten på maskiner och system inte kan användas fullt ut. Behovet av kompetensutveckling är mycket stort. Det finns en stor förståelse för hur viktig kompetensutvecklingen är för att utveckla företagen och individerna. Det finns också en vilja hos personalen i stort att utvecklas i sin roll.

Åldersstrukturen är skev i en del av företagen. Många medarbetare närmar sig pension och kommer inom några år att ersättas av yngre medarbetare. Det krävs en överföring av grafisk kompetens från de äldre till de yngre medarbetarna. De unga medarbetarna har i gengäld mycket att bidra med när det gäller webb och datakunskap.

Det finns en viss skepsis mot formell kompetens i tidningstryckerierna. Erfarenhet rankas högre.
Processflöde.
Några företag har kommit igång med flödesoptimering t ex med hjälp av Lean Production men flera företag har endast börjat tänka i de banorna. Här finns mycket kvar att göra.
Konkurrens.
Branschen är överetablerad och konkurrensen från andra media, t ex digitala, är mycket svår. Det ställer stora krav på företagen att arbeta aktivt med affärsutveckling, kompetensutveckling, omstruktureringar och effektiviseringar.
Ekonomi.
Eftersom konkurrensen är stor och teknikinvesteringarna varit och är betydande så dras branschen med låg lönsamhet.

Önskat läge 2012. Se under rubrik Målsättning.
Hinder
De viktigaste hindren för att uppnå ett önskat läge.
Hinder hos medarbetarna, Otillräcklig kompetens, Bristande engagemang
Bristande vilja ge ifrån sig kunskap eller samarbeta, revirbevakning
Bristande förståelse för andra kulturer och läggning, Rädsla för ny teknik,
Rädsla för förändringar, För lite tid att prova sig fram till bättre lösningar, lättare att gå på i gamla fotspår, Det brister i helhetssyn,
Kompetensutveckling leder till en ökad arbetsbelastning
Hinder i ledningen. Bristande kompetens, Bristande vilja att dela med sig av kunskap och eller att delegera, Bristande förståelse för personalens höga arbetsbelastning samt bristfälliga arbetsmiljö, Dålig förståelse för att vissa arbetsmoment är komplicerade att införa, Bristande förmåga att se möjligheterna och behoven av att utveckla personalen, Bristande förmåga att se och ta tillvara på kompetensen, potentialen hos personalen, Det brister i helhetssyn.
Hinder i företaget. Dålig lönsamhet, Höga kvalitetsbristkostnader, för mycket brandkårsutryckningar, Låg effektivitet, Ägarna är ibland resurssvaga, splittrade och eller otydliga, För liten mångfald och för få kvinnor i verksamheten, Bristande samarbete mellan ledning och personal
Fel åldersstruktur, Låg personalomsättning, Företaget investerar mer i maskiner och system än i människor.
Hinder utanför företaget. Kunden har bristande kunskap om grafisk produktion, Kunden väljer annat än tryckta medier,
Pappersleverantörerna är styrda av producenterna, För få och för stora leverantörer, Svag konjunktur, Överetablering med låga priser som följd.
Resurser.Hur kan man använda befintliga resurser på ett effektivare sätt
Utveckla varje medarbetare, tydligare förväntningar, utökat ansvar och befogenheter.
Utveckla ledarskapet, Effektivisera produktionen, flödesoptimering
Utveckla samarbete, partnerskap med kunder och leverantörer, skriva avtal i högre utsträckning, Använda alla befintliga system på ett bättre sätt, Införa Jobbrotation, Underhåll av maskinparken på ett bättre sätt.
Nya resurser som behöver tillföras. Fortsätta att investera i ny teknik,
Investera i kompetensutveckling i alla delar av företagen, Rekrytera fler kvinnor i alla delar av företagen, Rekrytera personer från andra kulturer och med andra språkkunskaper, Bredda kundbasen
Kompetensutvecklingsbehov. Se bilaga.
Tillgänglighet och jämställdhet redovisas under egna rubriker.
Etnicitet. I några företag finns anställda med utländsk bakgrund i första eller andra generation. De problem som kan uppstå handlar om språkproblem på så sätt att det är svårt att läsa och förstå arbetsorder. Andra problem handlar om bristande respekt för olikheter vilket t ex tar sig uttryck i rasistiska uttalanden i fikarummet. I alla företag upplevs utländsk bakgrund som en fördel då språkkunskap i t ex spanska, tyska och finska kan komma till användning vid översättning eller tolkning vid besök.
Likabehandling. Alla människors lika värde är den tolkning som använts i diskussionerna. Detta upplevs som en del av företagens värdegrund och något man slår vakt om.

Syfte

Projektide.Bakgrund till projektet- Den grafiska branschen har genomgått och genomgår en omfattande teknisk, kommersiell och organisatorisk omställning. Det är en omställning som också kommer att fortsätta under de närmaste åren framöver. För att kunna ta tillvara och fullt ut utnyttja de möjligheter som denna omställning innebär behövs betydande insatser för en säkerställd framtida kompetensförsörjning. Med stöd i rapporten Competitiveness of the European Graphic Industry finner vi att en viktig strategi är att investera i mänskliga resurser och i ny kompetens och skicklighet. Vad vi nu kan konstatera är att resultatet i förprojekteringen stämmer väl överrens med slutsatserna som finns i EU-rapporten.
De fackliga organisationerna GS, Ledarna, Unionen och Sveriges ingenjörer är med i planeringen av kompetensutveckling.

Förtydligande inkom gällande bakgrund/resultat av förprojektering (pga teckenbrist i ESB infört under syfte) GFF: s förprojektering och Tidningsutgivarföreningens (TU) enkät har tagit upp samma frågeställningar. GFF: s arbetshäfte Förprojektering har legat till grund för TU: s enkät.

Målsättning

Önskat läge 2012
Företagen har fortsatt sin tekniska utveckling, mött hoten från andra medier och förstärkt sina positioner på marknaden. Produktiviteten har ökat, mer processtänk finns och företagens omsättning och resultatmarginal ökar. Personalstyrkan är an-talsmässigt intakt och medarbetarna har förstärkt sin kompetens inom en rad områ-den, (se vidare bilaga kompetensutvecklingsbehov).

Samarbetet med kunderna är utvecklat, det har resulterat i att man använder tekni-ken på ett klokare sätt och man har ökat effektiviteten och minskat kvalitetsbrist-kostnaderna.

Samarbetet mellan ledningen och medarbetarna är mycket god. Ledarna är duktiga på att sätta mål, skapa delaktighet, låta medarbetarna växa med ökat ansvar och med större befogenheter. Samarbetet mellan olika yrkeskategorier är mycket bättre. Man är positiv till job rotation och man täcker upp för varandra vid frånvaro. Detta har resulterat i en förbättrad arbetsmiljö och mer varierade arbetsuppgifter. Det in-nebär också att företaget blir mer flexibelt. Delaktigheten har ökat betydligt.

Företagen har kontinuerliga hälsokontroller och uppföljning av att medarbetare job-bar ergonomiskt riktigt och att hjälpmedel tillhandahålls för att göra detta möjligt. Ledningen har lärt sig se signaler på sjukdomar o.s.v. tidigt. Mer aktiv friskvård och ökad motivation för att träna och röra på sig har förts in. Effekterna syns i form av färre rökare, viktminskning och förbättrad allmän kondition. Sjukfrånvaron är fortsatt låg.


Den delaktiga personalen organiserar sig ofta i starka team som är serviceinriktade och har respekt för varandra.

Vi är fortfarande duktiga på likabehandling och har fler kvinnor på olika positioner. En majoritet av medarbetarna upplever att vi är helt jämställda. Fler medarbetare med utländsk bakgrund har anställts.

Företagen skall t o m 31 december 2011:
85 % ha genomfört de utbildningar som projektet innehållit.
90 % av de anställda skall uppleva att projektet stärkt deras konkurrenskraft och ans-tällningsbarhet.
80 % av företagen skall uppleva att projektet stärkt deras konkurrenskraft.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektarbetet kommer att ta hänsyn till tillgänglighet för bland annat informationsinsatserna genom att dels använda sig av ett obyråkratiskt och enkelt språk och dels om behov finns utnyttja även andra språk än svenska. Vid upphandling av utbildningsinsatserna kommer tillgänglighet ingå som ett krav för utbildningsanordnarna.

Generellt kan man säga att företagen har god tillgänglighet till sina lokaler för besökare och för personal som inte jobbar just i tryckerierna. Att arbeta vid en tryckpress kräver god fysisk styrka och hög rörlighet och lämpar sig därför inte för personer med fysiska funktionshinder. Däremot är det möjligt att med ett socialt eller psykiskt funktionshinder arbeta i tryckeriverksamhet, något som vissa företag också tillämpar.
De flesta företagen har lyfthjälpmedel och nästan alla tillhandahåller terminalglasögon för sina medarbetare. Det finns bullerskydd på samtliga företag, men det är inte alltid som dessa används. Mer motivationsarbete krävs.
Företagen är mycket positiva till att lösa de problem som uppkommer kopplat till olika typer av funktionshinder.
Konsulterna har förberett företagen att det kommer att bli utbildningar och eller åtgärder inom området i en eventuell genomförandefas. Vi kan dock tillägga att vi diskuterat tillgänglighet även ur perspektivet kommunikativ och social tillgänglighet. Här konstateras att i flera företag har personalen tillgång till dator, man når därmed intranät där sådant finns och man har egen mailadress. Viss information lämnas via denna kanal. När det gäller kommunikativ tillgänglighet i övrigt säger man sig lösa den när behov uppstår hörslinga etc. Den sociala tillgängligheten upplevs som god. Man vill ha blommiga företag och plats för kreativa människor.


Jämställdhetsintegrering

Det upplevs som ytterst önskvärt att få in fler kvinnor i branschen som helhet. Därför kommer företagen mer än gärna ta emot praktikanter och man kommer att delta i informationsaktiviteter ute i skolorna och på mässor. Att tillämpa positiv särbehandling vid rekrytering, dock kommer kompetens före kön och då tillgången på kvinnor som är utbildade grafiker är låg kommer det att dröja innan antalet kvinnor i företagen ökar.
Att hålla fokus på jämställdheten upplever man i företagen som självklart. Man anser generellt att det blir en trevligare atmosfär i grupper där båda könen är representerade. Utbildningar i jämställdhet kommer att ske genom att extern konsult besöker företagen och genomför seminarier i ämnet.

Samarbetspartners

  • GS Facket Avd 15
  • Ledarna

Deltagande aktörer

  • Alfa Print AB
  • Alloffset AB
  • Brommatryck Brolins
  • EO Grafiska AB
  • Intellecta Tryckindustri
  • Katarina Tryck AB
  • Palm & Co AB
  • Partner print AB
  • Personalavdelningen
  • Stjärntryck AB
  • Typografen/Bildkompaniet
  • V-TAB Norrtälje
  • V-TAB Södertälje
  • Åtta 45 Tryckeri AB

Kommun

  • Norrtälje
  • Solna
  • Stockholm
  • Södertälje
  • Upplands-Väsby