Logotyp på utskrifter

Från utanförskap till arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
Projektägaresaknas
KontaktpersonStefan Ekenberg
E-poststefan.ekenberg@ltu.se
Telefonnummer0730391307
Beviljat ESF-stöd597 200 kr
Total projektbudget796 230 kr
Projektperiod2008-11-15 till 2009-05-15
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Arbetsgivare är inte alltid förberedd på att ta emot unga. Det saknas ofta förståelse för deras verklighetsbild. Det är därför lika viktigt att lära arbetsgivare om unga som vice versa. Denna förstudie fokuserar ungdomars syn på arbete och väntas bidra med kunskap om deras värderingar.

Bakgrund

Det är väl känt bland myndigheter, frivilligorganisationer och kommuner att ungdomar på olika sätt har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Inte minst ungdomsstyrelsens utredningar (2005, 2007) påvisar att så många som 70.000 ungdomar i åldern 16 till 24 år befinner sig i utanförskap, vilket innebär att individen inte har arbete, inte är registrerad i skola, ansluten till försäkringskassa, delaktig i arbetsförmedlings program eller har hjälp av socialtjänst. Ett utanförskap under ungdomsåren löper risk att permanentas och sträcka sig upp i vuxen ålder, t.ex. genom att framtida pension beräknas på registrerade inkomster från lönearbete. Roten till utanförskapet är ungdomsarbetslösheten. I dag har den kommit att omfatta allt större andelar av en årskull och är permanentad på en nivå på omkring 10 procent. I maj 2007, mitt under högkonjunkturen var 8,8 procent av alla ungdomar i arbetskraften (16-24 år) registrerade som öppet arbetslösa vilket är en för 2000 talet rekordlåg nivå (SCB 2007a). Arbetslösheten var störst bland de yngsta samtidigt som arbetskraftsdeltagandet var lågt. Statistik från EU visar att omkring 20 procent av svenska ungdomar under 25 år någon under 2006 var registrerade som arbetslösa (Ungdomsstyrelsen 2007, SCB 2007b). Motsvarande siffror återfinns för andra europeiska länder. Följaktligen antyder de olika nivåerna att det är frågan om säsongsanställda ungdomar och att många har en osäker position på arbetsmarknaden. Barriärerna och trösklarna in på arbetsmarknaden är svårforcerade och tycks även vara utestängande framför allt om man saknar tidigare arbetslivserfarenhet, har en utbildning som inte matchar arbetsmarknadens behov (Sundin 2005) eller saknar utbildning. Konsekvensen av ett utanförskap är omfattande, inte minst i en materiell mening, men också ifråga om ungdomars sociala, kulturella och politiska delaktighet i samhället (Dax & Machold 2002, se även Walther 2006a, 2006b). Ju sämre arbetsmarknadsförankring, desto mindre engagemang i politiska frågor parat med en ökad risk för handlingsstrategier och identifikation med subgrupper som bekräftar utanförskapet och successivt gör det till norm. Effekterna av arbetslöshet under ungdomsåren eller som ung vuxen, lever dessutom kvar ända fram till ålderdomen. Pensionen räknas på livsinkomsterna snarare än de bästa 30 åren som ATP systemet baserade sig på. Och det finns mycket som tyder på att dagens ungdomsgeneration generellt sett tycks vara den första generation som kommer att uppleva sämre materiell standard än sina föräldrar (Vogel 2005). För den del grupper förstärker dessutom den bristande arbetsmarknadskoppling detta slags materiella eftersläpning visavi föräldragenerationen. På sikt leder detta också till en ökad risk för generationsmotsättningar och till bristande legitimitet för socialförsäkringssystemen som helhet.
Problembilden som skisseras ovan är väl känd inom socialvetenskaperna och i riktat ungdomsarbete med utsatta grupper som har en förhöjd risk att hamna i en besvärlig situation. Tyvärr är kunskaperna om hur ungdomar själva resonerar i olika valsituationer begränsad. I bästa fall finns det ett slags diskurs om ungdomlighet i fråga om vad som är eftersträvansvärt (t.ex. Lindgren, Lüthi & Fürth 2005). Nackdelen här är dock att dessa aggregerade analyser inte tar hänsyn till dels de ungdomar som hamnar utanför systemet, dels är tämligen okänsliga för att unga kvinnor och män, ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar med olika slags funktionshinder sannolikt har andra slags perspektiv på framtiden än vad den modala ungdomen har.
Genom forskning som bland annat har varit nära sammanlänkad till föregående programperiod och EQUAL satsning inom ramen för NTG-Lär har viktig kunskap om genus, funktionshinder samt etnicitet lyfts fram i analyser över ungdomars utanförskap (se Vadelius 2008, Berggren 2008, Waara 2007, Hill 2007). Personer med utländsk bakgrund, särskilt med utomnordiskt ursprung, har en markant lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än personer med svensk bakgrund. Lägger man ungdoms- och genusperspektivet till detta skapas ett tredubbelt utanförskap. Knyts dessutom funktionshinder till analysen inser man snart att de bilder av lyckosamma jag som mejslas ut i en individualistisk karriärdiskurs bör nyanseras för att fånga mångfalden bland ungdomar i det svenska arbetssamhället. Inom ramen för förstudien, och senare även inom det tänkta huvudprojektet, kommer dessa dimensioner särskilt beaktas. Det råder inget tvivel om att förhållandena är på detta vis och ställer till det för många ungdomar i deras vuxenetableringsprocess. I synnerhet för de som redan befinner sig i en besvärlig arbetsmarknadssituation. Den viktiga frågan som förstudien ämnar fokusera är på vilket sätt ungdomar resonerar kring sitt arbetskraftsdeltagande och på vilket sätt kan olika samhällsaktörer (såväl offentliga som privata) bättre tillvarata ungdomars intresse- och handlingssfärer.
Förstudien skall lägga grunden för in interaktiv huvudstudie där vi tillsammans med både berörda ungdomar och ansvariga myndigheter formar modeller för interaktion och återanpassning. Dessa modeller kan vara av två slag, dels sådana som stärker ungdomars egna handlingsmöjligheter på arbetsmarknaden (empowerment) och dels sådana som förändrar och utvecklar rådande samhällsstrukturer. I båda fallen är det viktigt att ta utgångspunkt i de berörda ungdomarnas egna uppfattningar och värderingar om sin roll på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Problemformulering I Sundin 2005 framgår att arbetsgivares skattningar av goda egenskaper hos arbetskraften inte riktigt stämmer överens med vad ungdomar i allmänhet själva tycker är viktiga egenskaper i ett arbete (jmf. Ungdomsstyrelsen 2005). Förstudien ska fokusera ungdomars egna perspektiv på arbete och deltagande i arbetslivet och väntas bidra med kunskap om vad dessa ungdomar värderar i fråga om skola och arbetsliv. Förstudien skall resultera i en ansökan om medel för en interaktiv huvudstudie som är brett förankrad hos berörda ungdomar och myndigheter. De frågeställningar som förstudien kommer att fokusera är: - Bilden av arbetslivet och på vilket sätt som den konstrueras i relation till skola, medier och arbetsförmedling (även socialtjänst och försäkringskassa)
- Motivationsstrukturer att delta i olika riktade arbets- eller utbildningsåtgärder - Handlingsstrategier och tidsramar. Hur betraktar man sin egen framtid sett i ett kortare och längre tidsperspektiv - Ungdomars uppfattning om vad som krävs för att skola-arbetsliv ska uppfattas som meningsfull för dem Tillsammans kommer dessa frågeställningar att bidra med viktig kunskap om arbetslösa ungdomars värderingssystem och kommer därigenom ha stor betydelse för hur insatser utformas i relation till bland annat genus etnicitet och funktionshinder.

Syfte

Syftet med projektet är dels att göra en förstudie av ungdomars uppfattningar av sin situation och framtid på arbetsmarkanden, dels att skapa ett partnerskap med berörda parter som är beredda att satsa tid och medfinansiering i ett framtida genomförandeprojekt. Man kan konstatera att arbetsgivare inte alltid är förberedd på att ta emot ungdomar i arbetslivet. De saknar inte sällan kunskap om den yngre generationen och saknar därför förståelse för andra sätt att se på verkligheten och alternativa livsval. Vi tror att det är lika viktigt att lära arbetsgivare om ungdomar som det är att lära ungdomar om arbetslivet.

Målsättning

1. Kartlägga och systematisera ungas uppfattningar och erfarenheter av arbetslivet med hjälp av systematiserade och riktade intervjuer. 2. Skapa ett utbildningsmaterial och en utbildningsplattform som fokuserar ungas uppfattningar och erfarenheter av arbetslivet 3. Implementering av projektets utbildningsinsatser gentemot professionella aktörer (t.ex. socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassan) Förstudien ska fokusera ungdomars egna perspektiv på arbete och deltagande i arbetslivet och väntas bidra med kunskap om vad dessa ungdomar värderar i fråga om skola och arbetsliv. Förstudien skall resultera i en ansökan om medel för interaktiv huvudstudie som är brett förankrad hos berörda ungdomar och myndigheter. De frågeställningar som förstudien kommer att fokusera är: 1. Bilden av arbetslivet och på vilket sätt som den konstrueras i relation till skola, medier och arbetsförmedling (även socialtjänst och försäkringskassa) 2. Motivationsstrukturer att delta i olika riktade arbets- eller utbildningsåtgärder 3. Handlingsstrategier och tidsramar. Hur betraktar man sin egen framtid sett i ett kortare och längre tidsperspektiv 4. Ungdomars uppfattning om vad som krävs för att skola-arbetsliv ska uppfattas som meningsfull för dem Tillsammans kommer dessa frågeställningar att bidra med viktig kunskap om arbetslösa ungdomars värderingssystem och kommer därigenom ha stor betydelse för hur insatser utformas i relation till bland annat genus, därigenom ha stor betydelse för hur insatser utformas i relation till bland annat genus, etnicitet och funktionshinder.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att skapa miljöer som är öppna för alla oavsett funktionsnedsättning. Detta vill projektet nå genom att: 1. Skapa tillgängliga lokaler som är utformade så att alla kan ta sig fram och fungera på sina egna villkor. 2. Skapa en icke-diskriminerande projektmiljö som präglas av förståelse, medvetenhet och kunskap. Här är den strategiska projektplaneringen viktig och att alla deltagare förstår vikten av projektets icke-diskriminerande utgångspunkt. 3. Skapa kommunikativ tillgänglighet exempelvis med teckentolk, hörselslingor, god akustik och även i övrigt tillgänglig information och arbetsmaterial. 4. Utforma information så att alla kan tillgodogöra sig det t.ex. med möjlighet till stor text på hemsidor, röststyrning etc. Projektet ämnar även nyttja flera typer av medier.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att samverka med det Nordiska närverket för yrkesutbildning som har flera forskare som studerat flera innovativa modeller för ungas väg till arbetsmarkanden. Inom NTG-Lär skapades goda relationer med EUs myndighet för yrkesutbildning, Cedefop. Samverkan med Cedefop kommer att skapa möjligheter till en helhetsbild av relationen mellan skola och arbetslivet för hela Europa. Projektet vill i första hand skapa transnationalitet för att skapa gemensamma analyser och kartläggningar samt testning av innovativa modeller. Dessutom är andra länders goda exempel intressanta och en överföring (eller anpassning) av lyckade modeller mellan länder en grundtanke med projektet.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå