Logotyp på utskrifter

Från sjukersättning till arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareFörsäkringskassan, LFC för EUs strukturfonder
KontaktpersonJohanna Odelmark
E-postjohanna.odelmark@forsakringskassan.se
Telefonnummer010-116 26 06
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-03-01 till 2014-09-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Försäkringskassan ska genomföra en förstudie med stöd av Socialfonden för att undersöka möjligheterna att under nästa programperiod driva ett projekt som ska stödja målgruppen personer med sjukersättning (tidigare förtidspension) in på arbetsmarknaden. Samverkansarbetet ska utvecklas i en riktning mot ett närmande av myndigheter, näringsliv och vården och syftar i slutändan till att individen ska få bästa möjliga förutsättningar att få/återfå arbetsförmågan. Om målgruppen går från utanförskap till arbete så kommer det att bidra till en ökad tillväxt i Stockholmsregionen, en individuellt högre levnadsstandard samt en positiv påverkan på folkhälsan.

Bakgrund

Stockholm har som huvudstadsregion särskilda utmaningar. Kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och i näringslivet är central samtidigt som flera grupper har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Många är långtidssjukskrivna, långtidsarbetslösa, ungdomar och utrikes födda och där arbetslösheten i vissa fall riskerar leda till utanförskap. För att möta denna regionala utmaning krävs ett helhetsgrepp i Stockholm. Huvudstadsregionen är en tillväxtmotor och många grupper som idag befinner i utanförskap kan med rätt matchning och kompetensutveckling motverka den arbetskraftsbrist som framöver förutspås inom flera yrkesområden. Det kommer att bli en särskild utmaning för Stockholmsregionen men samtidigt en möjlighet att hitta metoder för att förhindra framtida arbetskraftsbrist med den resurs i arbetskraft som sannolikt finns i dessa målgrupper.

Försäkringskassan skulle vilja göra en förstudie med stöd av Socialfonden för att undersöka möjligheterna att under nästa programperiod driva ett projekt som ska stödja målgruppen personer med sjukersättning (tidigare förtidspension) in på arbetsmarknaden. Det finns idag 15 000 personer under 50 år i Stockholms län som har stadigvarande sjukersättning. De flesta har beviljats ersättning enligt äldre regler och där förutsättningarna i många fall kan ha förändrats i en positiv riktning. Om satsningen på denna målgrupp inte skulle resultera i ett projekt så är det viktigt att förstudiens resultat och erfarenheter kan vara en viktig del i Stockholmsregionens tillväxtarbete.

Under förstudien kommer vi att göra en omvärldsanalys samt en behov- och problemanalys för att närmare undersöka förutsättningarna för att i framtiden driva ett projekt eller kunna ingå i en större helhet utifrån ett regionalt perspektiv.

Sjukersättningen är värdesäkrad genom att ersättningen endast ökar med den allmänna prisutvecklingen. Det innebär att gruppen med sjukersättning över tid riskerar att tappa i inkomst och levnadsstandard i jämförelse med den arbetande delen av befolkningen. Målgruppen har också en högre vårdkonsumtion än övriga i befolkningen. Ett tidigt inträde till sjukersättning innebär en mycket stor risk för ett liv i relativ fattigdom. Det finns studier som visar på att målgrupppen har en ökad dödlighet i exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. På lång sikt innebär det också en betydligt lägre ekonomisk standard som ålderspensionär. Förutom att människor riskerar en lägre levnadsstandard så innebär det också ett inkomstbortfall för samhället.

Sedan årsskiftet 2008/2009 gäller nya regler för den som har sjukersättning och som vill pröva på att arbeta eller studera. Den som har sjukersättning utan tidsgräns enligt de regler som gällde till och med 30 juni 2008 kan, efter ansökan, arbeta eller studera och ändå ha kvar rätten till ersättning och kan dessutom tjäna upp till ett fribelopp utan att sjukersättningen minskas, så kallad steglös avräkning. Vid hel sjukersättning är fribeloppet 44 500 kronor. Vid inkomster utöver detta minskas sjukersättningen i förhållande till lönen med hälften av den del av den sammanlagda inkomsten som överstiger fribeloppet. Ett informationsbrev om möjligheten till steglös avräkning har under 2010 skickats ut centralt till alla som omfattas av reglerna. Den som har sjukersättning utan tidsgräns enligt reglerna som gäller från och med 1 juli 2008 kan när personen haft sjukersättning i ett år prova på att arbeta utan att förlora sin rätt till ersättning genom att ansöka om att sjukersättningen blir vilande. Under de första 12 månaderna av arbete betalar Försäkringskassan månatligen ut ett belopp som motsvarar 25 procent av den vilande sjukersättningen. Man kan arbeta och ha sin sjukersättning vilande i högst två år.

Landstinget i Västmanland har varit projektägare för projektet Samverkan för arbetsåtergång (SAM). Parter i projektet har varit Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västerås kommun och landstinget i Västmanland. Projektet lämnade sin slutrapport i mars 2013. I studien SAM i Västerås ingick 70 personer från den aktuella målgruppen där projektet kartlagt behoven utifrån en omfattande screening och även lyft fram faktorer som bedöms ha betydelse för individens arbetsåtergång.

Den 23 maj 2013 hade bl. a ESF-projekten AMiA, Medurs och Framsteget en spridningskonferens i Stockholm. Projektet Framsteget har drivits av fem samordningsförbund och arbetat med en metod som heter ARN-metoden (Arbetsmarknad, Regionalfondsinsatser, Näringsliv). En spännande och framgångsrik metod där särskilda ARN-utvecklare tillsammans med arbetsgivare arbetar med att få personer in på arbetsmarknaden. I korthet innebär det en möjlighet för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden att få praktisera på företag samtidigt som både individ och företag får ett stort stöd av ARN-utvecklare. Projektet är särskilt intressant eftersom det har haft stort fokus på matchning av individ och arbetsgivare.

I Försäkringskassans Socialförsäkringsrapport (2009:12) beskrivs och analyseras utvecklingen av inkomststandarden för individer med sjukersättning och aktivitetsersättning mellan åren 1991 och 2006. Det framkommer då att allt fler med sådan ersättning har låg ekonomisk standard, bland annat på grund av det faktum att det delvis är nya grupper som fått sjukersättning och aktivitetsersättning. En del av personerna saknar inkomsthistoria från arbete eller har aldrig haft ett arbete.

Målgruppens problematik kan endast lösas gemensamt mellan flera aktörer och individens upplevda behov. Näringslivets engagemang behöver öka genom en ökad delaktighet och ett större socialt ansvarstagande. Näringslivets medverkan behöver öka under nästa programperiod och det är en utmaning för andra aktörer att i större utsträckning attrahera arbetsgivare. I detta sammanhang är det viktigt att lyfta fram de möjligheter som finns att få eller öka sin arbetsförmåga genom socialt företagande. Vi bedömer att näringslivet/arbetsgivare är en mycket viktig part i ett framtida projekt. Det finns flera exempel på arbetsgivare som sedan tidigare har tagit sig an och erbjudit praktikplatser för personerna i målgruppen exempelvis IKEA och Scandic Hotels. I ett kommande projekt kommer vi utveckla hur vi kommer arbeta med arbetsgivare. Ett kommande projekt ska arbeta med näringslivet i den mening att det ska stödja arbetsgivarna genom att informera om projektet och vilket stöd de kan få av Arbetsförmedlingen exempelvis i samband med anställning av projektdeltagare.

Att arbeta med målgruppen som har sjukersättning kräver ett intensivt samarbete mellan flera parter såsom kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sjukvården. Näringslivets medverkan är särskilt viktig. Flera i målgruppen som har sjukersättning har varit utanför arbetsmarknaden under flera års tid och kan i vissa fall även haft sparsam kontakt med sjukvården. I många fall har målgruppen saknat strukturerade och kontinuerliga kontakter med vården. Det innebär att man behöver jobba från grunden med alltifrån att öka självkänslan till att individen får vägledning till vad han/hon skall ta sig an för utmaning för att komma in/åter i arbetslivet. Här kommer det troligtvis innebära att vi behöver öka möjligheterna till att individerna får professionell vägledning och coachning för att komma ut i arbetslivsinriktad rehabilitering alternativt riktade studier mot arbetsmarknaden och i slutändan anställning med eller utan stöd till arbetsgivaren.


Målsättning

Under förstudien identifiera och involvera det lokala näringslivet, Arbetsförmedlingen, vårdsektorn och kommunerna och vilka partners som ska involveras i projektet för förankring av projektidén.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Försäkringskassan har god kunskap och lång erfarenhet av arbete med frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. På Försäkringskassans intranät finns ett verktyg där handläggare kan få råd och stöd.

Policydokument har arbetats fram som fastställer att Försäkringskassan aktivt och systematiskt ska integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsperspektiv i hela verksamheten. En arbetsmiljö präglad av respekt för allas lika värde är en förutsättning för en kundorienterad verksamhet fri från kränkningar och diskriminering. Detta arbete är baserat på ett rättighetsperspektiv, men ska också ses i perspektivet av ständiga förbättringar som vilar på Försäkringskassans värdegrunder.



Transnationellt samarbete

Den 31 maj 2011 beslutade Socialfonden om att bevilja medel till två projekt med inriktning mot 100 % transnationalitet. Projekten heter Inclusive Europe och Networking Europe. Dessa projekt öppnar för möjligheten attt ta transnationella kontakter redan i en förstudie. Kontakter som underlättar blivande projekts transnationella arbete i nästa programperiod.

Ambitionen är att besöka något av de baltiska länderna för att kunna inhämta erfarenhet av hur de arbetar med personer som har en funktionsnedsättning/står långt från arbetsmarknaden och hur de samverkar kring målgruppens möjligheter att komma närmare arbetsmarknaden. För att aktiviteterna i nästa programperiod ska ge ett mervärde så finns det ett behov av att inhämta kunskap om andra länders arbete. En ökad kunskap ger ökad förståelse för andra länders situation och ger ett mervärde i ett framtida transnationellt utbyte. Personer med funktionsnedsättning är en mycket viktig grupp och vi ser ett behov av att stödja personer som har en sjukersättning (tidigare förtidspension) tillbaka till arbete. Samverkan är viktig för att få personer tillbaka till arbete. Vi skulle därför vilja besöka någon eller några organisationer/myndighet eller liknande som har till uppgift att alternativt har erfarenhet av att arbeta med andra organisationer ur ett samverkansperspektiv. Viktiga organisationer i samverkan är sådana som arbetar med socialförsäkring, arbetslöshet, näringslivet, social ekonomi, vård etc.

Försäkringskassan har nyligen genomfört en upphandling av konsultstöd för att stödja det transnationella arbetet. SERUS Ekonomisk Förening kommer att stödja Försäkringskassans transnationella arbete. En sådan upphandling ger oss bättre förutsättningar att arbeta transnationellt under nästa programperiod.



Kommun

  • Sollentuna