Logotyp på utskrifter

Företagshälsovård- Hållbart arbetsliv

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFöreningen Svensk Företagshälsovård
KontaktpersonLars Hjalmarson
E-postlars.hjalmarson@foretagshalsovard.se
Telefonnummer0708-777680
Beviljat ESF-stöd16 381 474 kr
Total projektbudget16 381 474 kr
Projektperiod2010-09-15 till 2013-02-28
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektets övergripande syfte är utveckla och sprida kunskaper inom arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Detta kommer i första hand att ske genom att skapa större förutsättningar för företagshälsovården att ge effektivt stöd till företagens förebyggande arbete.
Det saknas i stort erfarenhetsbaserade metoder och de som finns behöver utnyttjas mer och bättre för att minska ohälsan i arbetslivet.
Projektägare är FSF. 12 FHV- enheter medverkar i projektet, vilka har engagerat ett eller flera av sina kundföretag i projektet. Sammanlagt kommer 8.000-10.000 chefer och medarbetare i FHV-enheter och dess kundföretag att involveras.
Projektet innebär många nya möten i vilka ny kunskap ska utvecklas och integreras i den vanliga verksamheten. Förutom arbetet inom de olika kundföretagen kommer projektet att arrangera olika nätverksmöten för erfarenhets- och kunskapsöverföring till skilda verksamheter i arbetslivet.

Bakgrund

Ohälsa är ett problem för hela samhället

Ohälsa ett stort problem i arbetslivet. Idag finns över en halv miljon människor som är förtidspensionerade (sjuk- och aktivitetsersättning) samt över 200.000 sjukskrivna. Trots att ohälsotalen har minskat de senaste åren så är det en betydande del av arbetskraften som p.g.a. ohälsa inte kan arbeta. Detta utgör en kostnad i socialförsäkringssystemet på drygt 100 miljarder. Därtill kommer kostnader för arbetsgivaren i form av sjuklön och premier för arbetsskadeförsäkringen. Den kanske ännu större kostnaderna ligger dock dels i det produktionsbortfall som ohälsan skapar och i det lidande, ekonomiskt och socialt, som individen utsätts för.
Vi vet att tiden är en viktig faktor när det gäller möjligheterna att komma tillbaka i arbete efter sjukfrånvaro. Efter en tids frånvaro minskar möjligheterna att återgå i arbete successivt. Ju längre tiden går desto svårare är det att komma tillbaka.
Tidiga insatser är därför en avgörande faktor när det gäller att sänka sjukfrånvaron och förbättra arbetsförmågan. Ju tidigare åtgärder, desto bättre förutsättningar att minska långtidssjukskrivningarna och att hjälpa sjuka medarbetare att komma tillbaka till sitt arbete eller hitta alternativa uppgifter.
Det mest lönsamma är dock att arbeta så att ohälsa och långa sjukskrivningar inte uppstår. De största diagnosgrupperna bakom ohälsan är dels psykosociala och dels problem i rörelseorganen. Mycket av detta kan undvikas. Det finns starka samband mellan ohälsa och upplevda brister i arbetsförhållanden – såväl psykosociala som fysiska.
Den nationella Jobbhälsobarometern, som bygger på telefonintervjuer med närmare 5000 arbetande, visar att brister i motivation och i fysisk arbetsmiljö påtagligt påverkar möjligheterna att arbeta kvar i yrket. Där framgår att de som upplever brister i den fysiska miljön mer än tre gånger så ofta utifrån sin hälsa, inte tror sig kunna jobba kvar i yrket jämfört med dem som är nöjda med miljön. Skillnaden är ännu större om vi jämför de som är motiverade i arbetet med dem som inte upplever någon motivation i arbetet. De omotiverade är fyra gånger så ofta tveksamma till att, med tanke på hälsan, kunna arbeta kvar i yrket jämfört med motiverade.
Något förenklat kan man säga att betydligt fler individer behöver uppleva att man är sedd, hörd och behövd i arbetslivet.
Företagshälsovårdens roll
Företagshälsovårdsbranschen, bl.a. genom FSF, har under senare år målinriktat arbetat för en roll tidigt i en sjukfrånvaroperiod. Man kan då bidra till att individuella anställdas situation fångas tidigt, att åtgärder sätts in som gör att en längre tids frånvaro kan förhindras. Lång frånvaro leder ofta till stora svårigheter att återgå i arbete och lång sjukskrivning börjar med kortare. Detta projekt har till ett av sina syften att FHV ska kunna stödja kundföretag och dess anställda bättre. Företagshälsovården bör kunna utvecklas till en mer uttalad, och tidigare, stödfunktion.
I jämförelse med andra aktörer som finns på marknaden och erbjuder sina tjänster har företagshälsovården en unik kompetens. Den består i att man har kunskaper om sambandet mellan medicinska faktorer, individers upplevelser och arbetstillfredsställelse samt organisationers sätt att fungera. Man kan också konstatera att företagshälsovården inte utnyttjas potentiellt för att på ett mer strategiskt sätt bistå arbetslivet i utveckling av en säker, hälsosam och långsiktigt hållbar miljö som genererar produktivitetsutveckling. Det finns inom det svenska arbetslivet brist på dokumenterad och bred kunskap om vad som gör att en organisation klarar att undvika sjukfrånvaro och annan minskad arbetsförmåga. Det saknas evidensbaserade metoder. Metoder som bygger på väl beprövad erfarenhet behöver utvecklas för att man tidigt ska kunna identifiera risk och friskfaktorer.
Företagshälsovårdens roll uppfattas i sammanhanget som något otydlig. Man är inte särskilt skicklig vare sig på att förklara vilket stöd man skulle kunna utgöra eller på att redovisa resultat av de olika insatser man levererat. Många av de företag och organisationer som är företagshälsovårdens kunder har inte heller utvecklat sitt sätt att beställa tjänster.
Det projekt som ansökan gäller
Projektet är speciellt då det involverar två vitt skilda slag av huvudaktörer och därför adresserar två slag av problem. Aktörer är dels ett tjugotal företag av olika storlek och inom vitt skilda branscher. Ett tungt problem som dessa har gemensamt är att man behöver bli bättre på att organisera och leda sin verksamhet på så sätt att sjukfrånvaro kan motverkas och minimeras. Anställda behöver få kunskaper inom området hälsa, därigenom kan hälsofrågor integreras mer i den ordinära verksamhets- och organisationsutvecklingen. Man behöver skapa signalsystem för tidigt agerande, man efterfrågar dock inte ett mer strategiskt tidigt stöd från sin företagshälsovård i syfte att få organisation och medarbetare att utvecklas.
Den andra gruppen aktörer är ett dussin företagshälsovårdsorganisationer. Det problem som dessa främst adresserar inom projektet är behovet av djupare egen kompetens och arbetsmetoder att använda för att kunna utföra en bättre tjänst åt kundföretagen. FHV behöver förbättra och utveckla metoder särskilt vad gäller återrapportering, tidiga signalsystem samt struktur- och organisationsanalyser. Bättre evidensbaserade metoder ska utvecklas. Med sådana kan ett effektivare stöd förmedlas och därmed kan de anställda i företagen av det första slaget, kundföretagen, vidmakthålla hälsa och förbättra arbetsförmåga.
Projektet involverar således flera aktörer, av olika slag, som kommer att samverka i olika konstellationer. Det kan sägas ha tre nivåer. Projektägare är FSF, Föreningen för Svensk Företagshälsovård, en bransch- och intresseförening i vilken ca 90 % av de svenska företagshälsovårdsföretagen och de inbyggda enheterna finns med. Antalet medlemmar är 165. Av dessa är det 12 FHV företag/inbyggda företagshälsovårdsenheter som kommer att medverka aktivt i projektet. Inom var och en av dessa organisationer kommer det att finnas en lokal projektledare. Dessa kommer att vara en kärntrupp genom att tillsammans med projektledare och VD vid FSF utgöra den centrala projektgruppen. Dessutom kommer de att leda och hålla samman lokala aktiviteter.
Den tredje nivån i projektet utgörs av ett antal företag/förvaltningar i vilka de 12 FHV enheterna har uppdrag, s.k. kundföretag. Varje FHV enhet har engagerat ett eller flera (mellan ett och sex) företag eller offentliga verksamheter att också vara aktiva i projektarbetet. Tanken är att FHV enheterna genom att praktiskt arbeta tillsammans med och inom själva kundorganisationen kommer att utveckla både sin egen kompetens och kompetens hos individer i olika funktioner på olika nivåer i kundföretaget. Vilka kundföretag som slutligen kommer att ingå i projektet kommer att avgöras under mobiliseringsfasen. De idéer som f.n. finns för de lokala delarna kan också behöva omarbetas för att de ska komma att helt stämma överens med det övergripande syftet för projektet.
Ovan redovisade huvudproblem, å ena sidan för kundföretagen, å andra sidan för FHVföretagen, kommer genom detta upplägg att kunna tacklas i en gemensam lärande process. Kompletterande aktiviteter för kunskapspåfyllnad av olika slag och för de olika grupperna av anställda inom projektet kommer att planeras under mobiliseringsfasen.

De olika aktörerna i projektet kommer att verka i ett sammanhållet och gemensamt arbete och att relativt självständigt driva det egna lokala arbetet under genomförandefasen. Projektets bredd, företag från vitt skilda branscher, stora organisationer och små både bland företagshälsovårdsföretagen och bland kundföretagen torde utgöra ett tämligen unikt koncept. Upplägget är storskaligt men det ger också mycket goda förutsättningar för att det faktiskt i lärande möten mellan alla olikheter ska kunna växa fram nödvändiga nya kunskaper och metoder.

Syfte

Syfte

På längre sikt
Det övergripande syftet på längre sikt med projektet är att bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Detta sker i första hand genom att skapa större förutsättningar för företagshälsovården att leverera ett effektivt stöd
till företagens förbyggande arbete.

Inom projekttiden
På kortare sikt kommer projektet att bidra till att stora grupper av anställda ges möjlighet att få kunskaper om vad som bidrar till egen hälsa och till en hälsosam arbetsplats.
Projektet ska genom att såväl ledare som anställda får ny kompetens inom området hälsa och genom att en långsiktig samverkan byggs upp med företagshälsovården förbättra det främjande arbetet och minska långtidssjukskrivningar, utanförskap och ohälsa.

Ett huvudsyfte- ökad kompetens hos FHV
Projektet har som huvudsyfte att Företagshälsovården ska uppnå en större strategisk betydelse i svenskt arbetsliv. Företagshälsovården är idag en delvis outnyttjad resurs som bör komma att spela en större roll när det gäller att främja hälsa och minska ohälsa i sina kundföretags organisation. För att företagshälsovårdens nytta ska bli tydligare och mer efterfrågad behövs det en utveckling av den egna inre kompetensen. Ett syfte är därför att FHV deltagarna ska utveckla nya och tydliga metoder som går att använda för att företag/organisationer tidigt ska upptäcka brister i organisation, ledning och övriga produktionsförhållanden som riskerar att senare leda till effektivitetsförluster och till hög sjukfrånvaro. Det fattas inom stora delar av arbetslivet någon form av väl systematiserat ”early warning” system.

Genom att utveckla devis ny kompetens hos sina medarbetare och genom att göra den samlade kompetensen känd kommer företagshälsovården att kunna behålla kunder. Nya och bredare tjänster innebär att företagshälsovården också kan vara med och agera inom om andra och delvis nya segment av marknaden. Därigenom ökar tryggheten i anställningen för medarbetarna inom FHV och möjligheten för arbetsgivarna att nyrekrytera garanteras.

Också ett viktigt syfte – ökad kompetens inom kundföretag
Ett ytterligare viktigt syfte är att ett antal företag, kundföretag till de deltagande FHV företagen, genom tätt samarbete med sin företagshälsa ska vara med och utveckla metoder, tydliggöra samband och därigenom öka sin egen kompetens. Chefer på olika nivåer, HR specialister och fackliga företrädare, t.ex. skyddsombud ska få ökad kompetens om hur individer och organisation fungerar, vad som kan orsaka minskad arbetsförmåga och vad sådan minskning leder till. Minskad arbetsförmåga hos de anställda och i längre perspektiv ökad sjukfrånvaro hos fler anställda leder till att företag förlorar sin förmåga att utveckla nytänkande och öka sin konkurrensförmåga. Istället minskar effektiviteten och således riskeras företagets överlevnad.

Ett antal av de deltagande inte så stora kundföretagen finns inom ett tekniskt område. Det innebär att ledarena där oftast är rekryterade utifrån detta kunskapsområde. Utrymmet för mjukare ämnesområden såsom kommunikation eller beteendevetenskap kan vara begränsat och detta i sin tur kan tänkas påverka förmågan att skapa en hälsofrämjande organisation. Här finns en potential att ytterligare utveckla.

Små företag, har sina egna förutsättningar. I många fall är sjukfrånvaron inom dessa företag låg. Det kan antas åtminstone delvis bero på den närhet mellan ledning och anställda och mellan anställda sinsemellan som finns inom mindre företag. I den mån man efterfrågar företagshälsovård är det ofta i form av sjukvård. Ofta uppfattas det dock inte som att företagshälsovården har något att erbjuda de små företagen, och kostnaderna anses utgöra en för tung belastning. Ledningen inom det lilla företaget måste fylla många av de roller som det inom större företag finns specialister för. Man kan därför konstatera att även inom de små företagen behövs inte sällan stöd när komplicerade situationer uppstår. Inom projektets ram kommer att finns några FHV-företag som mest har små företag som sina kunder. Några av de medverkande kundföretagen kommer dessutom att tillhöra gruppen små företag. Detta innebär att ett särskilt fokus kommer att kunna läggas på att analysera behov och utveckla metoder för stöd till små företag.

Målsättning

Målsättning – mätbara projektmål

Målsättning och mätbara mål för projektet kan delas in i tre nivåer: individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå

Alla de i projektet delaktiga kundföretagen har redan idag mer eller mindre väl utvecklade metoder för att mäta hur de anställda upplever sin arbetssituation, hur sjuktalen förändras etc. Man mäter också kundernas eller brukarnas attityder till varor och tjänster. Detta innebär att det redan finns en mängd fakta som kan användas som indikatorer för att mäta effekterna av projektets utvecklingsarbete. Vilka mätmetoder som ska användas och vilka som ev. behöver tillskapas för var och en av de lokala delarna kommer att analyseras och läggas fast under mobiliseringsfasen.

Individnivå
På individnivå är målsättningen att närmare 10.000 anställda i de medverkande kundföretagen ska ha fått ta del av någon kompetensutveckling kring ”risk och frisk” frågor och därmed ökat sin förmåga att påverka organisationen i positiv riktning och sin förmåga att ta ansvar för egen hälsa.

Att 60% av de anställda i de medverkande företagshälsovårdsföretagen efter projekttidens slut ska känna att de förbättrat sin egen kompetens och att förmågan att arbeta i team och påvisa resultat för teamet har ökat. Att 50% också upplever att de under projektet har ökat sin kompetens när det gäller att till kund kunna förmedla verktyg för arbetet med tillgänglighets och jämställdhetsfrågor. Mäts genom medarbetarenkät under mobiliseringsfas och under projektets slutfas.

Organisationsnivå
På organisationsnivå är målsättningen efter projekttidens slut för kundföretagen att ledare på olika nivåer och fackliga företrädare känner att de fått nya instrument för att göra företaget till en hälsosammare och därmed också effektivare arbetsplats.

För företagshälsovårdsföretagen är målsättningen att de efter projekttidens slut får beställningar på tjänster av mer sammansatt natur och att fler av kunderna beställer stöd som ska stötta de strategiska processerna inom företaget/förvaltningen.

Samhällsnivå
På samhällsnivå är målsättningen att en kritisk massa av de samlade företagshälsovårdsföretagen tar del av projektets resultat och därigenom ökar sin förmåga att bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. 50 % av FSFs medlemmar d.v.s.ca 45 % av den i landet befintliga företagshälsovården ska ha tagit del av resultaten av projektet på sådant sätt att de själva kan använda nya metoder, att de förbättrar sin kapacitet att erbjuda tjänster till företag och organisationer som gör att dessa förbättrar sin förmåga att arbeta förebyggande.

Jobbhälsobarometern – ett användbart verktyg
Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan Föreningen Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex, SKI.

Syftet med Jobbhälsobarometern är bland annat att synliggöra sambandet mellan anställdas ohälsa och faktorer som ålder, utbildning, arbetsmiljö, arbetsorganisation, ledarskap, motion, sjukskrivning, motivation mm. Genom att förstå dessa samband finns det möjlighet att i tid göra insatser som förebygger ohälsa och därmed förhindra sjukskrivningar och produktionsförluster.

Resultaten bygger på telefonintervjuer med ca 5000 svenskar i åldern 20-65 år som jobbar minst halvtid. Jobbhälsobarometern ger svar på frågor hur starka sambanden är mellan hälsa/ohälsa och olika faktorer vad gäller arbetsorganisation, sociala och ekonomiska förhållanden etc. Undersökningen genomförs varje år sedan 2007, vilket också gör det möjligt att göra jämförelser över tid, att se trender och utveckling. Det innebär att den också går att använda för att se effekten av olika insatser inom området arbete – hälsa.

Jobbhälsobarometern kommer att användas i detta projekt dels som ett referensunderlag där jämförelser kan göras från i projektet deltagande arbetsplatser och genomsnitt för branscher och regioner. Men delar av jobbhälsobarometern kommer också att användas för direkt uppföljning och utvärdering av insatser i medverkande organisationer under projekttiden.

I en skriftlig bilaga till denna projektansökan redovisas ett exempel på en rapport om den framtida hälsan från Jobbhälsobarometern.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet personer med funktionshinder
En av fem individer i vårt samhälle har någon form av funktionshinder. Generellt sett torde samma förhållande gälla de i projektet medverkande FHV- och kundföretagen. Funktionshinder kan delas in i två olika kategorier. Det handlar om funktionshinder som är uppenbara t.ex. rullstolbundenhet, hörselproblem eller synnedsättning. Den andra formen är de hinder som är mer dolda. Här finns sådana nedsättningar som kan vara relaterade till dyslexi, ADHD eller t.ex. Aspergers syndrom. Denna form av funktionshinder kan på goda grunder antas orsaka problem för individer i deras arbete. Det är också möjligt att det är sådana hinder som ligger bakom sjukfrånvaro. Kunskapen hos arbetsgivare om vilket samhälleligt stöd som finns att få för att skapa bra arbetsförhållanden för anställda med de mer uppenbara funktionshindren har vuxit under senare år. När det gäller kunskapen om att det finns stöd som skulle kunna underlätta även för anställda med mer dolda hinder är den mycket mindre.

På alla nivåer inom projektet kommer man att se till att möten anordnas i lokaler som är tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder, i vilka akustiken är god och där det om det handlar om större sammankomster finns hörselslinga.

Under mobiliseringsfasen genomförs på den lokala nivån olika slag av analyser som ska ligga till grund för den mer detaljerade genomförandeplanen. I dessa kommer det att finnas en strävan att kartlägga om det finns dolda funktionshinder bland kundföretagets anställda.

De lokala projektledarna kommer att få ta del av en utbildning kring tillgänglighet och olika former av funktionshinder. Inslag kring dessa frågor avses också ingå i någon form av nätverksträffar till vilka kundföretagen bjuds in.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering (genomförandefas)

Utgångspunkterna för projektets jämställdhets ”glasögon” återfinns under tidigare rubrik. Under mobiliseringsfasen kommer ambitionerna utifrån de kartläggningar som görs att utvecklas ytterligare och genom ett engagemang hos främst projektgruppen kommer aktiviteter att kunna specificeras.

Transnationellt samarbete

Transnationalitet

FSF och några av de i projektet delaktiga FHV företagen har sedan tidigare vissa kontakter med institutioner och organisationer i andra länder. Inom ramen för projektet kommer dessa kontakter att fördjupas och ett utvidgat kunskaps- och erfarenhetsutbyte kommer att genomföras.

Ett viktigt land för kunskapssamarbete är Finland som anses ha den mest utvecklade företagshälsovården i världen. Här handlar det om samarbete och kunskapsöverföring mellan enskilda företagshälsovårdsverksamheter och kunskapsorganisationer i Finland och projektet. En viktig tänkt samarbetspartner är också Arbetshälsoinstitutet (Institute of Occupational Health). FSF har sedan tidigare flera samarbetskanaler med företrädare för den finska företagshälsovården.

Även i Holland har företagshälsovården skjutit fram sina positioner bland annat som en följd av förändringar i socialförsäkringssystemen. Ohälsotalen har också påtagligt minskat i Holland.
En annan viktig informationskälla är EUs enhet för arbetshälsa i Bilbao, European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA).

I projektets planering ingår att studieresor ska arrangeras till ovan nämnda länder inom EU samt EU-OSHA). Studiebeöken kommer i första hand vända sig till de i projektet ingående FHV företagens medarbetare och ledning. Under mobiliseringsfasen kommer det aktiva intresset för deltagande att undersökas och den vidare planläggningen att göras. Vi kommer då också att undersöka förutsättningarna för att någon av de transnationella kontakterna, ska kunna komma att inkludera såväl ett FHV företag som företrädare för dettas delaktiga kundföretag.

I mobiliseringsfasen kommer genom kontakter med ”systerorganisationer” i de tre nämnda länderna att också undersökas om företrädare för framgångsrika FHV företag och/eller kundföretag kan medverka vid någon av projektets nätverksträffar.

Samarbetspartners

  • Akademikerallianse
  • Arbetsgivarverket
  • Avd för arbetsgivarpol
  • Företagshälsovårdsdelegationen
  • Försäkringskassan Huvudkontoret Stockholm
  • Personalavdelningen
  • Svenskt Näringsliv, Huvudkonto
  • TCO TJÄNSTEM. CENTRALORGAN

Deltagande aktörer

  • AB PiteEnergi
  • Adviva företagshälsovård
  • Björn Axén Institute AB
  • Borlängehälsan
  • Celander AB
  • Clean Chemical Sweden AB - CCS
  • Commodia AB
  • Dellner Couplers AB
  • DHL Express
  • Exait AB
  • Faluhälsan
  • Företagskliniken
  • Godsservice i Dalarna AB
  • Inköp
  • Jokkmokks kommun
  • Jämtkraft AB
  • Järfälla Görväln
  • Kommunhälsan, Varberg
  • Kumla km, Barn- och utb förv
  • Landstingets kansli
  • Landstingshälsan i Örebro
  • Livero AB
  • Norrvatten Förråd
  • Norrvatten HK Sundbyberg
  • Oppositonskansliet
  • Previa AB, Huvudkontoret
  • Schenker AB
  • Step In
  • Sveriges Radio
  • Telia Sonera AB, HK
  • Torslandafabriken, TH
  • Varbergs kommun
  • Wibax AB
  • Örebro läns landstings ledningskansli

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå