Logotyp på utskrifter

FILUR

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsförvaltningen - Stockholms stad
KontaktpersonHelen Starkman
E-posthelen.starkman@stockholm.se
Telefonnummer08-50835602
Beviljat ESF-stöd8 125 052 kr
Total projektbudget22 753 014 kr
Projektperiod2010-02-01 till 2013-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Inom (JT Sthlm) pröva en modell med förstärkta insatser för målgrp under 3 månader. Programmet som skall innefatta en fördjupad kartläggning, ett självstärkande utbildningsprogram, intensifierad coachning och vägledning. Praktikinsatser de sista två månaderna, mentorsprogram under ett år.

Bakgrund

Ungdomsarbetslösheten har ökat med 42 % under det första kvartalet 2009, jämfört med samma period ett år tidigare, enligt ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2009. I augusti 2009 var 21,6% av ungdomar 16-24 år arbetslösa, vilket kan jämföras med Sveriges befolkning som helhet där arbetslösheten låg på 8,0 % enligt statistik från SCB. I Stockholm stad var i augusti 2009, 2617 ungdomar arbetslösa, enligt statistik från AMV. Inom Jobbtorg Stockholm (JT) fanns i augusti 2009 drygt 900 ungdomar i åldersgruppen 16 - 24 år aktuella och av dessa har ca 300 ungdomar varit aktuella mer än 6 månader, enligt datasystemet FLAI.

90-talisterna är stora årskullar vilket innebär att fler ungdomar än tidigare skall slåss om begränsade platser till högre studier och färre arbetstillfällen. För att stärka ungas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden föreslog ungdomsstyrelsen i Fokus 08 att ungas kontaktnät med arbetslivet ska stärkas och förordade att samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunen i ökad utsträckning bör utgå från ungas egna behov.

I forskningsrapporter påtalas arbetslöshetens negativa återverkningar på människors livskvalitet. Särskilt betydelsefulla för människors livskvalitet är tidsstruktur, sociala kontakter, identifiering med kollektiva strävanden, social status och regelbundna aktiviteter. Arbetslöshet har negativ inverkan på levnadsförhållanden och självupplevd livskvalité, något som i förlängningen bidrar till förstärkt social marginalisering och tilltagande ohälsa.
Det är viktigt att se hur olika exkluderande faktorer hänger ihop och förstärker varandra. De med ofullständig utbildning har ofta vuxit upp i miljöer som kännetecknas av mångfald och sociala problem.

Stockholms stad har beslutat om en stor arbetsmarknadssatsning, Jobbtorg Stockholm, (JT) som inrättades i januari 2008. JT fungerar som en extra resurs vid sidan av Arbetsförmedlingen för alla de invånare som i dagsläget är berättigade till försörjningsstöd eller introduktionsersättning på grund av arbetslöshet. På JT arbetar coacher, matchare, IT-pedagoger och SYV:are med uppdraget att stödja och underlätta aspiranternas (inskriven på JT benämns aspirant) väg in på arbetsmarknaden eller in i studier. Ytterligare resurser är möjligheten att köpa tjänster av externa aktörer innefattande grundläggande jobbsökaraktiviteter, bedömning av arbetsområde och arbetsförutsättningar, kommunikationshöjande insatser, arbetsplatsförlagd yrkesorientering och arbetsförberedande yrkesinriktade insatser.

Inom JT och i samhället finns en växande grupp ungdomar, 16-24 år som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden eller fullfölja sina studier trots de stöd och insatser som finns tillgängliga. Denna grupp utgör projektets målgrupp. De fastnar inom JT eller försvinner under kortare perioder för att sedan dyka upp igen. Ibland tar de sig ut på arbetsmarknaden, men lyckas inte hålla sig kvar utan mellanlandar på JT och orkar inte engagera sig i arbetssökandet på nytt. En del av ungdomarna har svårt att förstå och att leva upp till de krav som ställs på dem i mötet med olika myndigheter. Många riskerar att bli kvar i stödsystemen och att bli långliggare med permanent bidragsberoende.

Vår målgrupp saknar ofta de grundläggande sociala och praktiska färdigheter som krävs för att bedömas som anställningsbara av arbetsgivare. Det är en spretig grupp med diffus problematik. En del ungdomar är omogna, andra mår dåligt, sjukskriver sig, återkommer och sjukskriver sig igen. Det är troligt att en del ungdomar bär på odiagnosticerade funktionshinder. Gemensamt är en låg självkänsla och avsaknad av tilltro till sina egna möjligheter. Många ungdomar saknar gymnasieutbildning, andra har avslutat gymnasiet men saknar betyg i ett eller flera ämnen.

Sammantaget kan vi se att dessa ungdomars utanförskap kan bestå av en eller flera exkluderande faktorer som hindrar eller utestänger dem från arbete eller utbildning. Ungdomarnas egna berättelser bekräftar att de vanligaste orsakerna till utanförskapet är brist på sociala kontakter, bristfällig utbildning, liten arbetslivserfarenhet men att det även finns individuella orsaker, t.ex. missbruk eller psykisk ohälsa som bidrar till att förstärka utanförskapet. En gemensam nämnare är att ungdomarna saknar riktning mot ett mål. För att bryta passivitet och utanförskap måste man veta vart man vill, man måste tro på att man kan ta sig dit och man måste förstå att ingen annan kan bära en dit man ska.

Runt dessa ungdomar finns ofta ett antal handläggare från olika myndigheter och det blir lätt förvirrande att möta personal i olika instanser som gör olika insatser och ibland parallella planeringar utan inbördes kommunikation. Det saknas en samlad bild av problem och behov. Ofta saknas även en samlad gemensam bild av de enskilda ungdomarnas behov vilket resulterar i att insatserna ofta saknar riktning och planeras över huvudet på ungdomarna. De behöver mer än andra EN tydlig ingång till samtliga insatser från olika samverkande myndigheter, mer strukturerad tid och mer personligt stöd, engagemang och relevanta krav. Vår målgrupp behöver goda vuxna förebilder som finns kvar under en längre tid som kan bidra till att utöka deras sociala och personliga nätverk . Själva önskar de sig även fler arbetsgivarkontakter, mer matchning mot arbete och mot praktik som kan generera anställning.

Projektet är dimensionerat för 500 ungdomar som deltar i 3 månader var. 45 ungdomar deltar parallellt i tre olika grupper. Intag sker månadsvis och ungdomarna deltar i huvudsak på heltid. Personalen i projektet har mandat från samtliga samverkanspartner att vara den sammanhållande länken för varje ungdom och för att planera innehållet.

I projektet vill vi skapa en modell med en sammanhållande kedja innehållande

En fördjupad kartläggning som skall ge en bättre bild och mer kunskap om ungdomens förmåga, behov och eventuella hinder så att en realistisk planering som ökar ungdomens möjligheter till självförsörjning kan göras. Planerat kartläggningssystem heter ADAD och bygger på intervjuer med ungdomarna. Ungdomarna får genom intervjuer en möjlighet att påverka insatsen genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Kartläggningen skall också uppmärksamma eventuella funktionshinder så att rätt stöd kan erbjudas inom och utom projektet.

En lösningsinriktad självstärkande utbildning som syftar till att ge ungdomarna bättre kunskap om sig själva, sin förmåga och sitt samspel med sin omgivning. Upptäcka vilken roll de själva spelar, samt att öka tilltron till den egna förmågan att skapa förändring. Genom ökad självinsikt om sina möjligheter och det egna ansvaret ges förutsättningar till att göra ett aktivt val och påverka sin situation.
Utbildningen är både teoretisk och praktisk. Ungdomen ser och upplever genom övningar tillsammans med andra så att saker blir konkreta. De får insikt och verktyg.

Intensifierad personlig coachning och vägledning.

Praktik som anordnas och följs upp inom projektet.

Ett mentorskapsprogram i syfte att främja ungdomarnas kontakter med arbetsmarknaden och ge ungdomarna goda vuxna förebilder. Mentorsträffar sker individuellt två timmar per månad. Mentorskapet skall pågå under ett år och är ett ömsesidigt åtagande för både adept(aspirant) och mentor.
De näringslivspersoner som föredrar ett mindre engagemang kan anlitas som inspiratörer och i grupp möta ungdomar i projektet vid ett tillfälle under t.ex. ett frukostmöte. Syfte är att på ett personligt sätt bjuda på sin karriärresa och fungera som förebild och att uppmuntra och ge hopp.

Inslag är också studiebesök, inspirationsföreläsningar och jobbskuggning.

Ovanstående insatser skall leda till en stärkt självkänsla, en positiv självbild och förmåga att skriva om sitt livsmanus så att ungdomar som riskerar långvarig arbetslöshet och permanent utanförskap kommer vidare i arbete eller studier.

2006-10-26 FÖRTYDLIGADE insatser, se bilaga.

Syfte

Syftet med projektet är att minska andelen långtidsarbetslösa ungdomar genom att ge intensifierat stöd till de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och som därför riskerar permanent utanförskap, samt att skapa en bättre bild av brister och tillkortakommanden i de system som omger dessa ungdomar och arbeta för att lyfta och åtgärda dessa brister.

Insatserna i projketet skall leda till en stärkt självkänsla, en positiv självbild och förmåga att skriva om sitt livsmanus så att ungdomar som riskerar långvarig arbetslöshet och permanent utanförskap kommer vidare i arbete eller studier.

De metoder vi arbetar fram skall prövas och utvärderas med målsättning att de sedan skall implementeras i den ordinarie verksamheten på Jobbtorg.


KOMPLETTERING INKOMMEN 2009-10-26:
- På vilket sätt kommer den tänkta modellen som skapas i projektet med en sammanhållande kedja av insatser att vara en hållbar lösning på problemet med myndighetssamverkan?

Den målgrupp projektet vänder sig till har haft svårt att tillgodogöra sig insatser inom den ordinarie verksamheten både på JT och Af. I projektet vill vi testa en modell där vi fördjupar arbetet, samt flyttar fokus till att stärka individen och utöka dennes möjlighet att själv ta tag i och ansvara för sin förändring. Genom att projektet ges mandat att under en period hålla i planering, samt utgöra en sammanhållande länk mellan de olika myndigheterna skapas en tydlighet för individen som under projektperioden slipper förhålla sig till flera olika handläggare och planeringar och istället ges utrymme att fokusera på att ta till sig innehållet i projektet. Om vi kan visa att ett sådant sätt att arbeta ger bättre effekt kan vi även arbeta på att via styrgrupp och samverkansparter få till stånd ett liknande arbetssätt för denna målgrupp även inom ordinarie verksamhet. Det är sällan möjligt att i ett slag få igenom genomgripande förändringar i myndighetsstrukturer. I projektet hoppas vi att vi gradvis kan få tillstånd förändring genom att visa på effekten av ett annorlunda arbetssätt. En viktig uppgift för projektet blir att dokumentera de problem i samverkan som uppstår, inte bara för att lösa problem på individnivå utan också för att skapa underlag för att arbeta för en förändring. För att få genomslag måste denna dokumentation sedan via styrgrupp och samverkansgrupper kontinuerligt lyftas upp och vidare ut i organisationerna för att skapa genomslag.


- Vad är det som gör att insatserna i projektet inte ska bedömas ingå i Jobbtorgens ordinarie verksamhetsuppdrag?
Projektet ger oss möjligheter och utrymme att skräddarsy insatser för den grupp ungdomar som idag inte kan tillgodogöra sig ordinarie insatser. Våra ungdomar har en rad misslyckanden bakom sig och behöver rustas och stärkas i självbild, självkänsla och ansvarstagande innan de kan tillgodogöra sig de ordinarie insatserna. Uppdraget för Jobbtorg är snabbast väg ut i egen försörjning vilket fungerar för de flesta, vår målgrupp exkluderad.






Målsättning

Minst 500 ungdomar deltar i projektet.
Minst 400 ungdomar genomgår hela programmet.
Minst 200 ungdomar deltar i mentorsprogrammet, 50 ungdomar år ett och 75 ungdomar år två och tre.
50 % av de ungdomar som genomgår programmet har arbete/studier efter 6 månader och 75 % av dessa ungdomar är kvar i arbete/studier vid projekttidens slut oavsett starttid.
80 % av de ungdomar som genomgår och fullföljer programmet skall ha upplevt ett ökat stöd och ha fått redskap som stärker självbilden och det egna ansvaret.

Minst 100 mentorer från privat och offentlig sektor skall ha varit engagerade i mentorsprogram och som inspiratörer från såväl privata som offentliga sektorn

KOMPLETTERING 2010-01-21:
Intentionerna med projektet är att både arbeta med förändringsmetodik på individnivå och med strategisk påverkan på organisationsnivå genom de samverkande parterna i projektet.

Målet är att minska andelen långtidsarbetslösa ungdomar genom intensifierat stöd till dem som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och därigenom riskerar permanent utanförskap.

Det kan uppnås genom den sammanhållande kedja av insatser som projektet levererar. Dessa insatser skall leda till att ungdomarna rustas till en stärkt självkänsla, en positiv självbild och förmåga att fatta nya beslut som underlättar för ungdomarna att komma vidare i arbete eller studier.

De metoder vi arbetar fram skall prövas och utvärderas med målsättning att de skall implementeras i den ordinarie verksamheten på Jobbtorg.

På organisationsnivå vill vi skapa en bättre bild av brister och tillkortakommanden i de system som omger ungdomar och arbeta för att lyfta och åtgärda dessa brister.
De ingående samverkansparterna har åtagit sig att ta ansvar för detta i sina respektive organisationer.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har haft kontakt med processstöd tillgänglighet, och diskuterat hur vi i Filurprojektet säkerställer tillgänglighet för ungdomar med funktionshinder som kan vara såväl fysiska som psykiska och som i det senare fallet ofta utgörs av dolda funktionshinder som även kan vara odiagnostiserade. De åtgärder vi har vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett genomförandeprojekt är att projektledningen deltagit i en workshop på Sensus kring tillgänglighet. Genom processstödet har vi skaffat relevant information om kontaktvägar för kunskapsinhämtande och möjligheter till utbildning.
För att säkerställa att ingen ungdom blir exkluderad ur projektet kommer vi i ett genomförandeprojekt att utbilda coacher inom jobbtorg, målgruppen samt i förekommande fall samverkanspartners genom en orienteringsutbildning kring tillgänglighet. Personal i projektet kommer att erbjudas fördjupad utbildning och kontinuerligt processstöd.
Utbildningens mål är att ge insikt i problematiken och ge verktyg för att kunna se och höra om en ungdom har ett funktionshinder, för att kunna vägleda denna rätt och ge det stöd som är nödvändigt.

KOMPLETTERING inkommen 2009-10-26 - Förtydliga hur ni kommer att arbeta med de fyra olika typerna av tillgänglighet i projektet:

Fysisk tillgänglighet - Vi kommer att säkerställa att lokalen eller lokalerna vi planerar att genomföra aktiviteter i under projekttiden uppfyller kraven mot checklistan ” tillgängliga konferenser” på Handisams hemsida.
Tillgänglig verksamhet - För att säkerställa att ingen ungdom blir exkluderad ur projektet kommer vi i ett genomförandeprojekt att utbilda coacher inom jobbtorg, målgruppen och samverkanspartners genom en orienteringsutbildning kring tillgänglighet. Personal i projektet kommer att erbjudas fördjupad utbildning och kontinuerligt processstöd. Utbildningens mål är att ge insikt i problematiken och ge verktyg för att kunna se och höra om en ungdom har ett funktionshinder, för att kunna vägleda denna rätt och ge det stöd som är nödvändigt.

Kommunikativ verksamhet - Vi kommer att i samband med projektstarten att införskaffa en trådlös hörslinga för att inte exkludera någon ungdom från projektet

Informativ tillgänglighet - Stockholm stads webbplats, Stockholm.se har en plattform som är anpassad efter internationella riktlinjer med många extra funktioner för personer med funktionsnedsättningar.

Jämställdhetsintegrering

Det övergripande målet med jämställdhet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I ett genomförandeprojekt kommer vi att analysera de jämställdhetspolitiska målen och aktivt arbeta framförallt med delmålet kring ekonomisk jämställdhet, vilket innebär att särskilt beakta kvinnor och mäns lika möjligheter i fråga om utbildning och arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. I styrgruppen kommer vi att arbeta fram en jämställdhetsplan som säkerställer detta.

Inom projektets ram kommer vi att regelbundet studera könsuppdelad statistik kring insatser som görs på Jobbtorget som helhet. För att säkerställa att killar och tjejer får lika stor tillgång till stöd och insatser i projektet kommer vi att utbilda styrgruppen och arbetsgruppen i jämställdhetsintegration . Ideologisk förankring i arbetsgruppen ska prägla både det strukturella arbetet och individuella möten. Vi kommer att använda 4R-metoden för att kartlägga och analysera representation och resurser i projektet och för att uppmärksamma eventuella hinder för jämställdhet och utifrån detta föreslå åtgärder för att säkerställa de jämställdhetspolitiska målen. Utifrån den OPERA som gjordes om jämställdhetsintegration i förprojekteringen kommer personalen inom projektet att arbeta med särskilt fokus på att neutralisera egna könstankar genom att inte göra några antaganden om deltagarnas möjligheter, intressen eller förutsättningar baserat på kön. Deltagarna kommer att uppmuntras att prova på könsatypiska arbeten eller studier och personalen kommer också att arbeta för att säkerställa att tjejer och killar får samma möjligheter att delta vid rekryteringar.

Genom kartläggningssystemet ADAD kommer vi att ges möjlighet att synliggöra sexualisering av det offentliga rummet. Inom projektet kommer möjligheter att finnas att arbeta med enkönade grupper och särskilt uppmärksamma tysta tjejer.

KOMPLETTERING inkommen 2009-10-26 - Förtydliga vem i projektet som ska bedriva arbetet med 4R-metoden. Förtydliga vem som är ansvarar för att övriga jämställdhetsaktiviteter genomförs:

Personalen i projektgruppen kommer att arbeta med 4R-metoden. Projektledaren kommer att ansvara för att övriga jämställdhetsaktiviteter genomförs. - Styrgruppen kommer att arbeta fram en jämställdhetsplan som säkerställer framförallt delmålet kring ekonomisk jämställdhet. En del i denna plan är att utbilda såväl jobbtorgets personal som styrgrupp och samverkanspartners.

Medfinansiärer

  • Bromma stadsdelsnämnd
  • Enskede-Årsta-Vantör stadsdels
  • Farsta stadsdelsförvaltning
  • Hägersten-Liljeholmens stadsde
  • Hässelby-Vällingby stadsdel
  • Kungsholmens sdf
  • Norrmalms stadsdelsnämnd
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Skarpnäcks stadsdelsförvaltnin
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Spånga-Tensta SDF
  • Stadsledningskontoret
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin
  • Älvsjö sdf
  • Östermalms sdf

Samarbetspartners

  • Arbete och Sysselsättning
  • Arbetsförmedlingen Stockholm
  • Farsta stadsdelsförvaltning
  • LFC Stockholm Söderort
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin

Kommun

  • Stockholm