Logotyp på utskrifter

Entreprenörsakademin

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareFöretagsakademin FA AB
KontaktpersonMalin Wilhelmson
E-postmawi@mindset.se
Telefonnummer08-586 388 00
Beviljat ESF-stöd0 kr
Total projektbudget0 kr
Projektperiod2008-08-01 till 2008-10-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Entreprenörsakademin är ett kompetensprojekt som främjar entreprenörskap för företagare som är kvinnor, företagare med utländsk bakgrund, företag som planeras övergå eller har övergått från offentlig till privat verksamhet eller företagare som står inför generationsskifte som har 1-9 anställda.

Bakgrund

De små företagen står för en allt större del av sysselsättningstillskottet i svensk ekonomi. Enligt SCB:s företagarregister fanns år 2005 strax över 900 000 företag i Sverige. 74% av dessa (672 365 företag) hade 0 anställda. 16% av dessa (151 014 företag) hade 1-4 anställda och 3,7% (33 877 företag) hade 5-9 anställda. Tillsammans utgör de 95% av de totala företagen i Sverige. Detta innebär att många av Sveriges yrkesverksamma befolkning arbetar på ett företag med upp till 9 anställda.

Om man riktar blicken på hur många det är som årligen startar företag i Sverige visar siffror att av Sveriges ca 5,5 miljoner vuxna mellan 18-64 år försöker årligen ca 110 000 personer (ca 2%) starta en ny affärsverksamhet. Internationellt ligger Sverige relativt lågt just när det gäller andelen av den vuxna befolkningen som försöker starta nya affärsverksamheter. I Global Entrepreneurship Monitor (GEM 2006) ligger Sverige med sina 3,7 % (man mäter andel av den vuxna befolkningen, 16-64 år, som är aktiva entreprenörer i affärsverksamheter yngre än 42 månader) lågt jämfört med t ex Norge 9,1% eller USA 10%. Forskning visar även att endast 28 600 företag överlever de första 75 månaderna, d v s större delen av de som försöker starta lägger faktiskt ner sina startförsök relativt snabbt och endast en fjärdedel de första sex åren. Många av dessa företag har även en marginell omsättning och liten vinst. Det är även få som startar sina affärsprojekt med en intention att det skall gå att leva på den nya affärsverksamheten. Vid start arbetar bara 30% av ägarna heltid i företagen. Därefter ligger genomsnittet på 45%. Över hälften av alla som startar nya affärsverksamheter uppger att de inte arbetar heltid i sina affärsprojekt någon gång under de första sex åren (Entreprenörskapspegeln, 2007:1, Mikael Samuelsson).

Går man vidare och tittar på kompetensutvecklingsmöjligheter för Sveriges småföretagare kan man konstatera en tydlig trend. Enligt rapport från SCB visar det sig att ju färre anställda desto färre som deltar i kompetensutveckling. I småföretag med högst 10 anställda är det endast ca 30% som får någon form av kompetensutbildning (SCB, 2005). Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning inte får möjlighet till kompetensutveckling. Man kan här ställa sig frågan varför inte små företag satsar mer på utbildning? Svaret är ganska enkelt, med snäva ekonomiska ramar anser många att kompetensutveckling är för kostsamt för företaget att bära.

Mot bakgrund av ovan kan man konstatera att Sverige behöver de mindre företagen och det finns en problematik både i att det drivs för få företag med en entreprenöriell ansats samt att i de små företagen så får merparten av medarbetare och chefer ingen kompetensutveckling. Det är således synnerligen viktigt näringspolitiskt att skapa goda förutsättningar för landets småföretagare så att de kan anställa fler och expandera sina verksamheter. Dessutom är det även viktigt att småföretagen får tillgång till kostnadseffektiv och adekvat kompetensutveckling.

Här kan man också lägga till den problematik som finns i Stockholms län; även här för få tillväxtföretag och innovationer, diskriminering och bristande integration, en segregerad arbetsmarknad samt en jämställdhetsproblematik som innebär att kvinnor med högre utbildning har lägre yrkesbefattning och lön än män.

Hur ska man då ta sig an ovan problematik i ett kompetensutvecklingsprojekt som syftar till att stärka entreprenörskap hos företagare? Enligt definition är entreprenörskap förmågan och villigheten hos individer att; skapa nya ekonomiska möjligheter, introducera sina idéer på marknaden och expandera sin verksamhet till sin fulla potential (Magnus Henrikson m fl, Entreprenörskap och företagande, 2006). Vidare menar författarna att en förutsättning för att en verksamhet ska definieras som entreprenöriell är att det finns en uttalad ambition att växa. Vi kan här konstatera att vara en affärsmässig och professionell entreprenör och ha en entrepreniörell verksamhet är inget man föds till utan det är något man med erfarenhet och kunskap lär sig att vara. Man behöver således olika typer av stöd, inspiration, erfarenhet, utbildning och samverkan från olika håll i samhället. Det handlar om att skapa en dynamisk miljö som främjar den entreprenöriella andan. Att driva ett strategiskt samlingsprojekt där ett stort antal företag med olika bakgrund samlas skapar goda förutsättningar för detta. Här kan man i nätverk mötas och aktivt dela med sig av sin kunskap och samtidigt få tillgång till andras samlade erfarenheter. Här generas ny energi och öppnar nya möjligheter, nya affärskontakter eller nya samarbeten. Här kan vi både erbjuda strategiska utbildningar samt mentorskap för den enskilde individen eller det enskilda företaget. Allt för att matcha företagens behov a v stöd och kompetensutveckling.

En annan fråga att ta upp här är huruvida man ska driva ett entreprenörskapsprogram för alla företag oavsett storlek. Vår intention är att begränsa målgruppen till 1-9 anställda. Tittar man återigen på statistiken (95% av Sveriges företag är upp till 9 anställda) och forskningen (många överlever inte de första åren) så visar detta att det är i mindre företag som man behöver mer stöd för att växa. Företag inom denna storleksklass har även en mer gemensam problembild.

Förprojekteringen kommer att kartlägga vilka typer av stöd; entreprenörsutbildningar, mentorskap och nätverk mm företag med 1-9 anställda behöver för att bli mer vinstdrivande och skapa goda förutsättningar för tillväxt.

Då Stockholm har identifierat fyra olika typer av företagare som är mer utsatta än andra och har ett större behov av stöd kommer vi att rikta in oss på dessa fyra målgrupper i förprojekteringen;

- Företagare som är kvinnor
- Företagare med utländsk bakgrund
- Företag som planeras övergå eller har övergått från offentlig till privat verksamhet
- Företagare som står inför generationsskifte

Inom varje målgrupp kommer förprojekteringen att identifiera vilken typ av entreprenörsutbildningar, mentorskap och nätverk företagen behöver för att främja entreprenörskap och framtida tillväxt. Detta för att på bästa sätt identifiera enskilda behov och förutsättningar. Viktiga frågor att få svar på; skiljer sig behoven åt beroende på vilken målgrupp vi tittar på eller har dessa liknande behov? Kan man ta fram ett program för samtliga målgrupper eller ska man rikta in sig på endast någon av dessa? Varje målgrupp kommer att belysas och identifieras utifrån fyra olika aktiviteter; behovsanalys, djupintervjuer, kartläggning samt workshops. Resultatet av de olika aktiviteterna ska mynna ut i en plan/koncept för "Entreprenörsakademin" och ligger till grund för själva genomförandet.

Det är vår intention att i en genomförandefas skapa bästa möjliga förutsättningar för att deltagande företag ska främja sitt entreprenörskap. Att lyckas med ett kompetensutvecklingsprojekt innebär flexibilitet, tillgänglighet, enkelhet samt ett koncept som är anpassat till företagens förutsättningar, behov och möjligheter. "Entreprenörsakademin" kan ge företagen utbildning, mentorskap och nätverk mm som bidrar positivt till den europeiska sysselsättningsstrategins mål om tillväxt, konkurrenskraft samt social och ekonomisk utveckling. Projektet kommer även att bidra till att främja social och ekonomisk sammanhållning i regioner som släpar efter utvecklingsmässigt, till att stimulera ekonomisk verksamhet och skapande av arbetstillfällen eller till att integrera mindre gynnade människor i arbetslivet.

Syfte

Det övergripande syftet är att kartlägga och identifiera vilken typ av entreprenörsutbildningar, mentorskap och nätverk mm företagen behöver för att främja entreprenörskap. Syftet är således att ta fram ett entreprenörskapsprogram som bidrar till vinstdrivande verksamheter, tillväxt och långsiktigt utveckling. Syftet är även att hitta representativa samarbetspartner som ska medverka både i förprojekteringsfasen och i genomförandefasen.

Målsättning

Behovsanalys
- Att tydliggöra och öka kunskapen om hur målgrupperna ser ut och hur de beter sig
- Att fördjupa analysen och sammanställa relevant forskning om målgruppen
- Att utarbeta en "kommunikationsstrategi"

Djupintervjuer/Kartläggning
- Att tydliggöra och öka kunskapen om vilka behov, förutsättningar och krav de olika målgrupperna har
- Att tydliggöra vilken typ av kompetensutveckling företagen är i behov av för att främja entreprenörskap
- Att tydliggöra vilken typ av mentorskap företagen behöver för att främja entreprenörskap
- Att tydliggöra vilken typ av nätverk företagen är i behov av för att främja entreprenörskap
- Att utarbeta en "utbildnings, mentorskap och nätverksplan"

Samverkan
- Att hitta aktörer på marknaden som har ett gemensamt intresse av målgruppen och vill delta i projektet "Entreprenörsakademin" och bidra med sin specifika kompetens
- Att utarbeta en "samverkansstrategi" för hur olika parter ska medverka i projektet

Workshops
- Att presentera resultat av djupintervjuer och enkätundersökning
- Att vidareutveckla resultatet och även få ett samhälleligt perspektiv på målgruppernas behov, förutsättningar och krav
- Att skapa arena för diskussion, samverkan och utveckling mellan företagare och representativa organisationer


Plan för genomförande
- Att ta fram ett koncept "Entreprenörsakademin" som är anpassat till målgruppernas förutsättningar, behov och krav

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vad det gäller genomförande av "Entreprenörsakademin" är det viktigt att samtliga individer har samma möjligheter att ta del av projektet oavsett vem man är eller om man har något funktionshinder eller ej. Under förprojekteringen kommer därför rutiner tas fram för att kunna hantera deltagare med funktionshinder. Resultatet kommer att mynna ut i en handbok som beskriver hur vi ska stödja olika funktionshinder. Nedan områden kommer att belysas:

Kommunikation/marknadsföring
För att lyckas med att rekrytera företag till genomförandefasen är det av vikt att ha en tydlig marknadsföringsstrategi som bl a innebär kommunikation via hemsida, direktreklam, annonsering i dagspress, branschtidningar, internetmarknadsföring e t c. Inom detta område är det främst en person med nedsatt syn som tillgängligheten minskar för. Vi kommer under förprojekteringen ta kontakt med Synskadades förbund för att få stöd i att ta fram kommunikation/marknadsföring i alternativa format såsom exempelvis blindskrift. I och med denna kontakt kan vi även skapa möjlighet att hitta eventuella företagare som har funktionshindret nedsatt syn.

Utbildningar
Vad det gäller fysisk tillgänglighet handlar det mycket om att kunna ta sig in i lokalerna oavsett funktionshinder eller ej. I upphandling av lokaler är en avgörande faktor för beslut tillgängligheten till lokalen, d v s, finns hissar, ramper för rullstol samt toalett som underlättar för funktionshindrade. En annan viktig aspekt här är att en funktionshindrad person, t e x en person med nedsatt hörsel eller nedsatt syn ska kunna ta del av utbildningen under samma förutsättningar som alla andra. I projektet Företagsakademin har vi haft deltagare med både syn- och hörselnedsättning. Detta löstes med att kursmaterialet specialanpassades till personen med synnedsättning (textstorlek i materialet gjordes större så att personen i fråga kunde ta del av det) och i det andra fallet hade kursledaren en mikrofon som var kopplad till personen med hörselnedsättning. På detta sätt fick båda personer samma möjligheter att ta del av kursen som alla andra.

Nätverk/mentorskap
Här handlar det som i ovan beskrivning om den fysiska tillgängligheten. Nätverksinsatser kommer att genomföras i lokaler som är tillgängliga för funktionshindrade. Innebär nätverken former av seminarier, workshops o s v kommer vi ta samma hänsyn som i ett utbildningsgenomförande.

Kunskap information
Många människor har idag bristande kunskap om vad som menas med funktionshinder. Detta kan leda till att man använder fel ord som är laddade eller stötande för den enskilde individen som har ett funktionshinder. Det är vår avsikt att i en genomförandefas öka kunskapen om funktionshinder och vad det innebär så att de personer som arbetar i projektet, både projektmedarbetare och utbildare, kan skapa bästa förutsättningar för att tillmötesgå de specifika behov en person med funktionshinder har. En workshop kommer att genomföras i uppstart av genomförandefasen med temat "funktionshinder". För att skapa största möjliga förståelse kommer vi att bjuda in en person med ett funktionshinder som kan berätta utifrån sina egna erfarenheter. Det finns inget som inte går att lösa men det handlar om att personer som arbetar i och med projektet har rätt kunskap och rätt inställning.

Transnationellt samarbete

Målet i en genomförandefas är att samla olika aktörer; företagare med olika bakgrund, organisationer som representerar målgruppen samt organisationer som bevakar småföretagares intressen, för att skapa en dynamisk innovativ miljö som bidrar till förnyelse och utveckling. Detta i kombination med riktade entreprenörsutbildningar bidrar till Lissabons strategi om tillväxt och sysselsättning.

Samarbetspartners

  • Avd för regional näringspoliti

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker