Logotyp på utskrifter

Dirigo 2

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörsäkringskassan, LFC för EUs strukturfonder
KontaktpersonProjektchef Carina Hagelin-Kjällman
E-postcarina.hagelin-kjallman@forsakringskassan.se
Telefonnummer010-114 30 64
Beviljat ESF-stöd39 249 890 kr
Total projektbudget73 030 969 kr
Projektperiod2011-07-01 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Försäkringskassan kommer tillsammans med Arbetsförmedlingen, näringslivet, kommunerna och vården att samverka på ett nytt sätt med en gemensam värdegrund och motiverande samtalsmetodik med målet att öka individens möjligheter att återfå eller utveckla arbetsförmågan. Deltagaren ska göra en egen kartläggning för att genom stöd av olika aktiviteter nå egen försörjning.

Bakgrund

Den svenska socialförsäkringen är ofta i fokus. En del av diskussionerna har handlat om sjukskrivningstider och ohälsotal. På senare tid har det funnits en intensiv debatt om unga människor som har aktivitetsersättning och den negativa utveckling som följer av att dels förlora sin ersättning men även att bli beviljad en permanent sjukersättning. Parallellt med dessa diskussioner har det genomförts flera ändringar i lagstiftningen som inneburit att Försäkringskassan, men även Arbetsförmedlingen har fått anpassa sin verksamhet. Reformerna i sjukförsäkringen och införandet av rehabiliteringskedjan den 1 juli 2008 innebar bland annat att det numera finns en tidsgräns för hur länge en person kan vara sjukskriven.

Från 2003 har Sverige haft en positiv utveckling inom ohälsoområdet och antalet sjukskrivna har stadigt minskat. Sverige ligger nu nära de nivåer som ligger i linje med andra jämförbara länder i Europa. I Sverige finns dock fortfarande ett stort antal människor som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning. Majoriteten är kvinnor. Det finna många unga människor som vid fyllda 30 år inte längre har rätt till aktivitetsersättning och inte heller kommer att uppfylla det lagstadgade kravet på stadigvarande sjukersättning. Det innebär att många personer framöver kan komma att stå utan ersättning från de sociala försäkringssystemen. För en del av dessa personer kan enda möjligheten vara att söka kommunalt försörjningsstöd om inte sådant stöd redan är ett faktum. Vår projektidé bygger på tron att en bättre samverkan mellan individen och myndigheter, näringsliv, kommuner samt vården kan öka individens möjlighet att se eller återfå sin arbetsförmåga. Näringslivet fyller en viktig roll i denna samverkan. Vår projektidé bygger på att målgruppens problematik inte endast kan avgränsas till myndigheter och individer utan att även näringslivet måste finnas med. Näringslivets engagemang i projektet ger uttryck för en ambition att skapa något gemensamt utifrån ett större socialt ansvarstagande och en ökad delaktighet. Genom samordnade insatser av myndigheter, näringsliv, kommuner och vården ska utanförskapet, tillsammans med individen, minskas hos dem som saknar eller behöver utveckla sin arbetsförmåga p.g.a. bristande stöd eller egen motivation. Vår ambition är att människor ska skapa förhoppningar om ett liv med en försörjning antingen som anställd eller som egen företagare. Om vi lyckas kan det innebära att många fler personer kan tillhöra arbetslivet.

Projektansökan har stöd av en rapport från ett samverkansprojekt (Nysatsa) mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården i Uppsala län som uppvisat goda resultat genom att pröva olika insatser, bland annat samtalsintervention till deltagaren. En viktig faktor har varit det utvecklade samarbetet mellan vårdgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att hjälpa en stor andel personer tillbaka till arbete eller studier trots stundtals mycket långvarig sjukfrånvaro. I en artikel i Läkartidningen (nr 22 för 2010) finns projektresultaten redovisade.

Representanter för målgruppen har deltagit i kartläggningen av problematiken. En workshop enligt LFA-metodiken har genomförts med deltagande från Unga Dövas Riksförbund och Handikapporganisationernas Samarbetsorgan (HSO) i Stockholms län. Autism och Aspergerförbundet har lämnat synpunkter.

En rapport från Högskolan för folkhälsovetenskap, februari 2010, visar att utvecklade samverkansformer mellan olika aktörer gynnar resultatet. I rapporten konstateras att det kan finnas långsiktiga gynnsamma effekter av att yrkesgrupperna i verksamheterna utvecklar och lär sig arbetsformer för samverkan. Detta gäller såväl samverkan/samarbetet inom en verksamhet som mellan verksamheter.

Det vilar ett delat ansvar på Försäkringskassan och individen när en person efter en viss tids sjukskrivning ännu inte återfått arbetsförmågan. Detta ansvar ökar ju längre tid personen är sjukskriven samtidigt som Arbetsförmedlingens betydelse ökar när individens möjligheter att återfå arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett gemensamt ansvar när människor befinner sig i övergången mellan socialförsäkringen och arbetslöshet. Samtidigt är det viktigt att se den potential som finns hos andra aktörer som t ex kommuner och vården, näringslivet och forskningsinstitutioner. Liknande resonemang kan föras när det gäller unga människor som idag har aktivitetsersättning.

Försäkringskassan saknar idag möjligheter att erbjuda aktiviteter som i tillräcklig utsträckning motiverar individen. Aktiviteterna bör dessutom påbörjas tidigt för att minimera riskerna att personer blir kvar i långvarig sjukskrivning. En viktig aktivitet är att hantera den oro många känner för sin ekonomiska situation vilket kan påverka förmågan till omställning. Övergången från sjukskrivning till arbete kan upplevas som ett stort steg som väcker andra frågor och medför oro. Möten mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens handläggare och den enskilde är därför särskilt viktiga händelser där metodik och bemötande behöver utvecklas. Tillsammans med andra aktörer som t ex näringslivet, vården, kommunerna kan samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen erbjuda motiverande aktiviteter som innebär att sjukskrivna personer och unga personer med aktivitetsersättning får bättre förutsättningar till egen försörjning.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver, tillsammans med näringslivet och kommunerna, ha en samsyn som utgår från individens behov och där aktörerna gemensamt tar ansvar för hela processen utifrån en helhetssyn. Innan projektet går in en genomförandefas ska det därför ske en utbildning av personal inom ramen för ett projekt inom PO 1. Personer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, näringslivet och kommuner ska få en utbildning i motiverande samtalskonst med en gemensam värdegrund som bas. Den nya kunskapen kommer sedan att ligga till grund för projektets gemensamma metod att arbeta tillsammans med målgruppen.

Vården är en viktig aktör i den här processen eftersom individen i många fall befinner sig i ett sjukdomstillstånd. Hänsyn behöver tas till projektdeltagarnas livssituation, behov, motivation och förutsättningar. För att konkretisera problembilden har det genomförts en workshop enligt LFA-metoden med stöd av processtödet Arbetsmiljöforum. Huvudmålet är att samordnade insatser av myndigheter, näringsliv, kommuner och vården ska ge individen möjlighet att minska utanförskapet och öka möjligheten till egen försörjning när individer saknar eller behöver utveckla sin arbetsförmåga p.g.a. bristande stöd och egen motivation.

Myndigheterna behöver tillsammans med näringslivet, kommunerna och vården ta ett gemensamt grepp utifrån individens fokus vilket i huvudsak innebär att individen ska kunna värdera sina kunskaper i syfte att se vilka möjligheter som finns framöver. En kunskapsinventering hos målgruppen ska öppna upp för möjligheten att bredda sitt yrkesval och se till nya yrkesval. Näringslivets medverkan har särskilt stor betydelse för individens möjlighet att genom återvunnen eller ökad arbetsförmåga nå en egen försörjning.

Det nya önskade arbetssättet innebär en ökad grad av individanpassning med utgångspunkt från deltagarnas upplevda situation. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens arbete ska präglas av samsyn där man ska sträva efter att den enskilde är delaktig i planer och beslut så att känslan av att "kastas mellan myndigheterna" försvinner.

Projektet kommer att bedriva sin verksamhet på fem platser i södra och östra Stockholm inklusive Södertälje-Nyköping. Projektet inom programområde 1 har namnet Dirigo 1 och projektet inom programområde 2 har namnet Dirigo 2. Dirigo är latin och betyder "jag styr".

Syfte

1. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska gemensamt med individen och tillsammans med näringslivet, kommun och vården, genomföra samordnade stödinsatser som syftar till att individerna får eller utvecklar arbetsförmågan och går in i egen försörjning.

Det framgår i ansökan vilken typ av aktiviteter som kan vara aktuella för individen. Projektet har som utgångspunkt att det är individens fokus (inte individen i fokus) som ska vara vägledande för vilka aktiviteter som kan vara aktuella och i vilken omfattning dessa aktiviteter ska vara. Individens fokus leder till att individen tar fram en egen handlingsplan med stöd av medarbetarna i projektet. I våra ögon är individerna just individer. Det innebär således individuella planer och eftersom vi ännu inte har några deltagare i projektet är det svårt att ha en klar bild av vilka aktiviteter och i synnerhet i vilken omfattning som dessa aktiviteter skulle vara. Frågan är svår att besvara på annat sätt än genom att möjligtvis ge något exempel. Projektet kommer att erbjuda olika aktiviteter men alla individers handlingsplaner kommer att innehålla olika saker. Om projektet i stor utsträckning ska styra individens aktiviteter och dess omfattning och ge alla samma aktiviteter i samma omfattning så är det inte längre individens fokus som är ledande. Kartläggning och mobiliseringskurs kommer att vara vägledande för nästa aktivitet/åtgärd. För dem med särskilda behov kommer vi att arbeta med jagstärkande kurser.

2. Projektet vill erbjuda stöd- och motivationsinsatser för individer som varit sjukskrivna minst sex månader, till unga personer som har aktivitetsersättning samt till personer med kommunalt försörjningsstöd.

3. En metodutveckling som syftar till en ny samverkan mellan myndigheter, näringsliv och kommuner med mera inom några geografiskt avgränsade områden.

Innan projektet går in en genomförandefas behöver det ske en utbildning av personal inom ramen för ett projekt inom PO 1 där Försäkringskassan är projektägare. Personer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, näringslivet och kommuner behöver få en utbildning i motiverande samtalsmetodik med en gemensam värdegrund som bas. Den nya kunskapen kommer sedan att ligga till grund för projektets gemensamma metod att arbeta tillsammans med målgruppen. Projektet inom PO1 är en förutsättning för att kunna bedriva detta projekt.

Samverkansarbetet ska utvecklas i en riktning mot ett närmande av myndigheter, näringsliv och vården och syftar till att individen ska få bästa möjliga förutsättningar att återfå och öka arbetsförmågan.
Projektet syftar också till att skapa en samsyn för att ge deltagaren en möjlighet att förbereda sig inför arbetslivet. Projektet har ett helhetsperspektiv och individernas behov ska vara i centrum vid utvecklingen av en ny gemensam arbetsmetod.

Det nya arbetssättet ökar förutsättningarna för män och kvinnor som är långtidssjukskrivna, har aktivitetsersättning eller kommunalt försörjningsstöd att återfå arbetsförmågan och komma närmare arbetslivet antingen som anställd eller som egenföretagare. Det nya arbetssättet bidrar till en förbättrad livskvalitet för individen och ett ökat mervärde för samhället. Framtida rehabiliteringsinsatser blir mer effektiva, resultatinriktade och stimulerande för deltagarna. Genom att stärka individerna ges möjligheter till att fundera över vilka möjligheter till egen försörjning som är tänkbara, olika valmöjligheter och till exempel ta till vara på deltagarnas egenskaper att starta egen verksamhet.

Målsättning

Huvudmålet är samordnade insatser av myndigheter, näringsliv, kommuner och vården för att ge individen möjlighet att minska utanförskapet och öka möjligheten till egen försörjning när individer saknar eller behöver utveckla sin arbetsförmåga p.g.a. bristande stöd och egen motivation.

Projektmålen är följande.

- Öka kunskapen om individens sociala situation. Efter insatserna ska minst 90 % av de 1 800 deltagarna, det vill säga 1 620 deltagare, ha en gemensam egen handlingsplan.

- Stärka individen. Efter insatserna ska 75 % av deltagarna uppleva att deras möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat.

- Utökad, naturlig och bättre samverkan. Samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, näringslivet, kommunerna och vården ska ha ökat och för varje part ha inneburit ett mervärde.

- Öka anställningsbarheten/entreprenörskapet. Efter insatserna ska 70 % av deltagarna känna att närheten till arbetsmarknaden har ökat genom större möjlighet till anställning eller ökade möjligheter till att starta eget företag.

- Efter insatserna ska 52 % av deltagarna inom målgruppen sjukskrivna ha återfått arbetsförmågan.

- Efter insatserna ska 10 % av målgruppen med aktivitetsersättning ha återfått arbetsförmågan.

- Efter insatserna ska 15 % av målgruppen med kommunalt försörjningsstöd ha återfått arbetsförmågan.

- Involvera vården. Försäkringskassan, Arbetsfömedlingen, näringslivet och kommunerna ska uppleva att samverkan med vårdområdet har fördjupats.


Projektets utgångspunkt är att personerna, genom projektupplägget, ska gå från sjukskrivning, aktivitetsersättning eller kommunalt försörjningsstöd till att vara tillgängliga och färdiga att träda in på arbetsmarknaden. För många av deltagarna innebär det anställning, eget företag/socialt företag eller utbildning.
Projektet har valt att inte ha ett särskilt mål som innebär att en viss procent kommer att få t ex anställning. Det avgörande skälet är att projektet har sett som sin främsta uppgift att förbereda och stödja deltagarens inträde på arbetsmarknaden. I denna uppgift ingår att försöka följa individen under den första delen av anställningsfasen under en längre tid än vad som är normalt i den ordinarie verksamheten. I begreppet arbetsförmåga ingår således att stötta deltagaren när denne befinner sig i t ex en anställning.
En grov uppskattning är att cirka 75 % av de som återfått arbetsförmågan även har börjat en anställning, startat eget företag/socialt företag eller börjat en utbildning. Detta gäller alla tre kategorier i målgruppen vilket innebär 429 personer inom gruppen sjukskrivna, 56 personer inom gruppen med aktivitetsersättning och 23 personer med kommunalt försörjningsstöd. Denna bedömning har gjorts under förutsättning att konjunkturläget och inriktningen inom berörda politikområden inte förändras på ett avgörande sätt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att göras tillgängligt för personer med funktionshinder så att alla deltagare får möjlighet att delta i verksamheten. Representanter för brukarorganisationer kommer att finnas representerade på styrgrupps- och/eller referensgruppsnivå. Projektet säkerställer därmed att tillgänglighetsperspektivet finns med vid framtagandet av underlag till projektet. Brukarorganisationernas representanter kommer också att kunna lämna synpunkter och tillföra kunskap om vilka åtgärder som är nödvändiga för att kunna skapa bättre förutsättningar för målgruppen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har god kunskap och lång erfarenhet av arbete med frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. På Försäkringskassans intranät finns ett verktyg där handläggare kan få råd och stöd. Projektet kommer att använda sig av processtödet Tillgänglighet i arbetet och använda deras verktyg och genomföra en SWOT-analys i mobiliseringsfasen.

Lokalerna som används i projektet kommer att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Konferenser, utbildningar, möten med mera arrangeras så att alla kan delta.

Information om projektets verksamhet kommer att utformas och anpassas efter personers funktionsnedsättningar. Tekniklösningarna ska anpassas utifrån de riktlinjer och standarder som finns för full delaktighet.

Jämställdhetsintegrering

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har aktivt arbetat med jämställdhetsfrågor sedan mitten av 2000-talet och har egen kompetens på strategisk nivå i respektive organisation. Policydokument har arbetats fram som fastställer att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen aktivt och systematiskt ska integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsperspektiv i hela verksamheten. En arbetsmiljö präglad av respekt för allas lika värde är en förutsättning för en kundorienterad verksamhet fri från kränkningar och diskriminering. Detta arbete är baserat på ett rättighetsperspektiv, men ska också ses i perspektivet av ständiga förbättringar som vilar på Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens värdegrunder.

Projektet kommer att göra en SWOT-analys under mobiliseringsfasen med stöd av processtödet JÄMT. SWOT-analysen kommer att ge oss möjligheter att öka förståelsen för och medvetenheten om jämställdhetsfrågor och kommer att integreras i verksamheten och bevaka att kvinnor och män får likvärdiga behovsanpassade insatser. Projektet kommer i rekryteringen av deltagare, sträva efter att fördelningen mellan kvinnor och män speglar antalet sjukskrivna kvinnor respektive män. Genom att lyfta jämställdhetsfrågorna ökar möjligheterna att påverka och medvetandegöra handläggare och deltagare i synen på jämställdhet. Projektet kommer att stödja handläggarna och deltagarna att tänka könsöverskridande vad gäller förvärvsarbete, utbildning och företagande. För att möjliggöra uppföljning av resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv ska målsättning samt uppföljning och redovisning av målen ske för män och kvinnor separat. Även i den externa utvärderingen skall jämställdhetsperspektivet finnas med. Projektet kommer att komplettera egen kunskap genom att också att anlita processtödet Jämställdhetsintegrering i arbetet och använda oss av deras verktyg, checklistor och basläggande orienteringsutbildning för projektgruppen i början av mobiliseringen för att säkra jämställdhetsarbetet.

Projektet kommer att arbeta med att försöka påverka kvinnor och mäns förutsättningar att ha inflytande över sin egen rehabilitering. Projektet kommer att stödja deltagarna att tänka könsöverskridande vad gäller förvärvsarbete, utbildning och företagande. För att möjliggöra uppföljning av resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv ska målsättning samt uppföljning och redovisning av målen ske för kvinnor och män separat. Även i den externa utvärderingen skall jämställdhetsperspektivet finnas med.

Transnationellt samarbete

Projektet bedömer det som sannolikt att minst ett projekt med inriktning mot 100 % transnationalitet kommer att beviljas ESF-medel i denna ansökningsomgång. När något eller några av dessa projekt startar sin verksamhet kommer Dirigo att använda sig av de möjligheter till transnationellt arbete som finns genom detta/dessa projekt. Det är svårt att ge en bild av vilka transnationella aktiviteter som kan bli aktuella, men t ex utbildningar, konferenser och utbytesresor är exempel på troliga aktiviteter. Vår bedömning är att cirka 2 deltagare per delprojekt kan vara ett rimligt deltagande i ett sådant projekt. En möjlighet kan också vara att ge förslagsvis 30 deltagare möjlighet att prova på aktiviteter utanför Sverige.

Vi befinner oss på en i många fall liknande arbetsmarknad med liknande svårigheter men använder olika arbetssätt och metoder för att lösa problemen. Det kan finnas värden i att skaffa erfarenheter och information om arbetssätt samt sprida resultat och metoder med ett europeiskt perspektiv. Vår avsikt är därför att söka en mindre andel transnationellt lärandeutbyte för att därigenom också få ett lärandeutbyte med andra intresserade av samma frågor. Där kan vi t ex få lärdomar omkring social ekonomi och hur man med hjälp av den sektorn kan lösa en del rehabiliteringsärenden. I denna ansökan önskar vi därför få utrymme för transnationellt lärandeutbyte med Holland och Danmark, där vi vet att det pågår insatser för sjukskrivna.

Projektet kan också komma att använda sig av det stöd som ESF-rådet kan ge. Sammantaget finns det därför goda möjligheter att kunna bedriva transnationell verksamhet i detta projekt. Under mobiliseringsfasen kommer vi att närmare redogöra för hur projektet ska bedriva transnationell verksamhet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Stockholm
  • Försäkringskassan Huvudkontoret Stockholm
  • Haninge kommun
  • Samordningsförbundet Östra Södertörn
  • Tyresö kommun

Kommun

  • Botkyrka
  • Haninge
  • Huddinge
  • Nacka
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Stockholm
  • Södertälje
  • Tyresö