Logotyp på utskrifter

Coop Medmera

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareTanke och Handling
KontaktpersonBlideman Bosse
E-postbosse@tankeochhandling.coop
Telefonnummer0705-176176
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-02-01 till 2014-07-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Komplettering inkom 2013-11-13 till ESF-rådet.
Projektet vill undersöka förutsättningarna att etablera sociala företag genom ett utvecklat samarbete med etablerat näringsliv – i det här fallet med två Coop-butiker i Stockholms län.
Det ska sedan kommuniceras med KF nationellt för att om möjligt leda till en gemensam PO 2-ansökan.

Bakgrund

Lissaabonstrategin avser bl a att skapa ”hållbar utveckling med fler och bättre jobb” (Regionala planen) . Kommissionen vill ”utveckla en marknad med produkter som är gynnsamma i socialt hänseende .. som främjar uppfyllandet av sociala mål, dvs det finns en ambition att ”utveckla den sociala dimensionen av EU:s politik och lagstiftning … Ekonomiska framsteg och social sammanhållning är viktiga delar av en hållbar utveckling och utgör centrala inslag i den europeiska integrationsprocessen. Ett sätt är att ”stödja social integration och främja den sociala ekonomins organisationer, till exempel … främja stödåtgärder för anställning för personer med funktionshinder, även på den öppna arbetsmarknaden. …

Ibland är det önskvärt med offentlig intervention i syfte att se till att stora samhällsgrupper (t ex personer med funktionshinder, små företag, kvinnor eller minoriteter) integreras i viktiga marknadsaktiviteter så att en effektiv marknad kan utvecklas (alla citat från Socialt ansvarsfull upphandling, EU-kommissionen 2011).

I den hittillsvarande Regionala plan som partnerskapet har formulerat finns i Swotanalysen under Svagheter bl a följande punkter:
• Stora inomregionala skillnader
• Utrikes födda, kvinnor, långtidsarbetslösa, funktionshindrade och unga är särskilt utsatta”
• Diskriminerande attityder i arbetslivet
• Höga ohälsotal.

Samhället utvecklas i snabb takt och beroendet av omvärlden ökar. Den öppna arbetslösheten är hög, ca 8,5% (aug 2013, Arbetsförmedlingen.se). Samtidigt vet vi att oavsett konjunktur, finns det en strukturell arbetslöshet för vissa grupper som väl sammanfaller för de grupper som Esf prioriterar: ungdomar, utrikes födda och funktionsnedsatta.

En viktig metod för att fånga upp de grupper som har hög arbetslöshet oavsett konjunktur är arbetsintegrerande sociala företag. Regeringen har tagit ställning för sociala företag, bl a genom den Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag som presenterades i april 2010. Där skriver Regeringen: De sociala företagen i Sverige och andra europeiska länder har visat en god förmåga att erbjuda arbete. Företagen erbjuder arbetstillfällen som tar tillvara individens förutsättningar och skapar alternativa vägar för rehabilitering till arbete. För samhället är investeringen i ett socialt företag inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen, utan kan också vara samhällsekonomiskt lönsamt. …

Regeringen vill genom att stödja sociala företag bidra till en ökad integration av människor i samhällslivet, arbetslivet och i företagande och samtidigt bidra till Sveriges välmående och utveckling.

I rapporten Företagen som öppnar dörren till arbetslivet (Tillväxtverket maj 2012) visas att antalet arbetsintegrerande sociala företag växer snabbt. I rapport två år tidigare var antalet ca 150 (Sociala företag behövs, Tillväxtverket). 2012 var de knappt 300. Nu är de ca 325 (Eva Johansson, programansvarig, Tillväxtverket).

Vi vet att oavsett konjunktur finns det grupper som alltid har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det handlar främst om denna ansökans tre grupper: ungdomar, utrikes födda och funktionshindrade. För dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden behövs därför ofta specialdesignade insatser som utgår från den enskildes behov och möjligheter. Där utgör sociala företag en stor potential. Det bekräftas bl a av en av cheferna inom Arbetsförmedlingen, Hans-Erik Walliin, som säger: ”sociala företag är vår räddning” (Sociala företag vidgar arbetsmarknaden. Kommentus förlag, 1:a upplagan). SKL har visat att ca 40% av dem som uppbär försörjningsstöd gör det pga brist på arbete. Den statliga utredningen ”Från socialbidrag till arbete” (SOU 2007:2) menar: Vi har under utredningens gång inspirerats av den kraft som finns hos många arbetskooperativ och som ibland beskrivs med det engelska ordet empowerment … att människor ges möjligheter att återta makten över sitt eget liv och känna sig stolta över det man åstadkommer. Det är kanske den viktigaste förutsättningen för att man ska kunna gå från bidrag till arbete.”.

Det finns alltså starka skäl, både utifrån individ- och offentlig sektors behov, att stimulera och stödja bildandet av arbetsintegrerande sociala företag och som stämmer både ur Kommissionens och det regionala partnerskapets perspektiv. Det gäller främst de av Kommissionen och Esf prioriterade grupperna.

En utmaning är inte bara att starta, utan att skapa hållbara sociala företag för långsiktig överlevnad och arbetstillfällen för dem som annars inte skulle ha arbete (projektledare Karina Johansson, esf-projektet SPRING). Det startas många sociala företag, men det läggs också ned många. En strategisk fråga är om hur man skapa förutsättningar för hållbart socialt företagande. (en forskningsstudie från Ulla-Carin Hedin, m fl, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet).


Ett sätt att skapa hållbara sociala företag är att arbeta i nätverk, social franchising, etc. En annan form av samverkan är att hitta organisatoriska och sammanhållna lösningar tillsammans med etablerat näringsliv. Det är ett spännande och nytt angreppssätt. Vad vi känner till är detta ett nytt angreppssätt i Sverige för att skapa sammanhållna lösningar och mobilisering av en stark samverkansaktör med nationell potential.

På många håll i landet finns det utmärkt samverkan mellan sociala företag och lokalt näringsliv. Men detta är helt nytt och har en stor potential både i regionen och i hela landet.

Utgångspunkten för denna ansökan är att kontakt har etablerats med Coop Extra i Märsta och Coop Forum i Kungsängen tack vare förmedling av Coompanion Roslagen & Norrort. De två butikerna är villiga att etablera samarbete med sociala företag för olika tjänster. Men exakt om vad är inte klarlagt. Kanske är en butik i Upplands Väsby också intresserad. Dessutom finns det anledning att tro att fler butiker kan vara intresserade, vilket få visa sig genom detta förprojekt. Kontakter har också tagits med resp kommun (Lars Bryntesson i Sigtuna och Katarina Nordin i Upplands-Bro) som också är intresserade av att detta samarbete utvecklas.

Målsättning

Att öka möjligheterna till arbete för dem som står långt från arbetsmarknaden genom att skapa förutsättningar för hållbart socialt företagande i Stockholmsregionen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet är att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta på likvärdiga grunder. Därför kommer information om förprojektet vara formulerat med ett lätt och begripligt språk, så som hemsidan och informationsmaterial. Under förprojektet kommer vi att analysera Handisams checklistor och ta hjälp av en expert inom området. De insatser/åtgärder som vi kommer att komma fram till vid analysen kommer vi att konkretiseras i en arbetsplan för jämställdhetsintegrering. Arbetsplanen kommer att implementeras i tids- och aktivitetsplan och målplan för ett genomförande projektet.
Under förprojeket kommer vi att förbereda för en tillgänglighet och jämställdhetsdag som kommer att hållas för deltagaran i genomförande projektet.

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt.

Kommun

  • Sigtuna
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby