Logotyp på utskrifter

Arbetsplatslärande i fokus - Kravmärkt Yrkesroll

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKravmärkt yrkesroll c/o Kolonien
KontaktpersonMarie Ardström
E-postmarie@kravmarktyrkesroll.se
Telefonnummer08-52254610
Beviljat ESF-stöd7 911 000 kr
Total projektbudget7 911 000 kr
Projektperiod2010-11-01 till 2013-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Under arbetet med Kravmärkt Yrkesroll har vi konstaterat att det finns otroligt mycket kompetens bland medarbetarna. Kompetens som inte alltid blir synliggjord eller tillvaratagen. I och med att denna kompetens lyfts fram ökar medarbetarnas självkänsla och även statusen för yrket. Det är dock av vikt att de kompetensutvecklingsbehov som framkommer tillgodoses. Genom att ta fram metoder och modeller för arbetsplatsnära lärande och kvalitetssäkra dessa kan vi höja statusen för det arbetsplatsnära lärandet samt kompetensutveckla tids- och kostnadseffektivt. Genom samverkan med det formella utbildningsväsendet kan vi bygga broar och samarbeta kring kompetens och kompetensutveckling som utgår från verksamheternas och våra äldres faktiska behov. Genom att stärka kvalitetssäkring av validering, tydliggöra roller och kopplingen mellan skola och arbetsliv samt möjliggöra för direkterkännande av kompetenshöjande insatser, vill vi med projektet utveckla metoder för ett erkänt arbetsplatsnära lärande med fokus på individen. Projektet syftar även till att skapa förutsättningar för nationell spridning och acceptans av yrkeskrav och kriterier.

Bakgrund

Undersköterskor/vårdbiträden inom äldreomsorg är Sveriges största yrkeskår med ca 185000 anställda. Antalet äldre ökar och fler kommer att behöva insatser i form av vård och omsorg. Pensionsavgångarna ökar, och behovet av personer med kompetens för omsorgsyrket ökar och alternativa metoder måste hittas för att möta detta behov då de som utbildar sig inom det formella utbildningsväsendet är för få för att möta efterfrågan. Rekrytering är en framtidsfråga för äldreomsorgen och andra möjligheter än den formella vägen måste finnas för att skaffa sig rätt kompetens. Metoder för att identifiera och erkänna befintlig, informell och reell kunskap och kompetens måste utvecklas och erkännas så att dessa vinner nationell dignitet. Det arbetsplatsnära lärandet där man tar tillvara befintlig kompetens och ser individen måste utvecklas och ges ett värde och lärandet bör utgå från individen och dennes behov och lärstil. Kravmärkt Yrkesroll och OCN Sweden arbetar båda med lärande utanför skolan. En samverkan kan bli modellskapande för nya former för lärande och tydligt lyfta fram arbetsplatsen som en riktig miljö för lärande. Vi har en samsyn kring vikten av individen i centrum för lärandet.

Validering mot yrkeskrav och kriterier måste bli nationellt erkänd och ges ett värde. Nationella riktlinjer kring validering och yrkesbedömares kompetens saknas idag. Valideringsdelegationen skriver i sin slutrapport att: ”Validering i form av bedömning av kunskaper och kompetens inom arbetsmarknadsområdet bör utgå från av arbetsmarknadens parter och branschorganisationer utvecklade ramverk och kriterier. Validering bör genomföras av yrkesbedömare utsedd av berörd bransch. I de fall det ej finns ansvarig branschföreträdare för ett yrkesområde, till exempel, bransch-organisation, yrkesnämnd eller motsvarande, bör nämnd eller råd av representativa yrkesföreträdare utses att delta i utveckling av yrkesbeskrivningar, valideringsmetoder och modeller.” Inom äldreomsorgen saknas nämnd eller råd av representativa yrkesföreträdare som arbetar med dessa frågor. Detta innebär att det varit svårt att vinna nationell legitimitet för validering mot yrkeskrav och kriterier. Som ett led i att validering mot yrkeskrav och kriterier ska bli nationellt erkänd krävs att en yrkesstandard för yrkesbedömare tas fram och under projektet vill vi utifrån OCN-modellen ta fram en sådan.

Lärande måste kopplas till den faktiska arbetssituationen, arbetsplatsen ska vara spelplatsen och lärandet ska utgå härifrån. Lärande i arbetet är avgörande för att skapa förståelse och insikt kring kunskap och kompetens. Det är ett problem att rollerna är oklart definierade och att målet med lärandet inte är klart. Utvecklingen måste bli hållbar och strukturer måste implementeras på bred front och förankras i hela organisationen. Hela teamet kring omsorgstagarna måste involveras, gemensamma mål och ett gemensamt språk måste förankras. Mot denna bakgrund har Kravmärkt Yrkesroll, utifrån yrkeskrav och kriterier, formulerat särskilda lärandemål för arbetsplatsnära kompetensutveckling i en kunskapskatalog. Till kunskapskatalogen har vi tagit fram verktyg såsom individuella lärandeplaner och intyg/bevis för arbetsplatsnära lärande. Vi har definierat olika roller såsom kompetensstödjare (undersköterska/vårdbiträde som stödjer chef/verksamhet i det arbetsplatsnära lärandet och ansvarar för att lärandeplaner upprättas och följs upp) och kompetenshandledare (sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor m fl). Kompetenshandledaren är den som godkänner och undertecknar bevisen för att ett lärande faktiskt skett och genom att ta fram och enligt OCN-modellen formulera en yrkesstandard för kompetenshandledare tydliggörs rollen och bevisen på lärandet ges ett värde.

En metod för hur man kan arbeta med dessa lärandemål har tagits fram och förankrats hos pilotgrupper under s k metoddagar till vilka blivande kompetensstödjare, kompetenshandledare och chefer bjudits in. Metoddagarna har varit lyckade och lett till att arbetsplatsnära lärande kommit igång vid de verksamheter som varit representerade. Under projekttiden vill vi arbeta med att utveckla rollerna. Vi vill involvera hela teamet kring omsorgstagarna och genom detta skapas en ökad förståelse för varandras kompetens och yrkesroller. Vi vill erbjuda fler möjligheten att delta vid metoddagar för att sprida arbetet med lärande utifrån lärandemålen.

Kravmärkt Yrkesroll har hittills fokuserat på de baskunskaper som behövs för att klara arbetet som undersköterska/vårdbiträde inom äldreomsorgen. En förutsättning för vidare lärande är att man uppnår basnivå. Detta är grundläggande och något som alla medarbetare ska ha. Men, vi ser att det även krävs fördjupnings- och spetskompetens. De flesta medarbetare bör så småningom befinna sig på fördjupad kompetensnivå och ansvara för ”sitt” område, t ex inom hygien eller kost. Vidare bör det finnas medarbetare som besitter spetskompetens, medarbetare som är med och leder utvecklingsarbete inom området och fungerar som handledare. Yrkesbedömarna har i sitt valideringsarbete många gånger anat att medarbetare besitter både fördjupnings- och spetskunskap. Även dessa kunskaper behöver bekräftas och erkännas. Dessutom måste det finnas möjlighet att tillskansa sig fördjupade och spetskunskaper. En svårighet med detta är att det saknas framtagna kriterier på fördjupning och spetsnivå och att det därför inte finns något att mäta emot eller kompetensutvecklas mot. Det arbetsplatsnära lärandet och utbildningsväsendet ska komplettera varandra. Vi har under arbetet med Kravmärkt Yrkesroll konstaterat att kopplingen mellan skolans kursmål och arbetsplatsens verklighet är otydlig. Broar behöver byggas mellan dessa två system, arbetsplatserna måste förstå skolans mål och skolan måste vara insatt i yrkeskrav och kriterier. I arbetet med att formulera kriterier för fördjupnings- och spetskompetens vill vi fördjupa det samarbete vi påbörjat med företrädare för det formella utbildningsväsendet, just för att bygga dessa broar.

Inom äldreomsorgen krävs kunniga ledare som finns nära personalen och kan stödja, handleda och reflektera men dagens ledare har i alltför liten utsträckning möjlighet att fungera så. Cheferna har inte de förutsättningar som krävs för att styra och leda verksamheten. De har, enligt tillsynsmyndigheterna, för stora personalgrupper och underdimensionerat administrativt stöd. Vi ställer oss frågan vilken typ av kompetens och ledarskap som krävs för att kunna uppfylla de mål som finns för äldreomsorgen.

Under arbetet med validering har det visat sig att det finns medarbetare som behöver stärka sina kunskaper i det svenska språket. Dessa medarbetare behöver stöd för att utveckla detta. Kommunikation och dokumentation är av stor vikt och måste ske korrekt. Vi vill undersöka möjligheten till samarbete med pågående språkprojekt när det gäller dessa personer. Avsikten är att gemensamt hitta metoder för att förbättra deras yrkessvenska.

Det är stor efterfrågan på yrkeskrav och kriterier även inom funktionshinderområdet. Det framkom i många av de remissvar som inkom i samband med Socialdepartementets utredning ”I den äldres tjänst”. Många av medarbetarna inom äldreomsorgen arbetar även hos omsorgstagare från målgruppen funktionshindrade och i många fall behöver dessa medarbetare ha ”dubbelkompetens”. Arbetet inom funktionshindersområdet skiljer sig från arbetet inom äldreomsorgen. I projekt Modellarbetsplatser, som föregick Kravmärkt Yrkesroll, arbetades förutom yrkeskrav och kriterier för arbetet inom äldreomsorg, även yrkeskrav och kriterier fram för funktionshinderområdet. Arbete med att gå igenom och uppdatera dessa yrkeskrav och kriterier har påbörjats i samarbete med representanter för projektet Carpe och vi vill under mobiliseringsfasen färdigställa detta arbete och även ta fram material och verktyg så att även medarbetarna inom funktionshinderområdet kan bli validerade enligt Kravmärkts modell.

Syfte


Det övergripande syftet är att utveckla roller och metoder för ett erkänt arbetsplatsnära lärande och på så sätt skapa en sammanhållen kedja från validering till rätt inriktade kompetenshöjande insatser. Detta ska ske genom att:
• involvera kedjans alla aktörer
• stärka kvalitetssäkring av validering genom samverkan Kravmärkt Yrkesroll och OCN Sweden
• tydliggöra roller, yrkeskrav och kriterier
• stärka koppling skola-arbetsliv
• skapa ett gemensamt språk
• utveckla metoder för kommunikativ arbetsplatsnära språkinlärning
• möjliggöra för direkterkännande av kompetenshöjande insatser
• skapa förutsättningar för nationell spridning och acceptans av yrkeskrav och kriterier

Vi vill med detta projekt satsa på individers möjlighet till utveckling genom att visa på alternativ till den formella utbildningsvägen. Genom fokus på individens eget sätt att ta till sig kunskap och förutsättningar till lärande säkerställs att lärandet blir lyckat och individens självförtroende stärks. Individerna ska växa och kvaliteten för omsorgstagarna ska höjas. Fokus ligger på utveckling av metoder och verktyg för arbetsplatsnära lärande, metoder och verktyg som kommer att vara överförbara till andra branscher.
Mervärde
En samverkan mellan OCN och Kravmärkt Yrkesroll stärker möjligheterna för nationell spridning.
Genom att presentera Kravmärkt Yrkesroll för en nationell panel skapas legitimitet i det nätverk som OCN byggt upp runt om i landet.
Risken för olika profiler och därmed urvattning minimeras.
OCN kommer att bidra med ett direkterkännande till de deltagare som efter validering deltar i ett arbetsplatsnära lärande.
OCN kommer att vara ett verktyg för att erkänna kunskap och kompetens hos de individer som är involverade i genomförandet av Kravmärkt Yrkesrolls valideringsprocess och arbetsplatsnära lärande
En samverkan ger OCN tillgång till Kravmärkt Yrkesrolls yrkeskrav och kriterier, OCN verkar idag inte inom branschen äldreomsorg.
Kravmärkts modell med förankring av yrkeskrav och kriterier, förankring av dessa samt metoden för arbetsplatsnära lärande kan överföras till de branscher som OCN Sweden idag verkar inom.


Målsättning

Övergripande mål- vision
Att vi kommer att kunna möta det framtida behovet av kompetens inom omsorgen. Att våra äldre får sina behov tillgodosedda genom att samtliga medarbetare besitter den kompetens som krävs. Att individen ska kunna få all sin kunskap erkänd och dokumenterad samt ges möjlighet till kompetensutveckling utifrån de egna behoven. Att det arbetsplatsnära lärandet blir värderat på samma sätt som det formella och att broar framöver finns mellan det formella utbildningssystemet och verksamheterna. Att varje individs unika förutsättningar tas tillvara och att känslan av engagemang och delaktighet blir en självklarhet.

Mätbara mål:
Mål för mobiliseringfas:
Utveckla kontakter och samarbetsformer
Identifiera strategiska intressenter och aktörer till panel
Träffa processtöd jämställdhet och tillgänglighet
Tillgänglighetsutbildning för projektledare
Handlingsplan för tillgänglighetsarbetet
Genomföra en jämställdhets-SWOT i samarbete med processtöd jämställdhet
Handlingsplan för jämställdhetsarbetet
Hålla workshops och informationsseminarier för projektdeltagare
Ta fram en plan för genomförandefas
Ta fram en plan för rapporteringsstruktur
Ta fram en plan för implementering och kommunikation

Mål för genomförandefas:
Framtagen dokumenterad yrkesstandard för yrkesbedömare
Framtagen dokumenterad yrkesstandard för kompetenshandledare
Framtagna dokumenterade, tydligt definierade, learning outcomes enligt EQF(European Qualification Framework)
Cirka 20 anordnade metoddagar vid vilka strukturer för arbetsplatslärande förankras hos kompetensstödjare, kompetenshandledare och chefer
Framtagna dokumenterade kriterier för kompetensnivåerna fördjupning och spets
Genomförd dokumenterad kartläggning och analys av kompetens som krävs för ledare inom äldreomsorg
Utvecklad metod och material för språkstödjare
Tydliga och dokumenterade kriterier för funktionshindersområdet
Utbildning för yrkesbedömare inom funktionshindersområdet

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Under mobiliseringsfasen kommer en kartläggning bland målgruppen att ske. Vi kommer att undersöka om det finns några funktionsnedsättningar i gruppen som är viktiga att ta hänsyn till under genomförandefasen. Vi vill under mobiliseringsfasen lägga upp en handlingsplan för tillgänglighetsarbetet och försöka kartlägga vilka brister som kan uppstå under genomförandefasen i syfte att ha en beredskap att hantera olika tillgänglighetsaspekter under projekttiden. Som ett stöd i detta arbete kommer vi att använda oss av processtöd tillgänglighet med vilka kontakt redan etablerats.

Informativ och kommunikativ verksamhet
Då stor fokus i projektet ligger på individen och individens möjlighet och förutsättningar till lärande ser vi att arbetet med tillgänglighet när det handlar om informativ och kommunikativ verksamhet blir en självklar del. Vi vet att det inom äldreomsorgen finns medarbetare med dyslexi. Möjlighet att ta till sig och förmedla information, kunskap och kompetens kommer att beaktas genom att utgångspunkten är individen och dennes lärstil. Information och kommunikation kan ske muntligt, skriftligt, e-baserat eller på annat sätt. Vi vill producera material som alla har möjlighet att ta till sig oavsett eventuella funktionshinder. Här ser vi att ett sätt att ta till sig kunskap kan t ex vara att filmatisera arbetssituationer att använda som utgångspunkt i studiecirkel eller diskussion.

Under arbetet med validering har vi stött på anställda som har bristande kunskaper i svenska språket. Detta utgör i och för sig inget funktionshinder men är nog så viktigt att ta hänsyn till i en kompetensutvecklingsinsats. Återigen, det måste säkerställas att individen ges möjlighet att ta till sig kunskaperna.

Fysisk tillgänglighet
Tillgänglighetsaspekten kommer att vara en naturlig del i projektet. Inga lokaler ska användas som inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Samliga ska ges möjlighet att höra och delta i diskussioner. Vid behov kan teckentolk eller hörselslinga användas. Det arbetsplatsnära lärandet underlättar för personer med funktionshinder då de inte behöver resa för att ta del av kompetensutvecklingen.

Tillgänglig verksamhet
Genom ökad delaktighet ökar ansvarstagandet. Genom diskussioner kring och synliggörande av varje individs kompetens kommer förståelsen för både likheter och olikheter att öka och roller kommer att tydliggöras. I och med detta kommer risken för att personer ska känna sig diskriminerade att minska.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av SWOT-analysen redovisas efter mobiliseringsfasen.

Transnationellt samarbete

Under mobiliseringsfasen ämnar vi söka samverkan med National Open College Network (NOCN) i Storbritannien. NOCN har visat intresse att delta i utvecklandet av OCN-metodens möjligheter inom validering och skapandet av yrkesprofiler. Även det specifika arbetet med äldreomsorgen röner stort intresse inom NOCN då den demografiska utvecklingen är gemensam för hela Europa.

Man har inom Europeiska unionen arbetat fram en referensram för kvalifikationer, EQF (European Qualifications Framework). EQF består av åtta nivåer och definitionen av nivåerna grundar sig på en beskrivning av inlärningsresultat (så kallade Learning Outcomes) för en person. I EQF utgår man från en persons kunskap, kompetens och färdigheter oavsett hur personen skaffat sig denna. EQF innebär ett gemensamt språk för att beskriva kunskap och kompetens som en person har. EQF ska göra det lättare att identifiera och erkänna lärande som sker i vardagen och utanför utbildningssystemet.

Arbete pågår vid Myndigheten för yrkeshögskolan med att ta fram nationella nivåer, ett så kallat NQF (National Qualifications Framework). OCN Sweden finns med i arbetet och under projekttiden vill vi titta närmare på och översätta yrkeskraven och kriterierna utifrån Kravmärkt Yrkesroll till EQF/NQF. Definierade lärandemål (Learning outcomes) enligt EQF kommer att vara en viktig del i att höja statusen för det lärande som sker i arbetet och öka förutsättningarna för samarbete med de länder som visat intresse för Kravmärkts modell för validering.

Vidare har man kommit längre i Storbritannien vad gäller att uttrycka kunskaper och kompetenser i form av ”Learning Outcomes”. Samverkan med NOCN kring frågor som berör EQF och därmed också NQF är därför särskilt intressanta.

Organisationer i Italien, Frankrike och Tyskland har också visat stort intresse. Mobiliseringsfasen ska därför användas till att söka svar på hur det transnationella samarbetet ska formeras. Nämnas bör också att flera regioner inom Sverige följer våra tankar med största uppmärksamhet.

Samarbetspartners

  • Haninge Kommun, centrum vux.
  • Kommunal avd Stockholm
  • Vård- och omsorgsförvaltningen

Deltagande aktörer

  • Haninge Kommun Projekt "Kravmärkt yrkesroll"
  • Huddinge kommun
  • OCN Sweden AB
  • TioHundra AB Norrtälje

Kommun

  • Haninge
  • Huddinge
  • Norrtälje
  • Nynäshamn
  • Södertälje