Logotyp på utskrifter

Arbetslivsintegration i Järva

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareStockholms Stad, Arbetsmarknadsförvaltningen
KontaktpersonMagnus Axell
E-postmagnus.axell@utbildning.stockholm.se
Telefonnummer08-508 25 520
Beviljat ESF-stöd358 100 kr
Total projektbudget478 100 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2010-01-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att lägga grunden för ett genomförandeprojekt som skall utveckla en modell som kan bidra till minskat utanförskap bland invandrare och flyktingar genom att ta tillvara de möjligheter som ligger i upprustningen av vissa bostadsområden i våra storstäder.

Bakgrund

Bakgrund

I och med lågkonjunkturen märks en förändring i den annars gynnsamma utveckling som skett i Stockholmsregionen vad gäller tillväxt och sysselsättning. Under början av 2009 ökar antalet varsel, fler människor blir arbetslösa och behovet av försörjningsstöd för de som står utanför arbetsmarknaden ökar.
Stockholms stad genomför en arbetsmarknadspolitisk satsning med fokus på grupper som är beroende av insatser från kommunens sida som långtidsarbetslösa som uppbär försörjningsstöd, nyanlända samt unga arbetslösa i åldrarna 16-24 år. I denna satsning (via Jobbtorg, Järvalyftet, Söderortvisionen) är målet att minska utanförskap och att underlätta för arbetslösa att gå från bidrag till arbete.
Under de senaste åren har staden startat ett brett utvecklingsarbete på Järvafältet för att på olika sätt stärka utvecklingen i stadsdelarna genom insatser avseende såväl fysisk upprustning som insatser avseende sysselsättning och utbildning. Satsningen går under namnet "Järvalyftet". Järvalyftet är en långsiktig investering för att skapa en positiv social och ekonomisk utveckling i stadsdelarna kring Järvafältet, dvs Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta. På motsvarande sätt har ett utvecklingsarbete startat avseende den södra ytterstaden under namnet "Söderortsvisionen".
Stockholms bedriver ett framgångsrikt arbete kring arbetslivsintegration genom en verksamhet som benämns Rekryteringsprogrammet. Sedan år 2000 har Rekryteringsprogrammet framgångsrikt utbildat vuxna invandrare och flyktingar i yrkesspråk och yrkeskurser kopplat till arbetsgivare både inom staden och till det lokala näringslivet. Målsättningen är att genom skräddarsydda utbildningar, anpassade för målgruppen, skapa en flexibel utbildning med direkt koppling till arbete och därigenom öka såväl utbildningsnivån som förvärvsfrekvensen bland invandrare och flyktingar. Framgångsfaktorn har legat i det nära samarbetet med arbetsgivarna inom områden där det finns rekryteringsbehov. Detta arbetssätt ställer bl a stora krav på flexibilitet hos lärargruppen. Det finns också ett tydligt behov av att snabbt säkerställa att utbildningsinsatserna motsvarar behoven och att detta kan kvalitetssäkras. Sedan ett drygt år samarbetar Rekryteringsprogrammet därför med OCN Sweden. Genom att kursupplägg och innehåll kvalitetssäkras via OCN:s etablerade modell har arbetsgivarnas krav på arbetskraftens kompetens (i första hand motivation, grundläggande yrkesfärdigheter samt sociala/generella kompetenser) kunnat tillgodoses i än högre grad. Rekryteringsprogrammet har sedan start utbildat ca 1 000 arbetslösa invandrare och flyktingar. Andelen som fått arbete uppgår till ca 85 % av dom som genomfört utbildningarna.

Problembeskrivning

Trots de satsningar som gjorts finns behov av fortsatt utvecklingsarbete för att staden ska nå målen att minska utanförskap och att fler ska gå från bidrag till arbete i de stadsdelar där utanförskapet är störst.
I Stockholm finns bostadsområden där förvärvsfrekvensen även under år av högkonjunktur, varit fortsatt låg (i vissa områden under 50%), och där vissa grupper har fortsatt stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är främst vissa delar av ytterstaden som inte på samma sätt fått del av den goda utvecklingen i regionen.
Föreliggande ansökan om förprojekteringsmedel siktar in sig på Järvafältet för att där skapa en modell för hur upprustningsarbetet, även i andra områden, i andra kommuner med liknande problematik samt i storstäderna Malmö och Göteborg, ska kunna innebära att fler personer bryter utanförskap och får tillträde till arbetsmarknaden. Många i den aktuella målgruppen för projektet saknar de kvalifikationer eller kontaktnät som kan ge dem tillgång till ett arbete. Många har sin bakgrund i andra länder, och har trots många gånger långvarig vistelse i Sverige, stora svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Projektidén

Samarbetet mellan fastighetsägare med upprustningsplaner och ett kommunalt rekryteringsprogram för flyktingar och invandrare ger många nya möjligheter. I förprojekteringen vill vi tillsammans med företagen inom berörda branscher, de arbetslösa invandrarna och flyktingarna, sfi, jobbtorgen samt fastighetsägare och stadsdelar inventera och skapa utbildningar som är anpassade till de samlade behoven. Att de boende, genom arbete och inflytande, själva blir delaktiga i upprustningen av sitt eget bostadsområde är en erkänd framgångsfaktor för att öka engagemanget och skapa hållbar långsiktig utveckling. Om detta visar sig möjligt kommer en genomförandeansökan att lämnas in med mål att starta upp och genomföra skräddarsydda utbildningar för upprustningsarbete både i Järvaområdet och i andra utsatta miljonprogramsområden. Projektet skulle därmed utgöra ett viktigt komplement till de övriga satsningarna inom Järvalyftet.
Det unika i projektet är att utnyttja kraften hos köpare (i detta fall fastighetsägarna på Järva) av tjänster, varor och entreprenader genom att ställa krav på säljarna dvs. potentiella leverantörer och entreprenörer. För att få sälja en vara eller en tjänst (kräver) uppmanar köparen leverantören/entreprenören att på olika sätt engagera sig i arbetslösa boende i området. Exempel på ett sådant engagemang är bl a att medverka i framtagande och genomförande av behovsstyrda utbildningssatsningar, att ställa praktikplatser till förfogande och sist men inte minst att rekrytera från den arbetskraft som finns inom området. Att arbetskraften har rätt kompetens i relation till leverantörens/entreprenörens behov är, förutom förmånen att lämna anbud i sig, ett sätt att locka leverantören/entreprenören att engagera sig i processen. I modellen ingår därför dels att entreprenörerna engageras i framtagandet av utbildningskoncept som underlättar för de boende i området att bli anställda, dels på sikt engageras i koncept för arbetsgivarnas egen kompetensutveckling kring fördelar och aspekter med ett mångfaldsperspektiv. På så sätt kan projektet även bidra till att utveckla en hållbar modell som reducerar riskerna för att målgruppen inte kan behålla sin anställning under någon längre tid.
Redan under förprojekteringen kommer samarbetet med Malmö och Göteborg att påbörjas. I första hand betyder det att ett antal workshops för gemensamt erfarenhetsutbyte genomförs för att diskutera, utveckla och sprida goda resultat, erfarenheter och idéer.
Mervärdet med det här konceptet är dels dess innovativa grund för samverkan (otraditionella aktörer från flera olika "arenor"), dels kraften i att köpare (se beskrivning ovan) "kräver" socialt engagemang från leverantörer/entreprenörer för att involvera och anställa arbetslösa boende. Till detta kommer även att entreprenörerna själva får en viktig roll i att påverka utbildningskonceptet samt modellen för att säkerställa motivation, social färdighet och språknivå för de arbetslösa som ska engageras. Således träffar projektet flertalet av de regionala prioriteringarna i den regionala planen, särskilt den som handlar om matchning av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden (Reg plan, Stockholm)

Syfte

Förprojektering och genomförandeprojekt syftar sammantaget till att utveckla en modell som långsiktigt kan bidra till att motverka utanförskap hos främst personer med utländsk bakgrund genom att ta tillvara de möjligheter som ligger i upprustningen av vissa bostadsområden i våra storstäder.

Det övergripande syftet är att projekten skall bidra till nya samverkansformer och en utökad samverkan mellan Stockholm, Göteborg och Malmö när det gäller det viktiga arbetet med integration och reducerat utanförskap för ungdomar och personer med utländsk bakgrund.

Målsättning

Förprojekteringen skall resultera i en komplett ESF-ansökan om genomförande utifrån ovanstående syften.
Tid-och aktivitetsplanen visar vilka delar som skall klaras av under förprojekteringen.

Det kommande genomförande projektet har som avsikt att utveckla en unik modell för matchning, skapande av praktikplatser och nya arbetstillfällen samt utveckling av nya och anpassade utbildningar. Kartläggningen och övriga insatser under förprojekteringen kommer att ge de svar som krävs kring behov, aktörer, utbildnings- och matchningsinsatser samt kvalitetssäkringsmekanismer som krävs för att ett sådant projekt ska komma till stånd.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har sedan tidigare lång och god erfarenhet av att arbeta för att underlätta för personer med funktionshinder (både fysiska och psykiska hinder) och vår ambition är att under förprojekteringen arbeta fram rutiner för tillgänglighetsarbetet. Inom ramen för projektet kommer vi aktivt arbeta för att ge målgruppen nödvändigt utrymme och bra tillgång till information rörande projektets olika delar. Inför detta projekt kommer vi att säkerställa att olika hjälpmedel ska finnas att tillgå för att garantera att alla kallade personer ska kunna delta i projektet, oavsett eventuellt funktionshinder. Våra aktiviteter kommer dessutom att genomföras på lättillgängliga platser. Vi kommer också att säkerställa att lokaler är allergivänliga samt att det finns alternativ gällande mat och dryck. Material som trycks upp skall innehålla text vilken är kärnfull och lättförståelig.
Vid sammankomsterna (workshops) som genomföras under förprojekteringen kommer vi även att lyfta tillgänglighetsbegreppet. Arbetet vid dessa träffar innebär också en förutsättningslös medverkan där deltagarna med enkla medel kommer till tals. Här kommer det att finnas utrymme att i praktiken applicera begreppet i projektet.

I arbetet med kartläggningen kan vi successivt lära oss att beakta tillgänglighetsperspektivets fyra delar: Fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet. Inför den kommande ansökan om genomförande kan vi sedan ta fram en mer detaljerad plan för arbetet med tillgänglighet.

Medfinansiärer

  • Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Spånga-Tensta
  • Länsstyrelsen, enheten för lokal och social utveckling
  • Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning

Kommun

  • Stockholm