Logotyp på utskrifter

NOTIS

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStockholms Akademiska Forum
KontaktpersonDaniel Brolén
E-postdaniel@stockholmsakademiskaforum.se
Telefonnummer086747740
Beviljat ESF-stöd10 549 437 kr
Total projektbudget10 549 437 kr
Projektperiod2012-02-15 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Samhällets förväntningar på högskolelärare har förändrats avseende undervisning, examination och samverkan. Högre krav på arbetslivsanknytning i undervisningen ställs i högskoleförordningen, från högskolepolitiker på nationell och europeisk nivå, från arbetsmarknaden och från studenter. Projektet inriktar sig på att öka högskolelärarnas handlingsförmåga och handlingsutrymme avseende arbetslivsanknytning. Projektet innehåller dels kompetensutveckling av individer (högskolelärare), dels utveckling av organisationernas strukturer för att skapa utrymme för stärkt arbetslivsanknytning i undervisningen. En tredje viktig del av projektet är samverkan med arbetslivet genom centrala parter från arbetsmarknaden som bidrar med kunskap om hur arbetslivsanknytning kan integreras. Projektet möter en regional utmaning som gäller den framtida kompetensförsörjningen. Projektet fokuserar på ämnena naturvetenskap (SU) och teknik (KTH), områden som av regionen ses som särskilt strategiskt viktiga.

Bakgrund

SAMMANFATTNING:
Samhällets förväntningar på högskolelärare har förändrats avseende undervisning, examination och samverkan. Högre krav på arbetslivsanknytning i undervisningen ställs i högskoleförordningen, från högskolepolitiker på nationell och europeisk nivå, från arbetsmarknaden och från studenter. Projektet inriktar sig på att öka högskolelärarnas handlingsförmåga och handlingsutrymme avseende arbetslivsanknytning. Projektet innehåller dels kompetensutveckling av individer (högskolelärare), dels utveckling av organisationernas strukturer för att skapa utrymme för stärkt arbetslivsanknytning i undervisningen. En tredje viktig del av projektet är samverkan med arbetslivet genom centrala parter från arbetsmarknaden som bidrar med kunskap om hur arbetslivsanknytning kan integreras. Projektet möter en regional utmaning som gäller den framtida kompetensförsörjningen. Projektet fokuserar på ämnena naturvetenskap (SU) och teknik (KTH), områden som av regionen ses som särskilt strategiskt viktiga.


BAKGRUND OCH PROBLEMANALYS:
Kraven på högskolelärares kompetenser har förändrats väsentligt under senare år och som följd av förskjutningar i den högre utbildningens målbilder. I dag är utmaningar som rör samspel med omvärlden i såväl upplägg som genomförande av utbildning och forskning centrala, särskilt mot bakgrund av en växande konkurrens (regional, nationell, global) om studenter och medel.

Förmåga till systematisk och uthållig interaktion med omvärlden inom högskoleutbildningen betonas i dag som en särskilt viktig kompetens av såväl arbetsmarknadens parter som av många företag. Denna betoning finns också i Stockholmsregionens utvecklingsplan (RUFS 2010) och i aktuella inriktningsdokument för högskoleutveckling (Sverige, Norden, EU).

Enligt Bolognaprocessen ska till exempel all utbildning ge studenterna kunskaper och färdigheter att möta arbetsmarknadens långsiktiga behov. Från 2007 har processen resulterat i nya examensbeskrivningar som fokuserar på vad studenten lär sig snarare än vad som lärs ut. Det är lärandemålen (kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt), och hur dessa ska säkerställas, examineras och kommuniceras, som ska styra utbildningsplaneringen.

Examensbeskrivningar och lärandemål har således förändrats. Högskolorna har också utbildat sina högskolelärare i pedagogiska och didaktiska färdigheter bland annat genom obligatoriska högskolepedagogiska kurser för alla högskolelärare. Men behovet av arbetslivsanknytning i utbildningen är fortfarande svagt tillgodosett på många håll. Att lärare kan sakna egna arbetslivserfarenheter utanför högskolan är en bakomliggande faktor, brister i de stödjande strukturerna en annan.

De nya kraven har uppmärksammats inom svenska högskolor, bland annat inom KTH och Stockholms universitet (SU). Men trots framsteg i enskildheter är kvarstående problem att flertalet högskolelärare i sin arbetssituation saknar såväl motiv till som verktyg för ökad omvärldsinteraktion och arbetslivsanknytning i upplägg och genomförande av kurser. Detta projekt avser att angripa de problemen. Samtidigt ges högskolelärare möjlighet till en stärkt ställning på arbetsmarknaden genom nya kontakter och bättre kunskaper om arbetslivets villkor och efterfrågan på personer med högre utbildning.

De bakomliggande orsakerna kan sammanfattas under tre rubriker: Brister i högskolelärares HANDLINGSUTRYMME (motiv och incitament från utbildningsstödjande system och strukturer), brister i deras HANDLINGSFÖRMÅGA (pedagogiska verktyg, egna erfarenheter, inspiration via förebilder och nätverk) och brister i utvecklingsdrivande SAMVERKAN med externa intressenter (arbetsmarknadens parter, regionen). Projektet avser genomföra en serie kompetensbyggande aktiviteter under dessa tre rubriker med såväl enskilda högskolelärare som högskoleledningarna.

De effekter avseende kompetenser och anställningsbarhet som eftersträvas rör i första hand lärare vid KTH och Naturvetenskapliga fakulteten, SU. Men ambitionen är också att resultat redan under genomförandet ska spridas till, och påverka, andra högskolor i regionen och deras ledningar och lärarkårer. Vi avser också att etablera och driva transnationella nätverk under de tre rubrikerna. Till dessa nätverk avser vi att knyta universitet och högskolor, med liknande utmaningar, såväl inom Norden (Aalto-universitetet i Helsingfors är en samarbetspart), som inom Östersjöregionen (via bl a VINNOVA och Baltic Sea Strategy) och inom EU i övrigt (främst inom Tyskland, Nederländerna och Storbritannien via KTH:s mångåriga projekt ”Den entreprenöriella fakulteten”).

På ett övergripande plan eftersträvas effekter som dels anknyter till utpekade mål i den regionala planeringen (RUFS 2010), dels till långsiktiga mål rörande högskoleutbildningarnas attraktivitet (regionalt, nationellt, globalt) inom i första hand KTH och Naturvetenskapliga fakulteten, SU. En eftersträvad indirekt effekt är att studenterna blir bättre förberedda för arbetslivets utmaningar, såväl inom regionen som inom andra arbetsmarknader.

Rubrikerna HANDLINGSUTRYMME, HANDLINGSFÖRMÅGA och SAMVERKAN återkommer i beskrivningarna av projektets mål och aktivitetsplan. Under mobiliseringsfasen ligger fokus på utbildningsledningarnas engagemang för att skapa handlingsutrymme, med fokus på de mest strategiska insatserna. Projektets samverkanspartners från arbetsmarknaden avser samtliga att stödja detta arbete med aktiva insatser (Sveriges universitetslärarförbund (SULF), Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna, Teknikföretagen IT- & Telekomföretagen).

Målsättning

- Att ge högskolelärare ökad kompetens att möta samhällets krav och förväntningar på arbetslivsanknytning i högskoleutbildningarna.

- Att ge högskolelärare möjlighet till en stärkt ställning på arbetsmarknaden genom nya kontakter och bättre kunskaper om arbetslivets villkor samt om efterfrågan på personer med högre utbildning.

- Att stärka konkurrenskraften vid regionens högskolor vad gäller högskolelärare såväl som studenter.

- Att samverkanspartners från arbetsmarknaden genom sitt engagemang i utbildning även ökar sitt engagemang inom högskolornas forskning och innovationsverksamhet (”kunskapstriangeln”).

- Att i linje med RUFS 2010 erbjuda en bättre matchning mellan högutbildade och arbetsmarknaden genom ökad arbetslivsanknytning i högskoleutbildningarna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tidigt under mobiliseringsfasen kommer projektets styrgrupp genomgå en utbildning i tillgänglighetsintegrering som genomförs av processtödet tillgänglighet, med fördel i samarbete med experter inom området som finns vid universiteten. En arbetsplan för tillgänglighetsintegrering kommer också att utarbetas för projektet, även den i samarbete med processtödet tillgänglighet.

Projektets utbildningsinsatser kommer att äga rum i KTH:s och SU:s lokaler som är tillgänglighetsanpassade sedan tidigare. Alla lokaler är anpassade för rullstolsburna, lokalerna är utrustade med hörselslingor och de personer som ska leda utbildningarna kommer (om de inte redan besitter kunskaperna) att utbildas i pedagogisk framställning anpassad för olika typer av funktionshinder. Kunskapsförmedlandet ska ske såväl muntligt som skriftligt och grafiskt. I utbildningsinsatserna är det också viktigt att diskutera hur integrering av arbetslivsanknytning i utbildningen kan påverka olika studenter. Inom ämnesområdena teknik och naturvetenskap finns en något högre andel av studenter med sociala funktionshinder än inom andra studentgrupper. Därför är det viktigt att högskolelärarna särskilt utbildas i hur integrering av arbetslivsanknytning i utbildningen kan påverka denna grupp, där grupparbeten, praktikdagar och dylikt som kräver högre grad av social interaktion kan ställa till problem för enskilda studenter. Medvetenheten kommer även gynna högskolelärare med sociala funktionshinder. Vid studiebesök och resor inom projektet kommer även tillgänglighetsaspekten att beaktas. Projektets kommunikationsplan kommer också att genomlysas så att tillgänglighetsaspekterna tillgodoses. Exempelvis kommer projektets hemsida anpassas till synskadade och dyslektiker med bland annat filmfiler och lättlästa textalternativ.

Liksom vad gäller projektets jämställdhetsintegrering så kommer universitetens stödfunktioner för tillgänglighetsanpassning involveras när projektets tillgänglighetsplan utarbetas. Vid de båda högskolorna finns också experter inom området. Vid SU finns Institutionen för social forskning. Vid KTH kan nämnas Institutionen för tal, musik och hörsel och Skolan för teknik och hälsa där flera framstående forskargrupper specialiserade på hjälpmedel och anpassning för funktionshindrade finns.

Transnationellt samarbete

Projektet ingår i handlingsprogrammet ”Kunskapsregion Stockholm” inom ramen för RUFS 2010 där visionen är att bli den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Som ett led i detta har projektet formulerat visionen om ett ”Stockholm House of Competence” för stöd till lärare och elever inom teknisk och naturvetenskaplig högskoleutbildning. Europeiska förebilder hämtas här från KTH:s mångåriga projekt ”Den entreprenöriella fakulteten”.

Transnationell verksamhet i projektet är av två typer. Dels att forma ett program för erfarenhetsutbyte mellan personer på policynivå (besök) respektive pedagogiska utvecklare (workshop-vecka). Dels genom att välja ut någon del av processen ”arbetslivsanknytning i utbildning” för benchmarking med högskolor inom EU med erfarenhet av liknande arbete. Under mobiliseringsfasen fastställs vilka aktörer projektet skall etablera samarbete med samt hur samverkan skall gestaltas. (Besöksprogram, underlag för benchmarking). KTH och SU har redan etablerade kontakter i Finland (Aaltouniversitetet), Tyskland (Technische Universität München, Karlsruhe Institute of Technology), Holland (Twente, Eindhoven), Schweiz (ETH, EFPL) och Storbritannien (Manchester, Nottingham, Cambridge) i frågor som rör utvecklingsdrivande samverkan med externa intressenter inom utbildning m m.

De transnationella aktiviteterna skall i huvudsak ske i Stockholm genom att relevanta aktörer bjuds hit för strukturerat kunskapsutbyte och etablering av fortsatta samarbetsformer. Personer från projektets samverkansparter från arbetsmarknaden och regionen kommer att delta i de transnationella aktiviteterna.


Samarbetspartners

  • Citykonferensen/Ingenjörshuset
  • Svensk Teknik och Design

Deltagande aktörer

  • Naturvetenskapliga Fakulteten
  • Universitetsförvaltningen

Kommun

  • Stockholm