Logotyp på utskrifter

Arbeta med flyt (AMF-projektet): En webbaserad metod för att förebygga sjuknärvaro och sjukskrivnin

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareInst f fysiologi och farmakolo
KontaktpersonDan Hasson
E-postdan.hasson@ki.se
Telefonnummer08-553 789 35
Beviljat ESF-stöd9 598 022 kr
Total projektbudget9 598 022 kr
Projektperiod2010-07-01 till 2013-03-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Detta projekt handlar om att förebygga långtidssjukskrivning genom att minska sjuknärvaro och främja det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns en tydlig koppling mellan å ena sidan sjuknärvaro och dålig arbetsmiljö och å andra sidan sjukfrånvaro. Projektet syftar till att erbjuda 7 företag och deras medarbetare (ca 3,000) inom fem branscher en konkret och praktisk verktygslåda via webben. Målet är att förebygga sjukskrivning, sjuknärvaro och ohälsa samt att optimera arbetsförmåga, effektivitet och arbetsglädje. Verktygslådan baserar sig på den senaste forskningen och innehåller evidensbaserade interventionsmetoder såsom strukturerad problemlösning, automatiserad kognitiv beteendeterapi, motivationsskapande komponenter och intelligenta beslutssystem. Projektet kommer att utvärderas och resultaten avrapporteras och sprids i olika former och forum. Om verktygslådan är verksam och kostnadseffektiv kommer den att erbjudas brett till svenska företag och organisationer.

Bakgrund

Det här projektet handlar om att förebygga långtidssjukskrivning genom att minska sjuknärvaro och främja det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har redan på egen bekostnad genomfört en förprojektering enligt ESF:s kriterier (se Bilaga 1). Dessutom har vi genomfört ett pilotprojekt där grunden till denna satsning har utvecklats och testats.

En av de mest betydelsefulla kunskaperna från förprojekteringen är att det finns ett stort behov av metoder på individ-, grupp- och organisationsnivå för att motverka långtidssjukskrivningar och hantera det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns ett påtagligt problem med sjuknärvaro hos alla projektdeltagare och behov av effektiva sätt för att hantera detta. Arbetsmiljölagen stipulerar att såväl medarbetare som organisation ansvarar för medarbetarnas hälsa. Det finns emellertid inga automatiserade, heltäckande verktyg som ger förutsättningar för både medarbetare, ledare och ledning att systematiskt motverka sjuknärvaro/sjukfrånvaro samt främja god psykosocial arbetsmiljö. Tanken med föreliggande studie är att anpassa ett befintligt välfungerande och testat webbverktyg genom att konstruera en verktygslåda som riktar sig mot alla nivåer i en organisation. Det vill säga konkreta verktyg för medarbetare, för chefer (grupper/avdelningar) och för ledningen (HR-avdelningen).

Ett viktigt resultat från förprojekteringen var att det saknas verktyg för att hantera och kartlägga sjuknärvaro och att det finns ett uttalat behov av detta. Denna slutsats är i linje med svensk och internationell forskning. Det finns ett tydligt samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro och en del forskning tyder på att kostnader för sjuknärvaro till och med överstiger den för sjukfrånvaro. Exempelvis beräknas sjuknärvaro kosta företag mer än 150 miljarder dollar per år i USA, och i Storbritannien har kostnaderna uppskattats vara nästan dubbelt så höga som de för sjukfrånvaro. Då har man inte tagit hänsyn till det personliga lidandet och faktumet att det på sikt kan leda till sjukskrivning. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar (AMU), ökade sjuknärvaron i Sverige kraftigt mellan 1997 och 2000, parallellt med en snabb ökning av sjukfrånvaron. År 1997, uppgav 37 % av de svarande att de under de senaste 12 månaderna minst två gånger hade gått till arbetet trots att de var så sjuka att de borde ha stannat hemma. Under år 2000 var siffran 53 %, år 2005 49 % och under 2007 48 %. Kvinnor tenderar att ha högre sjuknärvaro än män.

En värld med globaliserad marknad och ständigt ökande konkurrens gör att företag ideligen behöver utveckla sin konkurrensförmåga. Medarbetarnas engagemang, innovationsförmåga och förändringskraft är avgörande för framtiden. Samtidigt visar internationell forskning att hälsoproblem medför stora kostnader för företagen genom att sänka effektiviteten och öka sjukskrivningarna. Omvänt finns väl dokumenterade samband mellan arbetsglädje, prestationsförmåga och effektivitet. Därtill finns det forskning som visar att tidiga förebyggande insatser riktade mot konkreta problem har visat sig öka produktivitet, öka arbetsglädjen och förebygga sjukskrivning.

Webbaserad kartläggning och intervention
För att effektivisera det systematiska arbetsmiljöarbetet finns det behov av metoder för systematisk och effektiv kartläggning och intervenering. Interaktiva webbaserade metoder har flera fördelar jämfört med traditionella metoder. Den omedelbara vinsten är kraftigt minskad administration och kostnad. Till detta kan läggas webbens interaktivitet där man exempelvis kan göra att innehållet i enkäter och interventioner anpassar sig efter användarens svarsmönster. Det minimerar tidsåtgång och ökar användningsfrekvens och precision i mätningarna. Dessutom innebär webbens interaktivitet att man får möjlighet till momentan återkoppling på både individ-, grupp- och organisationsnivå, samt möjligheten till upprepade mätningar/interventioner/handlingsplaner utan ytterligare kostnader. I tidigare forskning har man funnit fördelar med att kombinera mätning, återkoppling och automatiserade åtgärder/handlingsplaner via internet. Det har resulterat i positiva effekter på både biomarkörer och indikatorer på återhämtning, psykisk hälsa och välbefinnande. Dessutom använder man interaktiva verktyg i högre grad än statiska. Slutligen är webbaserade metoder skalbara, vilket innebär att en stor ökning i antal användare inte ökar kostnaderna nämnvärt.

Syfte

Detta projekt syftar till att anpassa ett befintligt webbverktyg för att systematiskt motverka sjukskrivning och proaktivt främja en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och hälsa. Anpassningen innebär att man utvecklar och erbjuder företag/organisationer och deras medarbetare en konkret och praktisk verktygslåda via webben. Målet är att förebygga ohälsa, sjuknärvaro och sjukskrivning samt optimera arbetsförmåga, effektivitet och arbetsglädje. Verktygslådan baserar sig på den senaste forskningen och innehåller evidensbaserade interventionsmetoder såsom strukturerad problemlösning, automatiserad kognitiv beteendeterapi, motivationsskapande komponenter och intelligenta beslutssystem. Projektets alla delar (t ex implementeringsprocesser, interventioner och resultat) kommer att utvärderas och presenteras vetenskapligt och i populärvetenskaplig form. Om verktygslådan visar sig verksam och kostnadseffektiv kommer den att kunna erbjudas brett till svenska företag och offentliga organisationer. Strategisk spridning kommer att ske i samarbete med samverkansparterna Alecta och Unionen.

Den tredje generationens webbverktyg bygger på landvinningar inom den interaktiva självhjälpsteknologin. Det betyder att man i anslutning till återkopplingen dessutom får exempelvis skräddarsydda handlingsplaner och självhjälpsverktyg i olika pedagogiska format (så att de ska passa olika inlärningsstilar). Dessa självhjälpsverktyg utformas på såväl individ- och gruppnivå som organisationsnivå. Självhjälp har visat sig kunna bidra med minst lika goda effekter som traditionella interpersonella metoder och terapier där man möts öga mot öga. På individnivån kommer verktygslådan att innehålla ett urval av olika former av kartläggning via webben och evidensbaserade metoder med dokumenterade effekter på skadlig stress, muskuloskelettala besvär, sjuknärvaro och sjukfrånvaro. Exempel på metoder som kommer att användas är: strukturerad problemlösning, inslag av KBT (kognitiv beteendeterapi), sömnträning, stresshantering, konflikthantering, ergonomisk rådgivning samt diverse enkla förebyggande åtgärder för att minska sjukskrivning. Dessa metoder har både generella och specifika positiva effekter vad gäller att såväl förebygga som behandla arbets- och stressrelaterad ohälsa (t ex utmattning/utbrändhet, depression, hjärt-kärlsjukdom, muskuloskelettala besvär, mm) och riktar sig mot de vanligaste stressorerna (t ex konflikter, nedvarvningsproblem, sömnproblem, ergonomi, etc).

På grupp- och organisationsnivå kommer verktygslådan att innehålla metoder som utgör stöd för ledare och ledning i att förebygga och motverka ohälsa och sjuknärvaro/sjukfrånvaro. Exempel på metoder som kommer att användas är: OBM (organizational behavior management), handlingsplaner för att hantera sjuknärvaro (inkl forum för ”goda exempel” och rådgivning), öka effektivitet och arbetsglädje grupprocesser, empatiträning. Andra tilltänkta komponenter är intelligenta beslutsstöd för hantering av ohälsa/sjuknärvaro med åtgärdsval i enlighet med arbetsmiljölagen.

Projektet kommer att utvärderas externt (följeforskning) och internt (processanalys). En implementeringsmanual utarbetas för att implementeringen i olika former av företag/organisationer ska vara så enkel som möjligt och den ska kunna anpassas efter enskilda företags/organisationers branschers specifika behov och förutsättningar.

Målsättning

Det övergripande målet är att förebygga ohälsa, sjuknärvaro och sjukskrivning samt optimera arbetsförmåga, effektivitet och arbetsglädje. Samtliga mål kommer att mätas genom enkäter med olika skattningar av t ex sjuknärvaro och andra utfallsmått i samband med att projektet initieras, samt vid 6, 12 och 18 månader. Dessutom kan fokusgruppsintervjuer/intervjuer av nyckelpersoner genomföras. Delmål följer nedan:

1. Minska förekomst av sjuknärvaro hos deltagande företag och organisationer.

2. Minska och förebygga förekomst av kort- och långtidssjukfrånvaro. Här utgår vi från företagens/organisationernas egen statistik samt medarbetares självskattningar.

3. Minska köns- och åldersrelaterade jämställdhetsproblem. Ska utvärderas genom enkäter och intervjuer.

4. Främja och optimera hälsa, välbefinnande, arbetsförmåga, effektivitet och arbetsglädje samt minska symtom på fysisk och psykisk ohälsa. Här utgår vi i förekommande fall från företagens/organisationernas egen statistik samt medarbetares självskattningar.

5. Antalet personer som ska har fått insatser när projektet är avslutat är ca 3,000.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I samtliga intervjuer har denna aspekt diskuterats. I samtliga företag arbetar alla medarbetare med datorer och detta bedömdes inte vara något problem således. I en organisation förekom en individ med svårt nedsatt syn. Denna person har redan tekniska hjälpmedel för att kunna utföra sitt arbete på datorn. Det fanns konsensus i samtliga organisationer att frågan skulle bevakas av personalavdelning och chefer. Om behov uppstår finns det rutiner för att tillgodose dem. Dessa rutiner innebär att projektdeltagarens kontaktperson kontaktar projektledaren med information om funktionsnedsättningen. Därpå ska verktyget anpassas i den mån det går efter uppkomna funktionsnedsättningar. Projektledaren ska sedan följa upp med kontaktpersonen att anpassningarna verkligen varit till hjälp och göra ytterligare justeringar om så behövs.

Psykisk funktionsnedsättning
Som ett resultat av förprojekteringen kommer några konkreta åtgärder att vidtas i genomförandet av projektet. Det är vanligt med olika grader av psykisk funktionsnedsättning i den arbetande befolkningen. Normalt förekommer problem som rör alltifrån koncentrationssvårigheter till depressionssymtom, utmattning och annan psykisk ohälsa. Därför kommer vi att anpassa den webbaserade verktygslådan så gott det går. Primärt kommer vi att arbeta med design och pedagogik så att alla ska kunna tillgängliggöra sig informationen. Designen ska vara ren och enkel så att den inte ställer alltför stora krav på kognitiv kapacitet. Åtgärderna i verktygslådan kommer att levereras i olika pedagogiska format för att lättare tillgängliggöras till personer med olika preferenser och handikapp. Det innebär att man exempelvis kommer att ha möjlighet att läsa på webben, skriva ut ett PDF-dokument och läsa på papper eller följa en interaktiv Flashanimation som vägleder med både ljud och bild. Eftersom insatserna är webbaserade kan man dessutom ägna tid åt dem på valfri plats - på arbetet eller i hemmet om man hellre föredrar det.

Hörselproblem
I en nyligen genomförd populationsstudie av den arbetande befolkningen fann man att 32 % av den arbetade befolkningen i Sverige rapporterar olika former av hörselproblem. Problemen är naturligt större på bullriga arbetsplatser, men även kontorslandskap kan vara problematiska. För att något ska räknas som en folksjukdom räcker det med att 1 % av befolkningen har problemet. Således är detta ett stort problem och siffrorna går i linje med WHO som varnar för att hörselproblem kommer att bli allt vanligare i framtiden. Hörselproblem innefattar bl a hörselnedsättning, tinnitus (öronsus eller pip) och ljudöverkänslighet och innebär ofta osynliga handikapp. Många gånger får de negativa konsekvenser och bidrar exempelvis till kommunikationsproblem, nedsatt prestationsförmåga och ökad stress, samt ökad förekomst av sjukskrivning och psykiskt lidande. Det finns en väletablerad dubbelriktad koppling mellan stress och hörselproblem.

I föreliggande projekt kommer vi att erbjuda screening av hörselnedsättning, tinnitus (öronsus eller pip) och ljudöverkänslighet via webben. Detta kommer att göras via både enkätfrågor och nyligen utvecklade webbaserade hörseltester (Tonaudiometri och Tal-i-brustest). Där det är möjligt kommer vi att samverka med företagshälsovården så att man kan få en fördjupad utredning (t ex hörapparat) om så skulle behövas. Parallellt arbetar vi med att utveckla skräddarsydda hörselproppar som ”tar udden” av skadliga ljud och samtidigt gör att man kan höra det man behöver.

Jämställdhetsintegrering


De interventioner som inriktar sig mot ökad jämställdhet kommer att rikta sig mot såväl kvinnor som män. Vi kommer gärna att ta del av ESF:s kunskap och erfarenhet inom detta område och samarbeta med ESF i utformningen av denna/dessa interventioner.


Detta med jämställdhetsintegreringen blir en central fråga vid ett genomförandeprojekt. Resultatet från förprojekteringen kommer konkret att påverka projektet på flera sätt. Till att börja med kommer jämställdhetsintegreringen bli en nyckelaspekt utifrån vilken vi kommer att implementera verktygslådan och utvärdera resultat. Jämställdhetsintegreringen kommer att genomsyra varje del i projektet och resultaten ska bedömas utifrån bland annat köns- och åldersaspekter. Det betyder exempelvis att vi kommer att dela upp resultatanalys för att studera om verktyget ger olika effekt på kvinnor och män respektive olika åldersgrupper. Vi kommer genom fokusgruppsintervjuer och samtal med ledning, arbetsmiljöombud, mm att undersöka vad vi kan göra för att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet både vad gäller ålder och kön. Vi kommer att kartlägga vad som kan göras för att öka tillgängligheten av verktygen för både kvinnor och män samt olika åldersgrupper.

Tanken är att man utifrån varje organisations förutsättningar och behov ska rikta olika satsningar som fokuserar på att öka jämställdheten. Riktade utbildningsprogram till kvinnor i åldrarna 35-50 eller andra riskgrupper är ett exempel på insats som kan integreras i verktygslådan, men också utbildning av chefer för att kunna stödja drabbade individer på ett bra sätt. Det ska handla om olika former av riktade insatser för att kunna utbilda och inspirera till ett mer balanserat liv för i första hand kvinnor, som ju i högre grad har den dubbla arbetsbördan. Men också insatser som ska kunna minska sjukfrånvaron bland kvinnor, som ju står för merparten i samtliga företag. Tanken är också att algoritmer som känner av riskabla svarsmönster över tid ska byggas in systemet så att individerna kan få ”varningar” i form av vägledning och möjlighet att be om hjälp. Den som ber om hjälp ska inom 24 timmar bli kontaktad av en person på företagshälsovård eller motsvarande.

Samarbetspartners

  • Inst f fysiologi och farmakolo
  • Marknadssamordning
  • SU, stressforskningsinstitutet
  • Unionen Sthlm

Deltagande aktörer

  • Abbott Scandinavia AB
  • CISION AB
  • Forma Publishing Group, Stockh
  • Inst f fysiologi och farmakolo
  • SICS
  • TDC, Stockholm
  • Unionen Sthlm
  • Öhrlings PriceWaterhouseCooper

Kommun

  • Huddinge
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm