Logotyp på utskrifter

Äldreliv Nordost

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÖsteråkers kommun, Stats och kommunled/övergripandeplanering
KontaktpersonGöran Oscarsson
E-postgoran.oscarsson@osteraker.se
Telefonnummer08-54081091
Beviljat ESF-stöd17 721 411 kr
Total projektbudget17 721 411 kr
Projektperiod2010-02-01 till 2012-12-14
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet avser att med omfattande kompetensutveckling, inom kritiskt viktiga områden, lyfta äldreomsorgen inom kommunerna, företagen och ideella aktörer i Stockholm Nordost, till de nivåer av ökad kundorientering, samverkan och effektivare verksamhetssystem som krävs i en pågående omställning.

Bakgrund

Bakgrunden, utmaningarna och problembilden
Äldreomsorgen är en verksamhet som står inför många utmaningar. Samtidigt utgör äldreomsorgen, intressant nog, ett spännande utvecklingsområde sett i ett bredare perspektiv av tjänster till de äldre. I det initiativ som involverar kommunerna i samarbetskonstellationen Stockholm Nordost (kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker), Almega/Vårdföretagarna samt Coompanion Roslagen finns målbilden av en ny bransch som benämns Äldrelivsbranschen. Denna nya bransch samlar olika tjänster från även andra branscher än äldreomsorgen som är naturliga i sin samverkan för att underlätta och skapa högre värden i livet för de äldre. I denna nya bransch finns bilden av en ny och moderniserad äldreomsorg som utgör kärnan i utvecklingen av sammanhängande tjänster som är relevanta för de äldre. För att äldreomsorgen och de som idag arbetar där ska klara dessa redan väl befintliga utmaningar behövs det omfattande kompetenslyft. Utan dessa insatser riskerar gapet mellan vad äldreomsorgen har förmåga att erbjuda och vad de äldre och deras anhöriga vill ha att bli alltför stort med allvarliga effekter som följd för såväl de anställda som de äldre. Med en sådan utveckling blir det dessutom allt svårare att rekrytera arbetskraft till äldreomsorgen.

Äldreomsorgen har sina rötter i en institutionskultur med fokus på hushållstjänster och omsorgsinsatser som steg för steg kompenserar för nedsatta funktioner hos de äldre. Resultatet från brukarundersökningar och studier av verksamheterna inom äldreomsorgen visar att det finns ett stort underskott av tjänster och bemötande som kan utveckla ett önskvärt och hälsofrämjande socialt samspel mellan de som utför tjänsterna till de äldre och de som tar emot dessa tjänster. De allra flesta anställda känner väl till denna problematik men bristande kunskaper, resurser och verksamhetsorganisationer som inte skapar utrymme för detta är ett problem.

Äldreomsorgen behöver moderniseras skyndsamt för att klara utmaningarna och för att anställda fortsättningsvis ska kunna klara av att arbeta utifrån de krav som ställs eller kommer att ställas. Detta genomförandeprojekt ska bemöta dessa utmaningar som sammanfattas nedan i en problemformulering:
1) En nödvändig omställning av äldreomsorgen till ett individorienterat arbetssätt med
fokus på socialt innehåll ställer krav på nya kompetenser
2) Ovanstående utmaning förutsätter samtidigt kunskaper om nya arbetssätt och arbetsmodeller som är mer individ- och kundorienterade
Nyckeln till att angripa de flesta av utmaningarna är kompetensutveckling på bred front och det är nödvändigt att rikta sig till såväl individer som arbetar direkt med tjänster till de äldre som till de individer som utgör ledarskapet inom verksamheten i egenskap av arbetsledande befattningar eller som chefstjänstemän. Om inte verksamhetssystemet medger utrymme för att arbeta på nya sätt är kompetensutvecklingsinsatser inom utförarledet bortkastade. Därför måste även äldreomsorgens ledarskap involveras i utbildningssatsningar.

Resultat från förprojekteringar
En förprojektering utfördes i tre steg där varje steg samtidigt utgjorde en kontrollstation av det preliminära resultatet. En kompletterande förprojektering har dessutom utförts för företagen. Två nyckelområden har framstått som speciellt viktiga för kompetensutvecklingsinsatser för att äldreomsorgen ska moderniseras och komma ikapp för att möta en ny tid äldres behov:
Se individen och bemöta har bedömts som de allra största kompetensutvecklingsområdet som måste klara att möta nästa utvecklingssteg inom äldreomsorgen där kunskaper om relationen är i fokus. Socialt fokus med kunskaper om samspelet med den äldre individen, ett hälsofrämjande arbetssätt och förståelse av miljöns betydelse för välbefinnandet är samtliga viktiga grunder för kompetensutveckling. Därutöver finns det annan del inom detta program som syftar till att skapa bättre kunskaper om individens åldrande och funktionsproblem utifrån de viktigaste sjukdomarna.
Utveckla, leda och samverka är ett viktigt strategiskt kompetensutvecklingsområde för att äldreomsorgen och dess personal ska klara en nödvändig omstrukturering. Det handlar om kompetensutvecklingsinsatser riktade mot ledarskapet för verksamheterna men även de som arbetar i personalledande roller i de dagliga insatserna mot de äldre. I fokus är kunskaper om nya arbetsmodeller utifrån kundorientering och tjänstekoncept. För företagen, anställda i offentlig sektor och inte minst ideell sektor är det ett stort utvecklingsområde för nytt entreprenörskap, utveckling av företagande och ideellt engagemang.
Ett tredje nyckelområde som framkom under förprojekteringen var bas- och grundutbildningar som är nödvändiga för att kunna uppfylla grundläggande kompetensbehov i en omställning inom äldreomsorgen och framför allt för att en stor del av de anställda ska kunna vara fortsatt anställningsbara. Upp till 40% av de anställda inom nordostkommunernas äldreomsorg har inte de grundläggande kompetenser som behövs när kraven skärps och kommunerna och dess utförarorganisationer kommer inte att ha möjlighet att med egna medel klara denna omställning av en så stor grupp anställda.

Metoder
Äldreomsorgen har en rad särskilda förutsättningar som måste tas hänsyn till för att utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser ska kunna genomföras. Detta ställer krav på speciell metodik och pedagogiskt modellupplägg för att insatserna ska kunna etableras och leda till resultat. Verksamheterna inom äldreomsorgen är resurssvaga. Stora behov och begränsade resurser inom kommunerna skapar brist på medel för utbildningsinsatser. Verksamheterna inom äldreomsorgen är också utsatta utifrån det tryck som finns inom en verksamhet med ständiga behov (som inte kan skjutas upp) och som pågår 24 timmar om dygnet. Verksamheterna bygger även på behov av kontinuitet, särskilt så inom äldreboenden där de äldre individerna kan vara mycket sjuka och där personkännedomen om de äldre hos en del av de anställda är viktiga för att verksamheten ska kunna fungera. Att skicka anställda på kurs, på samma sätt som är vanligt i andra verksamheter, är därför ofta svårt. Det innebär nästan alltid att vikarier behöver hyras in till 100 procents täckning vilket innebär en stor extra kostnad för den organisation som ska skicka personal. Den vanligtvis dubbla kostnaden för utbildningar är en hämmande faktor för dessa initiativ. Utöver detta är vanan av utbildning och mer abstrakta resonemang relativt låg. Äldreomsorgen har en svag utbildningstradition och det finns även en rädsla eller obehag inför att delta i traditionella utbildningsformer med prov och examineringar. Allt detta ställer stora krav på en metod för att driva utbildning som kan hantera ovanstående begränsningar och motkrafter till utbildningar.

Den grundläggande metod och arbetsmodell som kommer att användas till större delen i ett genomförande i nästa steg bygger på lärandekonceptet arbetsplatslärande (APL). Metodiken har utvecklats speciellt för äldreomsorgens förutsättningar och innebär att kompetensutvecklingsprogrammen i stora delar genomförs på arbetsplatsen för att dels minska den tid som innebär avbrott i verksamheterna, dels för att utbildningen ska kunna genomföras i en miljö som är bekant, som utgör möjligheter till praktiska demonstrationer (cases/fallstudier) och som skapar säkerhet och gemensamt lärande mellan de som arbetar i team på en arbetsplats. För äldreomsorgen, som inte har vana av utbildningar, teorier och modeller är det viktigt att skapa en koppling mellan de förvärvade kunskaperna och arbetsplatsens gällande förhållanden. Metodiken kommer dock att ha en tydlig rågång mellan vad som utgör faktiskt arbetstid och vad som utgör utbildningstid. Arbete och utbildning kommer inte att sammanblandas då all utbildning kommer att drivas enligt programmoduler med professionell utbildningsledning.

Syfte

Grunderna bakom projektets avsikt
Äldreomsorgsverksamheterna inom kommunerna i Stockholm Nordost måste utvecklas skyndsamt och med nytänkande för att kunna möta de stora utmaningar som har beskrivits inledningsvis i stycket Behov och problem.
Verksamheterna befinner sig i ett stort omställningstryck främst på grund av de uppenbara problemen med att kunna möta de verkliga behov som många av de äldre har och har rätt till enligt den rättighetslagstiftning som socialtjänstlagen utgör (som reglerar kommunernas ansvar för äldreomsorgen). Undersökningar visar att yngre människor ser med stor oro på den tiden då man på ett eller annat sätt kommer in i äldreomsorgen. De anställda inom äldreomsorgen är i de flesta fall mycket bekymrade och pressade över att inte kunna motsvara de förväntningar och besvara de uppenbara behov som är av mer social och stimulerande art i de äldres liv.

Äldreomsorgen är vidare pressad ekonomiskt av stora och ökande behov parallellt med begränsade resurser. Äldreomsorgsverksamheten tillhör sällan de spetsområden som får uppmärksamhet och resurser utifrån utvecklingssatsningar. Verksamheten ses ofta med ett perspektiv av låg status och som en tung, problemfylld och ointressant sektor. Det finns dock öppningar för att denna stora verksamhet lika gärna kan ses som en tillväxtmotor för många andra näringar (på grund av sin storlek) och som ett stort utvecklingsområde för nya och effektiva tjänsteföretag med möjligheter att anställa och utveckla många personer som annars kan ha svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. Denna perspektivväxling, från ett problemtungt och ointressant område till ett tillväxtorienterat, dynamiskt och spännande område, kan komma att utvecklas men behöver speciellt stöd för detta i en för kommunerna fortsatt ekonomiskt besvärlig period. Med nytt entreprenörskap i denna verksamhet finns det stora möjligheter att parallellt höja kvaliteten samtidigt som resurser utnyttjas mer effektivt. Flera expertstudier visar på dessa möjligheter.

Det finns ett omfattande kompetensgap för att möta de utmaningar och ta hand om de möjligheter som beskrivs ovan. En viktig avsikt med ett genomförandeprojekt inom Äldreliv Nordost är därför att med utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser stödja en kulturförändring mot mer kunskapsinriktning och utvecklingstänkande inom äldreomsorgen. Detta gäller såväl företag, kommunala organisationer och ideella organisationer. Även om alltfler företag kommer in i verksamheterna steg för steg kommer inte nytänkande och entreprenörskap spridas med automatik. Den gemensamma kulturen består ofta då de verksamma inom äldreomsorgen ofta har liknande bakgrunder och arbetssätt oavsett om man är verksam inom ett företag eller en kommunal organisation. De ideella aktörerna har svårt att utveckla den potential som de skulle kunna bidra med och svårt att få tillträde till verksamheterna för att ta nya roller.

Grundläggande avsikter och huvudsyften
Den första grundläggande avsikten och därmed ett av grundsyftena med projektets genomförandefas är därför att, utifrån förprojekteringens identifiering av kritiska utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser, genomföra de insatser som bedöms som allra viktigast för verksamheten. Detta innebär att påbörja och lägga en grundstruktur för den omställning som är nödvändig inom äldreomsorgen för att nordostkommunerna ska klara sitt uppdrag mot invånarna i regionen, samt för att de anställda fortsättningsvis ska kunna finnas kvar som verksamma inom äldreomsorgen efter den omställning som är nödvändig.
Den andra grundläggande avsikten och därmed grundsyfte är att främja det entreprenörskap som kan utveckla den potential till samtidiga kvalitets- och resursvinster som är möjliga att uppnå inom äldreomsorgen med nya kunskaper och förnyad utvecklingsorientering till följd av kunskaper. I de analyser som utförts under de två förprojekteringarna är det uppenbart att dessa två grundläggande avsikter är ömsesidigt beroende av varandra för att ge resultat. Dessa avsikter bör därför hanteras utifrån ett gemensamt genomförande.

Denna genomförandeansökan gäller således ESF-rådets utlysningsinriktning A: Kompetensutveckling för organisationer i omställning, samt utlysningsinriktning D: Kompetensutveckling för att främja entreprenörskap.

Syften med insatser för att bemöta ovanstående avsikter
Den breda kartläggningen av kunskaps- och kompetensbehov genom förprojekteringen av Äldreliv Nordost ledde till en stegvis avgränsning mot tre viktiga kompetensutvecklingsområden. Dessa tre områden sågs efter en noggrann bedömning av andra områden som de absolut mest kritiska för verksamheten i ett perspektiv av omställning och entreprenörskapsfrämjande. Detta leder till att tre undersyften beskrivs nedan för tre olika huvudprogram för utbildning och kompetensutveckling

1) Ett av dessa tre syften är att underlätta för en nödvändig omställning av äldreomsorgen från ett dominerande och ensidigt fokus på enskilda insatser till ett starkare fokus på relationen till den äldre som grund för arbetet och insatserna. Det handlar om att utifrån mer individorienterade angreppssätt för såväl biståndsbedömning som efterföljande insatser utveckla den nya äldreomsorg som krävs för att bemöta de äldre av idag och framöver. Dagens äldreomsorg är alltjämt förankrad i delvis förlegade institutionella och kollektiva arbetssätt. Insatser inom detta område avses att drivas inom huvudprogrammet Se individen och bemöta.

2) Ett andra syfte är att med utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser stödja utvecklingen och förmågan till att utveckla nya verksamhetsmodeller och arbetssätt samt utveckla de sammansatta tjänstekoncept som är nödvändiga för att bemöta en äldre individs sammanhängande behov. En viktig målgrupp för detta huvudprogram är ledarskapet inom kommuner och företag men även den ideella sektorn. Ledarskapet för äldreomsorgen är kritiskt för att kompetensutveckling ska kunna ske inom andra områden och för att en mer individorienterad äldreomsorg ska kunna utvecklas. Stora delar av dagens ledarskap utmanas också av den omställning som måste ske utifrån nytt tänkande och nya former av ledarskap. För många inom ledarskapet handlar det även om utbildning för att alltjämt finnas kvar som verksamma inom området. Dessa kritiska kompetensbehov avses att drivas inom huvudprogrammet Utveckla, leda och samverka som samtidigt är ett viktigt programområde för nytt entreprenörskap av såväl företag, offentlig sektor som ideella organisationer.

3) Det tredje syftet är att driva ett huvudprogram med fokus på de bas- och grundutbildningar som är nödvändiga för att individer ska kunna vara fortsatt anställningsbara inom äldreomsorgen. Upp till 40% av de som arbetar i äldreomsorgen inom nordostkommunerna har idag inte tillräcklig grundutbildning. Det beror i första hand på problematiken att finna och kunna rekrytera tillräckligt utbildad personal. För målgruppen inom detta område handlar det oftast om kompletteringar. Kommunerna har själva begränsade resurser för att klara att överbrygga detta kompetensgap, för så många anställda, med utbildningar då det dessutom alltid innebär en merkostnad för kommunerna att också ta in vikarier som ersättare under utbildningsperioderna.

Målsättning

Huvudmålsättningar
Det finns två huvudmålsättningar med genomförandefasen inom Äldreliv Nordost.

En av huvudmålsättningarna är att lägga en grund av insatser och metodik för en kompetensutveckling som kan bistå med att ett första steg tas mot en modernare äldreomsorg som bättre stödjer de äldre (som här tolkas som mottagare och användare av resultaten). Denna målsättning innebär samtidigt att de anställda (deltagarna från kommuner, företag och ideella organisationer) erhåller de kompetenser som är viktiga för att klara omställningens första steg. Äldreomsorgen måste klara omställningen till ökad individ- och kundorientering i sina tjänster och öka det sociala innehållet för att fortsatt vara relevant och svara mot såväl individers som samhällets krav.
En metodik för kompetensutvecklingen (APL, arbetsplatslärande) ska etableras som utifrån de speciella förutsättningar som äldreomsorgen har (resursansträngd verksamhet med stora behov av insatser och stöd till de äldre 24 timmar om dygnet) klarar att involvera de som behöver kompetensutvecklingsinsatserna.

Den andra huvudmålsättningen är att med utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser främja utveckling av entreprenörskap (inom företag, ideell sektor och kommuner) som frigör de potentialer som finns till väsentliga kvalitets- och resursvinster i verksamheterna. För att klara de utmaningar som beskrivits ovan är ökat entreprenörskap och utveckling av nya verksamhetsmodeller och tjänster inom äldreomsorgen avgörande. Ytterligare resurser genom ökad skattefinansiering är inte en framkomlig väg. Däremot finns det stora möjligheter till att utnyttja resurserna bättre genom en effektivare verksamhet som samverkar mer dynamiskt och kundorienterat. Kunskaper och kompetenser som kan realisera dessa vinster saknas dock i stor omfattning. En viktig målsättning är därför att etablera en kritisk massa av kompetens hos dem som utgör målgruppen (deltagarna) inom äldreomsorgen i kommunerna inom Stockholm Nordost och de där verksamma företagen och ideella organisationerna. Denna målsättning innebär att kommunerna, företagen och ideell sektor (där förutsättningarna finns) ska komma igång med en innovationsinriktad utveckling när det gäller verksamhets-/arbetsmodeller och mer attraktiva tjänstekoncept riktade mot de äldre (mottagare och användare av tjänsterna)

Mätbara projektmål
De mätbara projektmålen härleds utifrån de tre operativa övergripande huvudprogram (kompetensutvecklingsprogram) som avses att genomföras och som beskrivits som tre viktiga undersyften inom avsnittet Syften, avsikten med projektet ovan.

Huvudprogrammet Se individen och bemöta har fokus på kompetensutveckling som är kritiskt viktig för att anställda i verksamheter ska klara den omställning som är nödvändig och på gång inom äldreomsorgen. Inom detta program ska 1 330 anställda ha genomgått kompetensutvecklingsinsatser inom delprogrammet Samspel och socialt innehåll under projekttiden. Cirka 30 procent av dessa deltagare ska vara anställda i företag som ser detta område som ett viktigt utvecklingsområde för sina verksamheter. Inom programmet Individen, åldrandet och miljön ska 1 187 anställda ha genomgått kompetensutvecklingsinsatser under projekttiden. Sammanlagt är målsättningen att över 2 500 anställda ska ha deltagit i huvudprogrammet Se individen och bemöta.

Huvudprogrammet Utveckla, leda och samverka har fokus på utbildning och kompetensutveckling som är kritiskt viktig för att ledarskapet inom äldreomsorgen ska klara omställningen som är nödvändig inom äldreomsorgen samt utnyttja och utveckla de stora potentialer som finns i organisatoriska innovationer, tjänsteutveckling och biståndsbedömning. Inom detta program ska 185 anställda i främst arbetsledande befattningar ha genomgått utbildning och kompetensutvecklingsinsatser under projekttiden. Cirka 30 procent av dessa personer ska vara anställda i företag.

Huvudprogrammet bas- och grundutbildningar ska fokusera på att de grundkrav som krävs för att arbeta inom äldreomsorgen uppfylls för den aktuella målgruppen. Inom detta program ska 357 anställda ha genomgått de utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som krävs för att uppnå grundkraven under projekttiden.
Över 3 000 anställda är därför den totala målsättning som ska nås för deltagande i detta projekts genomförandefas.

Anställda i ideella/sociala sektorn, med fokus på äldreomsorgsverksamhet, ska aktivt uppsökas och uppmuntras speciellt för att genomgå olika kompetensutvecklingsinsatser inom de huvudprogram som kan vara aktuella. Då den stora andelen verksamma inom ideell sektor bygger på frivilligverksamhet, med mycket få anställda, är gruppen dock för liten för att kunna utgöra kvantifierade mål. Målsättningen är därför istället att samtliga anställda inom ideell sektor (som på ett eller annat sätt har koppling till nordostkommunernas äldreomsorg) ska uppsökas personligt för att uppmanas delta i de kompetensutvecklingsprogram som är relevant.

Uppföljningar ska göras halvårsvis av samtliga utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram som pågår under projekttiden. Detta är en del av den uppföljning som ska genomföras. Ett mätbart mål är att minst 90% av deltagarna ska finna programmen givande och stimulerande att delta i.

Målinsatser för jämställdhetsintegrering ska mätas genom att minst 50 procent av de utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som sker ska bedömas som direkt kopplade till möjligheterna att förbättra obalansen mellan antalet verksamma män och kvinnor i verksamheterna. Detta görs genom uppföljningsenkäter till deltagare och arbetsplatser.

Målinstaser för att förbättra social tillgänglighet för de äldre (den främsta tillgänglighetsutmaningen för äldreomsorgen) ska följas upp genom kontinuerlig uppföljning. 12 månader från start ska 30 procent av utförarorganisationerna ha etablerade arbetsmodeller som kan bedömas förbättra den sociala tillgängligheten för de äldre. Efter 24 månader ska 50 procent av utförarorganisationerna ha sådana etablerade arbetsmodeller.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Äldreomsorgen är från grunden organiserad för att vara tillgänglig utifrån det fysiska perspektivet (lokaler, hjälpmedel etc.) då verksamheten vänder sig mot äldre med ofta omfattande funktionsnedsättningar. För detta finns det också mycket väl utvecklade kunskaper hos de anställda.

Som beskrivits i den swot-analys som utfördes i samband med förprojekteringen är äldreomsorgen däremot betydligt mindre utvecklad när perspektivet av social tillgänglighet är i centrum. Den absolut största utmaningen i detta sammanhang är de äldres möjligheter att känna och få social tillgänglighet och därmed möjlighet att kommunicera om sina behov samt att få inflytande på de tjänster som utförs. Detta är ett kunskaps- och kompetensområde som är uppenbart outvecklat inom äldreomsorgen samtidigt som intresset bland de anställda är stort utifrån resultaten av den inledande kartläggning som har utförts. Slutsatserna från förprojekteringen är att kompetensutveckling är avgörande för att påverka ovanstående tillgänglighetsproblematik.

Påverkan genom huvudprogrammen
I genomförandefasen kommer ett omfattande arbete att läggas på ett av huvudprogrammen som benämns Se individen och bemöta. Detta programområde fokuserar på kompetensutveckling som är central för att påverka verksamheten mot större social tillgänglighet för de äldre. Momenten inom detta huvudprogram förväntas påverka de äldres situation samt även medarbetarna i deras samspel och sociala tillgänglighet mellan varandra redan under projekttiden.

Det andra huvudprogrammet i genomförandefasen, Utveckla, leda och samverka förväntas också påverka den sociala tillgängligheten (och detta redan under projekttiden). De kompetensutvecklingsinsatser som bedrivs inom detta program kommer bland annat att fokusera perspektivet av att ha kunden (den äldre i detta fall) i centrum och att utgå från de verkliga behoven när tjänsterna sammanställs och levereras till den äldre genom ett verksamhetssystem. Detta perspektiv bygger på att den som är mottagare för tjänsterna också involveras för att skapa bättre matchning mellan den som producerar tjänsterna och den som tar emot tjänsterna.

Två av huvudprogrammen (men framför allt det första som beskrivs ovan) kommer alltså att fokusera på kunskaper och kompetensutveckling som syftar till att, redan under projekttiden, förbättra den viktiga men för närvarande bristande sociala tillgängligheten. Även det tredje huvudprogrammet bas- och grundutbildningar innehåller moment som fokuserar denna problematik och förbättringsbehov.

En viktig utmaning när det gäller att bedriva utbildning och kompetensutveckling inom äldreomsorgen är att det finns en ovana och svag kompetensutvecklingskultur inom verksamheten. De utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som avses att genomföras måste kunna möta kraven på kommunikativ och informativ tillgänglighet. Programmen måste kunna involvera medarbetarna och undvika en känsla av utanförskap. Det finns också en del anställda inom äldreomsorgen i nordostkommunerna och i de företag som verkar där som har vissa begränsade kunskaper i det svenska språket. Detta ställer viktiga krav på utbildningsanordnarna.
Ovanstående förhållanden får inte på några sätt vara ett hinder och det ska tydligt framgå att sådana eventuella problem ska hanteras genom att programmen anpassas om nödvändigt även språkligt och pedagogiskt. De professionella utbildningsföretag som upphandlas i en genomförandefas kommer förutom kraven på god erfarenhet av utbildningar inom äldreomsorgen även ha kravet på sig att anpassa utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser efter de individer som är aktuella i varje skede.

Den metodik som avses användas, arbetsplatslärande (APL), är en viktig metod för överbrygga eventuella barriärer när det gäller informativ och kommunikativ tillgänglighet. Metoden gör det möjligt att skapa så kallade demonstrationer i en välbekant miljö och sätter teorier i ett praktiskt sammanhang. De kollegor som samarbetar dagligen genomgår utbildningar tillsammans vilket underlättar lärande och resultat på betydande sätt. Utifrån den ovana av abstraktioner och teorier som finns bland målgrupperna bedöms denna metodik som nödvändig för att tillgänglighet till kunskaperna ska kunna uppnås och därmed kunna användas i praktiken.

Målsättningar inom social tillgänglighet kommer att följas upp vilket tidigare i denna ansökan redovisats under rubriken Målsättning och mätbara projektmål. Att kunskaperna leder till att nya eller förbättrade arbetsmodeller som leder till ökad social tillgänglighet införs i verksamheter kommer att mätas genom uppföljningar och utvärderas i specifika analyser av genomförandeprojektet.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet från förprojekteringen gällande jämställdhetsintegrering har beskrivits i denna ansökan under avsnittet Bakgrund. Den stora utmaningen är obalansen mellan verksamma män och kvinnor och detta påverkar verksamheten negativt av skäl som beskrivs i föregående avsnitt. Det som är den viktiga slutsatsen utifrån jämställdhetsperspektivet är att äldreomsorgen behöver förändra sin imagebild och utveckla det som kan beskrivas som ett slumrande kunskapsinnehåll för att den stora obalans som råder idag mellan verksamma män och kvinnor ska börja förändras.

Det är tveklöst att vägen till ökad jämställdhet utifrån könsperspektivet går via höjda kompetensnivåer som samtidigt kan stödja den nödvändiga utvecklingen av att förändra bilden av äldreomsorgen. Denna förändring av imagen handlar om att växla bilden från en problemtyngd verksamhet som fokuserar praktiska sysslor förknippade med låg status till en verksamhet som har utvecklingsfokus och kompetensorientering mot de komplexa kunskaperna om åldrandet. Äldreomsorgen är väl på väg att bli det främsta området för nytt företagande inom tidigare slutna offentliga områden och med stora utvecklingsmöjligheter för företagen när det gäller kringtjänster (utifrån äldreomsorgen) med fokus på de äldre som exempelvis boende, social stimulans och upplevelser, hälsofrämjande insatser m.m.
Detta är exempel på drivkrafter som väsentligen kan förbättra den främsta obalansen när det gäller jämställdhet inom äldreomsorgen. Fler män förväntas träda in i verksamheterna om ovan nämnda utvecklingar kan ske. De stora möjligheterna till nytt företagande inom äldreomsorgen utgör samtidigt stora möjligheter att förbättra balansen mellan kvinnors och mäns företagande. Ovanstående önskvärda utvecklingar kräver dock ett aktivt understöd och att eventuella barriärer i utvecklingen identifieras och lyfts bort.
Jämställdhetsproblematik gäller även i det viktiga samspelet mellan den landstingsdrivna vården och den kommunalt drivna omsorgen. Landstingens hälso- och sjukvårdsverksamheter är mycket kompetensintensiva och kunskapsorienterade medan kommunernas verksamheter inom äldreomsorgen är främst arbetsintensiv och med en klart begränsad kunskapskultur. Trots att verksamheterna har stora behov av att samarbeta kring de äldre så försvåras samarbetet på betydande sätt av två olika verksamhetskulturer. För att nå en bättre utveckling och mer jämställdhet mellan dessa två skilda verksamheter behöver kommunerna höja sitt kunskapsinnehåll i alla delar inom äldreomsorgen. Detta kommer att gynna alla involverade parter.


Hur projektet kan påverka jämställdhetsproblematiker
I detta genomförandeprojekt är den nya bilden av äldreomsorgen central och den kommer att genom hela projektet hållas levande och utvecklas genom den befintliga målbilden av äldrelivsbranschen. Projektet, målbilden och dess olika kompetensutvecklingsinsatser kommer att utgöra viktiga budskap i såväl den interna som externa miljön om möjligheterna i branschen. På sikt förväntas detta minska en del av obalanserna inom äldreomsorgen mellan verksamma män och kvinnor i nordostkommunerna och de företag som verkar i regionen.

Får projektet den omfattning som ansöks finns det goda skäl för att utbildningsanordnare kan nå en plattform inom regionen och kontakter med kommuner och företag som leder till fortsatta utbildnings- och kompetensutvecklingsatsningar framöver. Regionens äldreomsorg i samverkan med utbildningsanordnare och begynnande FoU-center kan få en ny imagebild etablerad inom regionen. Detta kan ske genom etableringen av ett kunskapskluster med fokus på äldreomsorgen. Detta är också en av målsättningarna med nordostkommunernas satsning på äldrelivsbranschen vilket förväntas påverka obalanserna när det gäller bristande jämställdhet inom den lokala och regionala äldreomsorgen. Efter att ha granskat utvecklingssatsningar inom äldreomsorgen nationellt vet vi också att denna satsning är unik i Sverige och kan därför kvalificera som ett pilotprojekt av intresse över hela Sverige med bland annat påverkan på jämställdhetsproblemen.

Projektet förväntas påverka kommunerna (och även företagen) att arbeta mer aktivt med jämställdhetsintegrering genom att satsa på kunskapslyft, främjandet av entreprenörskap och aktiv rekrytering som minskar obalanser. Detta ska understödjas av projektet genom att målsättningar ställs för bättre jämställdhet och att strategier för att nå dessa mål tillhandahålls som redskap.

Uppföljning av önskvärda resultat inom jämställdhet
Tre vägar till bättre jämställdhet inom äldreomsorgen har beskrivits ovan:
- Generell kompetenshöjning inom alla delar av verksamheterna
- Ökad samverkan mellan utbildningsanordnare/FoU-center/utförarorganisationer
- Kunskapsstöd för att främja entreprenörskap och företagande.
En koordinator inom varje kommun kommer att bevaka och följa upp aktiviteter förknippade med dessa tre vägar till förbättrad jämställdhet inom de lokala verksamheterna (som inkluderar de där verksamma kommunala utförarna, företagen och de ideella organisationerna) utifrån utvärderingsunderlag och coachningsinsatser. Koordinatorerna i de sex kommunerna kommer att löpande träffas och till projektledningen rapportera utvecklingen. Uppföljningen lägger grund för om utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser inom en kommun ska förändras eller läggas till eller på olika sätt samverka med andra aktörer för att nå bättre resultat. Vidare ska marknadsföringen och kommunikation av insatserna utvärderas löpande.

Sammanfattning av uppföljningsindikatorer för ökad jämställdhetsintegrering:
- Att de kompetensutvecklingsinsatser som sker inom huvudprogrammen (med undantag för bas- och grundutbildningar) till minst hälften kan bedömas påverka och förbättra obalansen mellan verksamma män och kvinnor.
- Att respektive kommun i samverkan med utförare (företag och kommunala enheter) bedriver minst en gemensam kommunikationskampanj/marknadsföringsinsats årligen med start från år 2010 som utnyttjar befintliga kompetensutvecklingsprogram och utbildningsanordnare i syfte att påverka den befintliga obalansen i ett jämställdhetsperspektiv.
- Att de utbildningsinsatser som sker inom huvudprogrammet Utveckla, leda och samverka till den dominerande delen bedöms vara attraktiva för att rekrytera nya individer till äldreomsorgen och i synnerhet främja ökat deltagande från män.

Transnationellt samarbete

Projektet innehåller ingen transnationell verksamhet

Samarbetspartners

  • FÖRETAGARNA I ROSLAGEN, NORRTE

Deltagande aktörer

  • Blomsterfonden Huvudkontor
  • OC Vård & Sällskap
  • Stångberga Sjukhem
  • Svanen Hemtjänst
  • Täby kommun, Kommunledningskontoret
  • Österåkers kommun, Stats och kommunled/övergripandeplanering

Kommun

  • Danderyd
  • Norrtälje
  • Täby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Österåker