Logotyp på utskrifter

Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktionen (AMiA)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörsäkringskassan Huvudkontoret Stockholm
KontaktpersonGöran Holmström
E-postgoran.holmstrom@forsakringskassan.se
Telefonnummer010-113 80 12
Beviljat ESF-stöd34 417 262 kr
Total projektbudget76 482 806 kr
Projektperiod2010-10-01 till 2013-09-27
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Försäkringskassan kommer tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen och vården att samverka på ett nytt sätt utifrån en gemensam process med målet att öka individens möjligheter att återfå arbetsförmågan. Projektet ska utgå från ett helhetsperspektiv under tiden före, under och efter det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion. Idag saknas aktiviteter inför Arbetslivsintroduktionen som ger stöd på vägen tillbaka till arbete. Det nya arbetssättet tar sin utgångspunkt i individens behov och förutsättningar där medverkande aktörer ska ge individen en möjlighet att själv se sina starka sidor (empowerment).

Bakgrund

Sedan flera år tillbaka har det i Sverige varit ett stort intresse för sjukförsäkringen. En del av diskussionerna har handlat om sjukskrivningstider och ohälsotal. Parallellt med dessa diskussioner har det genomförts flera ändringar i lagstiftningen som inneburit att Försäkringskassan, men även Arbetsförmedlingen har fått anpassa sin verksamhet. Reformerna i sjukförsäkringen och införandet av rehabiliteringskedjan den 1 juli 2008 innebar bland annat att det numera finns en tidsgräns för hur länge en person kan vara sjukskriven. Som en del i rehabiliteringskedjan beslutades också om att ge Arbetsförmedlingen ett breddat uppdrag och att erbjuda ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, Arbetslivsintroduktion, från den 1 januari 2010. Arbetslivsintroduktion infördes för personer som har haft förlängd sjukpenning i 550 dagar eller tidsbegränsad sjukersättning under maximalt antal månader och som därför inte kan få någon ytterligare ersättning från sjukförsäkringen.

Från 2003 har Sverige haft en positiv utveckling inom ohälsoområdet och antalet sjukskrivna har stadigt minskat. Sverige ligger nu nära de nivåer som ligger i linje med andra jämförbara länder i Europa. I Sverige finns dock fortfarande ett stort antal människor som är sjukskrivna eller har tidsbegränsad sjukersättning och där majoriteten är kvinnor. Detta innebär att ett stort antal människor har en oklar eller en okänd arbetsförmåga och där ersättningen kommer att upphöra.
Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten (22 kap. 5 § AFL). Det gäller även om den försäkrade är i en sådan situation att han eller hon bedöms ha en något nedsatt arbetsförmåga. När den försäkrade går in i en Arbetslivsintroduktion, eller i ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, har Arbetsförmedlingen ansvar för att hitta lösningar för den försäkrades återgång i arbete. Det innebär att Arbetsförmedlingen ansvarar för att utreda och verkställa möjliga anpassningar eller insatser som kan leda till att den försäkrade kan delta i program utifrån sina individuella förutsättningar. Den försäkrades arbetsförmåga bedöms i en sådan situation mot förmågan att delta i programmet (3 kap. 7 § fjortonde stycket AFL). Det innebär att så länge den försäkrade klarar av att delta i programmet bedöms den försäkrade ha en arbetsförmåga enligt gällande bedömningsgrunder. Under tiden individen befinner sig i Arbetslivsintroduktionen så är Försäkringskassans samordningsansvar vilande men kan aktualiseras om individen till exempel behöver få kontakt med vården.

Arbetslivsintroduktionen, som ska vara individanpassad, innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av individens förutsättningar och behov av stöd. Programmet ska som längst pågå i tre månader. Efter Arbetslivsintroduktionen kommer personen att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie insatser, såsom arbetslivsinriktad rehabilitering, jobb- och utvecklingsgarantin, lönebidrag, särskilt anställningsstöd, nystartsjobb eller eget arbetssökande, när detta bedöms som möjligt. För att kunna tillgodogöra sig det stöd som är tillgängligt inom ramen för Arbetslivsintroduktion krävs att individen har en god bild av sina faktiska medicinska förutsättningar att delta i arbetslivsinriktade aktiviteter och dessutom fått möjligheter att, via olika förberedande aktiviteter, stärka dessa förutsättningar.

Ett särskilt ansvar vilar på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när människor befinner sig i övergången mellan socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt är det viktigt att se den potential som finns hos andra aktörer som t ex den sociala ekonomins aktörer, arbetsgivare, forskningsinstitutioner, kommuner och vården. De människor som deltar i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram är ofta inte förberedda och behöver mer tid och förberedelser inför introduktionen. En viktig orsak är den oro många känner för sin ekonomiska situation vilket kan påverka förmågan till omställning. Övergången från sjukskrivning kan upplevas som ett stort steg som väcker andra frågor och medför oro. Möten mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens handläggare och den enskilde är därför viktiga händelser där metodik och bemötande behöver utvecklas. De nya arbetsformerna som projektet ska utforma ska spridas till alla handläggarna. Tillsammans med andra aktörer som vården, kommunerna, sociala företag och privata rehabiliteringsföretag med mera kan samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen erbjuda aktiviteter som innebär ett mindre antal sjukskrivna och att fler människor får ett bättre liv.

Det finns idag människor som inte kan påbörja vägen tillbaka till arbete på grund av att det inte finns aktiviteter som förbereder dem i omställningen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver därför ha en samsyn som utgår från individens behov och där myndigheterna gemensamt tar ansvar för hela processen. Vården är en viktig aktör i den här processen eftersom individen i många fall befinner sig i ett sjukdomstillstånd. Det innebär att ha en helhetssyn före, under och efter programmet Arbetslivsintroduktion. Hänsyn ska tas till projektdeltagarnas livssituation, behov, motivation och förutsättningar. Samtidigt måste en utgångspunkt i ett nytt arbetssätt innehålla aktiviteter som stärker den enskildes möjligheter att formulera sina mål utifrån ett självständighetsperspektiv (jämför empowerment). För att konkretisera problembilden har det genomförts en workshop enligt LFA-metoden med stöd av Arbetsmiljöforum. Huvudproblemet är att människor har en oklar/okänd arbetsförmåga och att ersättningen upphör. Det behöver därför tas ett gemensamt grepp med individen i fokus vilket i huvudsak innebär att individen ska kunna värdera sina kunskaper i syfte att se vilka möjligheter som finns framöver. En kunskapsinventering ska öppna upp för möjligheten att bredda sitt yrkesval och se till nya yrkesval.

Vårt nya arbetssätt är ett nytt synsätt där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, tillsammans med andra aktörer, ser hela kedjan (före, under och efter Arbetslivsintroduktionen) som en gemensam process. Den nya metoden innebär en ökad grad av individanpassning med utgångspunkt från deltagarnas situation. Överlämningsmöten mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska präglas av samsyn där man ska sträva efter att den enskilde upplever sig delaktig i planer och beslut så att känslan av att "kastas mellan myndigheterna" försvinner. Det nya arbetssättet kommer att starta på olika platser i Sverige. Genom vårt arbetssätt kommer nya metoder att utvecklas. Metodutvecklingen och de erfarenheter som projektet kommer att få behöver spridas både inom och utanför Sverige. Ett transnationellt samarbete innebär även att projektet kommer att ta till sig kunskap från andra EU-länder och sprida den kunskapen i Sverige.

KOMPLETTERING - Se forts. under rubriken Syfte och under rubriken Strategisk påverkan.

Syfte

Projektet har följande syften:
1. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska, tillsammans med andra aktörer, genomföra en sammanhållen verksamhet som syftar till att individerna ska följas genom hela kedjan (före, under och efter Arbetslivsintroduktionen).

2. Projektet vill erbjuda upphandlade stöd- och motivationsinsatser för individer såväl före som under Arbetslivsintroduktionen. Idag har Försäkringskassan inga möjligheter eller medel att upphandla sådana insatser.

3. En metodutveckling som syftar till en tätare samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården inom några avgränsade geografiska områden.

Det innebär att när sex månader av den försäkrades dagar eller månader med sjukpenning eller sjukersättning återstår ska Försäkringskassans handläggare genomföra ett möte/avstämningsmöte tillsammans med den försäkrade, dennes behandlande läkare och Arbetsförmedlingens handläggare. Mötet är en genomgång och planering av den försäkrades möjligheter under 9-12 månader framåt med en obruten kedja och där både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens handläggare tillsammans följer den försäkrade hela vägen.

Samverkansarbetet ska utvecklas i en riktning mot ett närmande av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens arbete och syftar till att individen ska få bästa möjliga förutsättningar att återfå arbetsförmågan.

Projektet syftar också till att skapa en samsyn för att förbereda deltagarna inför Arbetslivsintroduktionen. Projektet har också ett helhetsperspektiv och individernas behov ska vara i centrum vid utvecklingen av en ny gemensam process.

Målsättningen är att projektdeltagarna ska vara väl förberedda för introduktionen och senare kunna återfå arbetsförmågan. Deltagarna förbereds på ett bättre sätt inför insatserna på Arbetsförmedlingen. Det nya arbetssättet ökar förutsättningarna för män och kvinnor som är långtidssjukskrivna eller har tidsbegränsad sjukersättning att återfå arbetsförmågan och komma närmare arbetslivet antingen som anställd eller som egenföretagare. En del i projektets arbete är att lyfta fram vilka deltagarnas möjligheter och att återfå arbetsförmågan genom sociala företag. Det nya arbetssättet bidrar till en förbättrad livskvalitet för individen och ett ökat mervärde för samhället. Projektet kommer att utvärdera och dokumentera projektets nya metoder för att i framtiden kunna använda det nya arbetssättet och sprida det inom Sverige och till andra länder inom EU. Det transnationella samarbetet innebär också att projektet ska lära av andra EU-länders erfarenheter och sprida den kunskapen i Sverige. Framtida rehabiliteringsinsatser blir mer effektiva, resultatinriktade och stimulerande för deltagarna. Genom att stärka individerna ges möjligheter till att fundera över olika val och ta till vara på deltagarnas egenskaper att starta egen verksamhet.


...Forts fr sid 3 - BAKGRUND TILL PROJEKTET
2010-08-03 K av Bakgrund till projektet avseende Analys av och forskning kring projektets kärnproblem, fokus på de sjukskrivnas behov och problembild. Förtydligande av erfarenheter, lärdomar och kunskap som projektets förslag till lösningar bygger på:

Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samlade erfarenheter visar att många personer i svåra omställningssituationer behöver ett stöd som inte kan ges inom ramen för nuvarande verksamhet och regelverk. Bakgrunden till projektansökan har också stöd av rapport som påvisar att utvecklade samverkansformer mellan olika aktörer gynnar resultatet (Högskolan för folkhälsovetenskap, februari 2010). I rapporten konstateras att det kan finnas långsiktiga gynnsamma effekter av att yrkesgrupperna i verksamheterna utvecklar och lär sig arbetsformer för samverkan. Detta gäller såväl samverkan/samarbetet inom en verksamhet som mellan verksamheter. I ett annat samverkansprojekt (Nysatsa) mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården i Uppsala län har man uppvisat goda resultat genom att pröva olika insatser, bland annat samtalsintervention till deltagaren. En annan viktig faktor har varit det utvecklade samarbetet mellan vårdgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att hjälpa en stor andel personer tillbaka till arbete eller studier trots stundtals mycket långvarig sjukfrånvaro. I en artikel i Läkartidningen (nr 22 i år) finns projektresultaten redovisade. Artikeln finns i bilaga. Vidare vill vi hänvisa till Malmö högskolas utvärdering (2010) av försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna Det är en processutvärdering som från två perspektiv; aktörernas och deltagarnas, belyser skillnader och likheter mellan offentliga, privata och sociala aktörers olika förutsättningar vid rehabiliteringsinsatser.

Utvärderingen konstaterar att de olika aktörerna erbjuder insatser till målgruppen utifrån olika förutsättningar, att rehabiliteringsinsatserna är olika men att effekt, utfall och kvalitet är likvärdiga. Utifrån en kunskapsöversikt om arbetslivsinriktad rehabilitering som framställdes av forskargrupp från Karolinska Institutet (Holm et al) i föredragning vid ESF rådet (april 2010) och med utgångspunkt i evidensbaserad forskning inom området, gjordes sammanfattningen att det samlade kunskapsläget inom området är begränsat. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens uppfattning är därför att det är svårt att sammanfatta och överskåda forskningen och kunskapsläget inom området. Forskare, projekt och studier och våra egna resultat redogör för lite olika erfarenheter och bevis om vad som kan fungera. I ett läge där det inte finns entydig samlad kunskap om vad som kan "fungera" ligger det i projektets intresse att pröva olika insatser i kombination med fokus på en utveckling av samverkansformer mellan aktörerna i samverkan.

Målsättning

Det långsiktiga målet (effektmålet) är att öka arbetskraftsutbudet och att projektdeltagarna på sikt, genom återvunnen arbetsförmåga, ska kunna arbeta exempelvis som anställd eller som egen företagare.

Delmålen kommer att inventeras i mobiliseringsfasen för att få fram ett nolläge. Under mobiliseringen kommer projektet att utveckla hur målen ska detaljutformas så att de kan mätas och kvantifieras.

Projektmålen är följande
- Efter Arbetslivsintroduktionen ska minst 60 % av de 700 deltagarna, d v s 420 deltagare, fullfölja insatser/program i projektet med inriktning på arbete.
- Efter insatserna ska 80 % av deltagarna uppleva att deras möjligheter att återfå arbetsförmågan har ökat.
- Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska ha utvecklat en gemensam processtruktur inom ramen för tiden före, under och efter Arbetslivsintroduktionen.
- Aktiviteterna ska ske genom en dokumenterad ökad samverkan med vården.
- Samverkan mellan aktörerna ska skapa stödstrukturer kring målgruppen för att ge förutsättningar och möjligheter att återfå arbetsförmågan.
- Alla deltagare ska ha deltagit i aktiviteter som ökar individens möjligheter att se sina starka sidor och genom ökad självinsikt kunna se sin förväntade arbetsförmåga (empowerment).
- Alla deltagare ska ha god kännedom om vilka möjligheter som finns att återfå arbetsförmågan via sociala företag.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att göras tillgängligt för personer med funktionshinder så att deltagare inte hindras att delta i verksamheten. Representanter för brukarorganisationer kommer att finnas representerade på styrgrupps- och/eller referensgruppsnivå. Projektet säkerställer därmed att tillgänglighetsperspektivet finns med vid framtagandet av underlag till projektet. Brukarorganisationernas representanter kommer också att lämna värdefulla synpunkter och tillföra kunskap om vilka åtgärder som är nödvändiga för att kunna skapa bättre förutsättningar för målgruppen. Försäkringskassan har god kunskap och lång erfarenhet av arbete med frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. På Försäkringskassans intranät finns ett verktyg där handläggare kan få råd och stöd.

Projektet kommer att använda sig av processtödet Tillgänglighet i arbetet och använda deras verktyg och basläggande orienteringsutbildning för projektgruppen i början av mobiliseringen för att säkra jämställdhetsarbetet.

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Lokalerna som används i projektet kommer att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Konferenser, utbildningar, möten med mera arrangeras så att alla kan delta.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
Projektverksamheten kommer att anpassas till personer med olika typer av funktionsnedstättningar. Under mobiliseringsfasen kommer projektet att utveckla hur verksamheten ska göras tillgänglig.

TILLGÄNGLIG INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Information om projektets verksamhet kommer att utformas och anpassas efter personers funktionsnedsättningar. Tekniklösningarna ska anpassas utifrån de riktlinjer och standarder som finns för full delaktighet. Konferenser, utbildningar, möten osv. arrangeras så att alla kan delta.

Jämställdhetsintegrering

Projektet kommer att göra en SWOT-analys under mobiliseringsfasen. Den SWOT-analys som projektet ska göra kommer att ge oss möjligheter att öka förståelsen för och medvetenheten om jämställdhetsfrågor. Projektet kommer i rekryteringen av deltagare sträva efter att fördelningen mellan män och kvinnor speglar antalet sjukskrivna män respektive kvinnor. Genom att lyfta fram jämställdhetsfrågorna ökar möjligheterna att påverka deltagarna i synen på jämställdhet. Projektet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Projektet kommer kontinuerligt att arbeta med frågor kring bemötande och ska bedrivas så att de aktiviteter som erbjuds ska vara lika tillgängliga för alla, oavsett kön och funktionsnedsättning. Detta innebär bland annat att aktiviteterna ska utformas med utgångspunkt från deltagarnas förutsättningar. Projektet kommer att arbeta med att försöka påverka kvinnor och mäns förutsättningar att ha inflytande över sin egen rehabilitering. Projektet kommer att stödja deltagarna att tänka könsöverskridande vad gäller förvärvsarbete, utbildning och företagande. För att möjliggöra uppföljning av resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv ska målsättning samt uppföljning och redovisning av målen ske för män och kvinnor separat. Även i den externa utvärderingen skall jämställdhetsperspektivet finnas med.
Projektet kommer att använda sig av processtödet Jämställdhetsintegrering arbetet och använda deras verktyg, checklistor och basläggande orienteringsutbildning för projektgruppen i början av mobiliseringen för att säkra jämställdhetsarbetet.


2010-08-03 Komplettering - Förtydligande av HUR arbetet med att jämställdhetsintegrera genomförandeprojektet ska läggas upp och genomföras under mobiliseringsfasen:
Försäkringskassan har aktivt arbetat med jämställdhetsfrågor sedan mitten av 2000-talet och har egen kompetens på strategisk nivå i organisationen. Ett policydokument har arbetats fram som fastställer att Försäkringskassan ska aktivt och systematiskt integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsperspektiv i hela verksamheten. En arbetsmiljö präglad av respekt för allas lika värde är en förutsättning för en kundorienterad verksamhet fri från kränkningar och diskriminering. Detta arbete är baserat på ett rättighetsperspektiv, men ska också ses i perspektivet av ständiga förbättringar som vilar på Försäkringskassans värdegrund.

Projektet kommer att stödja både handläggarna och deltagarna att tänka könsöverskridande vad gäller förvärvsarbete, utbildning och företagande.

Transnationellt samarbete

Under mobiliseringsfasen har projektet för avsikt att inleda ett transnationellt samarbete. Utgångspunkten är att hitta partners som utvecklar eller har utvecklat processer för rehabiliteringsarbete som syftar till att övergå från sjukskrivning till arbete.

I första läget sätts fokus på erfarenhetsutbyte, dels av processerna, dels av de erfarenheter som gjorts. Projektet vill anordna ett antal konferenser i respektive land med syfte att få till stånd en bred förståelse och insikt som ger underlag och idéer till vårt utvecklingsarbete. Målgruppen för sådana konferenser kommer att fastställas senare då det är beroende på det innehåll som kontakterna ger. Tänkbara målgrupper kan vara politiker, forskare, ledningsfunktioner hos de nationella organisationerna, arbetsmarknadens parter, men kan också komma att rikta sig till handläggare och deltagare. En annan inriktning är att hitta delar i processerna som vi kan vidareutveckla tillsammans. Detta ställer högre krav på specialister och övriga deltagare och kan leda till nya oväntade lösningar.

Vissa kontakter finns redan men vi avser även att nyttja det stöd som ESF-rådet kan ge. Inriktningen är att hitta minst två partners. I de preliminära diskussionerna har Holland nämnts som tänkbar kandidat utifrån deras arbete med rehabiliteringsutveckling samt Italien utifrån deras utveckling och samarbete med den sociala ekonomin.

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan Varberg

Samarbetspartners

  • Avd för arbetsgivarpol
  • Avd. lärande och arbetsmarknad
  • Företagarna i Sverige Service AB, Huvudkontor

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå