Logotyp på utskrifter

mindkind.nu

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareStudiefrämjandet i Kalmar
KontaktpersonLena Petersson
E-postlena.petersson@studieframjandet.se
Telefonnummer048022950
Beviljat ESF-stöd292 750 kr
Total projektbudget411 750 kr
Projektperiod2008-10-01 till 2009-03-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Mindkind.nu undersöker och kartlägger möjligheterna till ett mångsidigt, holistiskt och specialiserat stöd för långtidssjukskrivna och arbetslösa vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt för föräldrar till barn med en sådan funktionsnedsättning.

Bakgrund

Bakgrund
Sedan januari 2006 är Studiefrämjandet medelsägare till projekt MellanHanden, NeuroPedagogiskt FamiljeForum med medel ur Allmänna arvsfonden.

Det övergripande syftet med MellanHanden är att öka brukarinflytandet för familjer som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Damp, ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörning mfl) där MellanHanden fungerar som bollplank, guide och samordnare i myndighetsdjungeln men stöttar också familjen i att hitta strategier och förhållningssätt för att minska stressen och göra vardagen mer hanterbar.

Problembeskrivning
MellanHandens erfarenheter har synliggjort att många människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar också står långt från arbetsmarknaden. Det gäller även många föräldrar till barn med dessa funktionsnedsättningar. Det finns ett stort behov av samlad kompetens och riktat, individualiserat stöd till dessa människor.

MellanHanden har identifierat tre olika kategorier som står långt från arbetsmarknaden
1. Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
(NPF)
2. Föräldrar med egen NPF vars barn också har NPF
3. Vuxna med egen funktionsnedsättning som inte är föräldrar.

Finns det i forskningen stöd för MellanHandens erfarenheter?

Lars Bernfort på Centrum för utvärdering och medicinsk teknologi på Linköpings universitet har tillsammans med Riksförbundet Attention (Intresseorganisationen för människor med DAMP, ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom m.fl.) och i samarbete med Psykologiska Institutionen vid Stockholms universitet, Arbetsförmedlingen rehabiliteringen i Uppsala och Barnneurologiska verksamheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus genomfört en studie som heter:

Hur påverkas vardagslivet av ADHD närliggande funktionshinder?

Studien är gjord i två delar:
1. Barnstudie omfattade 231 föräldrar
2. Vuxenstudie omfattande 76 vuxna.

I barnstudien uppger en tredjedel av de svarande att antingen de eller deras sambo, make eller maka varit sjukskrivna pga barnens problem under de senaste 12 månaderna. 18 var sjukskrivna upp till en månad, 15 var sjukskrivna 1-3 månader och 45 mer är 3 månader.

Av siffrorna framgår också att förlorad arbetstid som en följd av ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan antas utgöra en stor kostnad. Ca 100 svarande arbetar halvtid eller mindre, ca 80 arbetar 50-75% och 40 svarande arbetar 75% eller mer.

92 av föräldrarna uppgav att de hade sökt hjälp inom vården för egen del pga sina barns svårigheter vid sammanlagt 879 tillfällen! 18 hade varit inlagda på sjukhus pga barnens problem under de senaste 12 månaderna. Av 106 arbetande föräldrar hade 26 varit hemma från arbetet 650 dagar. Totalt hade de 106 svarande varit hemma 1198 dagar.

Sammanfattning av kostnadsdrivande händelser per barn och år i barnstudien visar, trots stort mörkertal och grova skattningar, att produktionsbortfallet i barnstudien tycks stå för en mycket stor del (77%) av de samhällsekonomiska kostnaderna. Produktionsbortfallet handlar om frånvarodagar, deltidsarbete och sjukskrivning.

Vuxenstudien omfattade 76 vuxna. 62 av dessa har besvarat frågan om sysselsättning. Nästan 50% har sin inkomst i form av sjukpenning och aktivitetsersättning.

Sammanfattning av fördelning av samhällsekonomiska kostnader per år i vuxenstudien visar att bland de vuxna individerna tycks produktionsbortfallet stå för nästan hela den samhällsekonomiska kostnaden (97%).

Ytterligare en forskare Gunilla Brattberg, forskare och läkare konstaterar i en forskningsrapport som heter, PTSD och ADHD bakom många fall av utmattningssyndrom, att 87% av de beforskade hade en misstänkt eller sannolik ADHD och eller PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). I diskussionen säger hon att resultaten är anmärkningsvärda och intressanta och bör fungera som en väckarklocka då ADHD aldrig diskuteras i rehabiliteringen av individer med utmattningssyndrom.

En tredje forskare är Susanne Bejerot som i en studie på 129 personer med ADHD påvisade att 38% var sjukskrivna eller hade sjukbidrag. Endast 16% hade heltidsarbete. 73% hade haft kontakt med psykiatrin.

Svaret på MellanHandens fråga om det finns stöd i forskningen vad gäller det höga sjukskrivningstalet och ohälsan är således ett rungande JA!

Problemet är alltså att många människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt människor som har barn med NPF står långt från arbetsmarknaden.

Syfte

Syftet med projektet är att minska ohälsan samt i förlängningen av det underlätta och befrämja återgång i arbete för ovan beskrivna målgrupp.

Genom nedanstående beskrivna kompetensutveckling, habilitering och rehabilitering vill vi öka möjligheterna till återgång i arbete.

Ökad delaktighet genom Empowerment!
Projektet vilar på en trygg bas av EMPOWERMENT. Många personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sig leva i en värld som inte är påverkansbar och ofta fylld av kaos och ohälsa.

Empowerment är en process och ett förhållningssätt som syftar till att hjälpa personen att återta makten över sitt liv så att känslan av sammanhang, delaktighet och kontroll stärks vilket leder till bättre självtillit.

I begreppet empowerment finns grunduppfattningen att alla människor har kapacitet och resurser för att definiera sina egna problem och att utveckla strategier för att lösa dem. Även människor med funktionsnedsättningar är subjekt som är kapabla att styra över sina egna liv och inte bara objekt för myndighetsutövning.

Målsättning

Övergripande målsättning med projektet är att:
a. öka deltagarnas anställningsbarhet
b. minska arbetslösheten inom målgruppen
c. ökad delaktighet och integration i samhället

Målet med förprojekteringen är:
Kartläggning
1. Kartläggning av behovet, dvs identifiering av potentiella deltagare, minst 100 stycken.
2. Kartläggning av samverkanspartners och kommuner minst tre kommuner per län.

Planering
3. Projektorganisation
4. Utforma modellen vad gäller struktur, metodik och innehåll
5. Ta fram uppföljnings- och utvärderingsverktyg
6. Inventera lokalbehov
7. Anställningsbehov: antal och kompetens
8. Budget

Förankring
9. Hur förankra hos deltagarna?
10. Kommunicera och etablera samarbete med, kommunerna, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Samordningsförbundet

Övrigt
11. Kartläggning av övriga aspekter som kan tänkas påverka genomförandet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet
Alla oavsett kön och funktionshinder har rätt att ta del av vad samhället har att erbjuda. Det handlar även om rätten till habilitering, rehabilitering och kompetensutveckling tillrättalagd utifrån de speciella behov, svårigheter och styrkor som människor med olika funktionsnedsättningar har.

Människor med kognitiva funktionsnedsättningar som exempelvis Aspergers syndrom måste bli bemötta och har rätt att bli bemötta utifrån deras annorlunda sätt att tolka och förstå världen.

Stresskänsligheten inom dessa grupper är också stor vilket gör att all verksamhet som erbjuds dessa människor måste handhas av personal med gedigen kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Precis som ramper ökar tillgängligheten för rullstolsburna så ökas tillgängligheten för människor med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom ökad kunskap om neuropedagogik hos omvärlden samt genom egen kunskap om sin funktionsnedsättning. Pedagogik och psykopedagogik är bildligt talat den nödnävdiga rampen för männsikor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Kommunikativ tillgänglighet är inte bara tomma honnörsord utan är extra viktigt att tänka på när man möter människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Svårigheter med kommunikation och samspel är ett av diagnoskriterierna för Aspergers syndrom. De har svårigheter med att tolka kroppsspråk, underförstådda budskap, bildspråk, svårt att föreställa sig hur andra människor uppfattar och tolkar mm. Kommunikativ tillgänglighet betyder således att det till exempel är av yttersta vikt att neuropsykiatrisk kompetens finns hos dem som arbetar i projektet.

Den ovan beskrivna gruppen långtidssjukskrivna behöver:
a. Individualiserade behandlingsprogram
b. Hänsyn till specifika svårigheter
c. Använda specifika resurser

Exempelvis:
Kunskap och kompetensutveckling
1. Psykopedagogik, psykoedukation: Både vuxna med eget funktionshinder och föräldrar till barn med NPF behöver såväl generell som specifik kunskap om funktionsnedsättningen
2. Kunskap om bemötande
3. Anpassningar och kompensatoriska åtgärder
4. Kunskap om rättigheter och skyldigheter gentemot skolan
5. Kunskap om LSS och SoL (Lagen om särskilt stöd och service samt Socialtjänslagen)
6. Information om brukarorganisationer
7. Kat-kitsamtal (samtalsverktyg som bygger på kognitiv beteendepedagogik)
8. Ross Greene-pedagogik (strategi för ilskehantering)

Habilitering och rehabilitering
1. Stresshantering
2. Friskvård
3. Massage av olika slag
4. Samtalsstöd
5. Möta andra i liknande situation
6. Tillhöra nätverk med andra i liknande situation
7. Bearbeta den sorg det innebär att ha ett barn med en funktionsnedsättning

Transnationellt samarbete

För ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter vore det stimularande, lärande och nyskapande med ett internationellt utbyte. Som exempel kan England nämnas där Mindroom www.mindroom.org (en välgörenhetsförening med inriktning på barn och vuxna med inlärningssvårigheter) är verksam. De visar mycket gott resultat och har vunnit stort gehör världen över.

Medfinansiärer

  • Af Kalmar
  • Omsorgsförvaltningen Kalmar ko

Samarbetspartners

  • Af Kalmar
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Försäkringskassa i Kalmar
  • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
  • Omsorgsförvaltningen Kalmar ko

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult