Logotyp på utskrifter

kisel.nu

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareStudiefrämjandet Småland-Gotla
KontaktpersonIngmar Svensson
E-postingmar.svensson@studieframjandet.se
Telefonnummer0470762901
Beviljat ESF-stöd326 718 kr
Total projektbudget443 118 kr
Projektperiod2010-05-03 till 2010-10-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Vi vet att ju längre unga människor tillåts befinna sig i ett utanförskap, desto mer fördjupas det och blir svårare att bryta. Förutom mänskligt lidande och ohälsa medför människors marginalisering och utanförskap mycket stora samhällskostnader.

I projektet vill vi utveckla metoder och verktyg som krävs för att starta sociala företag, som har visat sig vara ett kraftfullt instrument för att skapa integration på arbetsmarknaden och i samhället.

Målgruppen är arbetslösa och långtidssjukskrivna, med särskild inriktning mot ungdomar, samt personer med funktionsnedsättning, med särskild inrikning mot neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Vi vill sammanföra aktörer inom den sociala ekonomin för att etablera fler sociala företag i regionen.

En viktig del av lärandet handlar om att utveckla entreprenörskap hos deltagarna. Detta görs inte i första hand ur ett företagarperspektiv, utan mer för att ge deltagarna kunskap och stöd för att skapa strategier för förändring.

Bakgrund

BEHOV

Att minska utanförskap och skapa flera vägar tillbaka in i samhällsgemenskapen och till arbete, är en viktig och angelägen uppgift. Särskilt gäller detta ungdomar. Under tredje kvartalet 2009 var 145 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa. Detta motsvarar en relativ arbetslöshet på 22,2 procent. Sverige har en av EU:s högsta ungdomsarbetslöshet. Detta är inte bara ett finanskrisproblem utan ungdomsarbetslösheten var hög även under den senaste högkonjunkturen.

Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slog hårt på hela arbetsmarknaden, men ungdomsgruppen drabbades extra hårt med kraftigt stigande arbetslöshetssiffror. Efter 1997 började ungdomsarbetslösheten i Sverige minska men har sedan ökat de senaste åren. 2006 var den åter uppe i samma höga nivåer som 1996 och 2007 sjönk den något till dryga 19 procent, för att sedan åter stiga 2008. Källa: Ekonomifakta


PROBLEM
Vi vet att ju längre unga människor tillåts befinna sig i ett utanförskap, desto mer fördjupas det och blir svårare att bryta. Förutom mänskligt lidande och ohälsa medför människors marginalisering och utanförskap mycket stora samhällskostnader. Till detta kan läggas det produktionsbortfall som uppstår då personen inte arbetar.

Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog pekar i en rapport om ungas utanförskap på antal mekanismer som strukturellt bidrar till och förstärker människors marginalisering och utanförskap i samhället och leder till ett slöseri med resurserna. Det handlar om:

- Brist på samverkan mellan de olika aktörerna
- Kortsiktighet styr besluten
- Människor betraktas som offer och hjälplösa
- Stigmatisering av deras situation

Följden av att de olika aktörerna inte samverkar blir en frånvaro av helhetssyn. Där någon aktör ser social utsatthet, ser en annan ett försörjningsproblem. Det den ene tolkar som uttryck för en psykiatrisk problematik, ser den andre som skoltrötthet. Ytliga symptom blandas samman med underliggande orsaker. Till detta kommer ett kortsiktigt tidsperspektiv som hänger samman med budgetårets begränsningar för tänkandet. I synen på individen härskar synsättet att se dem som offer, i stället för som kapabla individer och våga ge dem ansvar och brukarmakt (empowerment) att skapa ett liv utifrån sina respektive förutsättningar. Ytterligare en mekanism som bidrar och förstärker (marginalisering och
utanförskap, vår anm.) är att vägen tillbaka och in i samhällsgemenskapen igen oftast är lång och svår.

Utgångspunkten är att det finns betydande värden, både mänskliga och ekonomiska, i att så tidigt som möjligt få bukt med dessa mekanismer och hindra dem från att lösa ut. Vägen framåt bygger på prevention, tidiga insatser, strukturell samverkan mellan aktörerna präglat av att ett helhetsgrepp tas kring individen och de insatser som sätts in. Beslut och insatser ska dessutom grundas på långsiktighet. Genom att mäta och värdera effekterna av utanförskap, tidiga insatser, prevention och framgångsrik rehabilitering med stöd av ekonomiska kalkyler kan vi visa på hur en klok satsning på kort sikt, nästan alltid leder till stora intäkter på lång sikt.
Källa: Individen i centrum "Det är bättre att stämma i bäcken än i ån" Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog 2008

Hälsan är sämre hos människor med funktionsnedsättning och arbetslösheten är också högre för dessa grupper.

Sedan 2000 har andelen sysselsatta personer med funktionsnedsättningar minskat, men minskningen avstannade år 2006 och därvid har det förblivit sedan dess. Sedan 2006 har andelen kvinnor med funktionsnedsättning men utan nedsatt arbetsförmåga, minskat i arbetskraften.

Enligt 2008 års undersökning är arbetskraftsdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning 66 procent jämfört med 79 procent för befolkningen totalt och 81 procent för de ej funktionsnedsatta. Betydligt lägre är arbetskraftsdeltagandet för dem med nedsatt arbetsförmåga bland vilka knappt sex av tio -55 % återfinns i arbetskraften.

Källa: Arbetsförmedlingen SCB, Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008

Sociala företag kan göras till mötesplatser för välfärdssystemens aktörer, där olika insatser samordnas med individen i centrum och siktet inställt på att öka ett framtida oberoende.

Syfte

SYFTE
Projektet syftar till att lägga grunden till ett antal sociala företag inom de tre smålandslänen, som erbjuder en möjlighet till kompetensutveckling, arbete, personlig utveckling och egen försörjning, som ett första steg för en etablering i arbetslivet.

I förstudien vill vi undersöka i vilken utsträckning Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer kan medverka i etableringen av nya sociala företag. Detta gäller i första hand de större organisationerna - Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet, Svenska turistföreningen, Jägareförbundet och Sportfiskarna men även övriga medlemsorganisationer kan komma att medverka beroende på i vilken omfattning de finns representerade på de orter som slutligen kommer att väljas som etableringsorter. Dessa organisationer äger och förvaltar fastigheter, naturskyddade områden och olika typer av anläggningar som skulle kunna ombildas till eller ge plats åt sociala företag. Genom att höja kvalitén och utöka den verksamhet som medlemsorganisationerna redan bedriver, oftast på ideell grund, skapas en ekonomisk grund för det sociala företaget. Fokus ska ligga på de verksamheter som idag är hotade på grund av brist på ideella insatser, men även outnyttjade resurser som kan tillvaratas.

Medlemsorganisationerna utgör också ett nätverk av tänkbara kunder på lokal och regional nivå som fortlöpande kan ta sociala företags tjänster i anspråk. Det kan t ex handla om grafisk produktion, marknadsföring genom sociala medier, design och underhåll av hemsidor och forum, utställningar, mässmontrar etc. Detta är exempel på tjänster som Studiefrämjandet redan idag erbjuder sina medlemsorganisationer, men som lika gärna kunde ske i ett socialt företag. På detta sätt skapas ett stort kundunderlag som utgör grunden för ett hållbara sociala företag, med möjlighet att bära stora delar av sina egna kostnader.

I projektet vill vi utveckla metoder och verktyg som krävs för att starta sociala företag, som har visat sig vara ett kraftfullt instrument för att skapa integration på arbetsmarknaden och i samhället. Detta utvecklingsarbete kommer att ske i samarbete med Nätverket SIP, Coompanion och OCN Sweden.

I ett utbildningsprogram för att utveckla entreprenörskap får varje deltagare medverkar i en process som innefattar grundläggande moment som krävs för att det efter projekttiden ska vara möjligt att etablera ett socialt företag.

De sociala företagen som skapas genom projektet har sin verksamhet avgränsad till områdena:
- IT
- Media
- Upplevelse/besöksnäring

Deltagaren kan välja att delta i utvecklingsområde:
- Digital grafisk produktion
- Webb/sociala medier
- Besöksnäring/upplevelse

Projektet erbjuder deltagarna:
-Skräddarsydda utbildningsinsatser
-Praktisk övning som förbättrar möjlighet till anställning
-Programplan, med en tydlig beskrivning av lärandet
-OCN-intyg på förvärvade kunskaper

Målsättning

MÅLSÄTTNING

SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP

Det sociala företaget erbjuder medarbetarna delaktighet, begripliga och överblickbara sammanhang, gemenskap, samt makt över den egna arbetssituationen. Genom detta stärks deras empowerment, självtilliten växer och oberoendet ökas.

Vi vill också aktivt uppmuntra och stödja deltagarna att, om och när så bedöms som möjligt, söka jobb eller starta eget. Men att de under denna tid ska ha den ekonomiska och sociala grundtrygghet som anställningen i ett socialt företag ger.

Den definition av socialt företagande som Tillväxtverket utgår från är:
- Sociala företag driver näringsverksamhet med målsättning att integrera människor i samhälle och arbetsliv.
- De skapar delaktighet för medarbetarna.
- De återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhet.
- De är fristående från offentlig sektor.

Folkbildningen har under lång tid varit en aktiv samhällsaktör och har i en viss mening stått för socialt entreprenörskap. Folkbildningen skapar lärsituationer som stimulerar till handling och deltagande. För människor som upplever maktlöshet i sin egen vardag kan en folkbildningsmässig verksamhet bidra till att medvetandegöra individen om sin sociala, kulturella och ekonomiska livssituation. Människor som lär tillsammans med andra kan få impulser och energi att "göra något åt sin situation". Studieförbund och Folkhögskolor kan därför bidra till att arbetslösa stärker sin förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden.

I projektet tillför vi därför ytterligare preciseringar i definitionen av socialt företagande med utgångspunkt från folkbildningens pedagogik och värdegrund:

- Lärande och lärmiljö
- Utveckla entreprenörskap
- Validering och OCN-certifiering


LÄRANDE

En bra sammanfattning av begreppet en god lärmiljö kan vara "högt till tak". Alla får en möjlighet att komma till tals i ett tillåtande och öppet klimat.

I det sociala företaget ska det vara en god lärmiljö med en väl genomtänkt introduktion. Deltagarna (medarbetarna) deltar gradvis mer aktivt i olika arbetsuppgifter och med successivt ökad självständighet. Detta är också själva grunden för att skapa den "produktionsmiljö" som ger möjlighet för företaget att producera produkter och tjänster som kan säljas.

ENTREPRENÖRSKAP

Professor Bengt Johannisson vid Växjö universitet skriver i inledningen till sin bok Entreprenörskapets väsen:
Entreprenöriell verksamhet kan innebära att kommersialisera en banbrytande innovation men också att likt mäklaren föra samman tidigare obekanta kunder och leverantörer. Entreprenörskap leder i det första fallet till att redan etablerade aktörer på marknaden, särskilt då konkurrenterna, tvingas att ompröva sin situation. I det andra fallet innebär entreprenörens initiativ att han inför en ordning på tidigare oorganiserade arenor. Oavsett ansats innebär entreprenörskap alltså att en ordning, det rådande sättet att organisera människor och ting, ersätts av en annan. (Slut citat).

Vår strävan är att sammanföra aktörer inom den sociala ekonomin för att göra det möjligt att etablera fler och långsiktigt hållbara sociala företag. En viktig del av lärandet handlar om att utveckla entreprenörskap hos deltagarna. När vi talar om företagsamhet eller entreprenörskap talar vi om en handling som utförs av en individ. Detta görs inte i första hand ur ett företagarperspektiv, utan mer för att ge deltagarna kunskap och stöd för att skapa strategier för förändring.

Entreprenörskap är ur vårt perspektiv först och främst en process som handlar om förändring och rörelse, inte om förbli. Entreprenören är någon som sätter förändringar i verket och skapar nya möjligheter.

Sett ur ett rehabiliteringsperspektiv innebär det entreprenöriella synsättet en möjlighet att få individen att växa.


VALIDERING OCH OCN-CERTIFIERING

Källorna till människors kunskaper, erfarenheter och kompetens är många. I den formella skolan pluggar vi i oss kunskaper i ungdomsåren. Det informella lärandet pågår ständigt och ibland i mer strukturerade former i till exempel studieförbund. Det informella lärandet har inga betygsskalor eller poäng, men det finns behov att säkra god kvalitet i det informella lärandet och verksamheter som erbjuds och som fyller en viktig roll för individers kompetensutveckling och företags kompetensförsörjning.

OCN Sweden AB grundades 2005 och har därefter arbetat med utvecklingen och spridningen av OCN-metoden i Sverige och Europa.

OCN-metoden används för att kvalitetssäkra utbildningar/verksamheter som idag inte är formellt erkända samt att ge erkännande för varje individs informella lärande. Metoden utvecklades i Storbritannien i början på 80-talet och erkänner lärandet för ca 700 000 brittiska deltagare per år.

OCN skriver och presenterar en programplan för varje deltagare, med tillhörande kursmoduler vilka ger en tydlig beskrivning av lärandet. Utbildningen OCN-ackrediteras av en panel bestående av intressenter i samhället. Det kan exempelvis vara företag, offentliga arbetsgivare, arbetsförmedling, universitet, fackföreningar, branschfolk och OCN. Panelen ger rekommendationer, ställer krav på förbättringar och godkänner utbildningsprogram.

KVALITETSSÄKRING

Säkerställandet av utbildningens/projektets kvalitet sker i flera steg. Panelen, handledaren, intern kvalitetssäkrare och extern kvalitetssäkrare är alla nyckelaktörer i den process som ska borga för att korrekta och rättvisa bedömningar sker vid OCN-ackrediterade utbildningar/verksamheter.
Handledarens huvudsakliga uppgift är att ge verksamhetens deltagare förutsättningar för lärande. Utifrån programplan, kursmoduler och OCN:s värdegrund och principer ska handledaren även:
-Observera, bedöma och dokumentera lärande
- Säkerställa att samtliga deltagare får lika möjligheter att lära och uppvisa erhållen kunskap och kompetens
- Bidra till standardisering och utveckling
- Rekommendera OCN-intyg

Under och efter utbildningens genomförande sker intern kvalitetssäkring som syftar till att säkra god kvalitet i den verksamhet som handledarna genomför och i den bedömning handledarna gör. Den interna kvalitetssäkringen består av såväl förebyggande arbete som löpande uppföljning och efterkontroll. Den interna kvalitetssäkringen skall försäkra att:
- Deltagarna erbjuds en verksamhet som ger dem bästa förutsättningar att erhålla sina OCN-intyg, i enlighet med OCN:s värdegrund
- Rekommendation av intyg är korrekt genom stickprov av bedömt deltagarmaterial
- Det finns gemensam god standard och lika behandling av deltagare bland handledarna
- En aktiv grupprocess för kvalitetsförbättring bedrivs

Även en extern kvalitetssäkring genomförs. Den externa kvalitetssäkraren är fristående från utförarorganisationen och utses formellt av panelen. Den externa kvalitetssäkraren fungerar som OCN Sweden AB:s och panelens förlängda arm. Uppdraget är att övervaka hur bedömning tillämpas inom godkända program och bekräfta fortsatt ackreditering. Detta görs mer specifikt genom att:
- Granska om programmet genomförts i enlighet med programplanen
- Säkerställa att handledare planerat sitt arbete i enlighet med OCN:s krav på validitet, tillförlitlighet, lika möjligheter, etc
- Ta stickprov bland bedömt deltagarmaterial
- Diskutera förändringar/förbättringar

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I genomförandeprojektet kommer lokaler att väljas som är anpassade för personer med fysiska funktionshinder.

TILLGÄNGLlG VERKSAMHET
Genom kunskap och lyhördhet för olika behov hos deltagare i projekten kan verksamheten göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET
Inom Studiefrämjandets verksamhet möter vi dagligen individer med olika typer av funktionsnedsättning.

I förundersökningen kommer vi att undersöka vilka särskilda insatser behöver göras vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning med särkild hänsyn tagen till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vår utgångspunkt är att alla deltagare ska ges samma möjligheter till lärande och att lärandemiljön anpassas efter deltagarens förutsättningar.

INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
För att deltagare på ett enkelt sätt ska kunna tillgodogöra sig information kommer projektet att ha ett forum på webben där deltagare och andra har möjlighet att skaffa information om och kommunicera med projektet.
Här kommer det att finnas möjlighet att skapa diskussionsämnen och bloggar.

Transnationellt samarbete

Under förundersökningen kommer vi att tillsammans med Växjö kommun undersöka möjligheten för projektet att delta i ett planerat Europeiskt utbyte kring vuxenutbildning.

Medfinansiärer

  • Förvaltningen för Arbete och Välfärd

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Växjö
  • Förvaltningen för Arbete och Välfärd
  • OCN Sweden AB

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult